En snabbare utbyggnad av kriminalvårdsanstalter och häkten

Herr talman! Vi socialdemokrater har ingen reservation i utskottets betänkande CU25, men vi har lämnat ett särskilt yttrande, som jag tänker redogöra för.

Vi konstaterar precis som regeringen att det råder platsbrist på kriminalvårdsanstalter och häkten och att det finns ett behov av att skyndsamt kunna expandera Kriminalvårdens verksamhet. Vi ser därför behovet av lagändringar som kan bidra till en snabbare utbyggnad av antalet platser. Mot denna bakgrund har vi valt att inte väcka någon följdmotion.

När det gäller bemyndigandet till regeringen att meddela föreskrifter och undantag från PBL vill vi dock understryka att detta måste användas med stor återhållsamhet och med beaktande av såväl det kommunala självstyret som grundläggande krav på rättssäkerhet och proportionalitet.

Vi kommer noga att följa hur regeringen använder bemyndigandet och vilka effekter reformen får. Om det finns skäl kommer vi också att återkomma med förslag i andra sammanhang.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag återigen påpeka att det är nu man ska passa på. Det har varit fyra förlorade år för byggsektorn – för alla inom denna sektor. Vi har ett halverat bostadsbyggande. Vi har konkurser som är rekordhöga inom byggsektorn, och det fortsätter även under 2026. Vi har över 10 000 arbetslösa byggnadsarbetare i Byggnads akassa, och det är bara en del av alla arbetslösa. Trots att många har lämnat byggbranschen är siffrorna rekordhöga.

De byggelever som lämnar skolan och hoppas få en lärlingsplats får inte detta i dag. Endast 10 procent i Stockholms län fick förra året en lärlingsanställning efter skolans avslut. Det är kris – det är illa för hela byggbranschen.

Mycket mer skulle kunna sägas, men i och med att ansvarigt statsråd inte närvarar vid debatterna om regeringens förslag kommer jag att återkomma med mer i den interpellationsdebatt som jag har kallat statsrådet till på torsdag. Det är en liten cliffhanger för alla som vill vara med och debattera krisen i byggbranschen lite närmare.

Herr talman, ledamöter och åhörare! Regeringen vill öppna upp för möjligheten att runda plan- och bygglagen och föreslår att regeringen ska få rätt att meddela föreskrifter om undantag från bestämmelser i plan- och bygglagen för att ordna tillfälliga kriminalvårdsanstalter och häkten.

Lagrådet avstyrker regeringens förslag. Man menar att det innebär avsteg från de demokratiska processer som plan- och bygglagen utgår från. Man menar också att konsekvenserna inte är utredda och inte går att bedöma.

Regeringens förslag till undantag från plan- och bygglagen skiljer sig, enligt Lagrådets och enligt Miljöpartiets åsikt, från de undantag som i nuläget finns för extraordinära situationer. Lagrådet menar att de nuvarande undantagen kännetecknas av att de gäller för situationer som är svåra att förutse, till exempel den coronapandemi som drabbade Sverige och världen, medan det aktuella förslaget i huvudsak är en förutsägbar konsekvens av regeringens kriminalpolitik.

Vi i Miljöpartiet avstyrker regeringens förslag att regeringen ska få rätt att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen. Vi kan inte se att de demokratiska processer som plan- och bygglagen utgår från och det kommunala självstyret, som regeringen i så många andra fall talar sig varm för, kan rundas på det här sättet.

Det förslag som ligger på bordet innebär som sagt att plan- och bygglagen ska kunna rundas inte bara för extraordinära händelser som inte har kunnat förutses utan också när konsekvenserna varit kända sedan länge.

Under den här mandatperioden har regeringen på flera olika sätt ändrat praxis till det sämre. En ny sådan praxis är en forcerad och snabb lagstiftningsprocess där lagstiftningar blir hafsverk och där regeringen har tagit för vana att inte lyssna på experter och Lagrådet när lagförslag tas fram.

Herr talman! Detta går ut över rättssäkerheten. Vi ser en risk att det öppnas upp för en ny praxis där regeringen tullar på plan- och bygglagens demokratiska processer. Då bör man ställa sig frågan: Vad kan nästa steg tänkas bli?

Med det yrkar jag bifall till reservationen.

Herr talman! Tack, Amanda Palmstierna, för ditt anförande!

Jag noterar vad som sägs i debatten. Den allvarliga brist på häkten, fängelseplatser och anstaltsplatser som råder kan lösas genom att Tidöpartierna inte genomför straffskärpningarna. Det är också vad Lagrådet påpekar kan göras för att undvika att göra undantag i PBL för att snabbt kunna få fram nya anstaltsplatser och häkten.

Samma sak får vi nu höra från Miljöpartiet, herr talman, men av ideologiska skäl. Den väg vi ska gå är alltså att stoppa omläggningen av kriminalpolitiken och motsätta oss straffskärpningar och därmed stoppa utbyggnaden av anstalter och häkten. Det är den byråkratiska väg som vi ska gå, i stället för att välja ett snabbspår här för att lösa bristen på häktes- och anstaltsplatser.

De överbeläggningar vi ser i dag, herr talman, är oerhört omfattande. Det är 140 procents överbeläggning på anstalter och 128 procent på häkten. Hur, menar Amanda Palmstierna, ska vi lösa denna överbeläggning utan ett snabbspår för att få fram nya häktesplatser och anstaltsplatser?

Herr talman! Tack, Roger Hedlund, för din fråga!

Vi kan se att regeringen under den här mandatperioden har agerat sent i många olika frågor. Också i den här frågan, gällande utbyggnad av anstalter och häkten, har den agerat väldigt sent. Det är därför vi ser det desperata tilltaget att öppna upp för lättnader i plan- och bygglagen. Regeringen hade kunnat arbeta med det här på ett mer ordnat sätt för länge sedan, tillsammans med de kommuner där det finns samma majoritet som Tidöregeringen har.

Jag vill också säga att regeringens förslag på rättsområdet inte är i linje med vad experter tycker är ett bra sätt att förebygga och minska kriminalitet. Om man tog till sig tillgänglig expertkunskap skulle det se ut på ett annat sätt.

När det gäller till exempel att sätta 13åringar i fängelse, vilket har varit väldigt omdebatterat, tycker vi att det är mycket bättre att de tas om hand inom Sis, där man är van att möta barn och unga och kan erbjuda barn en likvärdig skolgång. När dessa barn är på Sis-hem och får en skolgång tror vi att de har möjlighet att ta sig bort från kriminalitet, i stället för att de är i fängelse där de får bra kunskap i hur de kan fortsätta med kriminalitet. Det blir så att säga ett växthus som gör att det blir ännu mer kriminalitet och en ännu värre situation i samhället.

Om man tar till sig expertkunskapen och det som faktiskt fungerar skulle vi inte behöva vara i dagens situation.

Herr talman! Tack, Amanda Palmstierna, för ditt svar på min fråga! Dock kan jag konstatera att anledningen till att vi står här i dag med överbeläggningar trots allt är Socialdemokraternas och Miljöpartiets politik i Sverige under väldigt många år, vilket har bidragit till att vi har denna utveckling inom rättsväsendet.

Att vi i dag har människor som behöver fängslas beror på att kriminaliteten har kunnat breda ut sig därför att man har saknat förmåga att motverka den i Sverige och saknat förmåga att förstå konsekvenserna av den svenska invandringspolitiken.

Herr talman! När det gäller att vi skulle haft framförhållning i den här frågan och att arbetet skulle ha påbörjats mycket tidigare, som Amanda Palmstierna menar, vill jag bara informera om att det tar mellan sex och elva år att bygga anstalter. Ansvaret för att se till att utbyggnaden påbörjades ligger ju på den socialdemokratiska och miljöpartistiska regering som styrde under den förra mandatperioden. Om det hade gjorts skulle vi inte ha den överbeläggning som vi ser i Sverige i dag.

Att vi står här och tar fram ett snabbspår för att kunna få nya häktes- och anstaltsplatser är ju konsekvensen av Socialdemokraternas och Miljöpartiets politik på området. Därför blir det lite smått komiskt, måste jag säga, herr talman, när man för fram det argumentet – att det skulle vara regeringen tillsammans med Tidöpartierna som har orsakat överbeläggningen på anstalterna i Sverige i dag.

Däremot är jag stolt över att vi i dag är tvungna att bygga ut anstalterna och häktesplatserna så pass mycket på grund av våra straffskärpningar och våra satsningar på rättsväsendet.

Herr talman! Tack, Roger Hedlund, för ditt svar!

Jag tycker att det vore bättre att vara stolt över att på riktigt få ned kriminaliteten än över att fylla upp våra fängelser. Vi ser att om man hade gått på experternas linje, alltså det de säger är det sätt som vi kan få ned kriminaliteten på, då skulle vi ha varit på en annan plats i dag. Självklart måste de som begår brott tas om hand. Så är det absolut. Men den politik som regeringen för är ju inte det mest effektiva sättet att få ned kriminaliteten på. Det är det vi invänder mot.

Jag tänker också på det här att regeringen hela tiden vill koppla ihop flyktingvågen med kriminaliteten. Jag vet inte om Roger Hedlund läste Dagens Nyheter i morse. Där står det att kommunerna har tackat nej till det här återvandringståget som Tidöregeringen vill se därför att de helt enkelt lever i en verklighet. Hur skulle vi då få våra äldreboenden att fungera och vår sjukvård att fungera? Där finns det ju otroligt många människor som utbildar sig, som jobbar och som bygger det här landet tillsammans med oss. Om vi utvisade dem, vem skulle då ta hand om våra äldre? Kommunerna har ett stort problem med kompetensförsörjning – också moderatledda kommuner i många fall.

Det finns en helt annan väg att gå i ett Sverige där vi kan arbeta tillsammans och lyssna på det som experterna säger. Då skulle vi hamna på en helt annan plats.

Herr talman! Jag skulle vilja stanna upp lite vid helheten i vad Miljöpartiet säger här.

Låt oss vara tydliga med vad ni i Miljöpartiet säger! Ni säger nej till att påskynda utbyggnaden genom de förslag som ligger på bordet här i dag. Ni säger nej till att hyra anstaltsplatser utomlands som kan avlasta kriminalvården här och nu. Ni säger nej till att fler utländska medborgare ska avtjäna sina fängelsestraff i sina hemländer. Ni säger dessutom att det ska vara krav på enkelceller inom kriminalvården, och det skulle kraftigt försämra kapaciteten inom kriminalvården här och nu.

Var och en av dessa positioner kan man naturligtvis diskutera enskilt, men tillsammans blir det en väldigt tydlig effekt. Det är en politik som kraftigt slår mot kapaciteten i ett system som redan i dag är mycket ansträngt.

Herr talman! Vi har överbeläggning redan i dag. Vi vet att fler döms till fängelse. Vi vet att fler döms till längre fängelsestraff till följd av nödvändiga straffskärpningar. Vi vet att det tar lång tid att bygga nya anstalter. Då måste man också ställa den avgörande frågan hur detta ska hänga ihop.

Nej till att bygga snabbare, nej till tillfälliga lösningar och nej till att hyra platser utomlands och dessutom krav på enkelceller – då återstår i praktiken bara en enda lösning, och det är att sänka straffen. Det är tidigare frigivningar, och det är att färre döms till fängelse. I en tid när det grova våldet fortfarande är omfattande och när den grova organiserade kriminaliteten fortfarande är stor, är det verkligen en linje som Miljöpartiet tar ansvar för?

Herr talman! Tack, Ludvig Ceimertz, för frågan!

Syftet med vår kriminalpolitik är inte att fylla upp fängelserna till varje pris, utan syftet är att se till att människor tar sig ur kriminalitet så att vi inte behöver fylla upp fängelserna på det här sättet.

Självklart ska de som begår grova brott tas om hand och inte finnas på gatorna där de kan begå fler brott och hota våra medborgare. Men vi ser ju att den kriminalpolitik som Tidöregeringen bedriver inte är effektiv för att förebygga brott. Och vi har sett lagförslag efter lagförslag där experter avråder. Men Tidöregeringen vill inte lyssna, utan man vill hellre ha en politik som låter bra på papperet men inte fungerar så bra i verkligheten. Det är där den stora skiljelinjen finns. Vi vill se till att människor tar sig ur kriminalitet.

När det gäller straffskärpningar: Ja, det behövs. Nu är inte kriminalpolitiken min experthemmaarena. Här är det plan- och bygglagen vi debatterar, även om ledamoten för in debatten på ett annat område. Men det är i grunden skillnaden mellan vår kriminalpolitik och er: Vår politik är alltid, på alla områden, baserad på det som experter säger.

Det är ju inte så att vi säger att plan- och bygglagen ska stoppas. Utbyggnaden pågår och fortsätter att pågå. Det vi säger är att det här har varit känt sedan länge. Då borde man ha kunnat agera på ett annat sätt i ett tidigare skede, men i förslag efter förslag har regeringen agerat väldigt sent den här mandatperioden.

Herr talman! Vilken effekt har då regeringens kriminalpolitik haft? Vi har sett att det dödliga våldet har halverats. Vi har sett att antalet skjutningar har minskat med 75 procent. Det är en tydlig effekt i positiv riktning; det tror jag att vi alla kan vara överens om.

Men faktum kvarstår att vi redan i dag har överbeläggning, och det beror till stor del på att utbyggnaden kom igång alldeles för sent. Trots att behovet var känt och trots att behovet växte fattades det beslut om 1 500 nya platser under en åttaårsperiod.

Sedan valet 2022 har det fattats beslut om 6 000 nya platser. Det vill säga att tempot har ökat avsevärt, trots att ledamoten Palmstierna vill få det till att det är den här regeringen som har varit segdragen.

Men faktum kvarstår att i en situation där vi i dag har överbeläggning säger man nej till snabbare utbyggnad. Man säger nej till att hyra fängelseplatser utomlands. Man säger nej till att utländska medborgare ska avtjäna sina straff i sina hemländer. Man ställer dessutom krav på att enkelceller ska vara norm, vilket kraftigt förvärrar platssituationen.

I den här situationen måste vi agera, exempelvis genom att bygga ut snabbare och öka tempot ännu mer. Där är den här propositionen väldigt viktig. Men då säger Miljöpartiet nej. Varje position kan som sagt vara rimlig var för sig och gå att diskutera. Men tillsammans bildar de en helhet som kraftigt förvärrar situationen och som faktiskt riskerar att hota rättssäkerheten om det uppstår ett ännu mer pressat läge i Sverige. Den vägen vill inte jag vandra, herr talman.

Herr talman! Tack för fortsatta frågor här, Ludvig Ceimertz!

När det gäller om regeringens kriminalpolitik är effektiv och om den bygger på experter finns det ju olika delar. Men det som jag syftar på här är att sätta 13åringar i fängelse, och där kan nog inte ens ledamoten själv tycka att det bygger på vad experterna säger. De har verkligen avrått. En enig expertkår har lyft fram att det här inte är en vettig väg att gå utan att det här kommer att öka kriminaliteten. Man kommer till exempel inte att kunna säkerställa en likvärdig skolgång.

Som sagt: Plan och bygglagen finns. Det är fortfarande möjligt att bygga ut. Men man hade kunnat jobba mer samlat och med bättre framförhållning med de här frågorna tillsammans med en kriminalpolitik som bygger på vad experterna säger och som därmed minskar kriminaliteten.

Herr talman! Vi Tidöpartier – alltså Sverigedemokraterna och regeringen – bedriver tillsammans i dag en offensiv kriminalpolitik med stora förstärkningar inom hela rättsväsendets kedja. Det är alltifrån nya verktyg och nya resurser till polisen samt mer pengar och fler som jobbar inom myndigheten till det som handlar om rättsväsendet och domstolar och vidare till fler fängelseplatser och häktesplatser.

Fler personer i fängelse innebär att vi behöver fler platser. Längre straff innebär också att vi behöver fler fängelseplatser. Vi är därför här för att diskutera detta nu.

Vi har på grund av Sverigedemokraternas och regeringens politik en hög beläggningsgrad. Det är alltså väldigt många människor som i dag sitter på de här platserna i fängelserna. Anstalterna har i dag en överbeläggning på 140 procent och häktena en överbeläggning på 128 procent. Vi står alltså inför ett akut läge.

Prognosen för det antal nya fängelseplatser och häktesplatser som behöver byggas fram till 2035 innebär en dubblering utifrån dagens nivåer. Med beaktande av detta och av den stora utbyggnad som därmed behövs ska vi ta med oss att det i dag tar mellan sex och elva år att bygga en anstalt. Det innebär att vi verkligen behöver få till snabbspår för detta.

Vi behöver se till att skapa förutsättningar för tillfälliga fängelseplatser i väntan på att de nya anstalterna kommer. Det genomförs genom tidsbegränsade bygglov. Vi gör alltså detta möjligt genom en form av snabbspår för att få fram fler häktes- och fängelseplatser. Det här är viktigt för den kriminalpolitiska omläggning som Sverigedemokraterna tillsammans med de övriga Tidöpartierna i dag genomför.

För att det i praktiken ska vara möjligt att sätta de människor som dömts i fängelse behövs fler fängelseplatser. På sikt ska vi såklart ha stadigvarande fängelseplatser, men i väntan på detta behöver vi tillfälliga lösningar.

Vi behöver också se till att genom lokala initiativ i kommunerna skapa bra förutsättningar för att hitta platser där Kriminalvården kan föreslå nya anstalter. Det är också bra när det kommer lokala initiativ gällande frågan. I till exempel Gävle lämnade vi i Sverigedemokraterna i oktober 2023 in ett initiativärende för att vi tyckte att man skulle uppvakta Kriminalvården och informera om det ypperliga läge som vi har i Gävle.

I Gävle har vi häkte, vi har en anstalt, vi har en bra arbetsmarknad och vi har goda förutsättningar för att kunna bygga ut Kriminalvårdens verksamheter. När det finns så fina förutsättningar som vi i Gävle presenterade tycker vi att man också ska börja planera för att snabbare kunna bygga ut anstalten i Gävle. Det fungerade dock inte, för kommunens svar blev att man inte ville lyfta fram den här platsen för att man ansåg att det är Kriminalvården som ska identifiera platser i stället för att kommunen ska lyfta fram dem.

Man ansåg inte heller att det var ekonomiskt försvarbart att ta initiativ till att nämnderna ska börja planera för en ny detaljplan på området för att från kommunens sida snabbare kunna hjälpa till att ordna fram nya platser för kriminalvården.

Det var det svar vi fick från den socialdemokratiska majoriteten i Gävle kommun. Så kan vi inte ha det, för då får vi ingen bra synergieffekt mellan riksdag, regioner och kommuner för att möjliggöra hela den kriminalpolitiska omläggningen och få fram fler fängelseplatser i Sverige i dag.

Herr talman! Under alldeles för lång tid tilläts den grova brottsligheten växa sig allt starkare i Sverige. Gängen blev fler och våldet grövre, och under det mörka rekordåret 2022 hade vi mer än en skjutning om dagen.

Den moderatledda regeringen har därför lagt om rättspolitiken i grunden, från att tidigare ha haft fokus på gärningsmannen till att nu ha fokus på brottsoffren och på samhällets behov av skydd. Planen är tydlig: att slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta nyrekryteringen av barn och unga.

Herr talman! Detta uppfylls med konkret politik. Vi har gett polisen nya verktyg: preventiva tvångsmedel, säkerhetszoner och utökad kamerabevakning. Vi river sekretesshinder så att myndigheter kan agera tillsammans, och vi slår mot den kriminella ekonomin genom utökade tvångsmedel, stärkta möjligheter att ta brottsvinster och nya strukturer mot bidragsbrott och penningtvätt.

Vi genomför nu den största reformen av straffrätten sedan brottsbalkens tillkomst. Vi skärper straffen för ett stort antal brott, vi ser till att hela straffskalan ska användas och vi avskaffar mängdrabatten. Vi gör det möjligt att döma gängkriminella till dubbla fängelsestraff, och vi skärper reglerna för villkorlig frigivning. Vi inför också säkerhetsförvaring så att de farligaste återfallsförbrytarna kan hållas inlåsta under lång tid.

Herr talman! Det här har redan gett resultat. Det dödliga våldet har halverats. Skjutningarna har minskat kraftigt – med 75 procent sedan 2022 – och fler grovt kriminella lagförs och hålls borta från våra gator.

Det får dock konsekvenser. När fler döms, och när fler döms till längre straff, krävs också fler platser inom Kriminalvården för att upprätthålla det här på ett rättssäkert sätt och med hög kvalitet så att man kan minska återfallen i brottslighet.

Vi måste vara ärliga; utbyggnaden av kriminalvården kom igång alldeles för sent. Under många år byggdes det för lite. Det finns stor anledning till självkritik för den tidigare socialdemokratiska regeringen, som inte fick igång byggandet.

Den här regeringen har tagit krafttag. Vi har redan fattat beslut om över 6 000 nya platser runt om i Sverige. Det byggs nytt, det byggs ut och det dubbelbeläggs. Kriminalvårdens budget har mer än fördubblats, och utbyggnaden sker redan nu i en takt som Sverige inte tidigare sett. Det räcker dock inte. Vi måste öka takten ännu mer om vi ska kunna göra detta på ett rättssäkert sätt.

Vi gör mer än att bara bygga. Vi har exempelvis tecknat avtal med Estland om att tillfälligt hyra 600 fängelseplatser på anstalten i Tartu. Genom att hyra platser utomlands kan vi avlasta kriminalvården här och nu.

Trots att mycket har gjorts är läget ansträngt. Beläggningen är hög, trycket ökar och en central utmaning är att det tar för lång tid att bygga nytt.

Det är här denna proposition kommer in och gör nytta. Vi gör så att det blir enklare att använda tidsbegränsade bygglov för anstalter och häkten. Detta innebär att kommuner även när behovet inte är tillfälligt kan säga ja till byggnation under förutsättning att det går att återställa platsen och att åtgärden i grunden uppfyller kraven för permanent bygglov.

Det är en viktig förändring, för i dag kan sådana bygglov ofta falla på att behovet inte anses vara tillfälligt. Nu öppnas i stället en möjlighet att komma igång tidigare och utan att behöva invänta en fullständig planprocess. Det gör att byggandet kan påbörjas snabbare, samtidigt som grundläggande krav på lämplighet och återställbarhet ligger fast.

Dessa tillstånd kan också gälla längre – upp till 20 år. Det ger Kriminalvården en rejäl möjlighet att på ett bra sätt använda tillfälliga lösningar samtidigt som permanenta anläggningar kan byggas ut i bakgrunden. Detta skapar stabilitet i planeringen och gör det möjligt att faktiskt investera i sådana lösningar i stället för att arbeta enbart kortsiktigt och med mindre effektiva alternativ.

Vi ger också regeringen ett bemyndigande att i ett akut läge besluta om tillfälliga undantag från plan- och bygglagen. Det handlar om att kunna förenkla eller tillfälligt frångå vissa krav på bygglov eller planprocesser för att snabbt kunna få fram nya platser där behovet är som allra störst. Detta ska användas när det finns en akut och påtaglig risk för allvarlig platsbrist som riskerar att sätta rättssäkerheten ur spel.

Detta är tidsbegränsat och ska vara proportionerligt, vilket också framgår tydligt. Det är alltså inte ett nytt normalläge. Det handlar om att skapa en nödvändig handlingsberedskap för att säkerställa att rättsstaten fungerar även i ett mycket pressat läge.

Herr talman! Under den här mandatperioden har vi flyttat fram positionerna i kampen mot kriminaliteten. Vi har skärpt straffen och gett rättsväsendet fler verktyg, och vi ser nu hur fler grovt kriminella lagförs och hålls borta från våra gator. Men vi måste också säkerställa att de som döms till fängelse kan avtjäna sina straff. Rättsstaten måste fungera hela vägen, inte bara fram till dom utan också till verkställighet.

Det är detta den här propositionen handlar om. Det berör inte bara en del av plan- och bygglagen, utan det här är en del av en helhet där vi ser till att de reformer vi genomför faktiskt fungerar i praktiken. Ytterst handlar det om något mycket större än bygglov och processer: Det handlar om att brott ska få konsekvenser, att brottsoffer ska få upprättelse och att lagar ska upprätthållas.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till propositionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 april.)