En ny riksbankslag

En ny riksbankslag

Fru talman! I dag debatterar vi lagstiftning som reglerar Riksbankens uppgifter och verksamhet. Sveriges riksbank grundades 1668 och brukar därmed betraktas som världens äldsta centralbank. Grundandet föranleddes av en period av hög inflation som slutade i en bankkrasch där människors förtroende för pengarnas värde föll snabbt. Det är därför inte så förvånande att Riksbankens primära uppgift redan från start har varit att upprätthålla ett stabilt penningvärde.

I dag är den oberoende riksbanken en av våra viktigaste institutioner för att upprätthålla ekonomins centrala funktioner. Förutom prisstabilitet ska Riksbanken främja ett säkert och effektivt betalningsväsen.

Med dagens beslut tar vi det första steget mot en ny riksbankslag. I dag kommer vi att behandla de grundlagsändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som utgör grunden för den nya riksbankslagen, för att nästa mandatperiod behandla ändringarna i själva riksbankslagen. Det är ett stort och viktigt lagstiftningsärende som har föregåtts av en parlamentarisk utredning som har jobbat i flera års tid och som efter många samtal landat i noga övervägda förslag. Vi är väldigt glada över att riksdagens partier i bred enighet har kunnat samlas kring ett gemensamt förslag, något som lägger grunden för att Riksbankens oberoende och höga förtroende ska bestå under lång tid framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny riksbankslag

Fru talman! Den nuvarande riksbankslagen trädde i kraft den 1 januari 1989 i en tid då det ekonomisk-politiska landskapet såg väldigt annorlunda ut. Sedan dess har många saker förändrats, till exempel har vi i dag en rörlig växelkurs samt är medlemmar i Europeiska unionen. Mot bakgrund av detta fanns det ett behov av att uppdatera lagstiftningen som reglerar Riksbanken.

I dag behandlar vi följande ändringar i regeringsformen:

Vi förtydligar Riksbankens ansvar i regeringsformen, så att det blir tydligt att det omfattar alla de uppgifter som kommer till uttryck i EUF-fördraget. Det innebär att Riksbanken ansvarar för att utforma och genomföra penningpolitiken, genomföra valutainterventioner, förvalta en valutareserv, främja ett väl fungerande betalningssystem samt utföra andra grundläggande uppgifter.

I dag finns ett så kallat instruktionsförbud för myndigheter gentemot Riksbanken. Med detta förslag förtydligas att Riksbanken inte heller får ta emot eller begära instruktioner.

Slutligen förtydligas att föreskrifter om utgivning och giltighet av sedlar och mynt ska meddelas genom lag.

Betänkandet innehåller också förslag på förändringar i riksdagsordningen som innebär att finansutskottets uppdrag att följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet tydliggörs och stärks.

Som bekant ska grundlagsändringar röstas igenom två gånger med ett mellanliggande val, och ärendet planeras därför att tas upp igen under hösten efter riksdagsvalet. Av lagtekniska skäl kommer även behandlingen av förändringarna i riksbankslagen att skjutas upp till efter höstens val.

Fru talman! Jag vill även belysa några viktiga delar i förslaget till ny riksbankslag, eftersom allting hänger ihop.

Dagens riksbankslag måste förstås ur ett historiskt perspektiv. Den togs fram i en tid av stor ekonomisk turbulens. Under 1970- och 1980-talen karakteriserades ekonomin av hög inflation både i Sverige och i omvärlden. Förtroendet för svensk finans- och penningpolitik var lågt. Den nya regimen innebar att inflationen skulle tryckas tillbaka, något som också lyckades. De senaste åren har situationen ändå sett annorlunda ut.

En låg och stabil inflation är en förutsättning för att långvarig tillväxt och god reallöneutveckling ska uppnås. Men det är viktigt att komma ihåg att prisstabilitet ska vara just ett verktyg och inte det yttersta målet för den samlade ekonomiska politiken. Målet måste i stället vara en god ekonomisk utveckling och hög sysselsättning. Därför ser vi det som mycket positivt att vi i den nya riksbankslagen klargör att Riksbanken också ska ta realekonomiska hänsyn. Förutom det primära målet om en låg och stabil inflation får Riksbanken en kompletterande uppgift att bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning.

Den nya riksbankslagen innebär också att Riksbankens prisstabilitetsmål ska godkännas av riksdagen. Inflationsmålet är en central del av dagens ekonomiska politik, och vi ser därför positivt på att få en sådan bredare demokratisk förankring av målet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny riksbankslag

Fru talman! De senaste två åren har präglats av coronapandemin, och både finans- och penningpolitiken har under denna period vidtagit historiska åtgärder. Riksbanken genomförde omfattande köp av värdepapper som syftade till att hålla nere räntorna och upprätthålla finansiell stabilitet.

Under hösten 2021 uppkom frågor gällande riksbanksdirektionens personliga innehav av värdepapper kopplat till just de köp som Riksbanken gjort av företagsobligationer. Detta är förstås en väldigt viktig fråga där vi socialdemokrater tog initiativ till att kalla riksbankschefen till finansutskottet för att han skulle redogöra för hanteringen. Vi välkomnar också att riksbanksfullmäktige tog beslut om en granskning.

Vår slutsats av detta är att riksdagens uppföljning av den redovisning som görs måste bli mycket tydligare och utvecklas framöver.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! För Moderaterna har det varit viktigt med bred enighet i denna viktiga fråga om en ny riksbankslag. Vi har en stark och fristående riksbank. Det i sin tur, fru talman, bidrar till finansiell stabilitet. Det är bra för Sverige, det är bra för svenska hushåll och det är bra för svenska företag. Det skapar trygghet för omvärlden i relationer med Sverige. Sverige är ett litet och exportberoende land i Europas utkant som har en egen valuta. Och stabilitet är oerhört betydelsefullt för svenska företag och deras möjlighet att verka här.

Vi tydliggör nu uppgifter och befogenheter på en rad områden för Riksbanken. Vi stärker Riksbankens oberoende men också insynen och öppenheten. Det är en viktig avvägning som alltid måste göras. Men Riksbanken behöver nu också mer tydligt motivera de beslut som man fattar. Det gör att vi kommer att få en bättre kvalitet på de beslut som man fattar när man tvingas motivera dem på ett mycket tydligare sätt.

Riksbanken får nu ett fullt mandat att upprätthålla prisstabilitet men också bättre möjligheter att agera i kris, och vi har haft några kriser där det har varit viktigt med Riksbankens olika interventioner. Nu tydliggörs vad Riksbanken kan göra på detta område.

Fru talman! Inget regelverk är perfekt. Det finns detaljer som kunde ha blivit bättre och som kunde ha varit något annorlunda. I detaljer kan det absolut finnas ett sådant utrymme. Men det är också viktigt att komma ihåg att när det gäller den här typen av politiska frågor - ramverk - är det viktigt med en bred politisk enighet.

Det finns alltid de som vill ha en mjukare hållning till prisstabilitet. Inflationsbekämpning, fru talman, är faktiskt inte det mest glamorösa. Och det kan ibland vara svårt att stå på torget i en valrörelse och prata om det, om man inte just där och då befinner sig i någon form av kris.

Det finns inga gratisluncher. De människor som i olika lägen säger att man behöver ha en mildare hållning till just prisstabiliteten - att man kan elda på, att man kan använda både finanspolitiken och penningpolitiken okontrollerat - gör alltid det i tider av god prisstabilitet när allting fungerar och när ramverken är på plats.

Det som vi kan lära av historien är att okontrollerad inflation alltid slår allra mest mot dem som har allra minst. Det är alltid de som får bära den tyngsta bördan, dra det tyngsta lasset, när det går åt fel håll. Men det drabbar alla i samhället när man får en okontrollerad prisökning. Inflationen slår också mot företagen och deras möjligheter. Den försvårar transaktioner och handel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny riksbankslag

I dag kan vi se att vi har en period, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen, av just kostnadsökningar som slår mot både hushåll och företag. Då ser vi också vikten av att stå upp för de mekanismer som nu kommer att finnas i den nya riksbankslagen, som gör att vi faktiskt kan upprätthålla god kontroll och ett bra ramverk för prisstabilitet, och som hela riksdagen i praktiken kan ställa sig bakom.

När vi har dessa kostnadsökningar på el, bensin, diesel, mat och boende kommer också den publika debatten i samhället att handla väldigt mycket om inflationen och om att man får allt mindre för pengarna. Men då är det fortfarande så att vi har goda regelverk på plats. Och vi kommer att kunna hantera detta. Det vi ser nu är alltså vikten av just inflationsbekämpning. Det är aldrig populärt i tider av god prisstabilitet, men när vi har en situation som den vi har i dag behöver detta finnas på plats.

Fru talman! Jag vill tacka mina kollegor Niklas Wykman och Jessika Roswall, som var Moderaternas representanter i den utredning som tog fram den nya riksbankslagen och som i nära samarbete med regeringen fick detta på plats. Det har varit ett gott arbete, och jag vill rikta ett tack även till de andra partierna och deras representanter i utredningen för detta goda arbete.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till det liggande förslaget.

Fru talman! I dag debatterar vi konstitutionsutskottets betänkande En ny riksbankslag, och jag skulle vilja börja med att sätta in dagens debatt i ett sammanhang.

Riksbankslagen är alltså den lag som styr världens äldsta centralbank - vår centralbank Riksbanken. Riksbanken ansvarar för flera grundläggande uppgifter som är avgörande för att samhällsekonomin ska fungera. Man ska tillhandahålla betalningsmedel och ett system för betalningar. Man ska värna penningvärdet genom en låg och stabil inflation, och man ska agera som sista låneinstans till vissa finansiella företag före och under finansiella kriser.

Dagens riksbankslag trädde i kraft för över 30 år sedan, det vill säga i en helt annan ekonomisk-politisk miljö än dagens. De finansiella marknaderna har avreglerats, integrerats och internationaliserats, och betalningsmarknaden har digitaliserats. Sverige har gått från fast till rörlig växelkurs och blivit medlem i EU. Världen har genomgått en global finanskris, vilket har resulterat i nya regelverk kring makrotillsyn och för hantering av finansiella företag i kris.

Allt detta gör att Riksbanken år 2022 ställs inför nya frågeställningar - frågeställningar som över tid har blivit svårare att besvara med dagens lag. Exempelvis är mandatet kring finansiell stabilitet i dag uppdelat mellan Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden, och i denna kontext finns det frågetecken kring vem som gör vad och vem som egentligen har huvudansvaret. Men det finns även andra tveksamheter kring ansvaret för kontanthanteringen och Riksbankens organisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny riksbankslag

Det är mot denna bakgrund som Riksbankskommittén tillsattes 2017, med uppdraget att se över penningpolitikens mål och medel, Riksbankens mandat gällande finansiell stabilitet, kontanthantering, demokratisk granskning med mera. Det vi har på riksdagens bord i dag är alltså en produkt av en femårig lagstiftningsprocess, och resultatet är en moderniserad och tydligare riksbankslag.

Bara under de fem år som arbetet med den nya lagen har pågått har förutsättningarna förändrats - kanske inte drastiskt, men tillräckligt för att kräva revideringar. På grund av pandemin, den efterföljande ekonomiska krisen och de okonventionella åtgärderna från världens centralbanker kastades nytt ljus över vissa förslag från kommittén. Därför har det i efterhand gjorts parlamentariskt förankrade justeringar av vissa krisverktyg, vilket vi bedömde vara nödvändigt. Därmed har den nya riksbankslagen lagts fram i bred politisk samsyn, vilket är en stor styrka eftersom flertalet förslag har bäring på våra grundlagar.

Fru talman! Den nya riksbankslagen innehåller förändringar avseende mål, uppgifter och befogenheter, ansvarsfördelningen, den demokratiska granskningen, organisationen, oberoendet och självständigheten, transparensen och Riksbankens roll i kontanthanteringskedjan.

Den största förändringen i förhållande till i dag görs dock i kapitelindelningen, där penningpolitiken respektive det finansiella systemet ges varsitt kapitel. Detta innebär att Riksbanken behöver ta ställning till om en viss åtgärd syftar till att uppnå målet för penningpolitiken, målet för det finansiella systemet eller både och. Därmed skapas förutsättningar för legitimitet, ansvarsutkrävande och kontroll av Riksbankens verksamhet.

Fru talman! Sverigedemokraternas viktigaste bidrag såväl i kommittén som i den efterföljande dialogen med regeringen var att vi stoppade en inskränkning av Riksbankens oberoende, det vill säga en politisering av prisstabilitetsmålet.

Riksbanken har sedan 1999 varit en helt oberoende institution, men det har höjts röster - bland annat genom en följdmotion - om att riksdagen bör ges initiativrätt till precisering av prisstabilitetsmålet. Redan under kommitténs arbete föreslogs det att riksdagen ska besluta om ett nytt mål vart åttonde år. Om det förslaget blev verklighet skulle det skicka svenskt centralbanksoberende decennier tillbaka i tiden och minska den penningpolitiska trovärdigheten.

Vår bestämda uppfattning är att prisstabilitetsmålet är heligt i bemärkelsen att det ska hållas åtskilt från partipolitikens kortsiktiga natur. Man behöver inte vara särskilt kreativ för att se ett scenario där politiker med dalande opinionssiffror blir sugna på att lägga i en högre växel i penningpolitiken. Kanske vill de införa nya mål som kräver en mer expansiv penningpolitik i tider av högkonjunktur, när det som krävs snarare är en åtstramande penningpolitik.

Därför har Sverigedemokraterna försvarat oberoendet under hela processen, och vi är nöjda med det kompromissförslag som vi landade i. I stället för att utsätta målet för en politisk process vart åttonde år flyttades initiativrätten till Riksbanken, som ska inkomma med en framställan till riksdagen som i sin tur godkänner eller förkastar förslaget. Med detta uppnås två saker: Målet blir inte föremål för en politisk process såvida inte Riksbanken själv söker det, och samtidigt tillåts visst inflytande för folkvalda politiker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny riksbankslag

Fru talman! Sverigedemokraterna har också kämpat för att det överordnade målet fortsättningsvis ska vara att upprätthålla en låg och stabil inflation men att lagstiftningen ändå ska tillåta en flexibel inflationsmålspolitik där Riksbanken bidrar till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning, det vill säga realekonomisk hänsyn. Det blir i så fall en kodifiering av praxis, men det har varit viktigt för oss att vi inte får ett så kallat dualt mål för penningpolitiken.

Avslutningsvis har det också varit en prioriterad fråga för Sverigedemokraterna att tydliggöra Riksbankens roll i kontanthanteringskedjan så att vi får en långsiktigt pålitlig kontantinfrastruktur i Sverige.

Sist men inte minst är ordningen för dagen sådan att riksdagen i dag fattar det första av två likalydande beslut med ett val emellan och att beslutet om förslag till ny riksbankslag skjuts upp till nästa riksmöte.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Som flera har sagt är detta formellt en debatt om ett betänkande från konstitutionsutskottet, och det formella förslaget som ligger på bordet råder det enighet om.

Eftersom det i samband med förslagen om ändring i riksbankslagen också föreslås en del ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen behöver beslut tas i särskild ordning, och förslaget föreslås nu antas som vilande. Förslaget om en ny riksbankslag - inklusive motionsyrkandena från den enda följdmotionen, som kommer från Vänsterpartiet - föreslås också tas upp till realbehandling under nästa riksmöte, det vill säga efter valet. Jag kommer att återkomma och säga några ord om några av dessa yrkanden från Vänsterpartiet.

Det är bara att konstatera att förslaget till riksbankslag, trots sin stora omfattning och trots den mycket noggranna genomgången av olika aspekter av Riksbankens verksamhet, inte ruckar på eller egentligen ifrågasätter grunderna för penningpolitikens utformning och hantering. Det har inte heller varit på tapeten eftersom vissa juridiska och politiska utgångspunkter gällande det som handlar om penningpolitikens autonomi eller självständighet, som det kallas - alltså dess formaliserade särkoppling från andra delar av den ekonomiska politiken - har tagits för givna.

Detta gör att en debatt som den vi har i dag lätt hamnar vid sidan om den ekonomisk-politiska debatten, trots att penningpolitiken och frågor som rör inflation och hanteringen av dess effekter är aktuella och viktiga för hushållen och samhällsekonomin.

Man kan säga att vi här, i likhet med hur det är gällande många andra aspekter av den ekonomiska politiken i Sverige, lever med teorier och föreställningar som vann en dominerande ställning i etablerade kretsar på 1990-talet. Det är dock inte fråga om vilka tankespöken som helst utan om sådana som nu är tungt kodifierade och institutionaliserade - när det gäller Riksbanken och penningpolitiken ända in i EU-traktat och svenska grundlagar.

Jag tänker på idén om att denna del av politiken ska anses stå över eller utanför andra politiska överväganden och styras av andra regler och faktiskt också av andra mål. Det här är något som påverkar också de mer explicit politiska beslutsfattare som kan och ska ställas till svars för politikens utformning, inklusive deras vilja att delta i en allmän debatt om de här frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny riksbankslag

Samtidigt saknar Riksbanken verktygen för att agera i de frågor som grundläggande påverkar deras måluppfyllelse i flera avseenden. Detta är något som på senare tid har aktualiserats inte minst genom läget på bostadsmarknaden. Det har helt enkelt funnits ett behov av en offensiv bostadspolitik för att minska de systemiska problemen med prisinflation där snarare än av något som går att fixa med justering av reporäntan.

Det här är något som i allra högsta grad är väsentligt - det är som sagt mer aktuellt än på länge - att kunna diskutera politiskt. Efter en lång period då Riksbanken oftast har behövt konstatera att inflationen har legat under målnivån ser vi nu kraftiga prishöjningar på ett antal viktiga områden och som resultat av detta en diskussion om åtstramningar - om det nu ska vara genom finanspolitiken eller penningpolitiken.

Detta understryker verkligen problemen med att närma sig frågan om inflationen på ett enkelspårigt sätt, relaterat till målnivåer i något sammansatt index - det som för Riksbankens del är en lagreglerad uppgift.

Vi står ju inför en situation där olika politiska handlingsalternativ - som alltid, egentligen - kan få vitt skilda effekter på olika grupper i samhället, samtidigt som prisnivåerna i sig slår väldigt olika på det sättet. Medan vi länge har haft en inflation i tillgångspriser, till exempel när det gäller bostäder och aktier, ser vi i dag prisökningar som gör att de med små marginaler kan drabbas väldigt hårt genom den basala konsumtionen, som gäller sådant som mat och värme.

Då är det, skulle jag säga, smått dysfunktionellt när vi har två grenar av den ekonomiska politiken som inte är tänkta att behöva agera samstämmigt. Den ena grenen - penningpolitiken - styrs av en lagreglerad målformulering, och vi är tänkta att låtsas att denna står utanför politiska överväganden av det här slaget.

Med detta sagt, fru talman, kan jag konstatera att mycket av det som har gjorts i riksbanksutredningen och i arbetet med att ta fram propositionen, som vi alltså inte ska rösta om i dag utan vilandeförklara, är intressant och ett gott hantverk. Flera av de - i och för sig ganska marginella - förändringar som föreslås tydliggör regelverket runt Riksbankens organisation och arbete. Det står i sammanfattningen av förslaget att det tydliggörs att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomiska hänsyn och att det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet. Även om det nog är överdrivet att säga att detta är stora förändringar är det något som är går i positiv riktning.

Fru talman! De motionsyrkanden som har lämnats in med anledning av propositionen kommer det alltså inte att röstas om i kammaren i dag. Jag tänkte likväl säga några ord om Vänsterpartiets förslag.

Vi vill att riksbankslagen ska kompletteras med ett sysselsättningsmål och att detta mål inte ska vara underordnat inflationsmålet.

I förslaget till ny riksbankslag finns det visserligen skrivningar om att ta hänsyn till realekonomiska faktorer, omtalade i termer av balanserad utveckling gällande tillväxt och sysselsättning, vilket i sin tur kan sägas vara en kodifiering av Riksbankens egen tolkning av uppdraget. Det står samtidigt helt klart att detta ska ske, som det heter, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, vilket är en anpassning till själva formuleringarna i EU-rätten angående penningpolitik och centralbanker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny riksbankslag

Det borde vara enkelt att konstatera att inflationsmålet, som infördes på 90-talet, inte har varit framgångsrikt i flera viktiga avseenden. Som jag var inne på tidigare har inflationen - både KPI och underliggande inflation - trendmässigt understigit det uppsatta målet på 2 procent. Detta är naturligtvis inte det enda skälet till att arbetslösheten i Sverige har varit parkerad på väsentligt högre nivåer efter den nya ekonomiska politik som kom på plats efter 90-talskrisen, men det är tämligen tydligt att detta är en del av problemet.

Om realräntorna blir högre än vad konjunkturläget och de realekonomiska förutsättningarna motiverar får det negativa effekter på sysselsättningen. Vänsterpartiet menar att detta är ett tungt vägande skäl till att riksbankslagen borde kompletteras med en explicit realekonomisk målvariabel, lämpligen ett sysselsättningsmål.

Ett sådant dualt mål för penningpolitiken föreslogs för övrigt även av LO i deras remissvar på Riksbankskommitténs betänkande. Regeringen menar i propositionen att detta skulle strida mot unionsrätten. Men utan att öppna upp för en generaldiskussion om EU-rätten på det här området kan jag, i linje med det som Vänsterpartiets representant Johan Lönnroth anförde i sin reservation i Riksbankskommittén, konstatera att Sverige i många år har haft kvar en lagstiftning som kommissionen menar strider mot EU-rätten, eftersom Sverige inte har infört euron som valuta och inte heller har anpassat lagstiftningen till ett sådant införande.

Eftersom det, som väl är, inte tycks finnas en majoritet i Sverige för att vi i Sverige ens på längre sikt ska gå med fullt ut i EMU är det en rimlig bedömning att Sverige inte heller behöver anpassa sig till det mål för penningpolitiken och den beslutsordning för målet som gäller i ECBS, alltså det europeiska centralbankssystemet, och EMU. Detta är sålunda ett beslut som borde ligga i våra egna händer, och det vore värdefullt både principiellt och i praxis om den svenska riksdagen utnyttjade och prövade detta utrymme.

Detta är alltså vad Vänsterpartiet föreslår i sin följdmotion till propositionen.

Jag vill också helt kort nämna att Vänsterpartiet föreslår att riksdagen ska ha initiativrätt och bestämma de mer precisa målen för penningpolitiken, inklusive det realekonomiska mål som jag nämnde tidigare. I förslaget till ny riksbankslag finns visserligen formuleringen att preciseringen av målet ska förankras i demokratisk ordning, men det är Riksbanken som ska ha exklusiv initiativrätt att precisera prisstabilitetsmålet. Detta är en demokratiskt märklig ordning, och även i detta fall borde riksdagen agera för att utnyttja en förvisso snävt tilltagen juridisk slingringsmån under EU-rätten.

Jag hoppas att dessa och liknande frågeställningar kan få åtminstone något utrymme i den allmänna debatten fram till det att förslaget till ny riksbankslag ska behandlas av riksdagen under nästa riksmöte.

Fru talman! Ärade ledamöter! Det är ett historiskt beslut som riksdagen ska ta i dag och efter nästa riksmöte, nämligen beslut om en ny riksbankslag.

Den lag vi har i dag, med en centralbank som står oberoende från politiskt inflytande, har tjänat Sverige väldigt väl. Detta har varit en viktig del i den ekonomiska resa som vårt land har gjort från att vara ett höginflationsland till att vara ett låginflationsland och från att på 80-talet vara ett land där människor fick allt mindre i plånboken och reallönerna gröptes ur till att de senaste 15-20 åren ha upplevt rejäla reallöneökningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny riksbankslag

Där har finanspolitiken spelat en stor roll, med de viktiga skattesänkningar som alliansregeringen genomförde 2006-2014, som har inneburit att vanligt folk som jobbar får mer i plånboken. Men det har också varit så att penningpolitiken har spelat en viktig roll genom att ge stabila förutsättningar. Under en lång period har den också gett arbetsmarknadens parter rimliga förutsättningar att sluta löneavtal på den svenska arbetsmarknaden.

Fru talman! Det är viktigt för svenska folket att vi har en ordning där centralbanken står fri från politiskt inflytande. Det är viktigt därför att svenska folket ska kunna förtjäna och förvänta sig trygghet, stabilitet och förutsägbarhet. Det är viktigt för att arbetstagare, den som äger en bostad eller den som lever i Sverige ska känna trygghet kring att de regler som finns gäller och att det finns stabila ekonomiska förutsättningar.

Positiva - alltså ökade - reallöner och stabila priser är viktiga delar för att människor ska känna den tryggheten. Därför är det viktigt att Riksbanken även fortsättningsvis har ett inflationsmål. För Liberalernas del har det varit viktigt att säga nej till alla de inspel som har kommit om att Riksbanken ska ta andra hänsyn, till exempel till arbetslöshet eller andra aspekter, som hade kunnat innebära att Riksbanken inte hade kunnat stå upp för inflationsmålet.

Fru talman! Detta innebär att finanspolitiken och riksdagen blir den centrala arenan för att se till att arbetsmarknaden fungerar bättre och för att trycka tillbaka arbetslösheten. Det ansvaret kan och ska inte fullt ut läggas på Riksbanken, utan centralbanken ska ha rollen att se till att vi har stabila priser i vårt land.

Fru talman! De senaste 30 åren har präglats av ett antal ekonomiska kriser. Finanskrisen 2008-2009 och nu senast coronakrisen - covidpandemin - har visat vikten av att våra centralbanker, såsom den svenska Riksbanken, har muskler att agera vid kriser och har flexibilitet att agera så att marknaderna fungerar när krisen är som djupast och allvarligast. De finansiella marknaderna är viktiga för att vanligt folk ska kunna se att ekonomin flyter på, för att betalningar ska fungera som vanligt och för att det inte ska skapas osäkerhet och kris på marknaderna som vanligt folk drabbas av och får ta konsekvenserna av. Därför är det viktigt att den finansiella stabiliteten finns och att centralbankerna har flexibilitet och muskler att agera när det är kristider. Det mandatet ges fortsättningsvis till Riksbanken genom den överenskommelse som nu ligger på riksdagens bord.

Fru talman! Sammanfattningsvis tycker Liberalerna att det här är en bra väg framåt för Sverige och för den svenska ekonomiska politiken. Vi säkerställer en oberoende centralbank, en oberoende riksbank. Vi säkerställer att inflationsmålet står vid handen, så att vi har stabila och förutsägbara priser. Det är viktigt att människor ska kunna ha bra reallöner och känna stabilitet. Vi ger Riksbanken de muskler och den flexibilitet att agera vid ekonomiska kriser som är viktiga för att kriserna inte ska fortplanta sig, ge massarbetslöshet och bli stora. Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

En ny riksbankslag

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Riksdagen under coronapandemin 2020