Fru talman! Vi kristdemokrater har några reserva- tioner vid det här betänkandet, och jag yrkar bifall till reservation 1 under punkt 3. Jag står förstås också bakom de andra, men för tids vinnande inskränker vi oss till detta yrkande. Detta avsnitt handlar om ekonomisk brottslighet, och jag ska göra några randanmärkningar kring detta. Jag ska inledningsvis göra några allmänna reflexio- ner. I regeringens skrivelse om den ekonomiska brottsligheten och i lägesrapporten går man lite grann in på utvecklingen av den här typen av brottslighet. Man noterar att statistiken rent av indikerar en minskning men att det säkerligen finns stora mörker- tal. Ovissheten omkring det här fenomenet i vårt samhälle är stor. Detta kan man hålla med om. Det ligger i sakens natur när det gäller svartverksamhet som bedrivs i det fördolda att man inte vet mycket om den. Jag tror dock att vi som arbetar praktiskt med de här frågorna inte har någon som helst känsla av att den här typen av brottslighet minskar, snarare tvärtom. Fortfarande är det så att rättsväsendet inte hänger riktigt med i svängarna. Jag noterar att man här anför att i stort sett all upptäckt av sådan här brottslighet är hänförlig till anmälan från skattemyndigheter och konkursförvalta- re. Jag tycker att det är ett bekymmer att vi i Sverige är så hänvisade till anmälningar. Jag skulle gärna se att Ekobrottsmyndigheten eller till denna knutna andra aktörer på egen hand aktiverade sig för att uppdaga oegentligheter och inte bara väntar på att det ska komma in anmälningar. En större aktivitet ute på fältet skulle vara önskvärd. Jag tycker rent allmänt att regeringen lämnar en bra redovisning. Jag tror att utvecklingen i det stora hela är på väg åt rätt håll. Regeringen ser mycket allvarligt på denna brottslighet, men jag vill lägga in en liten varning för att det möjligen finns en benä- genhet att fånga in enklare skatte- och bokförings- brott men inte riktigt kommer åt de stora och kvalifi- cerade härvorna, även om några sådana ändå är före- mål för domstolsprövning. Jag tror att det finns en risk för att man fångar in alltför enkla företeelser. Jag vill bara göra det allmänna påpekandet. Jag ska inte gå in så mycket mer på Ekobrottsmyndighetens bekymmer med att komma i gång. Verksamheten har ändå i någon mening blivit sjösatt, och vi får ge myndigheten en chans. Sedan till reservationerna. Det är bra skrivningar från utskottet i det stora hela. Det är en egendomlig- het att Ekobrottsmyndigheten inte har tillgång till kriminalunderrättelseregistret. Det är helt bisarrt om man tänker sig att man skapar en spetskompetens för att beivra den allvarligaste brottsligheten och den sedan inte automatiskt skulle ha tillgång till ett av de viktigaste verktygen för sin verksamhet. Det är inte bra. Jag tror inte heller att utskottet tycker det. Rege- ringen får inte koppla ihop det med annan lagstiftning kring sekretess. Det är så besvärligt. Jag ser för mig att det kommer att ta lång tid. Man skulle kunna ta detta för sig. Det är en självklarhet att myndigheten ska ha tillgång till registret. Man måste kunna jobba operativt från Regerings- kansliet och ta fram vissa enkla, raka saker och köra igenom dem i stället för att bunta ihop saker och ting så att det tar åratal innan det blir någon real ändring. Det är viktigt att detta blir gjort på en gång. Reservation 2 handlar om effektivare miljöbrotts- bekämpning. Det kan kanske irritera Miljöpartiet att vi har synpunkter på det. Vi har nu fått en särskild organisation för att hantera miljöbrott. Bekymret är att rättsväsendet möjligen inte mäktar med alltför många specialorganisationer. Redan Ekobrottsmyn- digheten är lite av en provokation. Det har varit en hel del problem med att sjösätta idén. Det kan jag i och för sig ha förståelse för. Om man nu börjar med något liknande även inom andra områden kan det bli bekymmer. Nu finns en ansamling av anmälningar. Det lär i dagsläget finnas 2 570 misstankeanmälningar som inte är hanterade. Antalet bara ökar och ökar. I sak händer lite. Det är bekymmersamt, tycker vi och säkert också alla andra. Vi har hela tiden menat att miljöbrottsbekämpning skulle ligga inom ramen för Ekobrottsmyndigheten. Då hade man fångat in speci- aliteten i det kvalificerade sammanhang där den hör hemma. Som det nu är blir det ett mischmasch, var- ken det ena eller det andra. Vi har ännu inte släppt tanken att det skulle ligga inom Ekobrottsmyndighe- ten. Avslutningsvis vill jag ta upp frågan om inrättan- de av en europeisk åklagarmyndighet. Vi har motio- nerat om det och reserverat oss till förmån för det. Utskottet har på ett övertygande sätt skrivit att det inte är lätt att sjösätta. Man får se det som en vision om det ideala tillståndet i Europa, när de olika rätts- systemen gjuts samman och det börjar fungera. Att tro att man kan plocka ut en åklagarfunktion och härja i olika länder där man ska ändra rättsregler är fullkomligt orealistiskt. Detta är en vision, en utopi. Vi får respektera den som sådan. Den är inte särskilt realistiskt förankrad. Utskottet har argumenterat väl för det.

Fru talman! Sedan 1996 får vi varje år en läges- rapport till riksdagen om den ekonomiska brottslig- heten. Då redovisas de åtgärder som vidtagits sedan föregående lägesrapport och vad som planeras för den närmaste framtiden. Hur stor den faktiska ekonomiska brottsligheten är och om den ökar eller minskar vet man inte riktigt, eftersom forskning och djupstudier hitintills inte gjorts. Att få fram den bilden är en av målsättningar- na för 2001. En enkätundersökning gjord av SCB visar att fyra av fem svenskar anser att ekobrottsligheten är ganska eller mycket omfattande. Fem av tio hade under det senaste året kommit i kontakt med människor som sagt att de arbetat svart eller utnyttjat svart arbets- kraft. Ekobrottsmyndigheten gör bedömningen att den ekonomiska brottsligheten inom myndighetens må- lområde omfattar 100-150 miljarder kronor per år och att skatte- och avgiftsfusket står för 75-85 % av detta belopp. Mörkertalet varierar mellan olika typer av ekonomisk brottslighet men bedöms vara störst vad avser den svarta sektorn. Momsfusket, svart ar- bete och oredovisade inkomster är områden som av Ekobrottsmyndigheten bedöms särskilt allvarliga i ett framtidsperspektiv. Nå, hur ska då detta åtgärdas för att förbättra situ- ationen? Bl.a. måste, som i all verksamhet som gäller brott, det brottsförebyggande arbetet utvecklas och intensifieras. Man samlar de erfarenheter som vunnits på området och ger BRÅ tillsammans med Ekobrottsmyndigheten i uppdrag att utarbeta en mo- dell för ett kommande nationellt brottsförebyggande program mot ekonomisk brottslighet. Ett sådant brottsförebyggande program mot eko- nomisk brottslighet kräver en kartläggning av var bristerna inom lagstiftnings- och kontrollsystemen är som störst. Avsikten är att uppdraget ska ges nu i början av detta år och att det när det är färdigt ska föreläggas riksdagen för godkännande. Ekobrottsmyndigheten, som nu har funnits i drygt två år, har successivt byggt upp sin verksamhet. Alla avdelningar inom myndigheten hanterar nu särskilt kvalificerade ärenden. Man bedriver arbetet i åkla- garledda arbetsgrupper där det ingår poliser, ekono- mer och personer med särskild kompetens på IT- området. Myndigheten har kontinuerliga kontakter med konkursförvaltare för att effektivisera utred- ningsverksamheten. Man har också fördjupat samar- betet med Finansinspektionen, Finanspolisen, skatte- och kronofogdemyndigheter samt utländska myndig- heter för att bättre komma åt gränsöverskridande skattebrott, den s.k. karusellhandeln. Tack vare denna samverkan har lagföringsandelen ökat betydligt. Ekobrottsmyndigheten fick 1998 i uppdrag att bygga upp ett informations- och uppföljningssystem. Målsättningen var att man fr.o.m. i år kan börja upp- byggnaden av en statistikdatabas som ger en verklig- hetsriktig bild av ekobrottsligheten och dess bekämp- ning. I ett första skede avses främst en erfarenhetsin- formation från den operativa verksamheten samt utdrag ur domar i ekobrottsmål och myndighetens egna analyser. De rapporter och analyser som Ekobrottsmyndig- heten ska framställa kommer att tillhandahållas direkt till olika intressenter men också i åklagar- och po- lisväsendets interna informationsnät. Kristdemokraterna har i en reservation pekat på att Ekobrottsmyndigheten inte har tillgång till de polisiära spaningsregistren i sin verksamhet. Ekobrottsmyndigheten har också i sitt remissyttrande över Ekosekretessutredningens förslag pekat på att man behöver ha tillgång till samma verktyg som polisen. Åbjörnsson talade om det också. Utredning- ens förslag behandlas nu i Justitiedepartementet och en proposition är aviserad till den 22 mars enligt propositionsförteckningen, så jag tror inte att vi be- höver vänta så länge. I en motion i anledning av lägesrapporten föreslås att man ska ta fram en åtgärdsplan för att motverka ekonomisk brottslighet inom byggbranschen. Den här frågan har behandlas av den s.k. Branschsaneringsut- redningen som har avlämnat sina förslag till regering- en. Här kan nämnas att Riksskatteverket i samarbete med Ekobrottsmyndigheten bedriver ett projekt för att bekämpa svart arbetskraft inom byggbranschen. En första avstämning av projektet ska göras i höst. Inom ramen för projektet har också en särskild lagstift- ningsgrupp bildats som ska överväga vilka lagänd- ringar som kan behövas för att på ett effektivt sätt kunna bekämpa denna brottslighet. I Branschsaneringsutredningen behandlades också restaurangbranchen. Här kommer nu en skärpning av lagstiftningen att ske med krav på registrering i kassa- register för alla innehavare av serveringstillstånd. Undantag blir det bara för dem som har tillfälliga serveringstillstånd. Vad gäller penningtvätt har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om en utvidgning av lagstift- ningen att gälla alla företag som yrkesmässigt ägnar sig åt betalningsöverföring. Denna lagstiftning trädde i kraft vid årsskiftet. I reservation 2 från Kristdemokraterna begärs att Ekobrottsmyndigheten ska handlägga allvarliga mil- jöbrottsmål. Enligt den ordning som Riksåklagaren tillsammans med Rikspolisstyrelsen antagit sedan januari år 2000 åvilar det operativa ansvaret samtliga åklagarmyndigheter och ska handläggas av åklagare och poliser med specialistkompetens. Vid särskilt komplicerade miljöbrott kan biträde ges av den sär- skilda enheten vid riksåklagaren. Utskottet har be- handlat denna fråga tidigare och finner inte anledning att ändra detta nu. Jag hörde på radion häromdagen att antalet miljö- brottsanmälningar har ökat betydligt. Den dam som var intervjuad trodde inte att antalet brott egentligen hade ökat utan anmälningsbenägenheten. Rolf Åbjörnsson talade om sin reservation om åklagarmyndigheten och ansåg det vara en vision. Jag tyckte att det var väldigt bra att Rolf Åbjörnsson så att säga tog tillbaka reservationen. Vi har varit helt eniga om att man i så fall måste harmonisera hela straffrätten. Vi har från utskottets sida inte varit be- nägna att göra det och införa någon Corpus Juris. I övrigt gäller att det internationella samarbetet måste intensifieras för att komma åt den ekonomiska brottsligheten. Kapitalet flyttas sekundsnabbt från det ena stället till det andra och göms i de s.k. skattepara- disen. Dessa har hitintills fått vara i fred men kläms nu från två håll. EU-länderna har enats kring en gemensam linje i skatte- och insynsfrågor. Även OECD hotar med straffåtgärder. Man har upprättat en svart lista över icke samarbetsvilliga skatteparadis. OECD kräver bl.a. att myndigheter ska ha tillgång till uppgifter om ett bolags verkliga ägare och inte bara dess juridiska ombud, vilket är fallet i dag. Man kräver också full- ständiga räkenskaper där myndigheterna har insyn. Länderna måste dessutom vara beredda att lämna ut uppgifter till polis- och skattemyndigheter i andra länder. Oskar Engdahl heter en man vid Göteborgs uni- versitet som nyligen har presenterat en rapport om skatteparadisen. Den rapporten ber jag att få varmt rekommendera. Fru talman! Kampen mot den ekonomiska brotts- ligheten går vidare. Med det jag nu anfört yrkar jag bifall till hemställan i justitieutskottets betänkande och avslag på reservationerna.

Fru talman! För en sju åtta år sedan presenterade Riksdagens revisorer en rapport om den ekonomiska brottsligheten och rättssamhället. Den skakade om ganska rejält. Oaktat om den ena eller andra regering- en av olika kulör hade gjort en del insatser och hade en god ambition att göra en hel del konstaterade man i denna rapport att det fanns mycket mer att göra. Det föranledde regeringen att något år senare pre- sentera en samlad strategi för denna bekämpning som riksdagen i stort sett antog. Sedan år 1996, som Märta Johansson har sagt, får vi med anledning av en skri- velse från regeringen tillfälle att debattera dessa frå- gor. Det är ingen tvekan om att en sådan skrivelse har ett värde. Den ger en bild av vad som har hänt och vad som är på gång, och det är bra. Många gånger har de organisatoriska frågorna stått i fokus i dessa de- batter, även om sakfrågorna givetvis har varit viktiga. Det är heller ingen tvekan om att Moderata sam- lingspartiet har uttryckt en betydande tveksamhet, om jag får uttrycka mig så, när man inrättade Ekobrottsmyndigheten. Under de senaste två åren har vi moderater sagt, även om vi hyser tveksamhet till det, att den nu må fortsätta. Organisationen får sätta sig och prestera resultat. Sedan är det dags för någon form av utvärdering av vad den nya organisationen har inneburit för ökad effektivitet, förhoppningsvis, i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Fru talman! Det är därför glädjande att meddela kammaren att Riksdagens revisorer ånyo håller på med en rapport om just den ekonomiska brottslighe- ten, kanske framför allt för att följa upp vad som har hänt sedan regeringen och riksdagen fattade sina beslut och de nya myndigheterna fått verka ett antal år. Avsikten är att rapporten kommer till slutet av denna riksmötestermin. Därefter sker en sedvanlig behandling. Jag utgår ifrån att det kommer att bli en utomor- dentligt intressant redovisning av vad som har varit bra, mindre bra och kanske något som till äventyrs varit riktigt dåligt. Då får vi också ett bra faktaunder- lag att diskutera. Det görs dessutom i nära samarbete med delar av Riksrevisionsverket. Det kan vara ett gott omen inför den framtida revisionen som ska smälta samman till en samlad riksrevision. Så några punkter kring betänkandet, som bär mycket av enighetens tecken över sig. Det väsentliga när man ska bekämpa ekonomisk brottslighet är rim- ligtvis kompetensen och samarbetet över myndig- hetsgränserna och mellan myndigheter. När det gäller samarbetet och bekämpningen på EU-nivå är det självfallet att även gränserna mellan länderna är helt centrala. Här har, som redovisats i betänkandet och som Märta Johansson har nämnt, ett antal saker skett i och med Europol, Eurojust och även Schengensamar- betet. Jag vill säga ett par ord om tanken på någon form av gemensam europeisk åklagare. Nu hade jag lite svårt att förstå om Kristdemokraterna egentligen står kvar vid förslaget. För formens skull gör man det. Men i realiteten verkar det som att man under intryck av de argument som utskottsmajoritet anför drar sig försiktigt tillbaka, måhända med en vision om att detta någon gång i framtiden ska vara aktuellt. Detta speglar egentligen två olika skolor i synen på hur man ska bekämpa ekonomisk brottslighet i EU och bevaka de ekonomiska intressena och gemenska- pens intressen. Å ena sidan har man den skolan som man åtminstone i motionen och reservationen står bakom, nämligen att vi ska bygga ett gemensamt stort verk, Corpus Juris. En mängd olika typer av lagstift- ningar måste anpassas till detta. När Märta Johansson och jag var på en konferens i Bryssel om detta för ett par år sedan lärde vi oss att det finns ett antal EU-länder som är väldigt tilltalade av detta. Med stor retorik talade man sig mycket varm för behovet av, det absolut nödvändiga av, att tillska- pa denna gemensamma rättsordning Corpus Juris och låta olika rättssystem underordna sig denna. Märta och jag och Sverige - vi företrädde ju Sve- rige i de här sammanhangen - tillhörde inte dessa entusiaster. Företrädare för revisionsrätten, för EU:s budget- och kontrollutskott och parlamentariker från alla de 15 länderna deltog också. Sverige och ett antal andra länder tillhörde alltså inte entusiasterna. Vi menar att varje enskilt land kan göra betydande insat- ser för att bekämpa ekonomisk brottslighet och brottslighet som är riktad mot gemenskapens gemen- samma ekonomiska intressen. Detta är centralt, och än så länge är det Sveriges uppfattning. Jag hoppas att det också kan fortsätta att vara Sveriges uppfattning. Det hjälper ju inte att man har god retorik och sluter avtal om man sölar när det gäller att ratificera dem, och tillämpar dem dåligt. Det hjälper inte, utan det avgörande är att varje land känner ett lika stort ansvar för gemenskapens egendom som sin egen egendom. Vid denna konferens markerade jag att då bör också gemenskapen EU se till att ta fasta på subsidia- ritetsprincipen och inte befatta sig med saker som det enskilda landet kan göra. Om man har olika transfere- ringssystem, exempelvis inom jordbrukssektorn, så gäller det att utforma systemet på ett sätt som mini- merar möjligheterna till brottslighet. Jag vill inte påstå att man har lyckats helt, om man uttrycker sig diplomatiskt. Det finns mycket, mycket att göra. Med andra ord tycker jag att det finns all anled- ning att markera det enskilda landets intressen, möj- ligheter och skyldigheter på samma sätt som utskottet anför. Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att Mode- rata samlingspartiet till betänkandet har fogat ett särskilt yttrande med anledning av en motion som har väckts. Där antyder vi helt enkelt kort - och vi t.o.m. tror - att det finns ett samband mellan skattetrycket och de incitament som finns till svartarbete och svart tjänstesektor. Vi tror nämligen att ju högre skattetryck vi har och vi får, desto större är drivkrafterna hos en grupp människor att jobba svart. Det gäller även inom byggsektorn, och på många andra områden. Ingen annan har tyckt att detta samband finns, vilket kanske är något egendomligt om man studerar verkligheten. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan i be- tänkandet.

Fru talman! Det gäller det här sista påståendet om att ingen annan har haft någon uppfattning. Det är korrekt, men jag tillåter mig ändå att anmäla för egen del att jag helt och hållet delar Moderaternas uppfatt- ning i frågan. Jag skulle nästan vilja påstå att man i dag vetenskapligt kan belägga att det finns ett sam- band.

Fru talman! Jag vill inte påstå att det nu finns en spricka inom kristdemokraterna, men jag hoppas att kristdemokraterna i övrigt i utskottet tar till sig detta och att underteckningen av sådana här reservationer och yttranden framgent även kan innehålla kristde- mokraternas namn.

Fru talman! Jag hade inte tänkt beröra betänkan- det så mycket i sak. Jag har i stället tänkt beröra frå- gan om ekonomisk brottslighet utifrån förhållandet att jag sitter i Rådgivande nämnden till Riksåklagaren. Den har till uppgift att följa upp Ekobrottsmyndighe- ten och handlägga det hela. Jag vill påstå att vi nu har lyckats utveckla en or- ganisation som har stora möjligheter att bekämpa den ekonomiska brottsligheten, till skillnad från den kritik som jämt och ständigt brukar riktas mot det övriga rättsväsendet. Man säger att polisväsendet inte klarar av sitt jobb, man kritiserar åklagarväsendet osv. Men här har vi en myndighet och en organisation som faktiskt bara hela tiden utvecklas positivt och hela tiden förbättrar sina resultat. Detta är oerhört viktigt när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Den spridda organi- sation som vi tidigare hade gjorde att man inte fick något samlat grepp på bekämpningen av ekonomisk brottslighet. Men i och med att Ekobrottsmyndighe- ten skapades gavs det möjligheter att möta den eko- nomiska brottsligheten på ett helt annat sätt. Det har varit stora problem i inledningen av Ekobrottsmyndighetens organisation. Man skulle egentligen för första gången på riktigt försöka föra ihop olika yrkesgrupper som poliser, åklagare och ekonomiskt kunniga människor och få dem att arbeta över yrkesgränser mot ett gemensamt mål utan ett revirtänkande. Det var inget lätt arbete - det ska man veta. Och det tog också tid innan Ekobrottsmyndig- heten började fungera på ett bra sätt och så som det var tänkt. Men de enda rapporter vi får i dag i Rådgivande nämnden visar att man hela tiden förbättrar sina re- sultat. Man lyckas nu börja sänka handläggningsti- derna. Det finns fortfarande stora problem i och med att man övertog en mängd utredningar som redan hade legat i två tre år när man övertog dem. Det gör att det fortfarande är långa handläggningstider för framför allt de svårare och större ärendena. Men i takt med att man nu hela tiden lyckas avverka dem efter hand och att man har fått en organisation som samar- betar och drar åt samma håll så ser vi en minskning. Jag tycker att det är viktigt att lyfta upp de positi- va exempel där vi ser att det som vi har tänkt här i riksdagen, de förslag som har lagts fram och de beslut som vi har fattat, faktiskt visar sig vara effektivt. Det är viktigt att vi också säger det här i talarstolen. Det är nämligen viktigt att man ser att utvecklingen går framåt på det här området. Det ska inte bara svart- målas, utan man ska se att här har vi lyckats. Det finns mycket mer att göra, men det är viktigt att se den positiva utvecklingen. Fru talman! Jag vill ta upp frågan om tillgång till polisregister och möjligheten att skapa sig ett eget kriminalunderrättelseregister. Det är egentligen gans- ka självklart att man vill ha detta i ett brottsbekäm- pande arbete, och det är nog ganska självklart att man ska ha det i framtiden. Men precis lika självklart var det att inte öppna dessa möjligheter från början. Som jag sade tidigare var detta nämligen en ny organisa- tion och ett nytt sätt att arbeta. Det gällde att få i gång organisationen. Då är det viktigt att man är restriktiv med underrättelseregistren och med tillgången till polisens register. Det är oerhört hög sekretess på denna typ av register. Man måste se till att man har fått en fungerade organisation innan man kan övervä- ga detta. Det är inte så att Ekobrottsmyndigheten inte har haft möjlighet till tillgång till registren, men det har skett på ett omständligt sätt. Nu anser också vi i Vänsterpartiet att det är dags att Ekobrottsmyndighe- ten får denna möjlighet. Detta kommer att återkomma till riksdagen nu under våren. Fru talman! Till sist vill jag lyfta fram reservatio- nen som handlar om en effektivare miljöbrottsbe- kämpning. Vi i Vänsterpartiet ansåg också tidigare att den skulle ligga under Ekobrottsmyndigheten. Men Ekobrottsmyndigheten själv ville inte handlägga de här målen, medan Riksåklagaren var beredd att arbeta med dem och bygga upp en organisation för miljö- brottsbekämpning. Nu har vi sjösatt detta hos Riks- åklagaren. Jag tror att det är viktigt att den organisa- tionen nu får utvecklas. Jag tror också att vi kommer att få en effektiv miljöbrottsbekämpning.

Fru talman! Det var ett lysande inlägg till förmån för den här myndighetsstrukturen som jag till fullo delar. Det gäller kanske även uppfattningen om hur vi ska hantera miljöbrott. Men historiebeskrivningen är såvitt jag har för- stått inte helt riktig. Det var ju inte så att man på Ekobrottsmyndigheten inte ville hantera miljömålen, utan man krävde resurser om man skulle handlägga dem. Det fick man inte, och därför avstod man från detta. I och för sig tycker jag inte att vi ska dra in myndighetens agerande och huruvida det var rätt eller fel att den skulle handlägga miljöbrotten.

Fru talman! Det kan stämma att beskrivningen kan ses på det här sättet. Men regeringen sköt ju fak- tiskt till pengar till det här för att kunna skapa en miljöbrottsbekämpning och den här organisationen. Men Ekobrottsmyndigheten sade att man inte kunde skapa det här med dessa medel och att man inte var beredd att göra det. När vi såg att Riksåklagaren var beredd att göra det och att de resurser som RÅ fick från regeringen var fullt tillräckliga för att starta den här verksamhe- ten tyckte jag ändå att det var en ganska tydlig marke- ring från Ekobrottsmyndigheten att man inte hade något större intresse av att handlägga det här. Men jag tror inte heller att det var helt fel att man delade på den här organisationen. Jag tror att vi får en effektiv miljöbrottsbekämpning, och jag tror också att Ekobrottsmyndigheten i det här uppbyggnadsskedet, som jag har beskrivit, och i den framtida utvecklingen kommer att behöva ägna sig åt den mer vanliga ekobrottsbekämpningen för där finns det mycket att göra, och man kommer inte att vara sysslolös.

Fru talman! Denna lägesrapport om den ekono- miska brottsligheten visar att det är många olika ut- redningar och grupper i gång som arbetar med de här angelägna frågorna. Vi från Centerpartiet följer detta arbete med stort intresse. När det gäller den ökande ekonomiska brottslig- heten är hjälpmedel och metoder alltmer avancerade, och det gäller att myndigheterna har både framför- hållning och resurser för att förhindra och förebygga dessa brott. Att skaffa sig konkurrensfördelar genom att gå genvägar och genom att inte uppfylla miljökra- ven och vidta åtgärder eller att inte följa skattelag- stiftningen måste beivras. Centerpartiet har drivit frågan om enklare regler i flera olika sammanhang. Här måste det också finnas förutsättningar för att skapa enkla och tydliga regler liksom möjligheter att kontrollera att reglerna följs. Ekobrottsmyndigheten börjar, som tidigare har sagts, ta form. Jag sitter också i Riksåklagarens råd- givande nämnd och har förmånen att noga följa verk- samheten. Man har börjat finna sina samarbetspart- ner, och det är mycket intressant att följa deras arbete. De är lyhörda, och en sak som har framförts är att bevisen är färskvara och att det gäller att handla mycket snabbt. Det är viktigt att ta det med sig. Att det blir en ökad tonvikt på det förebyggande arbetet är ett viktigt mål, och det ska bl.a. ske genom samverkande åtgärder mellan olika myndigheter, t.ex. Finansinspektionen, skattemyndigheterna och tullen. Det är värdefullt med detta samarbete. Det är få an- mälningar som kommer från privatpersoner. De flesta kommer från skattemyndigheter, konkursförvaltare och andra myndigheter. Detta är också en ytterligare orsak till ett ökat samarbete för att man i ett tidigt skede ska kunna förhindra ekonomisk brottslighet. Samarbetet med näringslivet blir en allt viktigare del, där även näringslivet självt tar ett allt större ansvar för affärsetik och egenkontroll. Att man ska ha samma utgångsläge är en viktig faktor i konkurrensen. Om jag som företagare följer de regler som myndigheterna föreskriver när det gäller skatt och avgifter inom stipulerade tider och försöker få ihop en ekonomisk balans i företaget är det ju frustrerande om andra personer helt kan avstå. Detta har förekommit, och det förekommer. Jag har noga följt PEK-verksamheten, preventiv ekonomisk kontroll, som bl.a. har funnits i Skåne, och man gjorde ett mycket gott arbete på det här området. Det var en verksamhet som startade 1995 som hade tonvikten på det förebyggande arbetet, där man just samarbetade från olika myndigheters sida och nådde ett mycket gott resultat. Men helt plötsligt drog sig polisen ur verksamheten på grund av resursbrist, och då föll alltihop. Det har blivit ett stort avbräck. Man har tappat tempo. Nu kan man läsa i Ekobrottsmyn- dighetens verksamhetsplan att man fortsätter denna PEK-verksamhet och att den är en viktig del i det prioriterade brottsförebyggande arbetet, och den kommer att spela en huvudroll i pilotprojekt inom frisörbranschen. Det står att läsa i handlingarna. Och det finns andra områden, t.ex. det som rör svarttaxi. Det handlar om momsfusket osv., som har berörts här tidigare. Det här är en del, men det finns andra viktiga om- råden, inte minst den organiserade delen av den eko- nomiska brottsligheten, som svävar långt utanför Sveriges gränser. Vi kan se att Öresundsbron har öppnat många möjligheter, men det är inte alla som är lika positiva. Därför är det bra att det har inletts ett samarbete mellan Ekobrottsmyndigheten och dess danska motsvarighet för att man just ska kunna före- bygga och för att man ska vara förberedd på det som kan inträffa. Fru talman! Det är viktigt med forskning även inom ekobrottsområdet. Det är intressant att BRÅ har lagt ut projekt i samverkan med universiteten över hela Sverige. Unga forskare är mitt uppe i ett antal intressanta projekt. Märta Johansson berörde just ett sådant exempel från Göteborgs universitet när det gäller skatteparadisen. Det finns också projekt i nordisk samverkan som är mycket intressanta. Jag har föreslagit BRÅ att man ska ha ett seminarium här i riksdagen för att just vi riksdagsledamöter ska få ta del av det här arbetet men också för att vi ska få till stånd en dialog mellan ung- domarna på våra universitet och oss riksdagsledamö- ter för att vi ska kunna verka och arbeta för att mins- ka den ekonomiska brottsligheten.

Fru talman! Brottsligheten känner inga gränser. Det vet vi allihop. Den ekonomiska brottsligheten främjas just av gränslösheten och den alltmer ökande internationella handeln. Därför är det viktigare än någonsin att samhällets samlade insatser mot sådan kriminalitet förstärks. Det gäller alltså att bli bättre, mycket bättre, på att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. De förebyggande åtgärderna måste förbättras ge- nom att det blir en effektivare kontroll och genom att de olika myndigheterna verkligen utvecklar sitt pro- blemorienterade arbetssätt. Eftersom den ekonomiska brottsligheten är en prioriterad verksamhet för myn- digheterna är det anmärkningsvärt, tycker vi inom Folkpartiet liberalerna, att det fortfarande finns så stora brister. Men trots kritik från oss ställer Folkpar- tiet liberalerna sig bakom de överväganden som står i skrivelsen. Detta gör man för att det under detta år t.ex. kommer att redovisas en avstämning av ett pro- jekt som Riksskatteverket bedriver tillsammans med Ekobrottsmyndigheten för att bekämpa svart arbets- kraft inom byggbranschen och att det därigenom har bildats en särskild lagstiftningsgrupp som ska över- väga vilka lagändringar som behövs för att på ett effektivt sätt bekämpa just den här brottsligheten. I vår, den 22 mars, kommer en proposition med anledning av Ekosekretessutredningens förslag om vissa utvidgningar i myndigheternas möjligheter att utbyta information med varandra utan hinder av sek- retess, som det står. Vi inom Folkpartiet väntar också med stort intres- se på resultatet av Ekobrottsmyndighetens begäran om att få tillgång till samma verktyg som polisen och skattebrottsenheterna för att bedriva kriminalunder- rättelseverksamhet. Enligt EBM medför den nuvaran- de ordningen effektivitetsförluster i det operativa arbetet och hindrar myndighetens utvecklingsarbete när det gäller just det brottsförebyggande arbetet. Därför tycker vi inom Folkpartiet att det är ganska självklart att Ekobrottsmyndigheten begär dessa be- fogenheter, och vi hoppas också att man får det. Om nästan exakt två månader, den 25 mars, kommer Sverige att fullt ut träda in i det operativa Schengensamarbetet. Även detta kommer att ge bättre möjligheter att bekämpa den ekonomiska brottslig- heten. Medlemsstaternas samarbete och samverkan inom Schengenavtalet kommer att ha en mycket stor betydelse för en effektiv bekämpning av den ekono- miska brottsligheten. Fru talman! Med anledning av att så många vikti- ga händelser när det gäller att bekämpa den ekono- miska brottsligheten kommer att ske under detta år avvaktar Folkpartiet liberalerna dessa och står bakom skrivelsen. Till sist, fru talman, vill jag säga några ord om förslaget från EU-kommissionen för rättsliga frågor om att brottslingar som handlar med sexslavar ska straffas på samma sätt inom hela EU. Beslut om ge- mensam lag inom EU kan komma att fattas i maj under svenskt ordförandeskap. Handel med människor, på engelska trafficking, omsätter enorma belopp, enligt många bedömare lika mycket som narkotikan. Alldeles för ofta är det den organiserade brottsligheten som sköter om detta. Handeln med människor är verkligen ekonomisk brottslighet i stor skala. Därför är det anmärknings- värt att det inte pratas mer om att detta är just ekono- misk brottslighet. Det är glädjande att kunna konsta- tera att handeln med människor inom EU nu kommer att föreslås bli olaglig. I dagsläget saknar en del län- der klara regler som förbjuder brottet, och straffen varierar från böter till fängelse. I svensk lagstiftning finns inte begreppet människohandel för sexuell ex- ploatering, utan brottet straffas inom kopplerilagen. Om kommissionens förslag till gemensam definition, lag och straffskala går igenom kan det bli en ändring på det, och det är ett stort steg i rätt riktning. Vi anser att det är ett avgörande steg för att få stopp på denna vidriga människohandel. Också värt att notera, fru talman, är att eftersom så många kvinnor kommer från eller transporteras genom EU:s kandidatländer kommer dessa länder också att involveras i den här brottsbekämpningen. Detta tillsammans med fokusering på de bakomlig- gande orsakerna - för vi får aldrig glömma bort att det finns en orsak även till sådant här, t.ex. fattigdom och social utstötning - kan ge reella möjligheter att minska den ekonomiskt lukrativa brottslighet som människohandel med kvinnor utgör, både inom och utanför EU. Fru talman! Folkpartiet liberalerna yrkar bifall till hemställan i justitieutskottets betänkande.

Fru talman! Man kan väl sammanfatta kampen för att bekämpa ekonomisk brottslighet med: Det blir bara bättre och bättre, men bra lär det aldrig bli. Strä- van att tillskansa sig pengar även på brottsligt sätt är stor hos människor, och det tillkommer hela tiden nya sätt, nya typer av brottslighet. Ändå är vi i utskottet, som har fått i uppgift att följa detta arbete, i stort sett eniga, mycket mer eniga än vi var för några år sedan. Detta vittnar betänkandet om. Det är bara kristdemo- kraterna som har skrivit reservationer, och det är dem jag tänkt ägna tiden åt. När det gäller den första reservationen, som man yrkat bifall till, pågår det en beredning. Vi brukar ju ha kutymen att inte reservera oss när ärenden är under beredning och ska redovisas. Det är så vi andra har resonerat här, även Miljöpartiet. Vi kommer att vara positiva till en förändring, men vi vill titta på försla- get i dess helhet när det kommer. När det gäller effektivare miljöbrottsbekämpning är det riktigt, Rolf Åbjörnsson, att det sticker i ögo- nen på mig som har varit oerhört engagerad i denna fråga. Jag vill påstå att vi har fått en effektivare mil- jöbrottsbekämpning med den nya organisationen med det nationella uppdraget att samordna och utbilda. Det finns miljöåklagare på varje åklagarmyndighet, som är en länk in i den nya organisationen. Jag tycker att Alice Åström här redogjorde väldigt bra för varför det inte blev Ekobrottsmyndigheten. Miljöpartiet ville också från början att det skulle bli den, men nu var omständigheterna sådana att det var bättre att detta skedde under Riksåklagaren. Detta är andra gången den här reservationen kommer upp. Jag frågar mig varför man återkommer med reservationen. Vad är det man vill förändra? Vad finns det för bevis för att Ekobrottsmyndigheten i dag skulle göra arbetet bättre? Har kristdemokraterna undersökt omständigheterna, eftersom man återkom- mer med denna reservation? I grunden är det miljö- balken som gjort att det blivit fler anmälningar. Den här nya organisationen har också engagerade männi- skor; glöm inte det. Det är det som är viktigt - männi- skor som vill, har lust och har ett stort engagemang för att lösa problemen med miljöbrott. Jag skulle vilja ha svar på detta från kristdemo- kraterna: På vilket sätt fungerar inte nuvarande orga- nisation? På vilket sätt skulle Ekobrottsmyndigheten kunna göra ett bättre arbete? Sedan kommer vi till den tredje reservationen från kristdemokraterna. Här spärrade jag upp ögonen. Det är att gå väldigt långt att begära att vi ska ha en över- statlig åklagarmyndighet, med de konsekvenser det skulle medföra för det svenska rättsväsendet. Miljö- partiet har sett denna strävan, som finns hos en del konstellationer i Europaparlamentet, som mycket oroväckande och försökt verka för att detta arbete inte ska drivas vidare. Jag är väldigt glad att moderaterna här klart och tydligt säger sig ta avstånd från den här idén. Inga andra partier stöder den heller. Nu tar man tillbaka och säger att detta är en vision långt fram i tiden. Faktiskt säger Rolf Åbjörnsson också att den är fullkomligt orealistisk. Jag förstår då inte varför man lägger fram de här reservationerna. Varför kunde vi inte ha ett lite mer enhetligt betän- kande? Varför måste man komma med sådana här visioner när de är ohållbara? Det är också ett sätt att reservera sig, och det är väl därför den debatt vi har i dag är längre. Jag vill också kommentera det Siw Persson säger om Schengen. När vi inför Schengen den 25 mars kommer det att ha effekter på ekobrottsligheten, säger hon. Det förstår jag inte. Detta är ju en passunion där man ska komma åt människor som tar sig in i områ- det som inte får vara på detta område, som är illegala. Jag tycker inte att människor kan vara det, men så är ju beteckningen. Det handlar också om stulna fordon osv. Men för den ekobrottslighet vi pratar om, den som Ekobrottsmyndigheten har att göra med, har ju inte Schengen så stor betydelse, vad jag förstår. Siw Persson kanske kan exemplifiera vad hon menar med att Schengen ska förbättra när det gäller denna typ av brottslighet.

Fru talman! Anledningen till att vi hänger kvar när det gäller frågan om miljöbrottens hantering är helt enkelt att vi är engagerade i den saken och vill ha resultat. Vi har fortfarande i grunden den inställning- en att det här hade blivit mycket bättre om Ekobrottsmyndigheten hade fått hantera det. På grund av sjabbel med ekonomin har man nu hittat på en annan lösning. Det är möjligt att vi får leva med den och att den kommer att fungera. Men än så länge har vi ingenting som talar för att det fungerar. Det ser väldigt bra ut på papperet, men som jag sade acku- muleras anmälningar på hög och vi ser inga resultat. Ett skäl till att man skulle centralisera detta till Ekobrottsmyndigheten är att det krävs kvalificerat folk och det finns inte så mycket sådant utspritt över hela landet. Det är den kvaliteten som skulle tillföras den här aktiviteten. Det är skälet. Vi hänger kvar i detta så länge vi tror att det är en realistisk målsätt- ning. När det gäller visionen och EU förstår jag ju att Miljöpartiet inte kan ta till sig en sådan här historia. Men EU i botten för att det på sikt ska bli någonting måste integreras rättsligt i rätt många avseenden, där vi också måste respektera att det tar lång tid. Jag kan väl föreställa mig att Kia Andreasson och Miljöpartiet vill gå tillbaka till den tid då vi hade landskapslagar- na, men det är liksom ingen gångbar väg i dagens internationella samfärdsel.

Fru talman! Det sista inlägget är inte så mycket att kommentera. Det är mer en skymf i tänkandet av det vi i Miljöpartiet står för i utvecklingsarbetet. Jag är ledsen att Rolf Åbjörnsson har fått uppfattningen att vi är så tillbakasträvande. Det får stå för Rolf Åbjörnsson. När det gäller miljöbrottsorganisationen tycker jag fortfarande att det är lite märkligt när Rolf Åbjörns- son samtidigt säger att det är ett bekymmer för rätts- väsendet att man inte mäktar med ett antal organisa- tioner och exemplifierar med att det var mycket be- kymmer med just Ekobrottsmyndigheten, och det var det i början. Hur ska då en organisation som har mycket bekymmer, men som har visat att man har kunnat lösa problemen, också orka med miljöbrotts- lighet? Jag tycker att det är motsägelsefullt, när vi nu har en organisation som mäktar med detta, som inte har de här problemen och där det finns mycket välut- bildad personal.

Fru talman! Det hade varit trevligt om Kia Andre- asson hade lyssnat lite bättre på det jag sade. Jag sade att vi om två månader kommer att inträda fullt ut i Schengensamarbetet. Det står faktiskt i betänkandet att medlemsstater- nas polismyndigheter ska samverka också inom ra- men för Schengensamarbetet. "Detta samarbete är av stor betydelse när det gäller att bekämpa in- och ut- förseln av stöldgods över gränserna. Sverige kommer att inträda fullt ut i det operativa Schengensamarbetet den 25 mars 2001." Lite längre upp i samma stycke står det också att man har haft projekt där man framgångsrikt har lyck- ats i operationer som bl.a. rör stulna bilar. Och, Kia Andreasson, även stulna bilar är tyvärr ett mycket lukrativt arbete för organiserade ligor. Det är alltså inte bara fråga om människor, utan det är också fråga om annat, som det står i betänkandet. Men Kia And- reasson kanske underkänner det justitieutskottet har sagt.

Fru talman! Jag är mycket väl medveten om att det gäller stulna bilar. Det sade jag också. Men förut- om det kan jag inte finna några fler aspekter på just Schengen och ekonomisk brottslighet, så som jag tänker mig helheten, utan det är just stulna bilar. Därvid stoppas de. Jag fick bilden av att det var mycket mer omfat- tande. Men nu har vi konstaterat att vi har precis samma information.

Fru talman! Nej, det har vi säkert inte, Kia Andre- asson. Men om jag får vara så ofin att jag får ge en rekommendation vill jag säga att det alltid är bra, även om man är tveksam eller negativ, om man ser möjligheterna och inte hindren.

Fru talman! Jag tycker att jag försöker analysera både möjligheter och hinder. När det gäller Scheng- ensamarbetet har vi sett många hinder. De kanske är mer synliga än fördelarna.

Fru talman! Svenska byggnadsarbetareförbundet utsåg år 2000 till ett arbetsmiljöår och startskottet för en långsiktig satsning på en bättre arbetsmiljö. Över hela landet genomfördes arbetsplatsbesök för kontroll av arbetsmiljön. Vid ett besök på en mindre byggarbetsplats i Göteborg konstaterades att både byggnadsställningar och arbetsmiljöplan sakna- des. Bristerna påtalades för den ansvariga på företa- get. Om detta inte rättades till skulle man riskera en polisanmälan. Ansvarig svarade: Det får ni väl göra då. Någon respekt för arbetsmiljölagen fanns inte. I Hallands nyheter stod följande att läsa den 15 juni 2000: "Yrkesinspektionen i Göteborgs distrikt anmälde 22 fall av arbetsmiljöbrott till åklagare. Av dem preskriberades 20, däribland 5 där företaget inte upprättat någon arbetsmiljöplan. Övriga 2 lades ner." Att brott mot arbetsmiljölagen kan löna sig för fö- retagen får konsekvenser för alla på arbetsmarknaden, ja, för hela samhället. En följd kan bli att kostnaderna för sjukförsäkringen ökar kraftigt. Och vilka signaler ger man till polis och åklagare när ärenden handläggs på detta sätt? Att så många arbetsmiljöbrott som anmälts till åklagare preskriberas är mycket allvarligt. Insatser har gjorts i form av utbildning riktad till åklagare, men detta har inte varit tillräckligt. Åklagare och polis har en mycket stor arbetsbörda. Det är viktigt att lagföringen av arbetsmiljöbrott blir effektivare för att upprätthålla respekten för reglerna om arbetsmiljö. Förbättrad utbildning för poliser och åklagare är vik- tiga medel. Fru talman! I denna skrivelse redovisas översikt- ligt de åtgärder som vidtagits sedan förra lägesrap- porten 1999 inom ramen för regeringens strategi för samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Ambitionen i denna skrivelse tycker jag är bra. Men jag vill fästa uppmärksamheten på att även brister i arbetsmiljön är ett viktigt inslag i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Fru talman! Det är också viktigt för oss och vår trovärdighet som riksdagsledamöter när vi i andra sammanhang pratar om miljö i byggnader, i inomhus- och utomhusmiljön, att vi ser till att de som bygger husen också kan göra det på ett tryggt och bra sätt. Fru talman! Med den redogörelse som Märta Jo- hansson gjorde tycker jag att man kan följa utveck- lingen av bekämpningen av den ekonomiska brotts- ligheten på ett bra sätt.

Fru talman! Bostaden är ingen konsumtionsvara vilken som helst. Hur vi bor, var vi bor och hur mycket det kostar att bo påverkar i hög grad vår livs- situation och våra möjligheter i livet. Dessa ord har sagts många gånger och är bakgrund till att vi social- demokrater ser bostadspolitiken som en viktig del av välfärdspolitiken. Kärnan i den sociala bostadspolitiken är att alla ska ha rätt till en god bostad till skäligt pris, med modern utrustning och av den storlek som motsvarar familjens behov. Byggbranschens förutsättningar att bygga och re- parera dessa bostäder diskuteras inte minst ur konkur- renssituation. Hur ska en seriös småbyggare klara konkurrensen om den inte sker på samma villkor? Fru talman! Denna inledning har jag valt därför att det är viktigt att påpeka och utgör ett faktum när vi diskuterar övergripande frågor i byggbranschen att någon ska utföra just dessa arbeten på ett hantverks- mässigt sätt under ordnade former. Detta görs också i de allra flesta fallen. Samtidigt finns det anledning att diskutera vad som sker i samhället. Vi som skrev motioner om byggbranschen tyckte att vi ville lyfta fram vissa faktorer till diskussion och därför skrev vi just denna motion. Jag noterar också utskottets skrivning och den lämnade redovisningen om motionen samt att rege- ringen arbetar på olika sätt med frågan. Det är mycket positivt, och det ska bli intressant att följa det arbetet. Fru talman! Vi måste ställa upp på de skötsamma företagen, så att kan få konkurrens på lika villkor. Det är viktigt att påpeka - jag har gjort det en gång tidiga- re, och jag gör det en gång till - att de allra flesta företagen sköter sina åligganden gentemot sina an- ställda och samhället. När det gäller de frågor som vi i dag diskuterar, kan det finnas en risk att föra sve- pande argument över olika branscher. Det är viktigt att inte göra det utan i stället se de problem som finns och långsiktigt arbeta med dem i en positiv anda. Det finns problem i byggbranschen. Inte minst den fackliga organisationen Byggnads och de lokala avdelningarna jobbar med dessa frågor på ett i vid mening föredömligt sätt. Jag vill särskilt framhålla kollektivavtalets betydelse som en del i detta arbete. Även arbetsgivarsidans organisationer arbetar med dessa frågor, och det tycker jag är positivt. Här finns ett gemensamt intresse för olika aktörer att bidra med sina kunskaper och erfarenheter och agera ge- mensamt. Vi ställer krav på företagen att de i olika samman- hang vad gäller löner, social trygghet, arbetsmiljö osv. ska sköta sina åligganden för sina anställda. Därför är det viktigt att lyfta fram och föra debatten. Fru talman! Jag skulle vilja ta upp vad vi kan kalla för entreprenadkedjor och hur en typisk trans- aktion kan se ut i olika led. Företaget A, som är ett stort, välrenommerat byggföretag, ger företaget B i uppdrag att utföra vissa uppgifter, t.ex. delentreprenader på ett bygge. Företa- get B vänder sig i fråga om vissa arbeten till företaget C. Företaget C, som utåt sett är helt vitt, har ett visst antal anställda, redovisar och betalar moms och ar- betsgivaravgifter. Företaget C kontaktar personen X för att "låna in" extra personal. Personen X fixar inte bara personal utan även schysta fakturor för något annat företag. Företaget C representerar det sista vita ledet. Företaget D fakturerar företaget C för "lönekostnader" för den "inlånade" personalen. Fö- retaget är ett s.k. plus-minus-noll-företag. Det innebär att intäkterna för fakturering till C finns redovisade, men samtidigt finns motsvarande kostnad för inlåning av personal från företaget E. Ofta brukar företaget E se till att redovisa en liten men försumbar lön. På så sätt finns man med i skattemyndighetens arbetsgivar- register i fall någon skulle fråga om det. Normalt har detta företag inga anmärkningar om obetalda skatter och liknande. Företagets enda syfte är att lägga ut dimridåer ned till den svarta arbetskraften. Då har vi kommit till det sista ledet i min redogörelse, då det handlar om företaget E, som varken redovisar skatter eller avgifter och saknar bokföring. Hos det här före- taget omvandlas betalningar via gireringar, factoring- bolag m.m. till kontanter som går till arbetarna som jobbar svart på bygget. Företaget har dock F- skattsedel och ska redovisa moms i inkomstdeklara- tionen, men man hinner inte lämna någon deklaration eftersom företaget lever bara i ett och ett halvt till två år. Det kännetecknas av många styrelsebyten med s.k. målvakter som ledamöter i styrelsen. Mina frågor till utskottets föredragande är följan- de: Hur ser ni på dessa frågor, Märta Johansson? Kan man förhoppningsvis tro att de här frågorna också finns med i vid mening i det arbete som kommer att redovisas senare i höst och framöver?

Fru talman! Ronny Olander ber mig utveckla hur vi ser på detta. Jag kan tala om för Ronny Olander att vi är precis lika upprörda som ni är inom byggfacken över detta. Detta har en likhet med den s.k. karusell- handeln, när det ena företaget köper varor och säljer till det andra osv. Man arbetar mycket intensivt med frågorna på Ekobrottsmyndigheten. Det vet jag. Man tror att man ska komma åt detta genom ett intensivt samarbete mellan skattemyndigheter, kronofogdemyndigheter, finansinspektion osv. Alla myndigheter ska samver- ka. Jag tror att det är det enda sättet. Det är inte lätt att komma åt detta. Problemen är uppmärksammade och följs. Man försöker att göra vad man kan.

Fru talman! Jag tackar för svaret från Märta Jo- hansson. Det är viktigt att understryka allt som görs inom området. Det är inte helt lätt att vara platschef för ett större jobb med många underentreprenörer, som i sin tur har underentreprenörer efter underentre- prenörer - därför att branschen ser ut så. Glädjande nog har vi en högkonjunktur som kan utvecklas och har betydelse för 50-60 kommuner i vårt land. Men med långa entreprenadkedjor finns, som Siw Wittgren-Ahl påtalar, arbetsmiljösynpunkter och konkurrenssituationer med okända människor på byggarbetsplatserna. Det är viktigt att lyfta fram des- sa synpunkter. Det är det vi försöker att göra på olika sätt.

Fru talman! Ekonomisk brottslighet kan ta sig många uttryck. Exemplen på uppfinningsrikedom tar sig uttryck i att undanhålla samhället skatt. Många av oss har sett nyhetsprogram på TV med exempel på smuggling av sprit och cigarretter. Sprit i stora fat göms bakom cementblock och cigarretter förpackas i kulvertrör avsedda för fjärrvärme. Uppfinningsrike- domen är stor. En annan sektor där ekonomisk brottslighet håller på att etablera sig gäller arbetskraft inom byggbran- schen. Framför allt arbetskraft från våra grannländer i öst har uppmärksammats i södra Sverige. Fru talman! Jag ska här ge några exempel tagna från tidningsurklipp. Två män från Bosnien har arbetat utan arbetstill- stånd på en arbetsplats i Skåne. Arbetsgivaren har vid ett flertal tillfällen använt sig av illegal arbetskraft. Vid ett tillslag i slutet av augusti grep Malmöpoli- sen sex polska byggnadsarbetare. De saknade arbets- tillstånd och avvisades till Polen. Efter två veckor var tre av männen tillbaka igen. Avvisningen hade inte gett någon verkan eftersom polisen inte har någon laglig möjlighet att ge återreseförbud. Deras jobb blir därför meningslöst, säger Malmöpolisen. Några dagar senare är det dags igen på samma ar- betsplats. Då påträffas två män från Bosnien. Männen saknar arbetstillstånd. Ett annat exempel: Fem byggnadsarbetare miss- tänktes arbeta illegalt utan arbetstillstånd, också i Skåne. Byggnadsarbetarna, som var från Polen, ar- betade med murnings- och gjutningsarbeten på en stor villa. Några månader senare grep polisen samma byggnadsarbetare, sedan de utvisats, på samma ar- betsplats. Några månader senare igen, på samma arbetsplats, grep polisen fyra polska byggnadsarbeta- re, som avvisades och skickades tillbaka till Polen. Fru talman! Vi är några som har väckt en motion där vi påtalar den ekonomiska brottsligheten inom byggbranschen. Regeringen har i regeringsskrivelse 2000/01:25, Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten, lagt fram förslag till åtgärder vad gäl- ler restaurangbranschen. Åtgärderna är intressanta och borde på motsvarande sätt tillämpas och applice- ras i byggbranschen. Den ekonomiska brottsligheten som förekommer inom byggbranschen bör beivras och i förekommande fall åtgärdas. Därför föreslår vi att ett särskilt program bör utarbetas som innehåller förslag till bekämpningsåtgärder av arbetsmiljöbrott, miljöbrott samt ekonomisk brottslighet inom bygg- branschen. I den regeringsskrivelse som vi i dag behandlar framgår följande: Kampen mot den ekonomiska brottsligheten ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Särskild vikt ska läggas vid att samordna myndighe- ternas prioriteringar och att utveckla deras samarbete. Vidare ska myndigheternas kompetens i fråga om ekonomisk brottslighet höjas. Till sist kommer den punkt som jag vill komma till: En annan huvudpunkt i strategin är att näringsli- vet måste ta ett ökat ansvar i kampen mot den eko- nomiska brottsligheten, bl.a. genom att utveckla af- färsetik och kontroll. Vad säger då utskottet med anledning av skrivel- sen? Jo, man hänvisar till att det pågår ett projekt och att det kommer att redovisas i höst. Det är väl bra att man gör det, men vi skulle vilja att man gick ännu ett steg längre och försökte angripa det här och kanske var ännu tydligare i sin skrivning än man har varit här. Utskottet säger att det mot bakgrund av det som är sagt inte finns skäl att göra något särskilt uttalande i frågan. Vi motionärer skulle ha önskat något som var bättre. Jag återgår till frågan om den roll som arbetsgi- varna och arbetsgivarorganisationerna har i den här frågan. Byggnadsarbetareförbundet i Skåne har engagerat sig mycket starkt i de här frågorna. Man tog initiativ till ett möte med representanter från polisen och skattemyndigheten samt motparten Byggmästareföre- ningen. Till mötet kom rotelchefen för polisen samt en handläggare av utlänningsärenden. Skatteförvalt- ningen kom med avdelningschefen för skattekontroll samt två handläggare. Men, fru talman, hör och häp- na! Arbetsgivarparten Byggmästareföreningen med- delade inte ens att de inte skulle närvara på mötet - detta enligt ombudsmännen på Byggnadsarbetareför- bundet. De brydde sig helt enkelt inte om frågan. Det måste vara allvarligt. De om några måste se till att det finns konkurrensneutralitet. Vi måste se till att alla som utför tjänster i samhället också gör sin rättmätiga del i fråga om att betala skatt. Frågan var också uppe om att ha en legitimation för att alla som arbetar på byggarbetsplatserna skulle kunna kontrolleras. De skulle ha legitimation, ungefär som vi riksdagsledamöter har för att komma in i vårt hus, för att visa att de jobbar i ett företag som sköter sina åtaganden. BF tyckte, efter påtalan, att det var helt onödigt att göra den här formen av legitimations- kontroll på dem som jobbar på byggarbetsplatserna. Fru talman! Mycket skulle i övrigt kunna önskas om att driva på arbetet mot den ekonomiska brottslig- het som börjar ta sig allt grövre uttryck i särskilt söd- ra Sverige med arbetskraft från framför allt östlän- derna. Jag kan ändå konstatera att det finns en stor sam- stämmighet mellan alla partier och dem i justitieut- skottet som har varit med om att skriva betänkandet, att man tar de här frågorna på största allvar. Vi kan också bara hoppas att vi kan komma till rätta med detta som håller på att breda ut sig, just att arbets- kraften illegalt kommer in från framför allt östländer- na. Byggbranschen är inte ensam om det, utan det sprider sig nu till andra branscher också. Fru talman! Med det vill jag avsluta mitt anföran- de.