Ekonomisk brottslighet
Debatt om förslag 24 januari 2001
Protokoll från debatten
Anföranden: 22
Anf. 56 ROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)
Fru talman! Vi kristdemokrater har några reserva-
tioner vid det här betänkandet, och jag yrkar bifall till
reservation 1 under punkt 3. Jag står förstås också
bakom de andra, men för tids vinnande inskränker vi
oss till detta yrkande.
Detta avsnitt handlar om ekonomisk brottslighet,
och jag ska göra några randanmärkningar kring detta.
Jag ska inledningsvis göra några allmänna reflexio-
ner.
I regeringens skrivelse om den ekonomiska
brottsligheten och i lägesrapporten går man lite grann
in på utvecklingen av den här typen av brottslighet.
Man noterar att statistiken rent av indikerar en
minskning men att det säkerligen finns stora mörker-
tal. Ovissheten omkring det här fenomenet i vårt
samhälle är stor.
Detta kan man hålla med om. Det ligger i sakens
natur när det gäller svartverksamhet som bedrivs i det
fördolda att man inte vet mycket om den. Jag tror
dock att vi som arbetar praktiskt med de här frågorna
inte har någon som helst känsla av att den här typen
av brottslighet minskar, snarare tvärtom. Fortfarande
är det så att rättsväsendet inte hänger riktigt med i
svängarna.
Jag noterar att man här anför att i stort sett all
upptäckt av sådan här brottslighet är hänförlig till
anmälan från skattemyndigheter och konkursförvalta-
re. Jag tycker att det är ett bekymmer att vi i Sverige
är så hänvisade till anmälningar. Jag skulle gärna se
att Ekobrottsmyndigheten eller till denna knutna
andra aktörer på egen hand aktiverade sig för att
uppdaga oegentligheter och inte bara väntar på att det
ska komma in anmälningar. En större aktivitet ute på
fältet skulle vara önskvärd.
Jag tycker rent allmänt att regeringen lämnar en
bra redovisning. Jag tror att utvecklingen i det stora
hela är på väg åt rätt håll. Regeringen ser mycket
allvarligt på denna brottslighet, men jag vill lägga in
en liten varning för att det möjligen finns en benä-
genhet att fånga in enklare skatte- och bokförings-
brott men inte riktigt kommer åt de stora och kvalifi-
cerade härvorna, även om några sådana ändå är före-
mål för domstolsprövning. Jag tror att det finns en
risk för att man fångar in alltför enkla företeelser. Jag
vill bara göra det allmänna påpekandet.
Jag ska inte gå in så mycket mer på
Ekobrottsmyndighetens bekymmer med att komma i
gång. Verksamheten har ändå i någon mening blivit
sjösatt, och vi får ge myndigheten en chans.
Sedan till reservationerna. Det är bra skrivningar
från utskottet i det stora hela. Det är en egendomlig-
het att Ekobrottsmyndigheten inte har tillgång till
kriminalunderrättelseregistret. Det är helt bisarrt om
man tänker sig att man skapar en spetskompetens för
att beivra den allvarligaste brottsligheten och den
sedan inte automatiskt skulle ha tillgång till ett av de
viktigaste verktygen för sin verksamhet. Det är inte
bra. Jag tror inte heller att utskottet tycker det. Rege-
ringen får inte koppla ihop det med annan lagstiftning
kring sekretess. Det är så besvärligt. Jag ser för mig
att det kommer att ta lång tid. Man skulle kunna ta
detta för sig. Det är en självklarhet att myndigheten
ska ha tillgång till registret.
Man måste kunna jobba operativt från Regerings-
kansliet och ta fram vissa enkla, raka saker och köra
igenom dem i stället för att bunta ihop saker och ting
så att det tar åratal innan det blir någon real ändring.
Det är viktigt att detta blir gjort på en gång.
Reservation 2 handlar om effektivare miljöbrotts-
bekämpning. Det kan kanske irritera Miljöpartiet att
vi har synpunkter på det. Vi har nu fått en särskild
organisation för att hantera miljöbrott. Bekymret är
att rättsväsendet möjligen inte mäktar med alltför
många specialorganisationer. Redan Ekobrottsmyn-
digheten är lite av en provokation. Det har varit en
hel del problem med att sjösätta idén. Det kan jag i
och för sig ha förståelse för. Om man nu börjar med
något liknande även inom andra områden kan det bli
bekymmer.
Nu finns en ansamling av anmälningar. Det lär i
dagsläget finnas 2 570 misstankeanmälningar som
inte är hanterade. Antalet bara ökar och ökar. I sak
händer lite. Det är bekymmersamt, tycker vi och
säkert också alla andra. Vi har hela tiden menat att
miljöbrottsbekämpning skulle ligga inom ramen för
Ekobrottsmyndigheten. Då hade man fångat in speci-
aliteten i det kvalificerade sammanhang där den hör
hemma. Som det nu är blir det ett mischmasch, var-
ken det ena eller det andra. Vi har ännu inte släppt
tanken att det skulle ligga inom Ekobrottsmyndighe-
ten.
Avslutningsvis vill jag ta upp frågan om inrättan-
de av en europeisk åklagarmyndighet. Vi har motio-
nerat om det och reserverat oss till förmån för det.
Utskottet har på ett övertygande sätt skrivit att det
inte är lätt att sjösätta. Man får se det som en vision
om det ideala tillståndet i Europa, när de olika rätts-
systemen gjuts samman och det börjar fungera. Att
tro att man kan plocka ut en åklagarfunktion och
härja i olika länder där man ska ändra rättsregler är
fullkomligt orealistiskt.
Detta är en vision, en utopi. Vi får respektera den
som sådan. Den är inte särskilt realistiskt förankrad.
Utskottet har argumenterat väl för det.
Anf. 57 MÄRTA JOHANSSON (S)
Fru talman! Sedan 1996 får vi varje år en läges-
rapport till riksdagen om den ekonomiska brottslig-
heten. Då redovisas de åtgärder som vidtagits sedan
föregående lägesrapport och vad som planeras för den
närmaste framtiden.
Hur stor den faktiska ekonomiska brottsligheten
är och om den ökar eller minskar vet man inte riktigt,
eftersom forskning och djupstudier hitintills inte
gjorts. Att få fram den bilden är en av målsättningar-
na för 2001.
En enkätundersökning gjord av SCB visar att fyra
av fem svenskar anser att ekobrottsligheten är ganska
eller mycket omfattande. Fem av tio hade under det
senaste året kommit i kontakt med människor som
sagt att de arbetat svart eller utnyttjat svart arbets-
kraft.
Ekobrottsmyndigheten gör bedömningen att den
ekonomiska brottsligheten inom myndighetens må-
lområde omfattar 100-150 miljarder kronor per år
och att skatte- och avgiftsfusket står för 75-85 % av
detta belopp. Mörkertalet varierar mellan olika typer
av ekonomisk brottslighet men bedöms vara störst
vad avser den svarta sektorn. Momsfusket, svart ar-
bete och oredovisade inkomster är områden som av
Ekobrottsmyndigheten bedöms särskilt allvarliga i ett
framtidsperspektiv.
Nå, hur ska då detta åtgärdas för att förbättra situ-
ationen? Bl.a. måste, som i all verksamhet som gäller
brott, det brottsförebyggande arbetet utvecklas och
intensifieras. Man samlar de erfarenheter som vunnits
på området och ger BRÅ tillsammans med
Ekobrottsmyndigheten i uppdrag att utarbeta en mo-
dell för ett kommande nationellt brottsförebyggande
program mot ekonomisk brottslighet.
Ett sådant brottsförebyggande program mot eko-
nomisk brottslighet kräver en kartläggning av var
bristerna inom lagstiftnings- och kontrollsystemen är
som störst. Avsikten är att uppdraget ska ges nu i
början av detta år och att det när det är färdigt ska
föreläggas riksdagen för godkännande.
Ekobrottsmyndigheten, som nu har funnits i drygt
två år, har successivt byggt upp sin verksamhet. Alla
avdelningar inom myndigheten hanterar nu särskilt
kvalificerade ärenden. Man bedriver arbetet i åkla-
garledda arbetsgrupper där det ingår poliser, ekono-
mer och personer med särskild kompetens på IT-
området. Myndigheten har kontinuerliga kontakter
med konkursförvaltare för att effektivisera utred-
ningsverksamheten. Man har också fördjupat samar-
betet med Finansinspektionen, Finanspolisen, skatte-
och kronofogdemyndigheter samt utländska myndig-
heter för att bättre komma åt gränsöverskridande
skattebrott, den s.k. karusellhandeln. Tack vare denna
samverkan har lagföringsandelen ökat betydligt.
Ekobrottsmyndigheten fick 1998 i uppdrag att
bygga upp ett informations- och uppföljningssystem.
Målsättningen var att man fr.o.m. i år kan börja upp-
byggnaden av en statistikdatabas som ger en verklig-
hetsriktig bild av ekobrottsligheten och dess bekämp-
ning. I ett första skede avses främst en erfarenhetsin-
formation från den operativa verksamheten samt
utdrag ur domar i ekobrottsmål och myndighetens
egna analyser.
De rapporter och analyser som Ekobrottsmyndig-
heten ska framställa kommer att tillhandahållas direkt
till olika intressenter men också i åklagar- och po-
lisväsendets interna informationsnät.
Kristdemokraterna har i en reservation pekat på
att Ekobrottsmyndigheten inte har tillgång till de
polisiära spaningsregistren i sin verksamhet.
Ekobrottsmyndigheten har också i sitt remissyttrande
över Ekosekretessutredningens förslag pekat på att
man behöver ha tillgång till samma verktyg som
polisen. Åbjörnsson talade om det också. Utredning-
ens förslag behandlas nu i Justitiedepartementet och
en proposition är aviserad till den 22 mars enligt
propositionsförteckningen, så jag tror inte att vi be-
höver vänta så länge.
I en motion i anledning av lägesrapporten föreslås
att man ska ta fram en åtgärdsplan för att motverka
ekonomisk brottslighet inom byggbranschen. Den här
frågan har behandlas av den s.k. Branschsaneringsut-
redningen som har avlämnat sina förslag till regering-
en. Här kan nämnas att Riksskatteverket i samarbete
med Ekobrottsmyndigheten bedriver ett projekt för att
bekämpa svart arbetskraft inom byggbranschen. En
första avstämning av projektet ska göras i höst. Inom
ramen för projektet har också en särskild lagstift-
ningsgrupp bildats som ska överväga vilka lagänd-
ringar som kan behövas för att på ett effektivt sätt
kunna bekämpa denna brottslighet.
I Branschsaneringsutredningen behandlades också
restaurangbranchen. Här kommer nu en skärpning av
lagstiftningen att ske med krav på registrering i kassa-
register för alla innehavare av serveringstillstånd.
Undantag blir det bara för dem som har tillfälliga
serveringstillstånd.
Vad gäller penningtvätt har regeringen föreslagit
och riksdagen beslutat om en utvidgning av lagstift-
ningen att gälla alla företag som yrkesmässigt ägnar
sig åt betalningsöverföring. Denna lagstiftning trädde
i kraft vid årsskiftet.
I reservation 2 från Kristdemokraterna begärs att
Ekobrottsmyndigheten ska handlägga allvarliga mil-
jöbrottsmål. Enligt den ordning som Riksåklagaren
tillsammans med Rikspolisstyrelsen antagit sedan
januari år 2000 åvilar det operativa ansvaret samtliga
åklagarmyndigheter och ska handläggas av åklagare
och poliser med specialistkompetens. Vid särskilt
komplicerade miljöbrott kan biträde ges av den sär-
skilda enheten vid riksåklagaren. Utskottet har be-
handlat denna fråga tidigare och finner inte anledning
att ändra detta nu.
Jag hörde på radion häromdagen att antalet miljö-
brottsanmälningar har ökat betydligt. Den dam som
var intervjuad trodde inte att antalet brott egentligen
hade ökat utan anmälningsbenägenheten.
Rolf Åbjörnsson talade om sin reservation om
åklagarmyndigheten och ansåg det vara en vision. Jag
tyckte att det var väldigt bra att Rolf Åbjörnsson så
att säga tog tillbaka reservationen. Vi har varit helt
eniga om att man i så fall måste harmonisera hela
straffrätten. Vi har från utskottets sida inte varit be-
nägna att göra det och införa någon Corpus Juris.
I övrigt gäller att det internationella samarbetet
måste intensifieras för att komma åt den ekonomiska
brottsligheten. Kapitalet flyttas sekundsnabbt från det
ena stället till det andra och göms i de s.k. skattepara-
disen. Dessa har hitintills fått vara i fred men kläms
nu från två håll.
EU-länderna har enats kring en gemensam linje i
skatte- och insynsfrågor. Även OECD hotar med
straffåtgärder. Man har upprättat en svart lista över
icke samarbetsvilliga skatteparadis. OECD kräver
bl.a. att myndigheter ska ha tillgång till uppgifter om
ett bolags verkliga ägare och inte bara dess juridiska
ombud, vilket är fallet i dag. Man kräver också full-
ständiga räkenskaper där myndigheterna har insyn.
Länderna måste dessutom vara beredda att lämna ut
uppgifter till polis- och skattemyndigheter i andra
länder.
Oskar Engdahl heter en man vid Göteborgs uni-
versitet som nyligen har presenterat en rapport om
skatteparadisen. Den rapporten ber jag att få varmt
rekommendera.
Fru talman! Kampen mot den ekonomiska brotts-
ligheten går vidare. Med det jag nu anfört yrkar jag
bifall till hemställan i justitieutskottets betänkande
och avslag på reservationerna.
Anf. 58 ANDERS G HÖGMARK (M)
Fru talman! För en sju åtta år sedan presenterade
Riksdagens revisorer en rapport om den ekonomiska
brottsligheten och rättssamhället. Den skakade om
ganska rejält. Oaktat om den ena eller andra regering-
en av olika kulör hade gjort en del insatser och hade
en god ambition att göra en hel del konstaterade man
i denna rapport att det fanns mycket mer att göra.
Det föranledde regeringen att något år senare pre-
sentera en samlad strategi för denna bekämpning som
riksdagen i stort sett antog. Sedan år 1996, som Märta
Johansson har sagt, får vi med anledning av en skri-
velse från regeringen tillfälle att debattera dessa frå-
gor. Det är ingen tvekan om att en sådan skrivelse har
ett värde. Den ger en bild av vad som har hänt och
vad som är på gång, och det är bra. Många gånger har
de organisatoriska frågorna stått i fokus i dessa de-
batter, även om sakfrågorna givetvis har varit viktiga.
Det är heller ingen tvekan om att Moderata sam-
lingspartiet har uttryckt en betydande tveksamhet, om
jag får uttrycka mig så, när man inrättade
Ekobrottsmyndigheten. Under de senaste två åren har
vi moderater sagt, även om vi hyser tveksamhet till
det, att den nu må fortsätta. Organisationen får sätta
sig och prestera resultat. Sedan är det dags för någon
form av utvärdering av vad den nya organisationen
har inneburit för ökad effektivitet, förhoppningsvis, i
bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten.
Fru talman! Det är därför glädjande att meddela
kammaren att Riksdagens revisorer ånyo håller på
med en rapport om just den ekonomiska brottslighe-
ten, kanske framför allt för att följa upp vad som har
hänt sedan regeringen och riksdagen fattade sina
beslut och de nya myndigheterna fått verka ett antal
år. Avsikten är att rapporten kommer till slutet av
denna riksmötestermin. Därefter sker en sedvanlig
behandling.
Jag utgår ifrån att det kommer att bli en utomor-
dentligt intressant redovisning av vad som har varit
bra, mindre bra och kanske något som till äventyrs
varit riktigt dåligt. Då får vi också ett bra faktaunder-
lag att diskutera. Det görs dessutom i nära samarbete
med delar av Riksrevisionsverket. Det kan vara ett
gott omen inför den framtida revisionen som ska
smälta samman till en samlad riksrevision.
Så några punkter kring betänkandet, som bär
mycket av enighetens tecken över sig. Det väsentliga
när man ska bekämpa ekonomisk brottslighet är rim-
ligtvis kompetensen och samarbetet över myndig-
hetsgränserna och mellan myndigheter. När det gäller
samarbetet och bekämpningen på EU-nivå är det
självfallet att även gränserna mellan länderna är helt
centrala. Här har, som redovisats i betänkandet och
som Märta Johansson har nämnt, ett antal saker skett i
och med Europol, Eurojust och även Schengensamar-
betet.
Jag vill säga ett par ord om tanken på någon form
av gemensam europeisk åklagare. Nu hade jag lite
svårt att förstå om Kristdemokraterna egentligen står
kvar vid förslaget. För formens skull gör man det.
Men i realiteten verkar det som att man under intryck
av de argument som utskottsmajoritet anför drar sig
försiktigt tillbaka, måhända med en vision om att
detta någon gång i framtiden ska vara aktuellt.
Detta speglar egentligen två olika skolor i synen
på hur man ska bekämpa ekonomisk brottslighet i EU
och bevaka de ekonomiska intressena och gemenska-
pens intressen. Å ena sidan har man den skolan som
man åtminstone i motionen och reservationen står
bakom, nämligen att vi ska bygga ett gemensamt stort
verk, Corpus Juris. En mängd olika typer av lagstift-
ningar måste anpassas till detta.
När Märta Johansson och jag var på en konferens
i Bryssel om detta för ett par år sedan lärde vi oss att
det finns ett antal EU-länder som är väldigt tilltalade
av detta. Med stor retorik talade man sig mycket varm
för behovet av, det absolut nödvändiga av, att tillska-
pa denna gemensamma rättsordning Corpus Juris och
låta olika rättssystem underordna sig denna.
Märta och jag och Sverige - vi företrädde ju Sve-
rige i de här sammanhangen - tillhörde inte dessa
entusiaster. Företrädare för revisionsrätten, för EU:s
budget- och kontrollutskott och parlamentariker från
alla de 15 länderna deltog också. Sverige och ett antal
andra länder tillhörde alltså inte entusiasterna. Vi
menar att varje enskilt land kan göra betydande insat-
ser för att bekämpa ekonomisk brottslighet och
brottslighet som är riktad mot gemenskapens gemen-
samma ekonomiska intressen. Detta är centralt, och
än så länge är det Sveriges uppfattning. Jag hoppas att
det också kan fortsätta att vara Sveriges uppfattning.
Det hjälper ju inte att man har god retorik och sluter
avtal om man sölar när det gäller att ratificera dem,
och tillämpar dem dåligt. Det hjälper inte, utan det
avgörande är att varje land känner ett lika stort ansvar
för gemenskapens egendom som sin egen egendom.
Vid denna konferens markerade jag att då bör
också gemenskapen EU se till att ta fasta på subsidia-
ritetsprincipen och inte befatta sig med saker som det
enskilda landet kan göra. Om man har olika transfere-
ringssystem, exempelvis inom jordbrukssektorn, så
gäller det att utforma systemet på ett sätt som mini-
merar möjligheterna till brottslighet. Jag vill inte
påstå att man har lyckats helt, om man uttrycker sig
diplomatiskt. Det finns mycket, mycket att göra.
Med andra ord tycker jag att det finns all anled-
ning att markera det enskilda landets intressen, möj-
ligheter och skyldigheter på samma sätt som utskottet
anför.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att Mode-
rata samlingspartiet till betänkandet har fogat ett
särskilt yttrande med anledning av en motion som har
väckts. Där antyder vi helt enkelt kort - och vi t.o.m.
tror - att det finns ett samband mellan skattetrycket
och de incitament som finns till svartarbete och svart
tjänstesektor. Vi tror nämligen att ju högre skattetryck
vi har och vi får, desto större är drivkrafterna hos en
grupp människor att jobba svart. Det gäller även inom
byggsektorn, och på många andra områden. Ingen
annan har tyckt att detta samband finns, vilket kanske
är något egendomligt om man studerar verkligheten. I
övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan i be-
tänkandet.
Anf. 59 ROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)
Fru talman! Det gäller det här sista påståendet om
att ingen annan har haft någon uppfattning. Det är
korrekt, men jag tillåter mig ändå att anmäla för egen
del att jag helt och hållet delar Moderaternas uppfatt-
ning i frågan. Jag skulle nästan vilja påstå att man i
dag vetenskapligt kan belägga att det finns ett sam-
band.
Anf. 60 ANDERS G HÖGMARK (M)
Fru talman! Jag vill inte påstå att det nu finns en
spricka inom kristdemokraterna, men jag hoppas att
kristdemokraterna i övrigt i utskottet tar till sig detta
och att underteckningen av sådana här reservationer
och yttranden framgent även kan innehålla kristde-
mokraternas namn.
Anf. 61 ALICE ÅSTRÖM (V)
Fru talman! Jag hade inte tänkt beröra betänkan-
det så mycket i sak. Jag har i stället tänkt beröra frå-
gan om ekonomisk brottslighet utifrån förhållandet att
jag sitter i Rådgivande nämnden till Riksåklagaren.
Den har till uppgift att följa upp Ekobrottsmyndighe-
ten och handlägga det hela.
Jag vill påstå att vi nu har lyckats utveckla en or-
ganisation som har stora möjligheter att bekämpa den
ekonomiska brottsligheten, till skillnad från den kritik
som jämt och ständigt brukar riktas mot det övriga
rättsväsendet. Man säger att polisväsendet inte klarar
av sitt jobb, man kritiserar åklagarväsendet osv. Men
här har vi en myndighet och en organisation som
faktiskt bara hela tiden utvecklas positivt och hela
tiden förbättrar sina resultat.
Detta är oerhört viktigt när det gäller att bekämpa
den ekonomiska brottsligheten. Den spridda organi-
sation som vi tidigare hade gjorde att man inte fick
något samlat grepp på bekämpningen av ekonomisk
brottslighet. Men i och med att Ekobrottsmyndighe-
ten skapades gavs det möjligheter att möta den eko-
nomiska brottsligheten på ett helt annat sätt.
Det har varit stora problem i inledningen av
Ekobrottsmyndighetens organisation. Man skulle
egentligen för första gången på riktigt försöka föra
ihop olika yrkesgrupper som poliser, åklagare och
ekonomiskt kunniga människor och få dem att arbeta
över yrkesgränser mot ett gemensamt mål utan ett
revirtänkande. Det var inget lätt arbete - det ska man
veta. Och det tog också tid innan Ekobrottsmyndig-
heten började fungera på ett bra sätt och så som det
var tänkt.
Men de enda rapporter vi får i dag i Rådgivande
nämnden visar att man hela tiden förbättrar sina re-
sultat. Man lyckas nu börja sänka handläggningsti-
derna. Det finns fortfarande stora problem i och med
att man övertog en mängd utredningar som redan
hade legat i två tre år när man övertog dem. Det gör
att det fortfarande är långa handläggningstider för
framför allt de svårare och större ärendena. Men i takt
med att man nu hela tiden lyckas avverka dem efter
hand och att man har fått en organisation som samar-
betar och drar åt samma håll så ser vi en minskning.
Jag tycker att det är viktigt att lyfta upp de positi-
va exempel där vi ser att det som vi har tänkt här i
riksdagen, de förslag som har lagts fram och de beslut
som vi har fattat, faktiskt visar sig vara effektivt. Det
är viktigt att vi också säger det här i talarstolen. Det
är nämligen viktigt att man ser att utvecklingen går
framåt på det här området. Det ska inte bara svart-
målas, utan man ska se att här har vi lyckats. Det
finns mycket mer att göra, men det är viktigt att se
den positiva utvecklingen.
Fru talman! Jag vill ta upp frågan om tillgång till
polisregister och möjligheten att skapa sig ett eget
kriminalunderrättelseregister. Det är egentligen gans-
ka självklart att man vill ha detta i ett brottsbekäm-
pande arbete, och det är nog ganska självklart att man
ska ha det i framtiden. Men precis lika självklart var
det att inte öppna dessa möjligheter från början. Som
jag sade tidigare var detta nämligen en ny organisa-
tion och ett nytt sätt att arbeta. Det gällde att få i gång
organisationen. Då är det viktigt att man är restriktiv
med underrättelseregistren och med tillgången till
polisens register. Det är oerhört hög sekretess på
denna typ av register. Man måste se till att man har
fått en fungerade organisation innan man kan övervä-
ga detta. Det är inte så att Ekobrottsmyndigheten inte
har haft möjlighet till tillgång till registren, men det
har skett på ett omständligt sätt. Nu anser också vi i
Vänsterpartiet att det är dags att Ekobrottsmyndighe-
ten får denna möjlighet. Detta kommer att återkomma
till riksdagen nu under våren.
Fru talman! Till sist vill jag lyfta fram reservatio-
nen som handlar om en effektivare miljöbrottsbe-
kämpning. Vi i Vänsterpartiet ansåg också tidigare att
den skulle ligga under Ekobrottsmyndigheten. Men
Ekobrottsmyndigheten själv ville inte handlägga de
här målen, medan Riksåklagaren var beredd att arbeta
med dem och bygga upp en organisation för miljö-
brottsbekämpning. Nu har vi sjösatt detta hos Riks-
åklagaren. Jag tror att det är viktigt att den organisa-
tionen nu får utvecklas. Jag tror också att vi kommer
att få en effektiv miljöbrottsbekämpning.
Anf. 62 ROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)
Fru talman! Det var ett lysande inlägg till förmån
för den här myndighetsstrukturen som jag till fullo
delar. Det gäller kanske även uppfattningen om hur vi
ska hantera miljöbrott.
Men historiebeskrivningen är såvitt jag har för-
stått inte helt riktig. Det var ju inte så att man på
Ekobrottsmyndigheten inte ville hantera miljömålen,
utan man krävde resurser om man skulle handlägga
dem. Det fick man inte, och därför avstod man från
detta. I och för sig tycker jag inte att vi ska dra in
myndighetens agerande och huruvida det var rätt eller
fel att den skulle handlägga miljöbrotten.
Anf. 63 ALICE ÅSTRÖM (V)
Fru talman! Det kan stämma att beskrivningen
kan ses på det här sättet. Men regeringen sköt ju fak-
tiskt till pengar till det här för att kunna skapa en
miljöbrottsbekämpning och den här organisationen.
Men Ekobrottsmyndigheten sade att man inte kunde
skapa det här med dessa medel och att man inte var
beredd att göra det.
När vi såg att Riksåklagaren var beredd att göra
det och att de resurser som RÅ fick från regeringen
var fullt tillräckliga för att starta den här verksamhe-
ten tyckte jag ändå att det var en ganska tydlig marke-
ring från Ekobrottsmyndigheten att man inte hade
något större intresse av att handlägga det här. Men jag
tror inte heller att det var helt fel att man delade på
den här organisationen. Jag tror att vi får en effektiv
miljöbrottsbekämpning, och jag tror också att
Ekobrottsmyndigheten i det här uppbyggnadsskedet,
som jag har beskrivit, och i den framtida utvecklingen
kommer att behöva ägna sig åt den mer vanliga
ekobrottsbekämpningen för där finns det mycket att
göra, och man kommer inte att vara sysslolös.
Anf. 64 GUNNEL WALLIN (C)
Fru talman! Denna lägesrapport om den ekono-
miska brottsligheten visar att det är många olika ut-
redningar och grupper i gång som arbetar med de här
angelägna frågorna. Vi från Centerpartiet följer detta
arbete med stort intresse.
När det gäller den ökande ekonomiska brottslig-
heten är hjälpmedel och metoder alltmer avancerade,
och det gäller att myndigheterna har både framför-
hållning och resurser för att förhindra och förebygga
dessa brott. Att skaffa sig konkurrensfördelar genom
att gå genvägar och genom att inte uppfylla miljökra-
ven och vidta åtgärder eller att inte följa skattelag-
stiftningen måste beivras.
Centerpartiet har drivit frågan om enklare regler i
flera olika sammanhang. Här måste det också finnas
förutsättningar för att skapa enkla och tydliga regler
liksom möjligheter att kontrollera att reglerna följs.
Ekobrottsmyndigheten börjar, som tidigare har
sagts, ta form. Jag sitter också i Riksåklagarens råd-
givande nämnd och har förmånen att noga följa verk-
samheten. Man har börjat finna sina samarbetspart-
ner, och det är mycket intressant att följa deras arbete.
De är lyhörda, och en sak som har framförts är att
bevisen är färskvara och att det gäller att handla
mycket snabbt. Det är viktigt att ta det med sig.
Att det blir en ökad tonvikt på det förebyggande
arbetet är ett viktigt mål, och det ska bl.a. ske genom
samverkande åtgärder mellan olika myndigheter, t.ex.
Finansinspektionen, skattemyndigheterna och tullen.
Det är värdefullt med detta samarbete. Det är få an-
mälningar som kommer från privatpersoner. De flesta
kommer från skattemyndigheter, konkursförvaltare
och andra myndigheter. Detta är också en ytterligare
orsak till ett ökat samarbete för att man i ett tidigt
skede ska kunna förhindra ekonomisk brottslighet.
Samarbetet med näringslivet blir en allt viktigare del,
där även näringslivet självt tar ett allt större ansvar
för affärsetik och egenkontroll.
Att man ska ha samma utgångsläge är en viktig
faktor i konkurrensen. Om jag som företagare följer
de regler som myndigheterna föreskriver när det
gäller skatt och avgifter inom stipulerade tider och
försöker få ihop en ekonomisk balans i företaget är
det ju frustrerande om andra personer helt kan avstå.
Detta har förekommit, och det förekommer.
Jag har noga följt PEK-verksamheten, preventiv
ekonomisk kontroll, som bl.a. har funnits i Skåne, och
man gjorde ett mycket gott arbete på det här området.
Det var en verksamhet som startade 1995 som hade
tonvikten på det förebyggande arbetet, där man just
samarbetade från olika myndigheters sida och nådde
ett mycket gott resultat. Men helt plötsligt drog sig
polisen ur verksamheten på grund av resursbrist, och
då föll alltihop. Det har blivit ett stort avbräck. Man
har tappat tempo. Nu kan man läsa i Ekobrottsmyn-
dighetens verksamhetsplan att man fortsätter denna
PEK-verksamhet och att den är en viktig del i det
prioriterade brottsförebyggande arbetet, och den
kommer att spela en huvudroll i pilotprojekt inom
frisörbranschen. Det står att läsa i handlingarna. Och
det finns andra områden, t.ex. det som rör svarttaxi.
Det handlar om momsfusket osv., som har berörts här
tidigare.
Det här är en del, men det finns andra viktiga om-
råden, inte minst den organiserade delen av den eko-
nomiska brottsligheten, som svävar långt utanför
Sveriges gränser. Vi kan se att Öresundsbron har
öppnat många möjligheter, men det är inte alla som är
lika positiva. Därför är det bra att det har inletts ett
samarbete mellan Ekobrottsmyndigheten och dess
danska motsvarighet för att man just ska kunna före-
bygga och för att man ska vara förberedd på det som
kan inträffa.
Fru talman! Det är viktigt med forskning även
inom ekobrottsområdet. Det är intressant att BRÅ har
lagt ut projekt i samverkan med universiteten över
hela Sverige. Unga forskare är mitt uppe i ett antal
intressanta projekt. Märta Johansson berörde just ett
sådant exempel från Göteborgs universitet när det
gäller skatteparadisen.
Det finns också projekt i nordisk samverkan som
är mycket intressanta. Jag har föreslagit BRÅ att man
ska ha ett seminarium här i riksdagen för att just vi
riksdagsledamöter ska få ta del av det här arbetet men
också för att vi ska få till stånd en dialog mellan ung-
domarna på våra universitet och oss riksdagsledamö-
ter för att vi ska kunna verka och arbeta för att mins-
ka den ekonomiska brottsligheten.
Anf. 65 SIW PERSSON (Fp)
Fru talman! Brottsligheten känner inga gränser.
Det vet vi allihop. Den ekonomiska brottsligheten
främjas just av gränslösheten och den alltmer ökande
internationella handeln. Därför är det viktigare än
någonsin att samhällets samlade insatser mot sådan
kriminalitet förstärks. Det gäller alltså att bli bättre,
mycket bättre, på att förebygga, upptäcka, utreda och
lagföra ekonomisk brottslighet.
De förebyggande åtgärderna måste förbättras ge-
nom att det blir en effektivare kontroll och genom att
de olika myndigheterna verkligen utvecklar sitt pro-
blemorienterade arbetssätt. Eftersom den ekonomiska
brottsligheten är en prioriterad verksamhet för myn-
digheterna är det anmärkningsvärt, tycker vi inom
Folkpartiet liberalerna, att det fortfarande finns så
stora brister. Men trots kritik från oss ställer Folkpar-
tiet liberalerna sig bakom de överväganden som står i
skrivelsen. Detta gör man för att det under detta år
t.ex. kommer att redovisas en avstämning av ett pro-
jekt som Riksskatteverket bedriver tillsammans med
Ekobrottsmyndigheten för att bekämpa svart arbets-
kraft inom byggbranschen och att det därigenom har
bildats en särskild lagstiftningsgrupp som ska över-
väga vilka lagändringar som behövs för att på ett
effektivt sätt bekämpa just den här brottsligheten.
I vår, den 22 mars, kommer en proposition med
anledning av Ekosekretessutredningens förslag om
vissa utvidgningar i myndigheternas möjligheter att
utbyta information med varandra utan hinder av sek-
retess, som det står.
Vi inom Folkpartiet väntar också med stort intres-
se på resultatet av Ekobrottsmyndighetens begäran
om att få tillgång till samma verktyg som polisen och
skattebrottsenheterna för att bedriva kriminalunder-
rättelseverksamhet. Enligt EBM medför den nuvaran-
de ordningen effektivitetsförluster i det operativa
arbetet och hindrar myndighetens utvecklingsarbete
när det gäller just det brottsförebyggande arbetet.
Därför tycker vi inom Folkpartiet att det är ganska
självklart att Ekobrottsmyndigheten begär dessa be-
fogenheter, och vi hoppas också att man får det.
Om nästan exakt två månader, den 25 mars,
kommer Sverige att fullt ut träda in i det operativa
Schengensamarbetet. Även detta kommer att ge bättre
möjligheter att bekämpa den ekonomiska brottslig-
heten. Medlemsstaternas samarbete och samverkan
inom Schengenavtalet kommer att ha en mycket stor
betydelse för en effektiv bekämpning av den ekono-
miska brottsligheten.
Fru talman! Med anledning av att så många vikti-
ga händelser när det gäller att bekämpa den ekono-
miska brottsligheten kommer att ske under detta år
avvaktar Folkpartiet liberalerna dessa och står bakom
skrivelsen.
Till sist, fru talman, vill jag säga några ord om
förslaget från EU-kommissionen för rättsliga frågor
om att brottslingar som handlar med sexslavar ska
straffas på samma sätt inom hela EU. Beslut om ge-
mensam lag inom EU kan komma att fattas i maj
under svenskt ordförandeskap.
Handel med människor, på engelska trafficking,
omsätter enorma belopp, enligt många bedömare lika
mycket som narkotikan. Alldeles för ofta är det den
organiserade brottsligheten som sköter om detta.
Handeln med människor är verkligen ekonomisk
brottslighet i stor skala. Därför är det anmärknings-
värt att det inte pratas mer om att detta är just ekono-
misk brottslighet. Det är glädjande att kunna konsta-
tera att handeln med människor inom EU nu kommer
att föreslås bli olaglig. I dagsläget saknar en del län-
der klara regler som förbjuder brottet, och straffen
varierar från böter till fängelse. I svensk lagstiftning
finns inte begreppet människohandel för sexuell ex-
ploatering, utan brottet straffas inom kopplerilagen.
Om kommissionens förslag till gemensam definition,
lag och straffskala går igenom kan det bli en ändring
på det, och det är ett stort steg i rätt riktning. Vi anser
att det är ett avgörande steg för att få stopp på denna
vidriga människohandel.
Också värt att notera, fru talman, är att eftersom
så många kvinnor kommer från eller transporteras
genom EU:s kandidatländer kommer dessa länder
också att involveras i den här brottsbekämpningen.
Detta tillsammans med fokusering på de bakomlig-
gande orsakerna - för vi får aldrig glömma bort att
det finns en orsak även till sådant här, t.ex. fattigdom
och social utstötning - kan ge reella möjligheter att
minska den ekonomiskt lukrativa brottslighet som
människohandel med kvinnor utgör, både inom och
utanför EU.
Fru talman! Folkpartiet liberalerna yrkar bifall till
hemställan i justitieutskottets betänkande.
Anf. 66 KIA ANDREASSON (Mp)
Fru talman! Man kan väl sammanfatta kampen för
att bekämpa ekonomisk brottslighet med: Det blir
bara bättre och bättre, men bra lär det aldrig bli. Strä-
van att tillskansa sig pengar även på brottsligt sätt är
stor hos människor, och det tillkommer hela tiden nya
sätt, nya typer av brottslighet. Ändå är vi i utskottet,
som har fått i uppgift att följa detta arbete, i stort sett
eniga, mycket mer eniga än vi var för några år sedan.
Detta vittnar betänkandet om. Det är bara kristdemo-
kraterna som har skrivit reservationer, och det är dem
jag tänkt ägna tiden åt.
När det gäller den första reservationen, som man
yrkat bifall till, pågår det en beredning. Vi brukar ju
ha kutymen att inte reservera oss när ärenden är under
beredning och ska redovisas. Det är så vi andra har
resonerat här, även Miljöpartiet. Vi kommer att vara
positiva till en förändring, men vi vill titta på försla-
get i dess helhet när det kommer.
När det gäller effektivare miljöbrottsbekämpning
är det riktigt, Rolf Åbjörnsson, att det sticker i ögo-
nen på mig som har varit oerhört engagerad i denna
fråga. Jag vill påstå att vi har fått en effektivare mil-
jöbrottsbekämpning med den nya organisationen med
det nationella uppdraget att samordna och utbilda.
Det finns miljöåklagare på varje åklagarmyndighet,
som är en länk in i den nya organisationen.
Jag tycker att Alice Åström här redogjorde väldigt
bra för varför det inte blev Ekobrottsmyndigheten.
Miljöpartiet ville också från början att det skulle bli
den, men nu var omständigheterna sådana att det var
bättre att detta skedde under Riksåklagaren.
Detta är andra gången den här reservationen
kommer upp. Jag frågar mig varför man återkommer
med reservationen. Vad är det man vill förändra? Vad
finns det för bevis för att Ekobrottsmyndigheten i dag
skulle göra arbetet bättre? Har kristdemokraterna
undersökt omständigheterna, eftersom man återkom-
mer med denna reservation? I grunden är det miljö-
balken som gjort att det blivit fler anmälningar. Den
här nya organisationen har också engagerade männi-
skor; glöm inte det. Det är det som är viktigt - männi-
skor som vill, har lust och har ett stort engagemang
för att lösa problemen med miljöbrott.
Jag skulle vilja ha svar på detta från kristdemo-
kraterna: På vilket sätt fungerar inte nuvarande orga-
nisation? På vilket sätt skulle Ekobrottsmyndigheten
kunna göra ett bättre arbete?
Sedan kommer vi till den tredje reservationen från
kristdemokraterna. Här spärrade jag upp ögonen. Det
är att gå väldigt långt att begära att vi ska ha en över-
statlig åklagarmyndighet, med de konsekvenser det
skulle medföra för det svenska rättsväsendet. Miljö-
partiet har sett denna strävan, som finns hos en del
konstellationer i Europaparlamentet, som mycket
oroväckande och försökt verka för att detta arbete inte
ska drivas vidare. Jag är väldigt glad att moderaterna
här klart och tydligt säger sig ta avstånd från den här
idén. Inga andra partier stöder den heller.
Nu tar man tillbaka och säger att detta är en vision
långt fram i tiden. Faktiskt säger Rolf Åbjörnsson
också att den är fullkomligt orealistisk. Jag förstår då
inte varför man lägger fram de här reservationerna.
Varför kunde vi inte ha ett lite mer enhetligt betän-
kande? Varför måste man komma med sådana här
visioner när de är ohållbara? Det är också ett sätt att
reservera sig, och det är väl därför den debatt vi har i
dag är längre.
Jag vill också kommentera det Siw Persson säger
om Schengen. När vi inför Schengen den 25 mars
kommer det att ha effekter på ekobrottsligheten, säger
hon. Det förstår jag inte. Detta är ju en passunion där
man ska komma åt människor som tar sig in i områ-
det som inte får vara på detta område, som är illegala.
Jag tycker inte att människor kan vara det, men så är
ju beteckningen. Det handlar också om stulna fordon
osv. Men för den ekobrottslighet vi pratar om, den
som Ekobrottsmyndigheten har att göra med, har ju
inte Schengen så stor betydelse, vad jag förstår. Siw
Persson kanske kan exemplifiera vad hon menar med
att Schengen ska förbättra när det gäller denna typ av
brottslighet.
Anf. 67 ROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)
Fru talman! Anledningen till att vi hänger kvar
när det gäller frågan om miljöbrottens hantering är
helt enkelt att vi är engagerade i den saken och vill ha
resultat. Vi har fortfarande i grunden den inställning-
en att det här hade blivit mycket bättre om
Ekobrottsmyndigheten hade fått hantera det. På grund
av sjabbel med ekonomin har man nu hittat på en
annan lösning. Det är möjligt att vi får leva med den
och att den kommer att fungera. Men än så länge har
vi ingenting som talar för att det fungerar. Det ser
väldigt bra ut på papperet, men som jag sade acku-
muleras anmälningar på hög och vi ser inga resultat.
Ett skäl till att man skulle centralisera detta till
Ekobrottsmyndigheten är att det krävs kvalificerat
folk och det finns inte så mycket sådant utspritt över
hela landet. Det är den kvaliteten som skulle tillföras
den här aktiviteten. Det är skälet. Vi hänger kvar i
detta så länge vi tror att det är en realistisk målsätt-
ning.
När det gäller visionen och EU förstår jag ju att
Miljöpartiet inte kan ta till sig en sådan här historia.
Men EU i botten för att det på sikt ska bli någonting
måste integreras rättsligt i rätt många avseenden, där
vi också måste respektera att det tar lång tid. Jag kan
väl föreställa mig att Kia Andreasson och Miljöpartiet
vill gå tillbaka till den tid då vi hade landskapslagar-
na, men det är liksom ingen gångbar väg i dagens
internationella samfärdsel.
Anf. 68 KIA ANDREASSON (Mp)
Fru talman! Det sista inlägget är inte så mycket att
kommentera. Det är mer en skymf i tänkandet av det
vi i Miljöpartiet står för i utvecklingsarbetet. Jag är
ledsen att Rolf Åbjörnsson har fått uppfattningen att
vi är så tillbakasträvande. Det får stå för Rolf
Åbjörnsson.
När det gäller miljöbrottsorganisationen tycker jag
fortfarande att det är lite märkligt när Rolf Åbjörns-
son samtidigt säger att det är ett bekymmer för rätts-
väsendet att man inte mäktar med ett antal organisa-
tioner och exemplifierar med att det var mycket be-
kymmer med just Ekobrottsmyndigheten, och det var
det i början. Hur ska då en organisation som har
mycket bekymmer, men som har visat att man har
kunnat lösa problemen, också orka med miljöbrotts-
lighet? Jag tycker att det är motsägelsefullt, när vi nu
har en organisation som mäktar med detta, som inte
har de här problemen och där det finns mycket välut-
bildad personal.
Anf. 69 SIW PERSSON (Fp)
Fru talman! Det hade varit trevligt om Kia Andre-
asson hade lyssnat lite bättre på det jag sade. Jag sade
att vi om två månader kommer att inträda fullt ut i
Schengensamarbetet.
Det står faktiskt i betänkandet att medlemsstater-
nas polismyndigheter ska samverka också inom ra-
men för Schengensamarbetet. "Detta samarbete är av
stor betydelse när det gäller att bekämpa in- och ut-
förseln av stöldgods över gränserna. Sverige kommer
att inträda fullt ut i det operativa Schengensamarbetet
den 25 mars 2001."
Lite längre upp i samma stycke står det också att
man har haft projekt där man framgångsrikt har lyck-
ats i operationer som bl.a. rör stulna bilar. Och, Kia
Andreasson, även stulna bilar är tyvärr ett mycket
lukrativt arbete för organiserade ligor. Det är alltså
inte bara fråga om människor, utan det är också fråga
om annat, som det står i betänkandet. Men Kia And-
reasson kanske underkänner det justitieutskottet har
sagt.
Anf. 70 KIA ANDREASSON (Mp)
Fru talman! Jag är mycket väl medveten om att
det gäller stulna bilar. Det sade jag också. Men förut-
om det kan jag inte finna några fler aspekter på just
Schengen och ekonomisk brottslighet, så som jag
tänker mig helheten, utan det är just stulna bilar.
Därvid stoppas de.
Jag fick bilden av att det var mycket mer omfat-
tande. Men nu har vi konstaterat att vi har precis
samma information.
Anf. 71 SIW PERSSON (Fp)
Fru talman! Nej, det har vi säkert inte, Kia Andre-
asson. Men om jag får vara så ofin att jag får ge en
rekommendation vill jag säga att det alltid är bra,
även om man är tveksam eller negativ, om man ser
möjligheterna och inte hindren.
Anf. 72 KIA ANDREASSON (Mp)
Fru talman! Jag tycker att jag försöker analysera
både möjligheter och hinder. När det gäller Scheng-
ensamarbetet har vi sett många hinder. De kanske är
mer synliga än fördelarna.
Anf. 73 SIW WITTGREN-AHL (S)
Fru talman! Svenska byggnadsarbetareförbundet
utsåg år 2000 till ett arbetsmiljöår och startskottet för
en långsiktig satsning på en bättre arbetsmiljö.
Över hela landet genomfördes arbetsplatsbesök
för kontroll av arbetsmiljön. Vid ett besök på en
mindre byggarbetsplats i Göteborg konstaterades att
både byggnadsställningar och arbetsmiljöplan sakna-
des. Bristerna påtalades för den ansvariga på företa-
get. Om detta inte rättades till skulle man riskera en
polisanmälan. Ansvarig svarade: Det får ni väl göra
då. Någon respekt för arbetsmiljölagen fanns inte.
I Hallands nyheter stod följande att läsa den 15
juni 2000: "Yrkesinspektionen i Göteborgs distrikt
anmälde 22 fall av arbetsmiljöbrott till åklagare. Av
dem preskriberades 20, däribland 5 där företaget inte
upprättat någon arbetsmiljöplan. Övriga 2 lades ner."
Att brott mot arbetsmiljölagen kan löna sig för fö-
retagen får konsekvenser för alla på arbetsmarknaden,
ja, för hela samhället. En följd kan bli att kostnaderna
för sjukförsäkringen ökar kraftigt. Och vilka signaler
ger man till polis och åklagare när ärenden handläggs
på detta sätt?
Att så många arbetsmiljöbrott som anmälts till
åklagare preskriberas är mycket allvarligt. Insatser
har gjorts i form av utbildning riktad till åklagare,
men detta har inte varit tillräckligt. Åklagare och
polis har en mycket stor arbetsbörda. Det är viktigt att
lagföringen av arbetsmiljöbrott blir effektivare för att
upprätthålla respekten för reglerna om arbetsmiljö.
Förbättrad utbildning för poliser och åklagare är vik-
tiga medel.
Fru talman! I denna skrivelse redovisas översikt-
ligt de åtgärder som vidtagits sedan förra lägesrap-
porten 1999 inom ramen för regeringens strategi för
samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.
Ambitionen i denna skrivelse tycker jag är bra. Men
jag vill fästa uppmärksamheten på att även brister i
arbetsmiljön är ett viktigt inslag i bekämpningen av
den ekonomiska brottsligheten.
Fru talman! Det är också viktigt för oss och vår
trovärdighet som riksdagsledamöter när vi i andra
sammanhang pratar om miljö i byggnader, i inomhus-
och utomhusmiljön, att vi ser till att de som bygger
husen också kan göra det på ett tryggt och bra sätt.
Fru talman! Med den redogörelse som Märta Jo-
hansson gjorde tycker jag att man kan följa utveck-
lingen av bekämpningen av den ekonomiska brotts-
ligheten på ett bra sätt.
Anf. 74 RONNY OLANDER (S)
Fru talman! Bostaden är ingen konsumtionsvara
vilken som helst. Hur vi bor, var vi bor och hur
mycket det kostar att bo påverkar i hög grad vår livs-
situation och våra möjligheter i livet. Dessa ord har
sagts många gånger och är bakgrund till att vi social-
demokrater ser bostadspolitiken som en viktig del av
välfärdspolitiken.
Kärnan i den sociala bostadspolitiken är att alla
ska ha rätt till en god bostad till skäligt pris, med
modern utrustning och av den storlek som motsvarar
familjens behov.
Byggbranschens förutsättningar att bygga och re-
parera dessa bostäder diskuteras inte minst ur konkur-
renssituation. Hur ska en seriös småbyggare klara
konkurrensen om den inte sker på samma villkor?
Fru talman! Denna inledning har jag valt därför
att det är viktigt att påpeka och utgör ett faktum när vi
diskuterar övergripande frågor i byggbranschen att
någon ska utföra just dessa arbeten på ett hantverks-
mässigt sätt under ordnade former. Detta görs också i
de allra flesta fallen.
Samtidigt finns det anledning att diskutera vad
som sker i samhället. Vi som skrev motioner om
byggbranschen tyckte att vi ville lyfta fram vissa
faktorer till diskussion och därför skrev vi just denna
motion.
Jag noterar också utskottets skrivning och den
lämnade redovisningen om motionen samt att rege-
ringen arbetar på olika sätt med frågan. Det är mycket
positivt, och det ska bli intressant att följa det arbetet.
Fru talman! Vi måste ställa upp på de skötsamma
företagen, så att kan få konkurrens på lika villkor. Det
är viktigt att påpeka - jag har gjort det en gång tidiga-
re, och jag gör det en gång till - att de allra flesta
företagen sköter sina åligganden gentemot sina an-
ställda och samhället. När det gäller de frågor som vi
i dag diskuterar, kan det finnas en risk att föra sve-
pande argument över olika branscher. Det är viktigt
att inte göra det utan i stället se de problem som finns
och långsiktigt arbeta med dem i en positiv anda.
Det finns problem i byggbranschen. Inte minst
den fackliga organisationen Byggnads och de lokala
avdelningarna jobbar med dessa frågor på ett i vid
mening föredömligt sätt. Jag vill särskilt framhålla
kollektivavtalets betydelse som en del i detta arbete.
Även arbetsgivarsidans organisationer arbetar
med dessa frågor, och det tycker jag är positivt. Här
finns ett gemensamt intresse för olika aktörer att bidra
med sina kunskaper och erfarenheter och agera ge-
mensamt.
Vi ställer krav på företagen att de i olika samman-
hang vad gäller löner, social trygghet, arbetsmiljö
osv. ska sköta sina åligganden för sina anställda.
Därför är det viktigt att lyfta fram och föra debatten.
Fru talman! Jag skulle vilja ta upp vad vi kan
kalla för entreprenadkedjor och hur en typisk trans-
aktion kan se ut i olika led.
Företaget A, som är ett stort, välrenommerat
byggföretag, ger företaget B i uppdrag att utföra vissa
uppgifter, t.ex. delentreprenader på ett bygge. Företa-
get B vänder sig i fråga om vissa arbeten till företaget
C. Företaget C, som utåt sett är helt vitt, har ett visst
antal anställda, redovisar och betalar moms och ar-
betsgivaravgifter. Företaget C kontaktar personen X
för att "låna in" extra personal. Personen X fixar inte
bara personal utan även schysta fakturor för något
annat företag. Företaget C representerar det sista vita
ledet. Företaget D fakturerar företaget C för
"lönekostnader" för den "inlånade" personalen. Fö-
retaget är ett s.k. plus-minus-noll-företag. Det innebär
att intäkterna för fakturering till C finns redovisade,
men samtidigt finns motsvarande kostnad för inlåning
av personal från företaget E. Ofta brukar företaget E
se till att redovisa en liten men försumbar lön. På så
sätt finns man med i skattemyndighetens arbetsgivar-
register i fall någon skulle fråga om det. Normalt har
detta företag inga anmärkningar om obetalda skatter
och liknande. Företagets enda syfte är att lägga ut
dimridåer ned till den svarta arbetskraften. Då har vi
kommit till det sista ledet i min redogörelse, då det
handlar om företaget E, som varken redovisar skatter
eller avgifter och saknar bokföring. Hos det här före-
taget omvandlas betalningar via gireringar, factoring-
bolag m.m. till kontanter som går till arbetarna som
jobbar svart på bygget. Företaget har dock F-
skattsedel och ska redovisa moms i inkomstdeklara-
tionen, men man hinner inte lämna någon deklaration
eftersom företaget lever bara i ett och ett halvt till två
år. Det kännetecknas av många styrelsebyten med s.k.
målvakter som ledamöter i styrelsen.
Mina frågor till utskottets föredragande är följan-
de: Hur ser ni på dessa frågor, Märta Johansson? Kan
man förhoppningsvis tro att de här frågorna också
finns med i vid mening i det arbete som kommer att
redovisas senare i höst och framöver?
Anf. 75 MÄRTA JOHANSSON (S)
Fru talman! Ronny Olander ber mig utveckla hur
vi ser på detta. Jag kan tala om för Ronny Olander att
vi är precis lika upprörda som ni är inom byggfacken
över detta. Detta har en likhet med den s.k. karusell-
handeln, när det ena företaget köper varor och säljer
till det andra osv.
Man arbetar mycket intensivt med frågorna på
Ekobrottsmyndigheten. Det vet jag. Man tror att man
ska komma åt detta genom ett intensivt samarbete
mellan skattemyndigheter, kronofogdemyndigheter,
finansinspektion osv. Alla myndigheter ska samver-
ka. Jag tror att det är det enda sättet.
Det är inte lätt att komma åt detta. Problemen är
uppmärksammade och följs. Man försöker att göra
vad man kan.
Anf. 76 RONNY OLANDER (S)
Fru talman! Jag tackar för svaret från Märta Jo-
hansson. Det är viktigt att understryka allt som görs
inom området. Det är inte helt lätt att vara platschef
för ett större jobb med många underentreprenörer,
som i sin tur har underentreprenörer efter underentre-
prenörer - därför att branschen ser ut så. Glädjande
nog har vi en högkonjunktur som kan utvecklas och
har betydelse för 50-60 kommuner i vårt land.
Men med långa entreprenadkedjor finns, som Siw
Wittgren-Ahl påtalar, arbetsmiljösynpunkter och
konkurrenssituationer med okända människor på
byggarbetsplatserna. Det är viktigt att lyfta fram des-
sa synpunkter. Det är det vi försöker att göra på olika
sätt.
Anf. 77 ANDERS KARLSSON (S)
Fru talman! Ekonomisk brottslighet kan ta sig
många uttryck. Exemplen på uppfinningsrikedom tar
sig uttryck i att undanhålla samhället skatt. Många av
oss har sett nyhetsprogram på TV med exempel på
smuggling av sprit och cigarretter. Sprit i stora fat
göms bakom cementblock och cigarretter förpackas i
kulvertrör avsedda för fjärrvärme. Uppfinningsrike-
domen är stor.
En annan sektor där ekonomisk brottslighet håller
på att etablera sig gäller arbetskraft inom byggbran-
schen. Framför allt arbetskraft från våra grannländer i
öst har uppmärksammats i södra Sverige.
Fru talman! Jag ska här ge några exempel tagna
från tidningsurklipp.
Två män från Bosnien har arbetat utan arbetstill-
stånd på en arbetsplats i Skåne. Arbetsgivaren har vid
ett flertal tillfällen använt sig av illegal arbetskraft.
Vid ett tillslag i slutet av augusti grep Malmöpoli-
sen sex polska byggnadsarbetare. De saknade arbets-
tillstånd och avvisades till Polen. Efter två veckor var
tre av männen tillbaka igen. Avvisningen hade inte
gett någon verkan eftersom polisen inte har någon
laglig möjlighet att ge återreseförbud. Deras jobb blir
därför meningslöst, säger Malmöpolisen.
Några dagar senare är det dags igen på samma ar-
betsplats. Då påträffas två män från Bosnien. Männen
saknar arbetstillstånd.
Ett annat exempel: Fem byggnadsarbetare miss-
tänktes arbeta illegalt utan arbetstillstånd, också i
Skåne. Byggnadsarbetarna, som var från Polen, ar-
betade med murnings- och gjutningsarbeten på en
stor villa. Några månader senare grep polisen samma
byggnadsarbetare, sedan de utvisats, på samma ar-
betsplats. Några månader senare igen, på samma
arbetsplats, grep polisen fyra polska byggnadsarbeta-
re, som avvisades och skickades tillbaka till Polen.
Fru talman! Vi är några som har väckt en motion
där vi påtalar den ekonomiska brottsligheten inom
byggbranschen. Regeringen har i regeringsskrivelse
2000/01:25, Lägesrapport i fråga om den ekonomiska
brottsligheten, lagt fram förslag till åtgärder vad gäl-
ler restaurangbranschen. Åtgärderna är intressanta
och borde på motsvarande sätt tillämpas och applice-
ras i byggbranschen. Den ekonomiska brottsligheten
som förekommer inom byggbranschen bör beivras
och i förekommande fall åtgärdas. Därför föreslår vi
att ett särskilt program bör utarbetas som innehåller
förslag till bekämpningsåtgärder av arbetsmiljöbrott,
miljöbrott samt ekonomisk brottslighet inom bygg-
branschen.
I den regeringsskrivelse som vi i dag behandlar
framgår följande:
Kampen mot den ekonomiska brottsligheten ska
vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna.
Särskild vikt ska läggas vid att samordna myndighe-
ternas prioriteringar och att utveckla deras samarbete.
Vidare ska myndigheternas kompetens i fråga om
ekonomisk brottslighet höjas.
Till sist kommer den punkt som jag vill komma
till: En annan huvudpunkt i strategin är att näringsli-
vet måste ta ett ökat ansvar i kampen mot den eko-
nomiska brottsligheten, bl.a. genom att utveckla af-
färsetik och kontroll.
Vad säger då utskottet med anledning av skrivel-
sen? Jo, man hänvisar till att det pågår ett projekt och
att det kommer att redovisas i höst. Det är väl bra att
man gör det, men vi skulle vilja att man gick ännu ett
steg längre och försökte angripa det här och kanske
var ännu tydligare i sin skrivning än man har varit
här. Utskottet säger att det mot bakgrund av det som
är sagt inte finns skäl att göra något särskilt uttalande
i frågan. Vi motionärer skulle ha önskat något som
var bättre.
Jag återgår till frågan om den roll som arbetsgi-
varna och arbetsgivarorganisationerna har i den här
frågan.
Byggnadsarbetareförbundet i Skåne har engagerat
sig mycket starkt i de här frågorna. Man tog initiativ
till ett möte med representanter från polisen och
skattemyndigheten samt motparten Byggmästareföre-
ningen. Till mötet kom rotelchefen för polisen samt
en handläggare av utlänningsärenden. Skatteförvalt-
ningen kom med avdelningschefen för skattekontroll
samt två handläggare. Men, fru talman, hör och häp-
na! Arbetsgivarparten Byggmästareföreningen med-
delade inte ens att de inte skulle närvara på mötet -
detta enligt ombudsmännen på Byggnadsarbetareför-
bundet. De brydde sig helt enkelt inte om frågan. Det
måste vara allvarligt. De om några måste se till att det
finns konkurrensneutralitet. Vi måste se till att alla
som utför tjänster i samhället också gör sin rättmätiga
del i fråga om att betala skatt.
Frågan var också uppe om att ha en legitimation
för att alla som arbetar på byggarbetsplatserna skulle
kunna kontrolleras. De skulle ha legitimation, ungefär
som vi riksdagsledamöter har för att komma in i vårt
hus, för att visa att de jobbar i ett företag som sköter
sina åtaganden. BF tyckte, efter påtalan, att det var
helt onödigt att göra den här formen av legitimations-
kontroll på dem som jobbar på byggarbetsplatserna.
Fru talman! Mycket skulle i övrigt kunna önskas
om att driva på arbetet mot den ekonomiska brottslig-
het som börjar ta sig allt grövre uttryck i särskilt söd-
ra Sverige med arbetskraft från framför allt östlän-
derna.
Jag kan ändå konstatera att det finns en stor sam-
stämmighet mellan alla partier och dem i justitieut-
skottet som har varit med om att skriva betänkandet,
att man tar de här frågorna på största allvar. Vi kan
också bara hoppas att vi kan komma till rätta med
detta som håller på att breda ut sig, just att arbets-
kraften illegalt kommer in från framför allt östländer-
na. Byggbranschen är inte ensam om det, utan det
sprider sig nu till andra branscher också.
Fru talman! Med det vill jag avsluta mitt anföran-
de.
Beslut
Regeringens lägesrapport om ekonomisk brottslighet (JuU6)
Riksdagen lade till handlingarna regeringens årliga redovisning av läget när det gäller den ekonomiska brottsligheten.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen till handlingarna. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Bifall till utskottets hemställan






