Digitaliserings- och postfrågor

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på alla reservationer.

I kväll debatterar vi trafikutskottets betänkande TU8 Digitaliserings- och postfrågor. I betänkandet behandlas diverse frågor, bland annat digitaliseringspolitikens inriktning, digitalisering av den offentliga sektorn, digital delaktighet i samhället, robusta och säkra it-infrastrukturer, kompetensförsörjning i det digitala samhället, vikten av en fungerande postservice i hela landet och, sist men inte minst, artificiell intelligens, som har varit, är och förblir ett hett diskussionsämne.

Ur mitt perspektiv kan jag säga att vi i Sveriges riksdag är mer eller mindre överens om det mesta inom dessa områden. Detta är mycket viktigt när det gäller utbyggnad och försörjning av Sveriges digitala infrastruktur liksom motståndskraft i den.

Sedan 2011 har Sveriges övergripande mål varit att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sverige är i dag ett av Europas mest digitaliserade samhällen. Vardagen är mer eller mindre beroende av digitala och onlinetjänster – från vård och bank till transporter och kommunikationer.

Men trots detta gör regeringen i budgetpropositionen för 2026 bedömningen att Sverige inte kommer att nå det övergripande målet. Varför? Jo, därför att världen inte har stått stilla. Andra länder har investerat snabbare, mer samordnat och mer strategiskt i AI, dataekonomi, digital infrastruktur och teknologiskt oberoende. Samtidigt har Sverige haft en fragmenterad styrning, långsamma processer och ibland en övertro på att marknaden ensam ska lösa strukturella utmaningar.

Mot den bakgrunden är det positivt att regeringen i maj 2025 presenterade en ny digitaliseringsstrategi för 2025–2030. Strategin tar sikte på att Sverige ska vara ledande inom digital innovation, samtidigt som säkerhet, robusthet och individens fri- och rättigheter värnas.

Strategin fokuserar på fem centrala områden:

en stark och säker digital infrastruktur

en effektivare offentlig förvaltning

näringslivets konkurrenskraft och innovation

digital kompetens och inkludering

datadriven utveckling med integritetsskydd.

Detta är rätt prioriteringar, tycker jag, men det avgörande är genomförandet. Om strategin omsätts i konkreta reformer, tydliga uppdrag och långsiktig finansiering kan den bidra till att Sverige återtar en ledande position – inte bara när det gäller användning utan även när det gäller utveckling och kontroll över digital teknik och infrastruktur.

Fru talman! I betänkandet lyfter man fram regeringens ambition att slå samman Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och Post- och telestyrelsen, PTS. Detta är ett intressant steg.

I dag ansvarar Digg för digital förvaltning och interoperabilitet, medan PTS ansvarar för elektronisk kommunikation och robust infrastruktur. Att samla dessa funktioner kan stärka helhetssynen på digital infrastruktur – från fiber i marken till dataflöden mellan myndigheter. Rätt genomfört kan detta minska stuprörstänkandet och skapa bättre samordning mellan teknik, regelverk och säkerhet. Men det kräver tydlig styrning och en stark säkerhetsdimension.

När vi talar om infrastruktur måste vi också tala om bredband och mobiltäckning. I betänkandet redovisas målen i Sveriges bredbandsstrategi: att i princip hela landet ska ha tillgång till snabbt bredband och att mobiltäckningen ska vara god där människor bor, verkar och reser redan 2025, alltså förra året. Detta är inte en bekvämlighetsfråga. Det är en konkurrenskraftsfråga.

Om vi vill att fler ska välja tåget och kunna arbeta under resan krävs tillförlitlig 5G-täckning längs högtrafikerade järnvägssträckor. Det är en del av hållbarhetsarbetet, produktiviteten och ett modernt arbetsliv. Digital infrastruktur och fysisk infrastruktur hänger ihop.

Fru talman! Låt oss gå över till artificiell intelligens, AI. I slutet av december 2023 gav regeringen AI-kommissionen i uppdrag att ta fram en färdplan för hur Sverige ska stärka sin position inom AI. Kommissionen presenterade sin rapport med 75 konkreta förslag i slutet av december 2024, nästan sju månader tidigare än den aviserade tidsfristen, med hänsyn till hur brådskande de politiska frågorna kring AI är. Detta var historiskt.

Regeringen har redan tagit flera av dessa förslag vidare, bland annat genom satsningar i forsknings- och innovationspropositionen i december 2024, genom den nya digitaliseringsstrategin och genom budgetpropositionen för 2026, där 479 miljoner kronor avsätts för AI- och dataområdet. Det handlar om en AI-verkstad i offentlig sektor, en AI-fabrik vid Linköpings universitet, förstärkning av Integritetsskyddsmyndighetens AI-sandlåda, data steward-funktioner och stärkt medfinansiering av EU:s program för ett digitalt Europa. Detta är viktiga steg och är mycket välkommet.

Men från mitt perspektiv är det bästa vi kan göra att genomföra alla 75 förslag i färdplanen så snabbt som möjligt. Utvecklingen inom AI går exponentiellt. Länder som USA och Kina investerar enorma belopp. Flera europeiska länder agerar samlat och strategiskt. Sverige riskerar att hamna på efterkälken vad gäller både innovation, produktivitet och säkerhet.

Vi har inte råd med långdragna berednings- och remissprocesser i form av guldplätering av åtgärder. Det är också viktigt att vi vågar göra fel.

Fru talman! Jag vill också ta upp frågan om den digitala infrastrukturens resiliens. Digital infrastruktur är i praktiken samhällets nervsystem. Om nätverk, datacenter och kommunikationssystem slås ut stannar vården, betalningssystemen, transporterna och myndigheternas tjänster. Digital infrastruktur måste därför fullt ut erkännas som en del av Sveriges kritiska infrastruktur.

Implementeringen av NIS 2-förordningen och CER-direktivet innebär skärpta krav på cybersäkerhet och fysiskt skydd av samhällsviktig verksamhet. Det är rätt väg att gå. Men vi måste se detta som mer än regeluppfyllnad.

Det handlar om vår nationella säkerhet, och här kommer vi in på frågan om digital suveränitet.

I det nya säkerhetspolitiska läget måste Europa och Sverige ha större kontroll över sin hårda och mjuka digitala infrastruktur. Vi behöver bygga egna datacenter, egna molntjänster och egna digitala plattformar, API:er och appar. Vi behöver stegvis minska vårt beroende av amerikanska lösningar där det är strategiskt möjligt. Det handlar inte om protektionism. Det handlar om robusthet, självbestämmande och motståndskraft.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag beröra en strukturell fråga. I dag behandlas digitaliseringsfrågor i trafikutskottet medan cyber- och informationssäkerhetsfrågor behandlas i försvarsutskottet av andra ledamöter. Det är som en bil där en person hanterar gaspedalen och en annan hanterar bromsen. Detta fungerar inte i längden, särskilt inte med hänsyn till det allvarliga säkerhetspolitiska läget i omvärlden.

Digitalisering, AI, cybersäkerhet och digital infrastruktur är tätt sammanflätade. De bör hanteras samlat både i regeringen och i riksdagen. Sverige behöver sannolikt gå i riktning mot en särskild digitaliserings, AI- och cyberminister efter valet 2026. Och i riksdagen bör alla aspekter av digital infrastruktur samlas i ett och samma utskott. Om vi menar allvar med att vara ledande i den digitala eran måste även våra institutioner spegla den verkligheten.

Fru talman! När trafikutskottet träffas och debatterar brukar det handla om båtar, flygmaskiner, bilar, betong och asfalt. Men i dag ska vi prata om internet, som vi säger i Östergötland.

Det här är kanske en av de större förändringar som sker i samhället och som påverkar och kommer att påverka oss allra mest. Digitalisering och artificiell intelligens förändrar vårt samhälle i grunden, hur vi arbetar, hur vi utbildar oss, hur vi bedriver vård och omsorg och hur staten bemöter sina medborgare.

Jag vill vara tydlig redan från början: Det socialdemokratiska partiet är ett teknikpositivt parti. Vi ser digitaliseringen och AI som kraftfulla verktyg för att stärka välfärden, öka produktiviteten och göra Sverige mer konkurrenskraftigt.

AI kan hjälpa läkare att ställa snabbare och mer träffsäkra diagnoser. Den kan avlasta lärare, socialsekreterare och handläggare när det gäller administration. Den kan bidra till klimatomställningen genom smartare energisystem, effektivare transporter och bättre resursanvändning. För oss handlar digitaliseringen inte om en avlägsen framtid. Den är redan här, och den ska användas fullt ut.

Herr talman! Men tekniken är aldrig neutral. Hur digitalisering och AI används är ett politiskt val. Socialdemokraternas ambition är att teknikutvecklingen ska stärka jämlikheten, bygga tillit och förbättra människors vardag, inte skapa nya klyftor eller ett samhälle där vissa lämnas efter.

Här ser vi att regeringens politik inte räcker till. Sverige har höga ambitioner men når inte målet om att vara bäst i världen. Statliga digitaliseringsprojekt brister i fråga om samordning, uppföljning och tydligt ansvar. För medborgaren märks detta genom krångliga ärtjänster, otydliga system och ibland rena rättssäkerhetsproblem. Socialdemokraterna menar att digitalisering kräver politiskt ledarskap, inte bara teknikoptimism utan riktning.

Herr talman! Digital delaktighet är avgörande för att digitaliseringen ska lyckas. I dag finns det fortfarande människor som inte kan ta del av digitala tjänster fullt ut – äldre personer med funktionsnedsättning och människor som har svag ekonomi. Detta är inte ett argument mot digitaliseringen. Det är ett argument för att göra den bättre.

Vi vill se digitala lösningar som är tillgängliga, begripliga och användarvänliga och kompletterade med alternativ där det behövs. Digitalisering ska förenkla människors vardag, inte göra den svårare.

I offentlig sektor finns enorma möjligheter genom datadelning, gemensamma standarder och sammanhållna system. Det är också en förutsättning för att AI ska kunna användas på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Därför är det viktigt för oss socialdemokrater att se en starkare gemensam digital infrastruktur, bättre förutsättningar för säker datadelning och en mycket tydligare statlig samordning.

Herr talman! När det gäller artificiell intelligens är vår hållning tydlig: Sverige ska vara offensivt men också ansvarsfullt. AI ska användas brett i välfärden och i staten men alltid med mänsklig kontroll, transparens och möjlighet till insyn. Människor måste kunna förstå och kunna ifrågasätta beslut som påverkar deras liv. Det handlar om förtroende. Utan förtroende kommer tekniken inte att användas fullt ut.

Herr talman! Avslutningsvis: Digitalisering och AI är ett par av vår tids största möjligheter, men de kräver politiska vägval. Vi socialdemokrater väljer en väg där teknik tjänar människan, där staten tar ansvar och där hela samhället är med på resan.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 1.

(Applåder)

Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten Ottosson!

Som jag har förstått det är ledamoten Mattias Ottosson kritisk till regeringen och, antar jag, civilministern. Det gäller bristande ledarskap och styrning i fråga om digitaliseringen och särskilt AI-politiken. Jag skulle vilja veta vad ledamoten Mattias Ottosson tycker att regeringen inte har gjort eller har gjort fel. Jag skulle vilja ha specifika exempel. Hur önskar ledamoten Mattias Ottosson att de saker som antingen har gjorts fel eller har negligerats skulle ha utförts?

Herr talman! Vi hade en AI-kommission i Sverige – ledamoten berörde det själv i sitt anförande. De arbetade snabbt och effektivt, för de sa: Det här är viktigt. Det är bråttom. Vi måste göra någonting så fort som möjligt. Vi kortar vår utredningstid för att staten och regeringen ska kunna agera så snabbt som möjligt, så att vi inte ska hamna på efterkälken. Det är precis det som vi nu har gjort.

Vad hände efter detta? Det var hösten 2024 som det här skedde. Våren 2025 kom digitaliseringsstrategin. Den innehåller en del bra saker och saknar en hel del. Men det kanske allvarligaste är att det skulle komma en AI-strategi. Det sägs att den ska komma i vår – jag vet inte. Det har snart gått två år. Det kallar inte jag snabbt. Tänk om näringslivet gick ihop och gjorde det här jobbet och sa att de måste göra detta snabbt och att de kortar tiden! Det har inte hänt någonting i regeringen sedan dess. Det går väldigt långsamt.

Det jag saknar här är att man inte berör ungdomsskolan. Hur ska dagens ungdomar möta den nya tekniken? Hur ska vi se till att det inte blir klasskillnader i hur man använder tekniken? Det finns inte ett ord om det, möjligtvis finns det lite om vuxenutbildningen.

När det gäller tillgång till data har jag respekt för att det är en svår fråga, men den berörs inte heller. Så är det dessutom med de flesta av de här strategierna. Det har nu kommit några olika förslag i budgetar, men det är väldigt lite. Det mesta är ofinansierat, och vi vet inte vad som ska hända.

För att avslutningsvis citera branschen var det här väldigt flummigt och rörigt.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten Ottosson, för ett väldigt bra svar! Jag håller inte med om all kritik som nämndes, men jag håller med om en del av ledamotens kritik. Jag tackar för detta.

Jag hade en fråga om Socialdemokraternas förslag om AI i betänkandet. Enligt Morgan Johansson med flera är de främsta utmaningarna med AI att det har potential att påverka alla aspekter av samhället, och att det därför utan adekvat global reglering kan uppstå en snedvriden användning av AI.

Att ha en global AI-reglering är bra – om man kan få en sådan – men jag ser inte en sådan möjlighet. Till exempel vill USA absolut inte reglera AI. De har försökt med detta men vill absolut inte. Kina vill absolut inte reglera det. Socialdemokraternas förslag är bra, men jag undrar om det verkligen är genomförbart – och om det är genomförbart, vem ska då ta ansvaret? Är det FN? FN tar ju i dag inte ens sina egna grundläggande ansvar. Vilket organ ska ta detta ansvar?

Tanken är god, och jag håller med Socialdemokraterna i den här frågan. Det här är vad jag själv också önskar, men hur ska vi genomföra det? Är det genomförbart eller bara ett önskemål?

Herr talman! Jag tycker att ledamoten berör någonting viktigt, och jag delar också ledamotens syn på att det här är svårt. Att ha ett globalt gemensamt regelverk som hanterar den här typen av frågor skulle naturligtvis vara optimalt. Jag delar nog ledamotens uppfattning att det här är svårt och en utmaning. Jag tror att FN kan vara ett sådant organ, och jag tror att EU kan jobba med frågorna.

Jag tror dock att vi ska gå till oss själva allra först. Jag tycker att det redan i dag finns ett väldigt stort motstånd i Sverige. Vi ser bara att det finns problem och utmaningar. Att ha den inställningen tror jag är det absolut farligaste som kan inträffa, för det gör att vi står still och inte vågar utveckla de här frågorna. Det finns ett stort motstånd i Sverige, tycker jag, och jag tror att det är farligt.

Vi har alltid varit ett litet land som har konkurrerat med teknik och kunskap, och därför måste vi ligga i framkant här. Det gör vi ju inte, utan motståndet finns. Ska jag vara ärlig är kanske motståndet störst i det här huset, och det är farligt när de politiska beslutsfattarna försöker backa och inte går framåt. Det tror jag att vi ska ta tag i.

Ledamoten hör ändå till det största partiet, eller alltså det parti som gör att vi i dag kan ha en regering som har majoritet. Min vädjan till ledamoten är att Sverigedemokraterna ska ta på sig ett ansvar att driva de här frågorna. Jag har nämligen inte sett att det sker någonting över huvud taget. Det verkar verkligen stå still.

Kommissionen sa att vi borde börja jobba med detta på en gång, men än så länge har nästan ingenting hänt. Det har bara kommit lite smulor. Jag tror att Sverigedemokraternas och ledamotens kanske största uppdrag är att se till att få regeringen att agera – för om ni skulle säga nej och göra på något annat sätt skulle regeringen falla, och då skulle det inte hända någonting. Då kanske vi skulle kunna skapa andra varianter, vad vet jag, men detta är någonting jag tror skulle behöva göras.

Det var ett långt svar, men jag tror att ledamoten fick ett hyggligt bra svar på sin fråga.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska i dag göra mitt första och troligtvis sista framträdande i riksdagens talarstol efter en lång politisk karriär inom främst kommun- och regionpolitik. Det har varit intressant att under mina fyra månader i riksdagen se arbetet från andra hållet, alltså som riksdagsledamot. Jag var nämligen Moderaternas presschef för 25 år sedan och hade då som nu kontor på Neptunus, så man har ju varit med lite även tidigare.

I dag behandlar vi betänkande TU8 om digitaliseringspolitik. Detta är dock inte bara ett betänkande bland många andra. Detta handlar om Sveriges framtid, vår konkurrenskraft, vår välfärd och vår trygghet.

Vi står vid ett historiskt vägskäl. Artificiell intelligens är inte bara ännu en teknisk innovation. Det är ett tekniksprång som kommer att påverka världen på samma sätt som ångmaskinen och elektriciteten gjorde. Från att ha varit något som företag siktade mot på en femårshorisont har AI på några enstaka år klivit in i många människors vardag. Frågan är inte om AI kommer att förändra samhället. Frågan är om Sverige ska leda förändringen eller bli omsprunget.

Herr talman! Låt mig vara tydlig. Sverige har goda förutsättningar. Det är ett land där många ser fördelarna med ny teknik, och vi har en väl utbyggd infrastruktur med hög grad av uppkoppling. Regeringen bedömer att Sverige placerar sig mycket högt inom EU när det gäller användning av digitaliseringens möjligheter. Men – och detta är ett stort men – vi når inte målet om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Vi ligger efter ledande länder som Danmark, Finland och Nederländerna.

Ännu mer oroande är att vi tappar mark. För tio år sedan var Sverige trea i världen. Prognoserna visar att vi fortsätter nedåt mot plats 22 medan Finland, Estland och Nederländerna håller sig kvar i topp tio.

Detta är dock inte ödesbestämt. Regeringen genomför nu stora reformer för att Sverige ska bli ledande. Det här är inte vackra ord i en utredning som läggs i en byrålåda utan konkreta reformer som genomförs nu.

Låt mig ge konkreta exempel på vad regeringen gör. För det första handlar det om regelförenklingar och rätt förutsättningar. Ett förenklingsråd har inrättats inom Tillväxtverket för att minska företagens regelbörda och främja innovation. Man har också inrättat ett implementeringsråd som tidigt i EU-processen ska lyfta fram ett företagsperspektiv och verka för att EU-lagstiftning över angiven miniminivå inte ska genomföras i Sverige. Det är som ni vet vanligt.

Varför görs detta? Jo, därför att många AI-projekt i myndigheterna har rapporterat om hinder för utveckling och genomförande i form av kompetensbrist, resursbrist och otydligheter i tolkningar av EU-direktiv och lagar. Vi undanröjer nu dessa hinder.

För det andra handlar det om beräkningskraft och infrastruktur. I december 2024 valdes Sverige som värd för en av sju europeiska AI-fabriker. Den svenska AI-fabriken som kallas Mimer etableras nu vid Linköpings universitet. Genom AI-fabriken får företag, startup-företag och forskare tillgång till nödvändig beräkningskapacitet och förutsättningar att utveckla egna AI-lösningar. Detta är avgörande.

Mängden elektricitet som behövs till de serverhallar som krävs kan mätas i hela kärnkraftverk. Alla de främsta amerikanska techbolagen investerar i att utveckla fjärde generationens kärnkraftverk för att i framtiden kunna täcka behovet av elektricitet. Beräkningskraft måste få samma status som annan samhällskritisk infrastruktur.

För det tredje handlar det om forskning och kompetens. Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att nationellt samordna arbetet med att främja användningen av AI inom forskning. Regeringen satsar på strategiska forskningsområden inom bland annat hälsa, life science, AI och kvantteknik. Den stöder också Nordiska ministerrådets initiativ till etablering av ett nordiskt-baltiskt AI-center med samordnande kontor i Stockholm.

För det fjärde handlar det om säkerhet och brottsbekämpning. Regeringen har föreslagit en ny lag som ger Polismyndigheten och Säkerhetspolisen möjlighet att i realtid använda AI-verktyg för ansiktsigenkänning och annan biometrisk fjärridentifiering på allmän plats för att bekämpa brott. Detta är inte ett övervakningssamhälle, utan det är ett tryggt samhälle där vi använder modern teknik för att skydda laglydiga medborgare.

Herr talman! AI handlar inte om teknik för teknikens skull. Det handlar om att förbättra människors vardag, och potentialen är enorm. Myndigheten för digital förvaltning uppskattar att Sverige skulle kunna spara 140 miljarder kronor årligen i effektiviseringar om vi implementerade dagens AI-teknik fullt ut i offentlig sektor. Vad betyder det i praktiken? Jo, det betyder att vårdpersonal kan fokusera på patienterna i stället för på administration. Det betyder att lärare får mer tid för undervisning, och det betyder att socialsekreterare kan hjälpa fler människor.

Herr talman! Digitaliseringen av samhället har en omvälvande effekt på arbetsmarknaden. Jobb kommer att försvinna och nya tillkomma, och AI kommer att påverka hur människor arbetar när vissa arbetsuppgifter kan automatiseras och nya arbetsuppgifter växer fram. Men historien visar att tekniska språng skapar fler jobb än de tar bort om politiken skapar rätt förutsättningar. Därför satsar regeringen på kompetens.

Regeringens digitaliseringsstrategi framhåller att bas, bredd- och spetskompetensen hos medborgarna behöver stärkas för att öka den digitala inkluderingen, öka användningen av ny teknik på arbetsmarknaden och förbättra innovations- och konkurrenskraften. Vi satsar på högre utbildning och grundläggande forskning inom AI.

Regeringen har gett Digg, Ehälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att erbjuda kompetenshöjande insatser som stöd för att kommuner ska kunna använda AI på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Strukturomvandlingen kräver att ingen lämnas efter, och möjligheter till vidareutbildning och omställning är avgörande för den enskilde.

Herr talman! Tillgång till data är en grundförutsättning för användningen av AI. Data är en strategisk resurs, och 90 procent av alla data som finns i världen har producerats under de senaste två åren. Sverige ligger dock efter andra länder när det kommer till användningen av data – i OECD:s mätning OURdata Index 2019 hamnade vi i botten. Men tack vare regeringens insatser har vi nu börjat klättra. Vi måste kunna nyttja data för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i offentligt finansierade tjänster och verksamheter. Samtidigt måste vi värna den personliga integriteten. Det ena utesluter inte det andra.

Herr talman! Låt mig avsluta där jag började, nämligen vid vägskälet. Oppositionen kan välja att stå vid sidan om och tveka. De kan välja att fokusera på riskerna, på problemen och på hindren. De kan välja att bromsa utvecklingen av rädsla för förändring. Vi moderater väljer dock en annan väg: Vi väljer att leda. Vi väljer att se möjligheterna. Vi väljer att bygga framtiden.

Med regeringens insatser tar Sverige steget från ord till handling. Vi skapar förutsättningar för företag att växa och innovera. Vi ger offentlig sektor verktygen att bli mer effektiv. Vi satsar på forskning och kompetens. Vi värnar säkerhet och integritet. Vi bygger ett Sverige som är rikare, tryggare och mer konkurrenskraftigt – ett Sverige som är ledande i världen på digitalisering och artificiell intelligens. Det är vår vision, det är vår politik och det är vår framtid.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! I dag behandlar vi ett betänkande som spänner över ett stort område. Här ryms postservice, bredband, digitalisering och AI. Det handlar om stora och aktuella frågor som också är under snabb utveckling, vilket inte minst gäller på AI-området.

Att utvecklingen går snabbt måste vi förhålla oss till politiskt, och det kan man göra på olika sätt. AI-kommissionen, som flera har nämnt här tidigare, lade fram sin slutrapport i november 2024. Kommissionen hade sitt förhållningssätt: Man lade fram rapporten i förtid – åtta månader före utsatt tid – och det övergripande budskapet var närmast övertydligt. Nu är det bråttom, sa man. Sverige riskerar att halka efter i AI-utvecklingen, och det viktiga nu är att agera snabbt.

Det står naturligtvis AI-kommissionen fritt att lägga fram sin rapport på det sätt den finner bäst, men det intressanta är ju vad som händer därefter, när rapporten ska omhändertas politiskt. Om man reagerar reflexmässigt på budskapet att det är bråttom riskerar det att leda till att beslut stressas fram och att åtgärder tvingas igenom snabbt, utan förankring och utan nödvändigt förarbete, och jag tycker att allt tyder på att regeringen har gjort precis det.

I december förra året krävde regeringen via regleringsbrev för 2026 att 100 myndigheter ska utöka sin AI-användning. De myndigheter som inte gör det riskerar anmärkning. När uppdraget presenterades sa ansvarig minister: Det kommer att bli fel här och där.

Det betyder att regeringen accepterar att det kommer att bli fel hos myndigheter som hanterar mycket känsliga data. Det kan alltså bli fel här och där hos polisen, Migrationsverket, Brottsoffermyndigheten, Försäkringskassan och 96 andra myndigheter, och då är det riktiga människor som påverkas och drabbas. Det är människor som är beroende av och har rätt till en säker och korrekt myndighetsutövning.

Jag skulle säga att det här inte bara har stressats fram utan också gjorts i fel ordning. I stället för att börja med att kräva någon form av breddinförande borde regeringen ha börjat med att säkerställa att det finns kompetens och resurser för ett säkert genomförande och att offentliga aktörer får det stöd och de förutsättningar som krävs för att kunna hantera de många risker som finns med AI-användning.

Hur det kan bli när det blir fel har vi sett flera exempel på den senaste tiden. Arbetsförmedlingen är ett exempel; där fick man akut stoppa ett kinesiskt AI-system som installerats på myndighetens servrar. Ett annat exempel är Försäkringskassan, som avslöjats med att flagga personer i sina system utifrån algoritmer som bygger på en uppdelning av människor utifrån kön, ursprung, inkomst och utbildningsnivå. För en kvinna med invandrarbakgrund och låg inkomst var sannolikheten för att flaggas i systemet mycket hög. Det här är profilering, vilket strider mot likabehandlingsprincipen. Det är oerhört allvarligt.

Det rimliga i det här läget borde vara att noggrant utreda det som har hänt och sedan vidta åtgärder för att säkerställa att det inte händer igen. I stället väljer regeringen en hantering som gör att felen riskerar att bli fler, och man är dessutom öppen med att det kommer att bli fel.

Jag vill verkligen understryka att AI har stor potential och redan i dag bidrar på flera sätt inom flera områden. Det är en ny teknik som innebär stora möjligheter, men den innebär också stora risker. En säker AI-användning kräver att de här två perspektiven – möjlighet och risk – balanseras, och det har regeringen inte lyckats med i sitt uppdrag till dessa 100 myndigheter.

Herr talman! Nu skulle jag vilja prata lite om postservice. Det är inte vilken vara eller tjänst som helst utan en samhällsviktig verksamhet som måste fungera och hålla en god och likvärdig kvalitet över hela landet. Det är en princip som är väl värd att slå vakt om och stå upp för.

De senaste åren har vi dock sett stora förändringar av postservicen i Sverige. År 2022 infördes varannandagsutdelning i Sverige, år 2024 togs nästan 3 000 av de gula postlådorna bort och förra året höjde man portot till 22 kronor. Det är en fördubbling av portokostnaden på fyra år. Fler förändringar kan vänta: Regeringen föreslår i en promemoria som skickades ut på remiss förra året att varannandagsutdelningen ska ersättas med utdelning var tredje dag. Det är ett förslag som har mött omfattande kritik från ett stort antal remissinstanser.

Från Vänsterpartiets sida säger vi tydligt nej till en urholkad, försämrad postservice. Den samhällsomfattande posttjänsten behöver tvärtom stärkas genom ett förtydligat samhällsuppdrag. På samma sätt behöver vi stärka likvärdigheten över landet. Från Vänsterpartiets sida vill vi se en fördjupad analys av landsbygdens och glesbygdens förutsättningar och behov tillsammans med tydliga förslag på hur lantbrevbäringen, som har utarmats under ett större antal år, kan stärkas och utvecklas.

Varannandagsutdelning infördes med ekonomiska argument – för att spara pengar. Enligt samma logik beskrevs postutdelning varje dag som något som inte längre var samhällsekonomiskt hållbart. Men vad är hållbart på samhällsnivå, och vilka principer är det som ska vara styrande?

Vänsterpartiet menar att posttjänsten inte ska inordnas under en marknadslogik där det är vinstintresse och avkastningskrav som avgör vad som ses som samhällsekonomiskt hållbart. Vi måste säkerställa en samhällsomfattande posttjänst som uppfyller lagens krav så som lagen är formulerad, det vill säga en posttjänst som når alla och som håller en god och likvärdig kvalitet över hela landet.

Jag vill yrka bifall till reservation 14.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Östh för anförandet.

Om jag förstod Malin Östh rätt framförde hon i sitt anförande att hon, eller hennes parti, vill se snabbare arbete från regeringen gällande AI-kommissionens färdplan. Jag ser nu på ledamoten att jag förstod henne fel.

Jag går vidare till uppdraget till 100 myndigheter. Jag förstår att ledamoten är kritisk till detta uppdrag från regeringen, men jag hoppas att hon förstår att Sverige redan ligger efter när det gäller AI-utveckling och AI-användning. Enligt Global AI Index ligger Sverige på plats 25. Förenade Arabemiraten är på plats 20. USA ligger på första plats, och sedan kommer Kina, Frankrike, Tyskland och England.

Förändringen inom AI-världen går väldigt snabbt; ibland kommer nya funktioner och verktyg varje vecka eller varje månad. Hur ska vi lära oss att göra detta om vi inte vågar göra fel?

Jag kommer från teknikvärlden. Inom teknikvärlden kan man inte lära sig utan att göra fel. Vad gör vi om vi inte ens vågar göra fel?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Jag vidhåller det som jag försökte uttrycka i mitt anförande. Jag tycker att det uppdrag som regeringen gav till 100 myndigheter var förhastat och framstressat. Det skedde heller inte i den ordning som jag menar att det borde ha skett i.

Myndighetsutövning är just myndighetsutövning. Det är ingen försöksverksamhet. Som jag sa i mitt anförande: Om det begås fel i de här verksamheterna är det vanliga människor som drabbas. Tycker inte ledamoten att människor har rätt till en säker och korrekt myndighetsutövning? Det skulle jag jättegärna få svar på, för jag tycker att detta är en viktig princip som vi alla borde stå bakom.

Jag tycker också att eskaleringen här är anmärkningsvärd. I slutet av förra året gav man i regleringsbrevet uppdrag till dessa 100 myndigheter. Tidigare under samma år frågade man 25 myndigheter hur deras AI-användning såg ut. Vissa av de 25 myndigheterna sa att de har en del AI-användning i sina verksamheter. Samtliga myndigheter var dock väldigt tydliga med att de bara är i början av processen. De efterfrågade också en tydlig styrning samt att det säkerställs att kompetens och rätt förutsättningar finns på plats. Uppenbarligen har regeringen valt att inte lyssna på vad dessa 25 myndigheter sa. Man har dessutom eskalerat det enormt genom att gå vidare och ge ett uppdrag till 100 myndigheter. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man har gjort på det här sättet.

Herr talman! Jag tackar Malin Östh för frågorna och svaren.

Ledamoten frågade om jag tycker att individer förtjänar en rättvis behandling från systemet. Jag tycker absolut att rättsordningen måste upprätthållas i våra myndigheter och organisationer; det är väldigt viktigt. Detta handlar dock om teknikutveckling och användning av teknik som utvecklas snabbt. Vi är inte i framkant, utan vi har redan halkat efter. Om vi inte ökar hastigheten och försöker komma i kapp kommer vi att hamna ännu längre efter när det gäller utveckling och användning av ny teknik.

Det ledamoten beskrev här var det som jag adresserade i mitt anförande, nämligen guldplätering. Om vi ska guldplätera alla uppdrag, alla förordningar och all lagstiftning, särskilt sådant som är teknikrelaterat och rör teknik i snabb utveckling och i världsklass, kommer vi inte att kunna göra någonting.

Jag är snarare kritisk till att regeringen inte gav detta uppdrag till 100 myndigheter redan förra året, efter att AI-kommissionen hade släppt sin rapport. Med den syn som ledamoten Östh har kommer vi aldrig att kunna genomföra något av AI-kommissionens 75 förslag.

Jag förstår kritiken, men om vi vill dra nytta av AI måste vi våga göra fel. Vi ska inte göra fel avsiktligt, men vi måste göra vissa saker även om vi inte vet exakt vad resultatet blir.

Herr talman! Det jag hör ledamoten säga är att alla medborgare i Sverige har rätt till en säker och korrekt myndighetsutövning men att regeringen inte är beredd att säkerställa att det faktiskt blir på det sättet. Jag tycker att det är anmärkningsvärt.

Jag ska inte stå här och recensera AI-kommissionens slutrapport, men det kanske blir så indirekt. AI-kommissionen säger nämligen också en massa andra saker. Man beskriver långsamma beslutsprocesser som ett hinder. Man beskriver den svenska förvaltningsmodellen med decentralisering som ett hinder. Man beskriver även reglering som ett hinder och trycker på att Sverige på EU-nivå ska hålla tillbaka ytterligare reglering.

Jag tycker att det här är problematiskt. Om vi ska säkerställa en fungerande AI-användning måste vi också säkerställa att det är en säker AI-användning. Här finns ingen motsättning. Vi måste kunna hantera båda dessa perspektiv politiskt – annars är det inte så mycket med politiken. Om vi ska bygga legitimitet för ny teknik krävs det att vi säkerställer att allt det här finns på plats.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man problematiserar den svenska förvaltningsmodellen. Vi i Vänsterpartiet ser inte den svenska förvaltningsmodellen med decentralisering som ett hinder utan som en styrka.

Herr talman! När jag lyssnade på föregående talare var det inte utan att jag reflekterade lite över ett gammalt ordstäv, även om det inte är hela sanningen: USA utvecklar, Kina säljer och Europa reglerar. Någonstans tror jag faktiskt att det finns en sanning i det. Detta är nog också ett av skälen till att den europeiska ekonomin har halkat efter de senaste 10–15 åren. Vi ligger långt fram i många delar, exempelvis den gröna omställningen. Vi är duktiga på mycket, men för den som tittar på den ekonomiska utvecklingen och vår iver att reglera är det helt uppenbart att vi halkar efter. Detta var en reflektion över det tidigare replikskiftet.

Jag vill säga något om kommunikation och att vara människa. Vad är det som gör att vi är de vi är? Troligtvis är det just kommunikation. Det är kanske en av de stora skillnaderna mellan oss och andra varelser här på jorden.

Kommunikation har vi ägnat oss åt länge. Det finns jättespännande grottmålningar. Det finns bilder och texter som är inhackade i lera och sten. Redan på 400- och 500-talet byggde perserna upp ett fungerande postsystem. Även romarriket hade ett postsystem. Inkafolket hade ett knutsystem – man knöt knutar och kunde på så sätt förmedla text till varandra. Jag kan också nämna ponnyexpressen och det svenska postverket från 1636 fram till 1994, då det övergick till att bli ett bolag.

Det är nog så att vi människor har ett behov av att kommunicera, och när vi bygger civilisation och går från den lilla, nära byn till ett större samhälle blir kommunikation ännu viktigare.

Kommunikation är intressant ur ett rent historiskt perspektiv eftersom den skiftar. I dag knackar ingen in lerkilskrift, utan vi knackar på datorer. Men funktionen är densamma: Vi förmedlar någon form av erfarenhet till varandra.

Det har dock skett en stor förändring, och den får konsekvenser. Jag har i kammaren vid ett flertal tillfällen debatterat post och hur ofta den ska delas ut. Det spelar nog ingen roll vilken regering vi har, för om medborgarna inte längre skickar brev utan skickar information digitalt kommer det att vara rätt dyrt att upprätthålla postutdelningen. Å andra sidan, om vi hamnar i ofärd kommer traditionella brev kanske att vara viktiga. I Ukraina verkar man dock klara av att upprätthålla det digitala systemet, så oron för att det digitala ska kollapsa är kanske överdriven. Det här är nog en fråga vi får bära med oss.

Nu släpper jag posten och går in på framtidsdiskussionen. Digitaliseringen är jobbig. Jag blir lika grinig varje gång min 19-åriga dotter berättar för mig hur tv:n funkar.

Utvecklingen går väldigt fort. Men det finns fördelar. Vi var några från arbetsmarknadsutskottet som gjorde ett studiebesök i Japan för att se hur man jobbar med en alltmer åldrande befolkning. Digitaliseringen är här en av lösningarna, också för ensamhet. Ensamhet kommer aldrig att försvinna med hjälp av en dator, men man kan i alla fall koppla upp sig, skriva till en granne och stämma träff vid ett lämpligt tillfälle med mera.

Detta pågår redan. Jag har en kompis som tycker att det är himla kul med Wordfeud. Han spelar med människor från hela världen, och det blir en egen by – en gemenskap.

Det spännande med detta är att det bara sker, och det sker snabbare än vad vi i politiken hinner med.

Jag hörde ett program i P1, och om jag uppfattade rätt går 20 procent av Irlands elkonsumtion till kylning av datorhallar. När vi går över till nästa generation datorhallar, som ska ha ännu större kapacitet, kommer det alltså att gå åt ännu mer energi. Frågan är vad som är viktigast: elledningen eller datorkapaciteten som styr elledningen?

Vi rör oss i en spännande värld eftersom digitaliseringen redan är här.

Trafikutskottet var förra mandatperioden i San Francisco och tittade på självkörande fordon. Växer denna teknik blir vi helt beroende av AI. Antingen var det Tesla eller Google Maps som sa att självkörande bilar i framtiden inte kommer att kunna krocka med varandra. Google Maps kommer att ha koll på alla fordon inom 100–200 meter, så även om man försöker att krocka kommer AI att hindra kollisionen.

Vad förväntas då av politiken? Vi kommer nog lite till mans att få acceptera att lagstiftningen kommer i efterhand eftersom utvecklingen går så snabbt.

Säg att du sätter dig i din egen självkörande bil efter att ha varit på krogen och druckit några öl. Är du då rattonykter när du åker hem? Om du i stället sätter dig i en självkörande taxi, är du rattonykter då? Om du kan ta tag i en ratt och ta kontroll över fordonet kommer nog de flesta att tycka att du är rattonykter, men om fordonet inte har en ratt är du troligtvis inte rattonykter.

Vi befinner oss i en spännande värld där digitaliseringen övergår vår förmåga. Vi måste nog ha respekt för att vi som politiker inte alltid kommer att ligga helt rätt i tiden. En lärare i dag utbildar elever till yrken som ännu inte finns. När jag var ung var en skola i Gullspång stolt över att ha den första datorhallen i Skaraborg. Man hade VIC64, och språket var Basic. Två år senare var den datorn stendöd, för då kom Amiga 500.

Vi kommer att behöva ha stor respekt för varandra i det som händer och försöka följa efter med lagstiftning. Tyvärr måste jag hålla med Sverigedemokraterna om att det först kommer att bli en del fel, och sedan får vi stifta lag. Betyder det att jag tycker att det är bra? Nej, här håller jag med Vänsterpartiet. Ordningen ska vara att land skola med lag byggas. Men teknikutvecklingen går ju så fort. Se bara på Västra Götaland. Om jag minns rätt var alla partier eniga om att ta fram ett digitalt system, men sedan körde det fast.

Vad försöker jag komma fram till? Jo, först och främst yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på alla motioner.

AI-kommissionen pekar på en del behov. Regeringen gör en hel del, och jag är övertygad om att det kommer fler förslag innan mandatperiodens slut. Men oavsett detta rör vi oss alla inom ett område där vi inte är helt säkra.

Herr talman! I Sverige är vi duktiga på att prata om säkerhet och tjänster, men en brist som Kristdemokraterna har lyft fram i en intern utredning är hur svartfiber ska garanteras. Staten äger svartfiber på flera olika ställen. Svenska kraftnät äger svartfiber liksom Trafikverket, Telia, Teracom och säkert någon mer. Men ingen har ansvar för att hålla ihop systemet. När vi nu går in i ett paradigmskifte och lämnar stentavlorna bakom oss till förmån för digitala tavlor är det superviktigt att all teknik bakom fungerar. Detta vill jag skicka med.

Som ni hör är jag lite ödmjuk i denna fråga. Jag tror att vi alla här rör oss mot ett mål som vi inte kommer att kunna nå. Det är frustrerande för oss politiker, för vi vill gärna reglera i förväg och vara trygga.

Land skola med lag byggas är den grundläggande principen, men när det gäller it kommer vi nog att göra fel ibland. Här måste vi vara ödmjuka.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande TU8 Digitaliserings- och postfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 11 under punkt 6 om tillgång till elektronisk kommunikation.

Herr talman! Digitaliseringen har bara börjat. Vi måste bygga robust från början, och då måste vi också bygga upp ett nät. Vi har hört diskussioner om svartfiber, och här måste vi tänka på robustheten. Även om andra utskott jobbar med det här måste vi också vara med, för allt hänger ihop.

Robusthet handlar i grunden om att bygga stabila nät och att bygga färdigt. Jag tycker att både den nuvarande och den tidigare regeringen gjort detta på ett bra sätt. Man har skjutit till pengar på ett sätt som gör att man har orkat bygga ut. Vi är dock inte färdiga. Vi måste bygga färdigt för att kunna få ut förtjänster, men det kommer jag till sedan.

Robustheten har blivit bättre. I dag bygger vi nät som gör att vi klarar ett brott som vi inte kunde klara i början. Det vi har kvar att göra är att knyta ihop detta med både master för mobilkommunikation och befintligt nätsystem. Där måste vi också ha el vid eventuella strömavbrott. Vi har sett i Ukraina hur viktigt det är att ha system som man kan få att fungera om de går ned.

Ett extra fokus är marknader som inte fungerar. På många ställen kan marknaden lösa det själv, men i glesbygd och ytterområden fungerar det inte. Där måste staten vara med och se till att utbyggnaden blir färdig. När vi väl är färdiga med den kan vi fortsätta utvecklingen. Då kan vi börja lägga ned 2G och 3G som en följd av det, och vi kan fortsätta med både 5G och 6G och ta stora kliv framåt.

Det här är en nödvändighet för att vi ska ta steget och vilja anamma ny teknik. Det ska vi inte ta för självklart, herr talman. Det problem som vi har i Sverige i dag är att vi har väldigt få som är uppkopplade med tjänst i våra nät. Vi ligger i dag på drygt 50 procent, rätt räknat. Det är alldeles för lågt och för kostsamt. En av orsakerna är att vi inte har byggt färdigt. Man vill inte ha parallella system, och då går man inte in på den nya tekniken. Då kan vi inte växla ut förtjänsterna av digitaliseringen på rätt sätt, speciellt inte inom vårdsektorn, utbildningssektorn och den delen.

När det gäller lösningarna med AI pratar vi om att staten ska ta ett stort ansvar och ha en kontrollverksamhet där. Jag är själv rätt övertygad om att vi ser många privata aktörer här. Vi ser mycket kapital och att man är intresserad av att ge sig in i den här branschen på ett väldigt positivt sätt.

Jag tycker inte att vi ska ha alltför mycket Sverigeperspektiv, herr talman. De företag som vi pratar om i dag och som ska in i den här branschen har inte bara Sverige som marknad utan i princip hela världen, inte minst vårt närområde. Det finns många intressanta aktörer här, och det går fort.

Som kund behöver vi egentligen inte bry oss så mycket om vad som är AI och inte, utan huvudsaken är att det fungerar. En uppgradering kan göra att en produkt som köpts för bara några år sedan och som fungerade ganska dåligt då fungerar i dag. Där ligger det ofta en AI-lösning bakom som gör jobbet. Svårare är det egentligen inte, men någon ska göra jobbet bakom. Där är det marknaden som styr.

AI har framtiden för sig, och vi kommer att få se många superintressanta lösningar, inte minst på energisidan. I dag går det åt mycket energi för AI, men vänta två år! Då har vi andra lösningar där betydligt mindre energi kommer att krävas för samma åtgärd. Vi kommer att få se lösningar där också.

Däremot får vi inte glömma gammal teknik, herr talman. Där kan vi prata lite om postfrågor. När saker och ting inte fungerar är brev en typ av backup för de digitala systemen. Det kommer man inte riktigt ifrån, även om det egentligen knappt känns så.

Jag tror att vi alla har accepterat varannandagsutdelning som en utveckling till följd av den minskade efterfrågan på brevutdelning. Men det finns en lägstanivå, och den tror jag att vi med ägardirektiv och ägarstyrning måste se till att vi håller. Det är ungefär den nivå vi har i dag, vill jag påstå. Det får nog kosta de pengar som det gör i dag för att upprätthålla den backupen i hela landet. Det är Centerpartiets syn på post.

Det finns också privata aktörer som är inblandade i postfrågorna. Här är det viktigt att upprätthålla konkurrensen så att det blir likvärdigt. I den postala infrastrukturen kan exempelvis postnummer delas av alla aktörer, så att det inte blir dubbelarbete och så att konkurrensen fungerar bättre.

Avslutningsvis har vi något som egentligen är en detalj, nämligen digitala id-handlingar, som i dag nästan är synonymt med bankid. Det är en viktig fråga. Nästan alla system kräver i dag någon typ av inloggning med bankid eller liknande. Där har ett antal storbanker tagit på sig en roll, nästan lite ofrivilligt, vill jag påstå, därför att det inte har funnits någon annan lösning. Det är möjligt att vi ska ha den lösningen även i framtiden, men även där måste vi titta på robustheten.

Det problem vi har med dagens handlingar är att de inte riktigt är trovärdiga. Det går inte att använda dem till allting. Du kan inte använda dem som en id-handling på det sätt som du gör med exempelvis ett körkort. Vi måste ha en högre tillförlitlighet. Här har staten en möjlighet att samköra med de större aktörerna eller ta över det på egen hand så att vi får ett mer robust digitalt id-system. Det behövs verkligen. Fördelen skulle kunna vara att alla får tillgång till det. Så är det inte riktigt med bankid, som alla tyvärr inte har tillgång till. Vi måste få till någon typ av robust lösning här.

Herr talman! Med detta avslutar jag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Heie (C).

Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Digitaliserings- och postfrågor.

Liberalerna är teknikoptimister. Utvecklingen av Al kommer att få en lika stor påverkan på vårt samhälle i Sverige, i EU och globalt som den pågående klimatutvecklingen. Vi måste därför öka takten i vår användning av Al så att vi i Sverige, baserat på våra värderingar om individens frihet och vår unika position som världens mest innovativa land, kan vara med och styra hur Al – ett Al baserat på etiska riktlinjer – kommer att tillämpas här hemma och i vår omvärld.

Här är det speciellt viktigt att värna och utveckla de strukturer vi har i Sverige som underlättar och driver på det innovativa systemet, till exempel Vinnova och universitetens arbete med nyttiggörande av forskningsresultat och samarbete med näringslivet.

Sverige har goda förutsättningar att vara bland de ledande inom att använda AI, kanske inte genom att utveckla själva algoritmerna men genom att applicera AI i samhället. Det är där Sveriges styrka ligger.

Samtidigt ska vi motverka de negativa sidoeffekterna. Vi är duktiga på att samarbeta och hitta lösningar där många aktörer gör sin del i utvecklingen. Låt oss utnyttja den förmågan!

Vi har dock under lång tid haft självbilden att vi är duktiga på digitalisering. Det är vi på en rad områden, men självbilden har tyvärr lett till att vi inte har sett helheten och att Sverige inte längre räknas till de främsta. Det kan vi dock ändra på med gemensamma krafter.

Socialdemokraternas företrädare i debatten säger att regeringen inte gör något. Inget kunde vara mer fel.

Regeringen tillsatte en AI-kommission, som i början av 2025 redovisade sitt uppdrag och lade fram 75 olika förslag på en rad olika områden.

Regeringen har redan infört en rad åtgärder. Som exempel kan jag nämna att Sverige efter en snabb ansökan från regeringen har valts ut som värd för en av EU:s sju AI-fabriker. Den håller nu på att inrättas i Linköping.

Regeringen ser över registerlagarnas påverkan på datadelning för att underlätta tillgången på data, som är en förutsättning för AI-utveckling, och ger ökade resurser till beräkningskraft för AI-användning.

Dessutom har ett stort antal myndigheter i sina regleringsbrev fått i uppdrag att redovisa hur de utvecklar sin användning av AI för att man ska kunna följa utvecklingen av AI i Sverige.

Skatteverket och Försäkringskassan, som är föregångare i det offentliga Sverige med att använda AI, har i budgeten för 2026 fått 100 miljoner under tre år för att bygga upp möjligheten att testa nya AI-lösningar för offentlig verksamhet.

Den här regeringen skapar förutsättningar för innovation och förenklingar baserade på AI. Politiken kan ge förutsättningar vid snabba teknikskiften, men det är genom företagens innovationer och utveckling inom alla samhällssektorer som vi får ut den stora potentialen av AI.

Den riktigt stora utmaningen är att människor ska kunna förstå och utnyttja potentialen av AI i sitt arbete. Därför har Liberalerna motionerat om en ny hemchattreform i likhet med den hem-pc-reform som lyfte den digitala förmågan på 90-talet. Genom att få tillgång till bra verktyg hemma kan vuxna och barn sitta i hemmiljö och testa och undersöka vad AI kan tillföra. Med en sådan grundkompetens kan man lättare förstå och utveckla sina arbetsuppgifter med hjälp av AI.

Samtidigt kan AI, som alla tekniker, användas för negativa syften: kontrollera befolkningen, sprida desinformation, låta kända personer göra uttalanden som går stick i stäv med deras värderingar – ja, listan kan göras lång. Risken för spridning av desinformation på ett trovärdigt sätt är kanske den största faran för vårt demokratiska system. Vem kan man lita på?

Tiktok har lagrat data om svenskar på kinesiska servrar trots att man idogt förnekat detta.

En studie visar att vi skandinaver är bland världens mest bevakade på nätet, då tredjepartsinsamlingar genomförs digitalt trots att vi klickar i att vi inte vill bli registrerade.

Den svenska användningen av amerikanska molntjänster baseras på en presidentorder, signerad av Biden, att NSA i USA inte ska få tillgång till lagrade personliga data. Trump skulle med en ny presidentorder kunna ta bort den och göra all lagring i dessa molntjänster olaglig.

Den digitala hopkopplingen utgör en möjlighet, men den utgör också en fara. Jag tar upp detta då det är viktigt att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi ska bejaka AI:s och digitaliseringens enorma potential samtidigt som vi måste motverka de negativa effekterna. Nu i vår kommer därför regeringens AI-strategi för att optimera AI:s fördelar och samtidigt parera de negativa riskerna.

AI-utvecklingen sätter också fingret på att den grundläggande digitaliseringen av vår offentliga sektor måste öka markant. Dagens datasystem måste samverka, och vi måste utveckla effektiva sätt att dela data. AI-utvecklingen bygger på att vi kan utnyttja olika sätt att dela data effektivt och samtidigt trygga den personliga integriteten.

I grundstrukturen är också utbyggnaden av vårt 5G-nät och bredbandsnät fundamental. För att öka människors och företags tillgång till bredband behöver vi öppna för olika tekniska lösningar för att få till bredband också i glesbygd och på landsbygd. Regeringen satsar miljardbelopp på den fortsatta utbyggnaden av bredband i hela landet.

Samtidigt är det nödvändigt att lägga en försvarsaspekt på vad vi gör och analysera sårbarheten nu när vi samlar mycket data med lätt dataåtkomst, när 5G-nätet gör att samhället kopplas ihop och när alternativen till det digitala är nedmonterade.

Liberalerna välkomnar det ökade intresset för vårt lands beredskap i dessa frågor. Totalförsvarets krav på en plan B, ett system som fungerar om elen är bortkopplad, är jätteviktigt. Det kan i viss mån också kopplas till att alla människor måste kunna utföra nödvändiga tjänster utan att vara uppkopplade. Vi ska ha en inkluderande digitalisering, inte en som ställer människor i utanförskap.

Herr talman! Posten i Sverige är viktig, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Digitaliseringen har drastiskt minskat antalet skickade brev, vilket kan vara en naturlig utveckling. Det är dock viktigt att postgången fungerar i hela landet. Post, paket och bredband är viktiga delar av samhällets infrastruktur för att hela Sverige ska fungera och för att människor ska känna sig inkluderade.

Jag vill också ta upp detta med elektronisk id-handling, som har varit uppe i debatten. Nu finns det ju beslut på EU-nivå om att vi ska ta fram en elektronisk id-handling. Regeringen håller på och utvecklar hur den ska se ut här i Sverige. Men det finns alltså redan beslut om att man ska kunna ha en elektronisk id-handling som man kan ta med sig överallt i hela EU, vilket är väldigt positivt. Den ska också ha hög säkerhet. Vi pratade tidigare om bank-id, men bank-id har inte den högsta säkerheten. Den elektroniska id-handlingen ska ha en sådan säkerhet, och man diskuterar vem det är som ska utfärda den.

Slutligen, herr talman: Vi liberaler är som sagt teknikoptimister. Vi tror verkligen på Sveriges förmåga att ta ett ledarskap i Europa inom AI, på vår förmåga till datadriven innovation och på digitaliseringens potential för gamla och nya företag och för att minska kostnaderna inom en fortsatt bra välfärd med goda personliga kontakter. Vi tror också att Sverige kan visa vägen för en utveckling där riskerna minimeras.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Herr talman! Det är, som andra varit inne på, inget litet område som det här betänkandet täcker in. Jag har vid många tillfällen när jag har läst det blivit förvånad eller glatt överraskad över områden som jag kanske inte tänkt på.

I grund och botten är detta relativt okontroversiella frågor om den infrastruktur som får vårt samhälle att fungera. Men det finns några med lite mer abstrakta lager som speglar hur vi ser på detta samhälle, hur vi vill att det ska fungera och vem som ska ha vilka förutsättningar, antingen för att jämna ut skillnader eller för att förstärka dem. Där går i vissa fall våra åsikter isär.

Låt mig ändå börja med beredskapen. Samhället är i allt större utsträckning beroende av fungerande internet och telefoni. En robust digital infrastruktur är avgörande för vårt samhälles motståndskraft och gör det också svårare att angripa samhällets stabilitet.

Jag och Miljöpartiet menar därför att beredskapsavgifterna, det vill säga de avgifter på runt en tia i månaden som tas ut på elräkningen, bör anpassas så att mer resurser kan avsättas för att göra även internet mera robust genom offentlig-privat samverkan mellan bredbandsleverantörerna och PTS.

Jag vill understryka betydelsen av att den digitala infrastrukturen fungerar i hela landet och att uppkopplingen är robust och säker. Fiber och snabbt mobilnät bör byggas ut i hela Sverige, och staten behöver ta ett ökat ansvar för finansieringen av utbyggnaden i glesbygd.

Sverige har varit världsledande när det gäller tillgång till internetuppkoppling, men jag kan tyvärr konstatera att ett område som är eftersatt är uppkopplingen på tågen. Att resa med tåg borde självklart ha den stora fördelen att det ska gå att kombinera med arbete, ofta digitalt, underhållning eller annan typ av avkoppling. Jag försökte skriva det här anförandet på tåget från Göteborg i måndags, därav min något tveksamma inställning till det hela.

För att kunna utnyttja de positiva faktorer som kommer med tågåkande krävs god internetuppkoppling och förutsättningar för telefonsamtal. Vi menar därför att snabb internetuppkoppling på samtliga tågsträckor i Sverige måste säkerställas.

Herr talman! AI har vi pratat mycket om. AI utgör både hot och möjligheter när det gäller vår beredskap. Å ena sidan kan AI-verktyg tillämpas för att öka vår förmåga att möta olika hot, å andra sidan finns det stora risker kopplat till att olika hotaktörer tillämpar AI i fientligt syfte. Som AI-kommissionen beskriver det i sin slutrapport: ”AI gör det möjligt att snabbt, enkelt och med liten arbetsinsats skapa stora mängder text, ljud och rörlig bild som ett led i desinformations- och påverkanskampanjer. AI kan också användas för att effektivt sprida material och budskap i exempelvis sociala medier.”

AI kan alltså vara ett effektivt verktyg för den som vill påverka samhället, exempelvis genom att polarisera, splittra eller skapa misstro. Det här kan ytterst påverka försvarsviljan och vår demokrati. Utöver denna typ av beteendepåverkan kan AI såklart också användas i en mängd andra syften för att påverka tekniska system och även i militära syften. Det är därför viktigt att regeringen nu arbetar vidare med att implementera AI-kommissionens förslag och ytterligare åtgärder inom Al-området med fokus på att värna säkerhet och personlig integritet samt med beaktande av risker för samhället.

Herr talman! Vi måste inte böja oss för AI-bolagen och Al-förespråkare av skilda slag. Det som de stora amerikanska bolagen säger om allt vi måste göra för att inte bli fullständigt akterseglade är inte nödvändigtvis sant. Det finns några riktigt stora aktörer: Open AI, Anthropic, Google, Meta och en rad andra. Om de säger att vi kan skapa oss en AI-kompis eller att vi behöver förstå att de måste tugga i sig varenda liten informationsbit om oss behöver vi ju inte göra som de säger. Det är dock inte alltid så lätt.

Man ska också komma ihåg att AI innebär en rovdrift på vår personliga information, sådant som vi i all välmening har lämnat ifrån oss eller publicerat på sociala medier, till exempel var vi är, att vi godtar alla kakor, vilka annonser vi tittar på och vad vi söker efter på nätet. Det finns till och med uppgifter som hämtas in om hur vi rör oss i stora affärer, vilka hyllor vi stannar vid och vad vi kanske köper. Bli därför inte förvånade om det dyker upp annonser för det som ni just har tittat på! Det här sammanställs alltså ofta till annonser men framför allt till kunskaper om allt vi gör, allt vi äger och allt vi säger publikt.

Jag är inte odelat positiv till den här utvecklingen, som ni förstår. Tvärtom – jag tycker att det är en reell utmaning som vi måste diskutera med den övergripande rubriken ”Är det verkligen detta vi vill ha?”.

Herr talman! Jag menar alltså att det behöver ställas högre krav generellt på transparens när det gäller Al. Jag menar att transparens och öppenhet när det gäller exempelvis algoritmer som används är nödvändigt för bedömning och eventuellt ansvarsutkrävande. Vi har ju fallet med fördelningen av skolplatser i Göteborg som havererade och där det visade sig omöjligt att få ta del av hur det hade gått till. Regeringen bör därför verka för och stödja utvecklingen av sådana lösningar på nationell och kanske framför allt på europeisk nivå.

Det behöver tas fram nationella riktlinjer för hur AI ska tillämpas och utvecklas på ett etiskt och transparent sätt. Vi menar också att AI-kommissionens förslag bör genomföras, och det måste säkerställas att AI används och utvecklas med respekt för grundläggande fri- och rättigheter, särskilt när ny lagstiftning, strategier och riktlinjer tas fram. Det är därför viktigt med ett samordnat arbete med data- och AI-användning inom svensk förvaltning.

Jag vill också framhålla att regeringen bör se till att Sverige i EU ska verka för en säker användning av AI som inte kränker integritet och rättigheter och som inte används för att utveckla vapensystem. Jag vill också lyfta fram att Sverige i EU och inom ramen för EU AI Act, eller AI-förordningen, ska verka för en säker utveckling av AI, även inom områden som så kallad transformative AI. Utvecklingen av AI innefattar både möjligheter och hot i fråga om arbetet med klimatanpassning och klimatförändringarna i sig, vilket naturligtvis är något som jag välkomnar.

Användningen av AI slukar mycket stora mängder energi, främst i form av el. Det är också en industri som kräver mycket stora investeringar i hårdvara, något som i sin tur ställer krav på ytterligare utvinning av exempelvis sällsynta metaller. Därför tycker jag att det är viktigt att ta i beaktande de stora klimat- och miljökostnader som AI-utvecklingen för med sig och att verka för att begränsa skadeverkningar och gynna återvinning av elektronik. Samtidigt vill jag uppmärksamma de möjligheter som tekniken ger att exempelvis analysera och nyttiggöra stora datamängder inom klimatområdet.

Jag hade kunnat prata om det här en halvtimme till, men låt mig bara säga att för att verkligen göra AI till ett demokratiskt verktyg krävs omfattande insatser på utbildning för de många, inte bara dagens studenter utan även gårdagens och dem av oss som gick i skolan något längre tillbaka.

Herr talman! Som hallänning är man, egendomligt nog, en del av Greater Copenhagen Region. Det var väl ingen som förutsåg det på 1600-talet när Halland blev svenskt, och det kanske verkar lite överdrivet. Men icke desto mindre har det ändå fört med sig en del kontakter och information. Bland annat har vi varit inbjudna att ta del av de betydande satsningar som gjorts på digitalisering inom offentlig sektor i Danmark, bland annat det omfattande arbetet för att utveckla ett system för åldersverifiering inom ramen för arbetet med den digitala plånboken. Låt mig återkomma till det alldeles strax.

Först bara ett par ord om den danska polisens samarbete med Palantir, det amerikanska företag som utvecklat övervakning och AI till tidigare oanade nivåer. Det handlar dels om möjligheter att med hjälp av AI göra existerande information från många olika källor tillgänglig, dels omfattar det system för att med algoritmer förutsäga kriminalitet, vilket riskerar att leda till former av övervakning, allvarliga kränkningar av människors integritet och inte minst ett stort antal felaktiga utpekanden baserade på brister i systemet och felaktiga antaganden om vilka personer man misstänker skulle kunna ägna sig åt dessa verksamheter. Det ligger i farans riktning att detta också kommer att föreslås i Sverige, inte minst efter statsministerns möte med Palantirs grundare Peter Thiel i somras.

Om vi håller oss kvar i Danmark finns uppsidor vad gäller digitalisering som inte har med Palantir att göra, till exempel ett danskt system som kallas F2 som 21 av 24 danska ministerier – departement i vår värld – använder. I det ingår exempelvis sådana stressminskande egenskaper som att ens personliga data bara lämnas en gång för alla. Det finns mallar och frågeformulär, och det ska vara lätt att hitta det man söker.

Herr talman! Det var det hele för nu. Med det vill jag yrka bifall till reservation 19, Främjande av AI-användning.

Herr talman! I kväll debatterar vi trafikutskottets betänkande TU8. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 26.

Vi måste tala om posten – den gamla hederliga posten. Vi har pratat mycket om AI och digitalisering. Mycket har förändrats under de senaste decennierna. Vi minns tiden när posten kom måndag till fredag. Det fanns A-post, B-post och postkontor i varje stad – flera postkontor, för oss som bodde i stora städer. Paket kom hela vägen till dörren för dem som bodde på landsbygden. Den tiden kommer inte tillbaka. I dag får man fundera över vilken dag det är. Är det post i dag? Är det post i morgon? Nej, jag brukar hämta min post på fredagar nu. Då vet jag att det ligger lite brev där.

Herr talman! Färre brev och mer digital kommunikation betyder inte att behovet av posten har försvunnit. Tvärtom – både brev och paket spelar fortfarande en avgörande roll i människors vardag. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor. Oavsett om man bor i innerstaden eller i Norrlands inre inland ska man kunna lita på att posten kommer fram i tid och att servicen fungerar som den ska. Det kan inte vara så att kortsiktiga vinstintressen får avgöra hur samhällsviktig service ska se ut. Posten handlar om något större: om samhällsservice, om trygghet och om att hela Sverige ska leva.

Herr talman! Digitaliseringen förändrar vårt samhälle i snabb takt, men den når inte alla på samma sätt. En del äldre, en del personer med funktionsvariation och människor utan stabil internetuppkoppling är fortfarande beroende av fysisk post. Ska deras behov underordnas kvartalsrapporter och lönsamhetskrav? Nej, självklart inte.

Posten är därtill en viktig arbetsgivare. Bakom varje utdelat brev och paket finns brevbärare och terminalarbetare som varje dag ser till att Sverige fungerar. Trygga jobb och sjysta villkor är en del av den svenska modellen. Det är inte ett ansvar vi kan lägga ut på lägsta anbud.

Herr talman! Frågan om posten handlar också om beredskap. I en tid av osäkerhet och ökat säkerhetshot måste vi fråga oss hur vårt land ska fungera i händelse av kris eller krig. Hur ska viktig information nå medborgarna? Hur ska medicinerna och förnödenheterna distribueras? Postnord spelar redan i dag en stor och avgörande roll i totalförsvaret. De anställda är krigsplacerade. Genom att hålla postverksamheten igång kan staten säkerställa att kommunikationen mellan myndigheter och medborgare fungerar även under svåra förhållanden. Det handlar inte bara om brev. Det handlar om att upprätthålla samhällets grundläggande funktioner.

Herr talman! Visst behöver posten utvecklas. Färre brev och fler paket kräver nya lösningar. Men lösningen är inte att avveckla eller försvaga den gemensamma servicen. Lösningen är att investera, modernisera och ta politiskt ansvar. Postväsendet kan inte helt lämnas över till marknaden. Det är och förblir ett samhällsansvar. Det spelar ingen roll vilken regering det är; regeringen har ett ansvar att säkerställa att posten fungerar i hela Sverige, till vardags såväl som i kris. Att stå upp för posten är att stå upp för sammanhållning, rättvisa och ett Sverige som håller ihop. Det är en sossig hållning, men den behövs mer än någonsin.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 25 februari.)