Beskattning av kostnadsersättningar till statligtanställda stationerade utomlands, m.m.

Fru talman! I dag finns det kostnadsersättningar som undantas från skatteplikt. Det handlar om an- ställda i utrikesförvaltningen och biståndsverksam- heten. I det betänkande som vi nu diskuterar handlar det om att utöka dessa undantag från skatteplikt. Det har vi från Vänsterpartiet vissa invändningar emot. När man läser propositionen ser man att Riks- skatteverket i sitt remissvar skriver att lösningen i första hand borde uppnås inom befintligt regelverk. Det är någonting som vi har tagit fasta på. Likaså skriver Riksskatteverket att det är väldigt viktigt att tydligt ange vilka utgifter som ska bli föremål för skattefrihet. Det har man nu tagit fasta på. Det tycker vi är bra. Det finns några andra skrivningar i propositionen som jag skulle vilja ta upp och framför allt få en kommentar till från Lennart Axelsson. Man skriver att regelverket för dem som i dag är anställda av utri- kesförvaltningen eller jobbar med biståndsverksamhet nu blir föremål för en översyn. Man ska titta på i vilken utsträckning det finns behov av speciella regler för beskattning av kostnadsersättningar. Jag måste fråga Lennart Axelsson varför man inte kunde invänta denna översyn. Saken är tydligen den att man helt enkelt ska försöka få svar på om vi behö- ver denna typ av undantag i ett likformigt skattesys- tem, som vi tycker är det system som ska vara rådan- de. I betänkandet konstaterar man också att det är lämpligt att i detta fall utgå från de kostnadsersätt- ningar och förmåner som ges vid en utlandsstatione- ring. Det innebär med andra ord att det är lämpligt att följa det avtal som nyss har slutits beträffande tjänster utomlands. Då blir min nästa fråga om vi kan för- vänta oss flera propositioner allteftersom man tecknar avtal på arbetsmarknaden för människor som arbetar i andra länder. Indirekt är det ju det som står i proposi- tionen, eftersom man skriver att regeringen ämnar återkomma. Det finns naturligtvis också sådant som kan kallas gränsdragningsproblem. Jag läser i författningskom- mentarerna angående det som kallas medföljande- tillägg att det är svårt att närmare ange vad som avses med att gå miste om en förvärvsinkomst. Det handlar alltså om eventuellt medföljande makes, makas eller sambos förvärvsinkomst. Här kan man genast se att det finns gränsdragningsproblem. När det gäller ett annat tillägg som heter grundtillägg finns det en in- stans som heter Utlandslönenämnden som beräknar detta och då naturligtvis ska se vad som är det rimli- ga. Jag skulle även här vilja ha en kommentar från Lennart Axelsson. Från Vänsterpartiets sida tycker vi naturligtvis att det är bra om man kan teckna bra avtal på arbets- marknaden. Det ska man förstås vara nöjd med. Men vi ifrågasätter varför de här ersättningarna över huvud taget inte ska tas upp till beskattning. Vi för en dis- kussion kring detta i vår reservation till det här betän- kandet. Vi menar att den här typen av utvidgning av undantag från skatteplikt strider mot den likformighet och motverkar de enhetliga skatteregler som vi tycker att man i första hand ska eftersträva. Vi vill i stället ha ett regelsystem med avdrag för styrkta medkostna- der. Att ta en tjänst utomlands är också, anser vi, ett medvetet val som en människa gör, och då får man naturligtvis också ta konsekvenserna av detta med- vetna val. Som Lennart Axelsson känner till tog vi för drygt ett år sedan andra beslut i den här riktningen. Då gällde det de utländska experterna. Vad vi vet i dag är det för det första kanske två eller tre gånger så många som ansöker om den typen av skattebefrielse med hänvisning till det beslutet. För det andra, och det kanske är det mest uppseendeväckande, är detta be- häftat med väldigt stora gränsdragningsproblem. Fru talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets re- servation.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet och avslag på reservationen. För att ge en liten bakgrund till frågan tänkte jag gå igenom lite grann av de regler som finns runt just den här typen av ärenden. I dag gäller att alla statligt anställda inom utrikes- förvaltning och biståndsverksamhet som är statione- rade utomlands har skattefrihet för ersättningar som är förknippade med just det faktum att de bor utom- lands under en period. Det gäller t.ex. förmån av bostad och utlandstillägg. Det finns också en annan del där man har speciella regler, nämligen tidsbegrän- sat arbete för nationella experter t.ex. inom EU. Här gäller speciella regler som innebär att en utlandssta- tionering om högst tre år betraktas som tjänsteresa och därmed ger en rätt till avdrag för ökade levnads- kostnader, inklusive kostnader för barns skolgång och hemresor. Bakgrunden till propositionen är att Arbetsgivar- verket har uppmärksammat regeringen på att det i dag saknas ett tydligt och ändamålsenligt regelverk för andra statligt anställda när dessa stationeras utom- lands. Denna brist försvårar för myndigheter att orga- nisera sin internationella verksamhet på ett effektivt sätt. Man hävdar också att det inte är möjligt att med nuvarande regler utforma avtal som är godtagbara för både arbetsgivare och arbetstagare - även om, som Marie Engström mycket riktigt påpekar, ett sådant avtal nyligen har träffats. Vi får väl anledning att kommentera det ytterligare sedan. Arbetsgivarverket anser dessutom inte att nuva- rande särskilda regler för nationella experter är till- fredsställande. Fru talman! Som huvudregel gäller att en i Sveri- ge skattskyldig fysisk person är skattskyldig för alla sina inkomster, både i Sverige och i utlandet. Från denna huvudregel finns alltså vissa undantag. Arbetar någon utomlands i över sex månader är denna person inte skattskyldig i Sverige för lön som beskattas i verksamhetslandet. Varar vistelsen över ett år är lö- nen skattefri även om den inte beskattas i verksam- hetslandet. Denna ettårsregel gäller inte för statligt anställda. Enligt OECD:s modell för skatteavtal be- träffande inkomst och förmögenhet är regeln att pri- vat anställda beskattas i tjänstgöringslandet och stat- ligt anställda i det land som betalar lönen. Fru talman! Sedan 1990 års skattereform gäller som allmän princip att alla kostnadsersättningar och förmåner ska tas upp till beskattning. Vissa undantag görs alltså för statligt anställda inom utrikesförvalt- ningen och biståndsverksamheten. Erhåller man skattefria kostnadsersättningar har man följdriktigt inte någon avdragsrätt för motsvarande kostnader. Fru talman! Regeringens förslag, som till viss del avviker från Arbetsgivarverkets, innebär att statligt anställda förutom anställda i utrikesförvaltningen och biståndsverksamheten har rätt till skattefrihet för ersättningar eller förmåner som avser bostad, skolav- gifter, resor till och från tjänstgöringsorten, medföl- jandetillägg och grundtillägg. Detta följer alltså helt de ersättningar som finns reglerade i ett nyligen teck- nat avtal, det s.k. URA-avtalet som reglerar kostnad- sersättningar och förmåner till statligt anställda och som gäller fr.o.m. den 1 januari 2002. Samtidigt föreslås också att den särreglering som gäller för nationella experter upphävs. Remissinstanserna har haft synpunkter på att lös- ningar bör försöka uppnås inom befintliga regler och att en harmonisering mellan privat och statligt an- ställda bör ske på sikt. Arbetsgivarverket anser dess- utom att nuvarande regler för anställda i utrikesför- valtningen och i biståndsverksamheten bör utökas till att gälla för samtliga statligt anställda. Regeringen hävdar att en harmonisering mellan privat och statligt anställda inte är möjlig eftersom en beskattning av statligt anställda i verksamhetslandet går emot internationell praxis och internationella avtal. Däremot anser man att det är en rimlig ut- gångspunkt att samma regler ska gälla för samtliga statligt anställda vid utlandsstationering. Det nyligen tecknade avtalet och det omedelbara behovet av en lagreglering för denna grupp gör en sådan harmonise- ring svår att genomföra just nu. Regeringen avser däremot att snarast utreda arbetsvillkor och ersätt- ningssystem för anställda vid utrikesförvaltningen och biståndsverksamheten för att utröna om det be- hövs några särlösningar för dessa personalkategorier. Regeringen tänker alltså återkomma till riksdagen med förslag i denna del. Fru talman! Vidare föreslås i propositionen två ändringar av mer redaktionell karaktär. Den första är en anpassning till att det numera inte krävs av biltill- verkarna att de ska uppge en bils årsmodell. Beteck- ningen föreslås därför utgå ur inkomstskattelagen och ersättas av bilmärke, variant och tillverkningsår. Slutligen föreslås också ett tillägg i socialavgiftsla- gen. Den lagtekniska sammankopplingen mellan lagen om allmän försäkring, lagen om inkomstgrun- dad ålderspension och lagen om socialavgifter upp- hörde den 1 januari i år. Då uppmärksammade man inte behovet av ett tillägg i socialavgiftslagen, vilket nu rättas till. För att en arbetsgivare ska kunna avtala bort skyl- digheten att betala arbetsgivaravgifter på en av- giftspliktig ersättning föreslås att det skrivs in i soci- alavgiftslagen att arbetsgivaren i sådana fall måste sakna fast driftsställe i Sverige. På det här viset åter- ställs den ordning som tidigare gällt. Tack för ordet!

Fru talman! Jag ställde några frågor till Lennart Axelsson under mitt anförande. Jag tycker inte riktigt att jag har fått något svar. Jag ställer några frågor igen. Jag vill höra vad Lennart Axelsson säger om den översyn som nu görs av det regelverk som används redan i dag utifrån att man ska ta reda på i vilken utsträckning det över huvud taget finns ett behov av speciella regler. Vad säger Lennart Axelsson om det? Borde vi inte invänta den utredningen innan vi fattar beslut om ytterligare skatteregler i den här riktning- en? Vad tycker Lennart Axelsson om lämpligheten i att skattelagstiftningen ska anpassas till de kostnad- sersättningar som ges ut, alltså de kostnadsersättning- ar som man förhandlar fram i avtal? Man utrycker sig på det sättet i propositionen. Det här kan vi också förstå blir behäftat med en hel del gränsdragnings- problem. Ser inte Lennart Axelsson de problemen också? Till sist, när vi fattade beslut om skattelättnader för utländska experter hade vi en diskussion om att vi får ett skattefrälse i det här landet. Jag är rädd för att den här typen av beslut gör att vi får ett ännu större skattefrälse.

Fru talman! Marie Engström är kritisk till att vi ger ytterligare grupper möjlighet att erhålla skattefria förmåner och att regeringen i stället bör få i uppdrag att utforma avdragsregler för dessa personalkategori- er. Jag ser inga som helst problem med att ställa upp på synsättet att lagstiftningen ska gälla lika för alla. Men ibland måste vi göra avsteg. I det här fallet har regeringen ansett att det finns tillräckliga motiv för att göra det. En majoritet av utskottet har tyckt detsam- ma. Som jag nämnde i mitt anförande var ett av moti- ven för att göra detta att det skulle vara svårt att gå emot internationella avtal och praxis. Behovet av översynen har jag uppfattat som att man kommer att titta närmare på om det finns anled- ning att ha särskilda regler för just de här kategorier- na anställda i förhållande till andra statligt anställda. Det skulle då vara motiv för att man i det här läget, när det upplevs som ett akut behov, har svårt att av- vakta den utredningen. Men slutsatsen av utredningen kan mycket väl bli att man får ett system som omfat- tar alla statligt anställda, om man inte kommer fram till att det behövs särregleringar för just UD-folk och biståndsarbetare.