Åtgärder mot förorening från fartyg

Fru talman! Vi har att i kammaren i dag besluta om åtgärder mot förorening från fartyg. Det är ett förslag som regeringen har tagit fram ganska snabbt och effektivt. Vi har även behandlat det på ett snabbt och effektivt sätt i utskottet, för vi är tämligen över- ens om att vi behöver få till kraftfulla åtgärder mot den miljöförstöring av våra hav som många gånger sker från fartyg. Det är med stor oro vi ser på utvecklingen på det biologiska området och annat som gäller utveckling och dåligt miljötänkande i den delen. Därför är jag glad att den här propositionen har kommit från rege- ringen och att vi har ett betänkande. Jag vill samtidigt yrka bifall till förslaget i det betänkandet. Vi kommer också att kunna fatta beslut i dag. Förändringarna, som innebär en förstärkning och kommer att anpassas till de lagar som gäller i resten av världen, kommer att träda i kraft redan den 1 feb- ruari. Det är också bra att det gjorts förberedelser på ett sådant sätt att vi på olika nivåer i olika diskussioner har kunnat ta upp frågorna om det internationella samarbetet. I det internationella samarbetet, både på FN:s område och på EU:s område, har vi diskuterat miljöfrågan ganska kraftfullt. Jag hade förmånen för tre veckor sedan att träffa EU:s rättschef Hans Corell som tidigare har jobbat inom administrationen i vårt land. På ett belysande och genomgripande sätt förklarade han på vilket sätt vi kunde jobba för att förbättra miljöerna i världens hav. Han berättade vilket arbete som han tillsammans med den svenska delegationen gör för att få till en diskussion om förbättringar. Det här är ett led i de delarna. Förslaget är alltså ett viktigt led i arbetet med att underlätta för den internationella sjöfarten och samti- digt finna en gemensam hög nivå för säkerheten till sjöss både för passagerare och miljö. När jag nämner passagerare vill jag påpeka att i den här propositionen behandlas en del av de förslag som Utsläppsutred- ningen gav. Näringsutskottet har att behandla en del av dem och andra har vi i miljö- och jordbruksut- skottet att behandla. På så sätt kommer vi att få en samlad bild av miljö- och sjötransportfrågorna i riks- dagen. Förslaget innebär att vi ska minska föroreningarna från fartyg. Vi ska tillvarata de möjligheter som finns enligt internationella konventioner att ingripa mot utländska fartyg som släpper ut olja och andra skadli- ga ämnen i Sveriges territorialhav och vår ekonomis- ka zon. Förslaget innebär bl.a. att den som gör sig skyldig till ett olagligt utsläpp från ett utländskt fartyg i Sve- riges ekonomiska zon ska kunna ställas till svars vid svensk domstol. Förslaget innebär också att husrann- sakan i större utsträckning än i dag kan företas mot utländska fartyg. Man använder begreppet husrannsa- kan även mot fartyg, fru talman. Ett olagligt utsläpp kräver snabba samordnade och specialiserade åtgärder. Regeringen föreslår att Kust- bevakningen, som sköter övervakningen till sjöss, ska kunna inleda och bedriva förundersökningar när ett olagligt utsläpp skett. Tjänstemännen inom Kustbe- vakningen ska i huvudsak få samma befogenheter som polismän att göra snabba ingripanden. Åklagaren ska på ett tidigt stadium kunna överta ledningen av förundersökningen. En särskild miljöbrottsenhet hos Riksåklagaren har konstruerats på detta område. Genom förslaget betonas att det är ett fartygs be- fälhavare som har ansvaret att förhindra att ett fartyg förorenar vattnet. Även om befälhavaren har delege- rat ansvaret har han ändock ansvaret fullt ut att in- struera besättningen, att kontrollera att fartyget är i dugligt skick och att se till man sköter sin loggbok och sin oljedagbok på ett bra sätt. Kustbevakningen ska kunna ta ut en vattenförore- ningsavgift av redaren om ett fartyg släpper ut olja eller något annat skadlig ämne. Avgiften ska höjas så kraftigt att det kommer att kännas i plånboken för befälhavaren eller för rederiet. Ägaren ska kunna undgå ansvar för avgift endast om han kan visa att han saknat inflytande över fartygets drift. Redaren ska däremot inte ha någon möjlighet att slippa från ansvaret för vattenföroreningsavgiften. Här har vi haft ett problem tidigare som vi hoppas att vi ska kunna lösa nu. Genom den s.k. Östersjöstrategin har fartyg en skyldighet att lämna in allt avfall i hamn, och ham- narna har skyldighet att ta hand om avfallet. Rege- ringen föreslår sanktioner för att se till att dessa skyl- digheter fullgörs. I den delen kan man också använda miljöbalken som ett verktyg. Fru talman! I och med detta vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Debatten gäller åtgärder mot förore- ning från fartyg. Det här är ett mycket viktigt betän- kande som gäller frågor som berör och upprör många, dvs. utsläpp till sjöss av fartyg och de skador som drabbar fåglar, fisk och de här vattnen. Utsläppen sker tyvärr runt hela vår kust, från Östersjön till väst- kusten och även i många av våra större inlandsvatten. Från moderat sida tycker vi att det här är en mycket angelägen fråga. Vi har under många år tagit upp och drivit detta bl.a. i motioner till riksdagen. Våra inlandsvatten och havsområden är på många sätt utsatta för olika miljöpåverkan. Många av våra älvar, sjöar och vattendrag är försurade, och många av våra sjöar och kustvatten är övergödda. Miljöbe- lastningen på våra vatten påverkar även fiskbeståndet. Om man tittar speciellt på Östersjön kan man se att miljösituationen visserligen har förbättrats under senare år, men det är fortfarande ett förorenat innan- hav. Östersjön är ett av världens största innanhav, med ca 80 miljoner människor i tillrinningsområdena. Östersjön har spelat och spelar en mycket viktig roll för handel, turism och fiske och är viktig för kontak- ter människor emellan i regionen. Vi vet i dag att vattenomsättningen i Östersjön är långsam, 30-35 år, vilket gör att föroreningar som på olika sätt tillförs Östersjön har en mycket lång uppehållstid i detta hav innan de transporteras ut i Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Huvuddelen passerar inte ut, utan hamnar i bottensedimenten efter att de har passerat ekosystem- en. Det dåliga vattenutbytet och den låga salthalten gör att speciellt Östersjön är ett mycket känsligt hav för föroreningar. För att komma till rätta med olika miljöproblem, vilket gäller alla vatten, måste man finna lösningar genom ett ökat samarbete länder emellan. Därför anser jag att det är viktigt att länderna speciellt kring Östersjön kommer med i ett EU-samarbete. Det är i detta perspektiv man ska se de allvarliga problem som följer bl.a. av oljeutsläpp i haven. Det är en angelägenhet för hela norra Europa. Vårt land har en mycket lång kuststräcka och därmed ett särskilt ansvar. Vi bör vara fortsatt pådrivande i samarbetet i syfte att minska de skadliga utsläppen. Fartyg orsakar stora utsläpp av luftföroreningar som påverkar det marina ekosystemet. Det gäller kväve- och svaveldioxidutsläpp. De utsläpp - främst oljeutsläpp - som sker från fartyg, 600-700 per år, dvs. nästan dagligen, gör stora skador och får allvar- liga konsekvenser i Östersjön, speciellt med tanke på den låga omsättningen av vatten som jag nämnde tidigare. För att komma till rätta med problemen krävs in- ternationella överenskommelser om hårdare renings- krav för sjötrafiken. När det gäller oljeutsläppen be- höver hamnarna runt Östersjön utrustas med anlägg- ningar för att kunna ta hand om spillolja m.m. Regeln ska vara att oljeutsläpp ska vara förbjudet och att rester ska lämnas i anläggningar i hamnarna. Övervakningen av sjöfarten måste förbättras så att fartyg som släpper ut olja kan upptäckas. Här är det viktigt att övervakning kan ske över alla vatten, oav- sett gränser eller internationella vatten. Det är mycket angeläget att komma fram till vem som ska ställas till svars för utsläppen. Det är viktigt att se över och komplettera lagstiftningen så att vi får möjlighet att agera mot de fartyg och de som är ansvariga när vi vet att ett utsläpp har skett. Här krävs fler internatio- nella överenskommelser inom alla områden. Det som tas upp i detta betänkande vad gäller för- slag om lagändringar för att motverka, kontrollera och beivra olagliga utsläpp är steg i rätt riktning. Som föregående talare nämnde föreslås här skärpta be- stämmelser i fråga om tillsyn och sanktioner. De synpunkter som vi från moderaterna har framfört i våra motioner har beaktats i den skrivning som nu ligger här, vilket innebär att vi står bakom betänkan- det. Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkan- det. Fru talman! Det som avgör hur vi framgent kom- mer att lyckas med det viktiga arbetet är hur väl det går att arbeta fram fler internationella överenskom- melser och mer samarbete mellan de stater som ligger runt våra vatten. Det arbetet är viktigt, och regeringen måste lägga ned stor kraft och ett ökat tempo för att skapa mer av detta samarbete mellan grannländer, inom EU och internationellt.

Fru talman! Det här betänkandet behandlar frågor om åtgärder mot föroreningar från fartyg. När man hör orden föroreningar från fartyg tänker man - eller i varje fall jag - först på oljeutsläpp. Men föroreningar är så mycket mer än oljeutsläpp. Det finns enligt bedömningar närmare 8 600 ton bråte bara på Nordsjöns havsbotten. Det rör sig om ca 6,6 miljoner prylar - allt från sprutor till kylskåp. Därtill finns alla oljeutsläpp som smutsar ned hav och stränder och dödar sälar, fåglar, fiskar, växter och mikroorganismer. Vindarna för in bråten till skärgårdens kuster. Un- der sommarmånaderna samlar kustkommunerna från Göteborg i söder till Strömstad i norr in över 35 000 sopsäckar med skräp, över 2 000 fiskelådor och över 2 300 oljedunkar. Skräpet sprids med havsströmmar- na. Det kan ha slängts i från land, men det mesta kommer faktiskt från fartyg. På sista tiden har även ett nytt problem upptäckts. Främmande arter av organismer, växter och bakterier dyker upp i havsområden där de normalt inte hör hemma. De nya arterna har lätt att etablera sig i de nya områdena eftersom det där inte finns några na- turliga fiender för dem. Hur har de då kommit dit? Jo, de sprids via tömningen av fartygens barlasttankar. Ingen vet hur många arter som sprids på detta sätt och vilken effekt de har i deras nya miljöer. Oljeutsläppen till världshaven är gigantiska. Un- der åren 1978 till 1999 släpptes 425 000 ton ut i sam- band med fem stora tankfartygsolyckor. Utöver dessa stora olyckor har det under den senaste 25- årsperioden inträffat ca 300 registrerade olyckor som vardera har orsakat utsläpp på minst 700 ton olja. Utsläppen utmed den svenska kusten är i stor ut- sträckning koncentrerade till de stora fartygsstråken längs väst- och sydkusten, söder om Öland och öster om Gotland. Kustbevakningen har ständigt ett antal fartyg till sjöss och bedriver en omfattande flygspa- ning. De upptäcker ett stort antal oljeutsläpp. Under senare tid har Kustbevakningen registrerat 300-400 utsläpp i svensk ansvarszon. Antalet upptäckta oljeut- släpp i svenska vatten var 1999 på nivån 326 registre- rade utsläpp, och förra året noterades 294 stycken. De flesta registrerade utsläppen har upptäckts med flygövervakning. Nu är de upptäckta utsläppen inte hela sanningen om oljeutsläppen. Kustbevakningen bedömer att antalet och volymen av utsläppen uppgår till minst dubbelt så många och dubbelt så mycket som de registrerade. Inget enda av de under år 2000 upptäckta oljeut- släppen kom ursprungligen från någon känd olycka. I de flesta fallen rörde det sig sannolikt om avsiktliga utsläpp från fartyg i trafik. Av de 294 registrerade utsläppen förra året bekämpades bara 28 stycken av Kustbevakningen. De flesta utsläppen var små ut- släpp. 90 % av utsläppen understeg en kubikmeter. Endast ett utsläpp ledde till åtal, och fyra stycken lagfördes under rubriken "Övriga beslut". Miljömålspropositionens miljökvalitetsmål, ett hav i balans samt levande kust och skärgård, och dess delmål 7, som vi här i kammaren tidigare har fattat beslut om, innebär att vi genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning ska minimera utsläppen av olja och kemikalier från fartyg. Utsläppen ska vara för- sumbara senast 2010. Det målet avser medvetna ut- släpp som sker vid fartygens normala drift, t.ex. ren- göring av lasttankar. Tyvärr finns det inte utsläpp från enbart normal drift - om man nu kan kalla tankrengöring för normal drift, vilket jag ifrågasätter. Vi måste även höja sä- kerheten och standarden på fartygen som går med olja på våra hav och sjöar. Vi måste förhindra att dåliga fartyg trafikerar våra hav. Här behövs det starka in- ternationella och gemensamma åtgärder. Som jag nämnt tidigare är det inte enbart olja som släpps ut i havet. Det är svårt att få grepp om hur stor omfattningen av kemikalieutsläppen är i haven. Nå- gon statistik över dessa utsläpp förs tyvärr inte. Jag har hittat bara ett fåtal registrerade utsläpp de senaste 25 åren. Dessa utsläpp, eller tankrengöringar, är svåra att upptäcka, såvida de inte är rena fartygshaverier. Att en utökad svensk domsrätt nu införs för olag- liga utsläpp som begås från utländska fartyg i Sveri- ges ekonomiska zon, att husrannsakan möjliggörs på utländska fartyg i den ekonomiska zonen och att vår kustbevakning får möjlighet att inleda och bedriva förundersökningar när det gäller utsläppsbrott är mycket positivt. Det kan leda till fler fällande domar. Detta kan därmed leda till en större försiktighet från fartygsbefälhavarnas sida, då det nu klart framgår i lag att de har ett omfattande tillsynsansvar. Det är även bra att vattenföroreningsavgiften höjs kraftigt för de vanligaste utsläppen. De skärpta bestämmel- serna när det gäller tillsyn och sanktioner för att ge- nomföra Östersjöstrategin är verkligen behövliga. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betän- kande MJU4.

Fru talman! Vi kristdemokrater har många gånger motionerat här i riksdagen om åtgärder mot förore- ning från fartyg. Särskilt har vi tänkt på oljeutsläppen i det känsliga Östersjön, precis som vi har hört andra talare här säga. Antalet oljeutsläpp i Östersjön har tyvärr ganska konstant rört sig mellan 300 och 400 per år. Vi är glada att förslaget om lagskärpning föreligger här. Vi är inte glada över att förslaget inte är långtgående, men vi inser att möjligheterna till detta är begränsade. Endast internationella konventioner kan ytterligare utöka möjligheterna till ingripanden mot olagliga utsläpp. I tre år har vi motionerat och frågat när Oljeut- släppsutredningen skulle resultera i ett regeringsför- slag till riksdagen. I tre år har vi fått svaret att bered- ning pågår i Regeringskansliet. Det är en anmärk- ningsvärt lång beredningstid av ett ärende där det dessutom råder tämligen stor samstämmighet här i riksdagen. Hade det inte varit på sin plats att förklara varför beredningstiden var så lång? Skulle det vara farligt? Regeringen borde kanske återkomma med en diskussion i riksdagen om detta. Förslaget innebär också att det är befälhavarens ansvar att förhindra att förorening lagfästs, precis som vi hörde påpekas här innan. Det är något som Krist- demokraterna har motionerat om. Regelverket kompletteras beträffande tillsyn och sanktioner. Kristdemokraterna hade som sagt hoppats på bättre möjligheter att lagföra, men som utskottet redovisar går det inte att komma längre med svensk lagstiftning i detta fall. Tillsammans med Östersjöstrategin borde åtgär- derna åstadkomma en minskning av förorening från fartyg i Östersjön i alla fall. Men förutsättningarna för att föreliggande förslag ska få avsedd effekt är att mottagningen av avfall i hamnarna fungerar. Kostna- derna för omhändertagande av fartygsavfall ska in- kluderas i hamnavgiften enligt tidigare beslut som vi har fattat här. Därför borde hamnavgiften höjas i takt med ökad avfallshantering. Men Kristdemokraterna har uppmärksammat att hamnavgiften utgör ett kon- kurrensmedel mellan hamnar, varvid även villkoren för avfallshanteringen blir ett konkurrensmedel. Re- sultatet kan bli försämrad miljöhänsyn om ett fartygs val av hamn betingas av snävt ekonomiska bedöm- ningar. Med vår motion har vi i Kristdemokraterna velat fästa uppmärksamheten på detta problem. Utskottet har tagit det till sig, och säger sig utgå från att rege- ringen noga följer utvecklingen på området och där- vid beaktar i vad mån avgiftssystemet får sådana följder som påtalas i motionen. Vi kristdemokrater nöjer oss med detta, men vi kommer givetvis att följa frågan i fortsättningen. Vi har inget annat yrkande i sak än att vi tillstyr- ker föreliggande förslag, för vi inser att man inte kan komma längre med svensk lagstiftning.

Fru talman! 400 oljeutsläpp sker årligen, och mörkertalet anses vara minst lika stort. Innanhavet Östersjön liksom Skagerrak och Kattegatt med sina unika ekosystem fortsätter att nedsmutsas. Därför är det välkommet att regeringen nu presenterar en pro- position som har till syfte att minska föroreningarna från fartyg. För att komma till rätta med detta krävs gemen- samma lösningar på både nationell nivå och på EU- nivå. Den bästa miljöinsatsen på lång sikt för att stär- ka regionen kring Östersjön är att arbeta för att våra grannländer snarast möjligt blir medlemmar i EU. Men på kort sikt behövs andra insatser - insatser för att minska fartygsutsläpp, avgaser, läckage och olycksrisker. Från Folkpartiets sida föreslår vi därför att Sveri- ge ska verka för en internationell överenskommelse om miljölots på lastfartyg som trafikerar Östersjön. Miljölotsens roll ska vara att se till att ett fartyg inte transporterar miljöfarlig last utan att miljösäkerheten kan garanteras. Vi menar också att kemikalieproduk- ter ska transporteras i fartyg med dubbelskrov. Sam- ma krav bör självfallet gälla även fartyg som ska frakta petroleumprodukter. De långa kuststräckorna vid våra farvatten är starkt exponerade för sjötransporter med farligt gods. Särskilda riskområden är förutom Öresund och Öster- sjön även havsreservat som Karlsöarna, Gullmars- fjorden och Gotska Sandön. Det gäller också andra Natura 2000-områden. Genom att flytta ut miljöhotande verksamhet till andra områden som Kapellskär, Nynäshamn och Oxelösund skulle de känsligaste områdena inte riske- ra att skadas av utsläpp. Ett absolut krav måste vara att ett fartyg inte tillåts lämna hamn innan man har genomfört rengöring. Vidare måste alla länder vid Östersjön ha mottagningshamnar för förorenat vatten. Fru talman! En fråga som slutligen kommer att kräva sin lösning är klassning av drivmedel för sjö- farten. Sverige torde ha världens renaste standarddie- sel i form av miljöklass 1. Diesel i andra länder har avsevärt högre halter av såväl svavel som aromater och polyaromater. Den diesel som inte anses tjänlig på land skickas till sjöss, som man gjorde med buspojkar förr i tiden. Det blir dessvärre ändå inte folk av dem, utan övergödning, föroreningar och utsläpp. Detta har inte uppmärksammats tillräckligt i propositionen. Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 3.

Fru talman! Det är upprörande att notera att när ett oljeutsläpp sker och kletar ned stränderna och kust- remsan, påverkar det marina livet och inte minst förorsakar lidande för sjöfåglarna så seglar fartyget som har släppt ut oljan bara vidare. Ingenting sker. Det upprör väl oss alla. Miljöpartiet har varit pådrivande med att få till stånd en ändring. Undertecknandet av havsrättskon- ventionen, som vi gjorde för några år sedan, innebär i och för sig ganska bra beslut. Men på ett område var det dåligt, nämligen att vi frånsade oss att i svensk domstol kunna åtala dem som har släppt ut olja i vår ekonomiska zon. Därför kunde justitieutskottet enas om att tillsätta en utredning. Detta utredande tog tid. Jag såg att Kristdemokraterna hade en notering om att det tog tid. Men det är oerhört krångligt att utforma lagar därför att de internationella konventionerna styr så hårt. Det är svårt att kunna se vad som är det bästa möjliga. Jag hade också önskat att det hade gått snab- bare. Det är en samarbetsproposition med Vänstern och Miljöpartiet som nu har lagts fram. Vi är väldigt glada för att vi har fått vara med i det arbetet. De största vinsterna tycker jag finns just på det straffrättsliga området och när det gäller rättsväsen- det. Kustbevakningen kan nu gå ombord på fartyg - det heter husrannsakan - och ta prover. Kustbevak- ningen får alltså polisiära rättigheter. Man kan också ställa människor till svars i svensk domstol när det sker utsläpp i svensk ekonomisk zon. Det är klart att man skulle kunna gå ännu längre, men alla har som sagt förstått här att de internatio- nella konventionerna sätter gränserna. Det råder en väldig samstämmighet, men Folk- partiet har en reservation som jag inte riktigt har hunnit ta ställning till innebörden i. Men det går väl bra att återkomma. Min förhoppning är att de förslag som läggs fram här nu ska leda till att vi helst slipper se olagliga utsläpp i vattnet utanför våra kuster. Det är som sagt det längsta vi kan gå när det gäller lagutformningen.

Fru talman! Jag tycker inte att Kia Andreasson ska dröja med att ta ställning till de här frågorna. Det är om en kort stund vi ska ta ställning här i kamma- ren. Det finns en chans att ställa sig bakom folkparti- förslaget. Vi har framfört det tidigare också, och framför det nu igen. Nu är det läge för Miljöpartiet att haka på detta.

Fru talman! Eftersom ärendet inte har beretts i justitieutskottet, där jag sitter, har jag inte kunnat ta ställning. Jag kan inte säga att det är ett felaktigt förslag. Men eftersom jag inte har varit med och berett det i miljö- och jordbruksutskottet, har jag inte kunnat ta ställning från början.

Fru talman! Det behövs inte tas ställning från början, men det behövs tas ställning nu på slutet. Förhoppningsvis ska vi alla 349 ta ställning till detta om en stund. Då har Kia Andreasson chansen.

Fru talman! Jag vet det, Harald Nordlund. Det är inga nyheter.

Fru talman! Jag inser att jag uttryckte mig lite oklart. Jag talade om detta att man åravis under be- redningstiden bara får till svar att beredning pågår i Regeringskansliet. När vi fick ärendet till utskottet förstod jag att det var oerhört knepigt. Men under beredningstiden kunde man ju fått en liten upplysning om att dessa bekymmer fanns. Det borde ju kunna underlätta även för regeringsmakten, även om det finns en majoritet och en opposition. Dessutom är vi ju samstämmiga i den här frågan i riksdagen.

Fru talman! Ja, det kan jag hålla med om.