Ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomststudier

Debatt om förslag 30 mars 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 8

Anf. 1 Sofia Westergren (M)

Fru talman! Vi ska nu debattera ändrade regler för att möjliggöra att uppgifter på individnivå ska lämnas ut. Det är uppgifter om inkomst, skuld och förmögenhet. Det kan handla om vilka kläder vi handlar, hur mycket pengar vi lägger på vår hobby och annan konsumtion. Det kan handla om köp av ett hus och i så fall när vi köper huset och hur mycket huset kostar. Det kan handla om studielån och hur lång tid vi tar på oss för att lösa det lånet. Det är ett internationellt data- och forskningscentrum i Luxemburg som efterfrågar dessa uppgifter.

För att möjliggöra detta behövs en lagändring. Detta behöver verkligen debatteras, fru talman. Regeringen själv säger "att integritetsintrånget kan anses betydande". Regeringen anger också att det inte är möjligt för Sverige att säkerställa att utlämnade data används på rätt sätt.

Alla som lyssnar! Vi får aldrig glömma det som hände med Transportstyrelsen och de sekretessbelagda uppgifterna. Därför behövs en garanti om att samtliga data är avidentifierade innan de förs över till det internationella data- och forskningscentrumet i Luxemburg, LIS. Övervakning och kartläggning av vanligt folk får aldrig accepteras.

Fru talman! Därför yrkar Moderaterna bifall till den reservation som Sverigedemokraterna har lagt fram om att ärendet behöver återremitteras för att ses över igen och för att säkra integritetsskyddet.

(Applåder)


Anf. 2 Charlotte Quensel (SD)

Fru talman! Regeringen vill låta samla in och lämna ut personlig information till databaser både inom och utanför EU och EES. Detta ska ske genom att data- och forskningscentrumet Luxembourg Income Study, förkortat LIS, kommer att få tillgång till inhämtad statistik i syfte att kunna lämna ut data till forskare och vissa internationella organisationer. LIS får i dag cirka 65 000 förfrågningar per år till databaserna.

Det finns personuppgiftslagar inom EU och EES. Men dessa lagar gäller inte när uppgifter lämnas vidare till så kallat tredjeland, det vill säga samtliga länder utanför EU och EES. EU kräver visserligen att tredjeland ska erbjuda lämplig skyddsnivå men har ingen praktisk möjlighet att säkerställa att detta efterföljs. LIS lämnar ut uppgifter till forskare över hela världen, och forskare kan även arbeta själva i databaserna.

Regeringen ser kartläggningen av alla svenskar som något positivt, trots problem. Regeringen skriver: "Många av uppgifterna kan antas vara av integritetskänslig natur. Det talar för att integritetsintrånget kan anses betydande."

Sverigedemokraterna anser att kartläggning av våra privatliv är detsamma som övervakning. Vad vi gillar att göra och vad vi tycker är viktigt - allt - kommer att kartläggas och sparas för att kunna lämnas ut till dem som vill studera oss.

Fru talman! Regeringen listar vad de bedömer att LIS till att börja med kommer att efterfråga på person- eller hushållsnivå. Jag ska nämna några av uppgifterna som ska lämnas ut.

Man kommer att kartlägga om du tar emot underhållsbidrag eller stipendium. Man kommer att kartlägga ditt kön och civilstånd, antal medlemmar i hushållet och övriga förhållanden som gäller hushållets sammansättning. Man kommer att kartlägga ditt boende och dina räntebetalningar och amorteringar. Man kommer att kartlägga dina levnadsomkostnader, bland annat hur mycket pengar du lägger på livsmedel, kläder, hyror, transport, hälsa, kommunikation, fritidsaktiviteter, kultur och utbildning. Man kommer även att kartlägga om du tar emot sjukpenning eller annan ersättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomststudier

Ett axplock av data som regeringen anser ska samlas in och lämnas över till LWS-databasen gäller dina reala och finansiella tillgångar, dina varaktiga konsumtionsvanor, dina bostadsköp, dina bostadslån, dina studieskulder och andra skulder. Om du får ett arv ska det också registreras.

För att uppdatera databaserna kommer man att använda våra personnummer för att knyta uppgifterna till individen. Bara inhämtandet av uppgifterna är integritetskränkande, och det innan dessa data överförs till LIS.

Flera remissinstanser har granskat regeringens proposition. De flesta ser inte något problem med övervakningen och registreringen av våra privatliv. Men Integritetsskyddsmyndigheten avstyrker förslaget i dess helhet. De påpekar att förslaget innebär omfattande behandling av personuppgifter utan de registrerades godkännande. Det rör sig om i stort sett hela svenska befolkningen och kommer även att omfatta integritetskänsliga uppgifter.

Fru talman! Sverigedemokraterna konstaterar att det är oroande att endast en remissinstans delar våra farhågor om kartläggningen. Visserligen kommer forskare inte att ha tillgång till individers namn eller annan identifiering. Men regeringen utgår från att det är omöjligt att databasen kommer att missbrukas eller hackas. Jag är inte lika säker.

År 2017 avslöjades Transportstyrelsens it-läcka där bland annat register med uppgifter om svenska agenter och stridspiloter hamnade i fel händer. Den gången handlade det om uppgifter i polisens säkra databaser, som obehöriga av misstag fick access till. Dessutom outsourcade Transportstyrelsen hanteringen av myndigheters sekretessbelagda uppgifter till företag som var belägna i Rumänien, Tjeckien och Serbien och där personalen inte var säkerhetsgodkänd.

Felen var många och utgjorde ett hot mot rikets säkerhet. Men kanske värst av allt är att felen gjordes av den myndighet som ansågs vara mest kompetent inom säkerhetsskydd. Det säger något om hur sårbara våra databaser är.

De uppgifter som kommer att lämnas ut till LIS avser en, som regeringen själv skriver, identifierbar person. Det är alltså först när LIS lämnar ut uppgifterna som de avidentifieras.

Fru talman! Sammanfattningsvis kan man konstatera att regeringens proposition utelämnar uppgifter och är inkonsekvent. Om det är medvetet eller på grund av slarv vet jag inte. Till exempel nämner regeringen inte med ett ord att LIS i år går från att ha en filial i tredjeland, i New York, till att öppna ännu en i tredjeland, vid London School of Economics. De fysiska platserna ger möjligheter att själv jobba i databasen till skillnad från att begära ut endast specifika data.

Regeringen dribblar fram och tillbaka i propositionen i frågan om man kan eller inte kan identifiera personer bakom uppgifterna. Det är motstridiga bud på nästan varje sida. Men oavsett vad som döljer sig bakom propositionens text har regeringen varit tydlig med sin syn på oss vanliga medborgare. De skriver med kursiv text så att ingen ska missa budskapet: Behovet av att lämna ut uppgifter väger tyngre än skyddet av den personliga integriteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomststudier

Sverigedemokraterna delar inte denna inställning utan värnar om grundlagsskyddet och den personliga integriteten. Därför yrkar jag bifall till vår reservation.


Anf. 3 Gunilla Carlsson (S)

Fru talman! I dag debatterar vi finansutskottets betänkande 17 om ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomststudier.

Regeringen har lämnat en proposition med förslag på ändringar i lagen om den officiella statistiken och i offentlighets- och sekretesslagen. Bakgrunden är att SCB de senaste 15 åren har bedömt att det saknas rättsligt stöd i den svenska lagstiftningen för att lämna ut svenska uppgifter till LIS. Den senaste leveransen av data från Sverige som har lämnats till LIS avser därför 2005.

LIS är en förkortning för Luxembourg Income Study, som är ett icke vinstdrivande data- och forskningscenter med säte i Luxemburg och med en filial vid The City University of New York i USA. Forskningscentret anses vara en högt respekterad organisation i forskarsamhället och har som verksamhetsmål att möjliggöra, underlätta, främja och bedriva forskning om socioekonomiska utfall och de institutionella förhållanden som bidrar till att skapa dessa utfall.

LIS driver och tillhandahåller två databaser som är avsedda för forskning om inkomstfördelning, fattigdom och förmögenhetsfördelning. För att kunna analysera fördelningen av inkomster på hushålls- eller individnivå behövs uppgifter på just individnivå. LIS-databasen innehåller därför uppgifter om individers inkomster, skatteinbetalningar, socialförsäkringar, offentliga bidrag och vissa kostnader från närmare 50 länder. För att dessa uppgifter ska vara meningsfulla behöver de knytas till personliga uppgifter såsom kön, ålder, civilstånd med mera.

I dagens betänkande finns en reservation från Sverigedemokraterna och Moderaterna om att avslå propositionen och att regeringen ska återkomma med ett förslag som begränsar utlämnandet av uppgifter samt att det ska finnas garantier för att de uppgifter som överlämnas inte direkt kan hänföras till en enskild person.

I regeringens proposition kan man läsa att uppgifterna inte ska kunna hänföras till någon enskild person och att känsliga personuppgifter inte ska lämnas ut, bortsett från uppgifter om socialförsäkringsförmåner vid sjukdom eller arbetsskada. Men samtliga uppgifter kommer att lämnas ut i avidentifierad form. Det kommer med andra ord inte att vara möjligt att hänföra en viss integritetskänslig uppgift till en enskild individ. Och uppgifterna kommer att behandlas av LIS uteslutande för statistikändamål och ske i enlighet med bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning.

I dag lämnas uppgifter ut i samtliga nordiska länder utom just Sverige, men också i de flesta andra EU-länder samt Schweiz, Storbritannien, USA, Kanada och Australien, för att bara nämna ytterligare några.

De senaste 30 åren har det funnits en trend med stigande inkomstskillnader i många utvecklande länder. Flera internationella organisationer, såsom IMF, OECD och Världsbanken, har i större utsträckning intresserat sig för frågor som rör just inkomstfördelning. Både FN och EU har därför satt upp mål som handlar om fattigdom och inkomstspridning. Med den mikrodata som LIS samlar in kan man ge en mer komplett bild och förbättra möjligheten att djupare analysera och utvärdera effekter av ekonomisk-politiska beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomststudier

Vi socialdemokrater anser, precis som regeringen, att det är av stor betydelse för samhället i stort att kunna studera och analysera detta och inte minst använda det som grund när man fattar politiska beslut. Det gäller för såväl forsknings- och undervisningsändamål som för den allmänna debatten om exempelvis ekonomisk politik, fördelning av inkomster samt inkomstutveckling generellt och inom olika grupper av befolkningen.

Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

(Applåder)


Anf. 4 Charlotte Quensel (SD)

Fru talman! Jag har läst propositionen så många gånger och med mer oro för varje gång. Jag skulle gärna vilja att Gunilla Carlsson förklarar för mig hur man ska hämta ut de föreslagna uppgifterna på individnivå. Det gäller framför allt punkten om levnadsomkostnader som livsmedel, kläder, hälsa, transport, fritidsaktiviteter, kultur och varaktiga konsumtionsvanor. Hur har regeringen tänkt att man ska hämta ut dessa uppgifter under varje svensks hela livstid?


Anf. 5 Gunilla Carlsson (S)

Fru talman! Jag tackar Charlotte Quensel för frågan.

I Sverige har vi en myndighet som heter Statistiska centralbyrån, och den hämtar in uppgifter om precis det som du tar upp, Charlotte Quensel. Nu har man inte pekat ut just SCB som den myndighet som ska leverera dessa uppgifter till LIS, men det är kanske inte helt omöjligt att det kan bli så. Då är det naturligtvis de uppgifter som SCB plockar in som man har möjlighet att leverera till LIS-systemet, precis som man gjorde före 2005.

Det är också viktigt att peka på att uppgifterna ska vara avidentifierade. Det är alltså inte så att man kommer att få in uppgifter om hur Charlotte Quensel eller Gunilla Carlsson har levt, utan det är avidentifierade fakta som kommer in i systemet, precis som man plockar in annan statistik.


Anf. 6 Charlotte Quensel (SD)

Fru talman! Det stämmer inte. Regeringen skriver själv i propositionen att det kommer att vara identifierbara uppgifter. De uppgifter som kommer att vara avidentifierade är de som LIS lämnar ut.

Vad jag tog upp var att vi har sett att regeringen inte har haft kontroll på Transportstyrelsen och att viktig information har läckt ut. Det finns ingenting som garanterar att inte detta kan ske inom LIS. Dessutom är det inte SCB. De kartlägger inte vad du och jag specifikt lägger på olika saker. De tittar på hur mycket kläder som säljs i Sverige och så vidare. De kan inte titta på individnivå.

Regeringen skriver själv på sidan 20 att det är på individnivå. Därför ställer jag om frågan: Hur kommer regeringen att hämta in dessa data på individnivå över vad vi konsumerar?


Anf. 7 Gunilla Carlsson (S)

Fru talman! Återigen: Den information som ska skickas till LIS för statistikändamål ska vara avidentifierad. Man ska inte kunna gå in och titta på varje individ, utan man ska se bara persondata som inte berättar om det är du eller jag som gör detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomststudier

Det är viktigt att det ska ske enligt lagen om den officiella statistiken. Orsaken till att vi har propositionen i dag är att man inte tyckt att man har haft den tydligare lagen för statistikutlämningen. Det är därför som riksdagen nu beslutar utifrån propositionen.


Anf. 8 Ali Esbati (V)

Fru talman! Det betänkande vi behandlar bär den inte så uppseendeväckande rubriken Ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomststudier. Det kan förefalla ganska perifert och tekniskt och knappt värt att säga något om.

Det är ett ärende vars bakgrund - och även den motion som har inkommit med anledning av propositionen, och som vill avslå den - säger en del viktiga saker om utvecklingen i Sverige de senaste 15 åren och läget i svensk politik i dag.

Själva beslutet handlar bara om att införa en lagreglering som gör det möjligt för relevant myndighet, rimligen SCB, att efter ett uppehåll på 15 år återigen leverera statistik till internationella jämförelser inom ramen för Luxembourg Income Study. Det är ett stort icke-kommersiellt internationellt projekt med två viktiga databaser för forskning om inkomstfördelning, förmögenhetsfördelning och fattigdomsutveckling.

Den situation som vi nu äntligen kan råda bot på uppstod en gång i tiden som en bieffekt av att Sverige tidigt under Reinfeldtregeringen avskaffade förmögenhetsskatten. Det var efter detta som SCB ansåg att det saknades lagstöd för att leverera uppgifter vidare. Jag noterar för övrigt att den bakgrundsbeskrivningen inte finns med i själva propositionen eller i betänkandet.

Det är hur som helst en väldigt beklaglig för att inte säga pinsam situation. Jag minns ett besök i Sverige 2015 av den store brittiske ekonomen Tony Atkinson. Han är den som i princip grundlade ett forskningsfält för studier av ojämlikhet i inkomster och förmögenheter och effekterna av det.

Han hade vid det tillfället kommit ut med en bok, den som skulle bli hans sista. Han ville gärna och kanske mest av allt framföra en vädjan till de församlade att göra något åt den mycket märkliga situationen. Sverige som från starten av inkomststudierna 1983 hade varit med och levererat statistik av hög kvalitet hade nu upphört att göra det.

Sådant skapar förstås hål i tidsserier och ger sämre kvalitet i statistiken för alla de forskare runt om i världen som använder databaserna för att förstå utvecklingen bättre. Men det innebär också på hemmaplan att vi blir lite sämre på att förstå genom att bland annat sätta utvecklingen här i Sverige i internationell kontext.

Vi vet ändå genom andra sammanställningar av fakta och statistik att utvecklingen i Sverige på det här området har varit mycket dramatisk. Sverige är ett av de länder i den industrialiserade världen där klyftorna har ökat snabbast de senaste 25-30 åren.

Sverige är ett land som i dag sticker ut på ett negativt sätt när det gäller stark koncentration av förmögenheter hos ett smalt skikt på toppen, med de påföljande negativa effekter på samhällsutvecklingen som det ger och som har studerats i decennier av internationell forskning.

Sverige har också, i kontrast mot hur det var de första 40-45 åren efter andra världskriget och även i kontrast mot vad som fortfarande är en kvardröjande bild hos många i och utanför Sverige, blivit ett land där tunga system är riggade för vidgade klyftor och för överföring av resurser uppåt i den ekonomiska pyramiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomststudier

Att vi står här i dag är som sagt en bieffekt av just förmögenhetsskattens avskaffande. Då ska vi komma ihåg att Sverige när det kommer till kapitalbeskattning i vissa avseenden har blivit något av ett skatteparadis i europeisk jämförelse genom att varken ha förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt eller fastighetsbeskattning baserad på fastigheters kommersiella värde. Sverige är ganska extremt, och då tyvärr inte längre på ett bra sätt utan på ett dåligt.

För att återkomma till betänkandet kan jag konstatera att det har varit många instanser och organisationer som länge har efterlyst att den juridiska problematiken ska lösas så att statistiken ska kunna levereras från SCB till de internationella databaserna. Ändå har frågan dragits i långbänk.

Jag uppfattar det som att det fanns ett starkt ointresse från den borgerliga regeringen som först ställde till med problemet. Vänsterpartiet har motionerat om detta i riksdagen tidigare och även lyft upp frågan med regeringen under förhandlingar förra mandatperioden. Det är bra att detta äntligen blir av.

Som vi har hört här har Sverigedemokraterna motionerat om att propositionen ska avslås. Vi hörde från talarstolen att det i princip handlar om skepsis till att statistik över huvud taget finns om olika viktiga förhållanden i Sverige. Det går väl i linje med det partiets sätt att befinna sig i världen.

I det här fallet är det ett ganska krystat argument som anförs. Det hänvisas till personlig integritet och att uppgifterna riskerar att inte vara avidentifierade. I propositionen är den föreslagna lagtexten visserligen: "Uppgifter ska endast lämnas ut i den utsträckning som krävs för att svenska förhållanden ska återspeglas i de forskningsdatabaser som organisationen tillhandahåller. Uppgifterna ska inte direkt kunna hänföras till någon enskild person." Detta är alltså lagtexten.

Det är också intressant att personlig integritet och risken för missbruk av information om enskildas förehavanden i de allra flesta andra situationer i samhället brukar betyda väldigt lite för just det parti som har lämnat in motionen, Sverigedemokraterna, och på senare tid även det parti som är med som släptåg på avslagsyrkandet, Moderaterna.

När det kommer till en fråga där informationen kanske någon gång skulle kunna leda till en analys eller en forskningsinsats vars resultat kan vara lite irriterande för några av de allra rikaste i vårt samhälle är det en invändning som dammas av, trots att det i det här fallet knappt är någonting som har faktisk bäring.

Avlyssning av människor utan konkret brottsmisstanke är helt fine. Det är något som man vill veva med i den allmänna debatten. Men att man levererar svensk statistik till en internationell databas där någon kan komma på att de rika i Sverige har blivit rikare är ett hot mot den personliga integriteten. Det är tämligen anmärkningsvärt.

Ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomststudier

Det är något som går väl i linje med en större politisk utvecklingstendens i vår samtid. Det är partier som Sverigedemokraterna som vill vara de allra mest tjänstvilliga för de allra mest välbärgades ekonomiska och sociala intressen. Det är någonting som vi har sett i allt från försvaret av vinstläckaget ur välfärdssektorn till skattepolitiken mer allmänt med mera.

Med detta noterat vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Statlig förvaltning

Beslut

Ändrade regler för att lämna ut uppgifter om inkomst, skulder och förmögenhet (FiU17)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändrade regler för att lämna ut uppgifter via SCB till det internationella data- och forskningscentret i Luxembourg Income Study, LIS. Det handlar om uppgifter på individnivå om inkomstförhållanden, skulder och förmögenhet som ska kunna lämnas ut för statistik- och forskningsändamål.

Syftet är bland annat att kunna göra jämförande analyser med länder inom och utanför EU.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2022.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.