Väg- och fordonsfrågor

Fru talman! Vi debatterar nu trafikutskottets betänkande TU16 Väg- och fordonsfrågor. I betänkandet har vi 86 olika motionsyrkanden från olika partier. Det rör bland annat tunga fordon, självkörande fordon, en fossilfri fordonsflotta, förnybara drivmedel och många andra viktiga frågor.

Fru talman! Jag skulle vilja börja i klimatdelen i betänkandet. När vi har arbetat med betänkandet har vi bland annat lyssnat på Klimatpolitiska rådet som har gjort sin första granskning av regeringens politik för att uppnå våra klimatmål.

När det gäller våra klimatmål är den sektor som vi har ansvar för, transportsektorn, den enda sektor som har ett eget sektorsmål. Till 2030 ska utsläppen från transportsektorn ha minskat med 70 procent jämfört med 2010 års nivåer. Det är ungefär tio år kvar till dess.

Hur ser det då ut med minskandet av utsläppen från transportsektorn? Dessvärre går det just nu inte åt rätt håll. Om vi tittar på den senaste statistiken över utsläppen från vägsektorn kan vi se att det under 2018 skedde en ökning, och inte en minskning. Här har vi alltså mycket kvar att göra.

Jag är glad över att det finns ett så stort engagemang i trafikutskottet. Jag skulle önska att detta engagemang kunde smitta av sig ända upp till regeringen och våra ansvariga myndigheter, för där händer det alldeles för lite.

En viktig sak som Klimatpolitiska rådet lyfter upp är vår infrastrukturplanering, nämligen framtida investeringar och planeringar av infrastrukturen. Rådet konstaterar att planeringen inte är synkroniserad med våra klimatmål. Det är väldigt märkligt att vi har en infrastrukturplan som sträcker sig fram till 2029 och som inte håller sig inom våra klimatmål. Där föreslås i stället till exempel nya motorvägsprojekt, som kommer att leda till ökade utsläpp.

Här anser vi i Vänsterpartiet att vi behöver göra ett omtag. Vi behöver en infrastrukturplanering och framtida investeringar som helt och hållet håller sig inom de ramar som klimatet sätter upp för oss.

En viktig sak som vi i Vänsterpartiet anser att regeringen skulle kunna göra här och nu är att införa ett förbud mot nybilsförsäljning av bilar som drivs med fossila bränslen, alltså bilar som drivs med diesel och bensin. Vi vill ha ett sådant försäljningsförbud senast 2025. Med ett sådant förbud skulle vi skicka en tydlig signal till industrin om att det i framtiden är fossilfria bilar som vi sätter ut på marknaden. Det är elbilar, biogasbilar och andra bilar som bara kan drivas med förnybara drivmedel.

Vi tycker att det är viktigt att lägga detta ansvar på industrin till att börja med så att industrin tar fram fordon som är en del av lösningen och inte en del av problemet. Vi vill att detta nybilsförsäljningsförbud även ska drivas på EU-nivå. Jag noterar också att det här är ett krav som diskuteras i många europeiska länder just nu, till exempel i Danmark, som har val i dag. Där har man aviserat ett nybilsförsäljningsförbud av fossildrivna bilar från och med 2030.

Med anledning av detta, fru talman, yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation nr 19, som handlar just om det här.

Fru talman! En annan viktig fråga i betänkandet är att vi i trafikutskottet nu riktar ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att få ett stopp på den manipulation av vägmätare i fordon som tyvärr pågår i relativt stor skala i Sverige i dag. Jag skulle vilja säga att detta är lite av ett historiskt ögonblick, för det är första gången trafikutskottet – i alla fall såvitt jag känner till – tar ett så kallat utskottsinitiativ och riktar det direkt till regeringen.

Det är ett enigt utskott som står bakom två tydliga krav till regeringen. Det första är att vi vill att regeringen kriminaliserar manipulation av vägmätare i fordon i syfte att sänka mätarens kilometerställning. Det andra är att vi vill att fordonens vägmätare ska kontrolleras vid kontrollbesiktningen och att man ska notera vägmätarställningen och jämföra den med den tidigare kontrollbesiktningen. På så sätt kan man redan vid besiktningen se om det finns en tydlig skillnad mot den tidigare kontrollbesiktningen.

Fru talman! Manipulation av vägmätare är ett stort problem. Det är ett stort problem att det här inte är olagligt i Sverige i dag. Jag skulle vilja säga att detta är ett växande problem. Vi talar om någonstans mellan 10 000 och en bit över 100 000 fordon med felaktiga vägmätare som rullar på de svenska vägarna.

Om man manipulerar en vägmätare kan man till exempel dra tillbaka ställningen från 30 000 mil ned till 20 000, och när man sedan säljer bilen kan man få ett högre andrahandspris. Det här blir också ett stort problem när svenska bilar exporteras från Sverige till andra länder. Vi har till exempel fått medieuppgifter från Nederländerna, där svenska Volvobilar säljs med manipulerade vägmätare. Det handlar om att tusentals konsumenter luras i Sverige och i andra länder när de köper svenska bilar med manipulerade vägmätare.

Detta är också ett trafiksäkerhetsproblem i så måtto att vi har bilar som rullar på våra vägar som är mycket äldre och som har gått mycket längre än vad som rapporteras in till våra offentliga register.

Det här är en del av ett större problem. EU-parlamentet antog en resolution i maj i fjol om just vägmätarmanipulation, där man vill att medlemsländerna ska agera och stoppa förfarandet. Flera länder har också gjort det förbjudet att manipulera vägmätare i bilar. Det gäller till exempel Tyskland, Nederländerna, Belgien och Irland – dock inte Sverige.

Vi är flera i denna församling som har vänt oss direkt till ansvarig minister, Tomas Eneroth, och till regeringen och uppmanat dem att skyndsamt agera mot fusket med vägmätarställningarna. De svar vi har fått från infrastrukturministern är att han inte här och nu avser att vidta åtgärder.

Det är därför vi i utskottet nu agerar och riktar ett tillkännagivande till regeringen med budskapet att göra det förbjudet att medvetet manipulera vägmätare i bilar i syfte att sänka vägmätarställningen. Vi vill också att regeringen ska agera för att man vid besiktning ska hämta in uppgifter om vägmätarställningen och jämföra med tidigare besiktningsprotokoll. Vi vill att regeringen ska agera skyndsamt, för det här är ett akut problem.

Nu ligger bollen hos regeringen. Vi i trafikutskottet och riksdagen har gjort vårt. Nästa vecka röstar en förhoppningsvis helt och hållet enig riksdag för att regeringen måste agera mot det utbredda fusket av vägmätarställning i bilar. Det är, gott folk, historia som vi skriver här. Detta är stora saker. Äntligen kan vi få ett stopp på det utbredda fusket, och jag är väldigt nöjd med att vi har lyckats åstadkomma detta.

Fru talman! I dag debatterar vi betänkande TU16 om väg- och fordonsfrågor

Sverige är ett stort och glesbefolkat land. Bilen, lastbilen – ja, alla våra fordon är helt nödvändiga för att hela Sverige ska fungera. Det är ingen slump att två av världens största lastbilstillverkare finns i Sverige: Scania och Volvo Lastvagnar. Vi behöver transporterna för att få fram varor till och från företag och till våra hushåll i Sverige, där bilar och lastbilar är det enda rimliga alternativet.

Sveriges skogar är en av våra absolut viktigaste näringsgrenar. Virket ska ut från de allra minsta skogsvägarna till sågverk och massaindustrier. Det skapar jobb och tillväxt i hela Sverige. Våra vägar måste fungera och vara farbara både sommartid och vintertid. Underhåll och snöröjning måste fungera.

Det är heller inte rimligt att ett land som är så beroende av fungerande vägar och fordon ska ha världens högsta bensin- och dieselpriser. Att det dessutom blir ännu högre bränsleskatter i ett land där skatterna redan i dag ligger högt är inte rimligt. Våra företag och människor måste ha bil och lastbil för att livet och jobbet ska fungera.

Fru talman! Bensin- och dieselskatterna har nått taket. Bensin- och dieselskatterna måste nu i stället sänkas, för svenska folket har verkligen fått nog av dessa skyhöga bensinskatter. Bensinskatterna slår hårt mot människor som måste ha bilen. De slår hårt mot människor på landsbygden. Och dessa skyhöga skatter slår hårt mot den svenska konkurrenskraften. Vi måste sänka bensin- och dieselskatterna.

Fru talman! Vi har två av världens största lastbilstillverkare, och vi har utvecklat långa och tunga lastbilar i Sverige. Den utvecklingen måste fortsätta för att vi ska vara rationella och effektiva. Vi behöver förbättra bärigheten på våra vägar, så att de klarar högre laster och längre fordon. Detta arbete med att förstärka och bygga om våra vägar måste gå snabbare, och det är viktigt att våra vägar prioriteras för att hela Sverige ska fungera.

Underhållet av våra vägar och järnvägar måste öka i Sverige. Därför är det helt ofattbart att regeringen i dag sitter och planerar nya, dyra och synnerligen olönsamma höghastighetståg. Pengar till höghastighetståg finns inte. De pengar som finns måste gå till att rusta upp, bygga ut och underhålla våra vägar och järnvägar i Sverige, så att hela landet kan fungera.

Fru talman! Andra viktiga frågor som tas upp i detta betänkande gäller elektrifiering av våra bilar. Det kommer fler och fler elektrifierade bilar, och det kräver verkligen att samhället hänger med och att vi bygger ut de laddningsmöjligheter som måste finnas och att vi elektrifierar våra vägar.

Fru talman! Om inte detta sker i en snabbare takt kommer denna regering att bromsa den positiva utvecklingen mot fler elektrifierade bilar, lastbilar, bussar med mera som vi behöver här i landet.

Fru talman! Även infrastrukturen för att klara högre el-leveranser måste förbättras och byggas ut. Vi måste ha fram mer elkraft för att klara framtidens elektrifieringsbehov. Vi behöver därför fortsätta att bygga elkraft som klarar framtidens kapacitetsbehov. Därför är det viktigt att vi underhåller och bygger ut kärnkraften i Sverige.

Fru talman! I detta betänkande har en majoritet och sedan hela utskottet tvingat regeringen att ta tag i den olagliga manipuleringen av våra fordonsmätare. Vi har tvingat regeringen att kriminalisera manipulering av fordonsmätare i våra bilar. Det är inte rimligt att människor ska kunna manipulera fordonsmätare för att på så sätt lura den som köper bilen. Det framställs då som att bilen har rullat en kortare sträcka än vad bilen i verkligheten har gjort.

Vi har också begärt att det i besiktningsprotokollet tydligt ska stå vad mätarställningen i fordonet var vid minst tre besiktningstillfällen tidigare – detta för att alla ska kunna se om mätarställningen verkligen stämmer överens med fordonets rullade kilometer.

Fru talman! Vi i Moderaterna har också lyft upp vikten av att vi har ett regelsystem som underlättar för våra historiska fordon. Vi har många personer som gör ett jättejobb med att renovera och bevara gamla fordon och som sköter om våra rullande kulturhistoriska fordon. Därför vill vi ytterligare se över hur vi kan underlätta när det gäller regelverket just runt dessa veteranfordon.

Fru talman! Vårt befintliga vägnät och de enskilda vägarna måste fungera och underhållas. Vi anser att staten även fortsättningsvis bör ta ett ekonomiskt ansvar för att upprätthålla en god standard på det enskilda vägnätet och att myndigheternas bemötande och tillämpning av regelverket bör syfta till att underlätta för underhåll och reinvesteringar i dessa enskilda vägar.

Fru talman! Vi moderater står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 14 angående enskilda vägar.

(Applåder)

Fru talman! Vi hörde just Sten Bergheden tala för sänkt skatt på fossil diesel och bensin. Han sa att det inte ska byggas någon ny järnväg, att det ska byggas mer vägar och att vi ska ha fler transporter med lastbilar. Samtidigt står Moderaterna bakom målsättningen att vi ska minska våra utsläpp från transportsektorn med 70 procent till senast 2030.

Alla de saker som Sten Bergheden talade om leder till ökade utsläpp, inte minskade. I en sådan här viktig debatt tycker jag att man har ett ansvar för att också berätta hur man vill minska utsläppen, i linje med de klimatmål som vi faktiskt alla står bakom. Därför vill jag fråga: Vad är Moderaternas förslag för att vi ska kunna minska utsläppen från transportsektorn?

Fru talman! Först och främst kan jag säga detta: Det handlar om huruvida vi ska kunna ha kvar företag här i landet och om vi ska kunna fortsätta att utveckla och skapa jobb och tillväxt, vilket är väldigt värdefullt. Just i detta land är vi väldigt miljövänliga, både inom industrin och inom olika näringar. Vi ligger alltså i framkant. Om vi i detta land lägger på höga skatter kommer vi att flytta verksamheten till andra länder som har helt andra krav på utsläpp, vilket totalt sett kommer att försämra klimatet.

Vänsterns och regeringens politik handlar ofta om att det enda sättet att uppnå klimatmål och annat är högre och högre skatter. Det får till följd att företag och andra flyttar utomlands. Importen från andra länder till Sverige ökar. Transporterna rullar in i Sverige i stället för ut ur Sverige, med miljövänliga produkter.

Det är faktiskt så här: När människor får lite mer pengar i sin plånbok och lite bättre ekonomi på grund av sänkta skatter har de råd att köpa en ny bil. De har råd att ta de här klimatstegen i sin kedja och att kanske gå över till elektrifierade bilar. Ni beskattar folk så hårt i dag att de inte har råd att byta bil. Ni lägger på skatt på bensin och diesel. Det är samma sak med företag. När företag kan rulla på och tjäna pengar gör de klimatinvesteringar för bättre klimat framöver.

I övrigt kan jag säga: Om vi ska klara klimatmålen handlar det om att vi elektrifierar våra vägar och ser till att vi har laddinfrastruktur. Det handlar om att vi bevarar, utvecklar och bygger ut den kärnkraft som finns i Sverige, så att vi klarar av det elkrav som vi har. Vi har klimatmål, men vi har också elkrav för att vi verkligen ska klara omställningen fullt ut. Där saknar både Vänstern och regeringen helt politik.

Fru talman! Jag vill upplysa de som följer debatten om att man inte ens under de åtta år då Moderaterna styrde landet sänkte bensin- och dieselskatterna, alltså koldioxidskatten och energiskatten. Tvärtom höjde man faktiskt skatterna på bränsle. Det är viktigt att göra det, men det är också viktigt att erbjuda människor som är beroende av bilen alternativ. Därför behövs det kompensatoriska åtgärder för människor som bor i glesbygd. Vi behöver ett förändrat reseavdrag som just gynnar människor som bor i glesbygd och människor som gör aktiva miljöval och inte, som i dag, människor som bor i storstäder.

Jag håller med Sten Bergheden om att det är väldigt viktigt att elektrifiera fordonsflottan. Men jag förstår inte, fru talman, hur vi gör det genom att låta det fossila bli billigare, så att man kan tanka mer av det som ger utsläpp.

Vi i Vänsterpartiet vill till exempel förbjuda nybilsförsäljning av fossilt drivna bilar. På så sätt sänder vi en tydlig signal till marknaden och industrin som tar fram dessa bilar att det är bilar utan utsläpp som gäller i framtiden.

Fru talman! När vi nu hör att det enda som Moderaterna har att erbjuda transportsektorn för minskade utsläpp är kärnkraft och vi vet att man inte kan bygga en enda ny reaktor fram till 2030, eftersom det kostar enormt mycket pengar och tar väldigt lång tid, måste jag ju få fråga Sten Bergheden: Står ni bakom målsättningen att vi ska minska utsläppen från transportsektorn med minst 70 procent till 2030? Vilka konkreta åtgärder har ni förutom kärnkraft, som vi inte kommer att ha till 2030?

Fru talman! Vänstern pratar om att förbjuda bilar. Jag vet inte om Jens Holm över huvud taget har varit utanför Stockholms tullar och sett hur övriga landet ser ut. Om Jens Holm skulle gå så långt som till att förbjuda bilar stänger han ned hela landsbygden. Sedan kan han sitta och prata om vilka reseavdrag som helst – människor kommer inte att kunna resa längre, för de tvingas flytta därifrån! Det är den sanning som finns därute, och det vore bra att ta del av den i denna debatt.

Det handlar om ny teknik och om att faktiskt lyssna in våra företag och våra biltillverkare i Sverige. Vi var just nere i Göteborg och besökte våra lastvagnstillverkare och diskuterade de här frågorna. Det handlar om att vi är med och bygger upp den nya infrastruktur som behövs för att kunna elektrifiera.

I stället ägnar sig regeringen åt att försöka få fram ett höghastighetståg som redan på ett kalkylmässigt stadium visar på olönsamhet. Man lägger alltså pengar på något som är olönsamt och som dessutom inte ger några effekter på klimatmålen, och så struntar man i att verkligen ta tag i de andra grejorna.

I stället satsar man på elcyklar. Förr trampade folk, men nu erbjuder man dem i stället att åka med elkraft. Sedan frågar Jens Holm mig hur vi ska lösa elkraftsbehovet. Börja med att ta bort elcyklarna så att folk får börja trampa igen! Då har vi i alla fall minskat den delen i sammanhanget, för elcyklar hjälper väl inte till att lyfta bort ett elkraftsbehov.

Vi tror på att vi behöver fler och framför allt stabilare kraftverk. Vi är för att också bygga ut biodrivmedel och allt annat. Vi behöver det både till flyg och till annat i framtiden. Sådana saker behövs också. Men vi måste säkra att vi har den elkraft som vi verkligen behöver, och där måste vi titta på kärnkraften.

Vi är för bilar, vi är för cyklar men vi är emot Vänsterns skattepolitik!

(Applåder)

Fru talman! Rubriken på trafikutskottets betänkande 16 är Väg- och fordonsfrågor. Sverigedemokraterna står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag endast på reservation 2.

Fru talman! Under sommaren 2018 möjliggjordes för Trafikverket att öppna en begränsad del av vägnätet för en ny typ av bärighetsklass, det som kallas BK4. Jämfört med den tidigare gränsen på 64 ton tillåts nu fordonskombinationer upp till 74 ton på dessa vägar.

Med rätt fordonskombination och rätt axelkonfiguration kan man minska trycket på vägarna och därmed generera mer miljövänliga transporter än i dag. Med ett anpassat fordon för bruttovikt på 74 ton blir axeltrycken lägre trots att fordonskombinationen blir tyngre.

Det är inte alltid ett sådant ekipage blir bättre ur ett ekonomiskt perspektiv, eftersom fordonsbyggnationen i sig blir dyrare. Ur miljösynpunkt är däremot ett 74-tonsekipage effektivt, eftersom det bär mer nyttolast.

Trafikverket har nu i uppdrag att ta fram vägar där fordon i BK4-klassen får framföras. Vi har tidigare anfört i riksdagen att en framgång med BK4 kräver att man i större omfattning kan utnyttja de vägsträckor som klarar dessa transporter med bibehållen säkerhet och funktionalitet.

För Sverigedemokraterna är det viktigt att en så stor del som möjligt av det svenska vägnätet är öppet för BK4. Det finns naturligtvis begränsningar där exempelvis broar inte klarar en fordonskombination på 74 ton, men i övrigt ska vägnätet vara öppet.

Fru talman! När vi ändå har temat om effektiva transporter uppe för diskussion måste jag kommentera den motsatta utveckling vi ser inom transportsektorn i dag.

Alltmer gods flyttas från fordon som klarar en bruttovikt på 64 ton till så kallade Europadragare som ofta har en bruttovikt på 40 ton. Ur miljösynpunkt är den här utvecklingen fullständigt förkastlig, eftersom det går tre Europadragare på två fullstora svenska ekipage. Ännu värre blir det när gods flyttas till så kallade 3,5-tonnare. Dessa fordon är lätta lastbilar med en totalvikt på 3,5 ton. Lastvikten på den här fordonstypen är enbart 1 ton.

De som följer utvecklingen inom transportnäringen ser att den här fordonstypen ökar lavinartat. Trafikpolisen har rapporterat en stor mängd av dessa så kallade lättlastare. Låt mig ta några rubriker ur senaste tidens nyhetsflöde: ”Polsk lättlastare hade last för två”, ”15 överlastade 3,5-tonnare fast i Helsingborgskontroll”, ”På väg till Scania – med 500 procents överlast”, ” Efter alla överlaster – Volvo Cars väger 3,5-tonnarna”, ”Fyra överlastade 3,5-tonnare – ’akvariefisket’ fortsätter”, ”Cabotagefusk och fler 3,5-tonnare ett miljöhot”.

Det här var bara några av de rubriker som har förekommit i pressen den senaste tiden. Den allvarliga situationen med dessa överlastade fordon belyses av att polisen kallar kontrollerna för ”akvariefiske”.

Fru talman! Vad är den bakomliggande orsaken till att vi ser denna utveckling mot allt mindre transportenheter? Skälen är många, och jag kan inte räkna upp alla här, men ser vi till 3,5-tonnarna finns flera skäl till utvecklingen. Fordonstypen kräver ingen färdskrivare, och de behöver heller inte ha trafiktillstånd i internationell trafik. I praktiken flyger dessa fordon under myndigheternas radar. Möjligen kan de råka ut för en poliskontroll, men vi vet alla hur liten den risken är.

Fru talman! Låt mig ta ett exempel som belyser problemet inte minst ur miljösynpunkt. Ett fullstort ekipage med bil och släp har en lastvikt på ca 39 ton och en bränsleförbrukning på strax under 4 liter per mil. Under en resa Stockholm–Göteborg förbrukar således transporten av dessa 39 ton gods 180 liter diesel.

Ska man transportera samma mängd gods lagligt med så kallade lättlastare krävs det inte mindre än 39 fordon. Deras gemensamma bränsleförbrukning skulle bli ca 1 755 liter för samma vägsträcka. Det är en skillnad på 1 575 liter – enkel resa! Tur och retur blir skillnaden hela 3 150 liter.

Att dessa lättlastare går med kraftiga överlaster är föga förvånande eftersom det inte går att få en rimlig ekonomi för transporten när man lastar lagligt. Det är den här utvecklingen vi ser ute i vår transportnäring, vilket går stick i stäv med alla miljöambitioner.

Fru talman! I det betänkande vi just debatterar finns några motioner som behandlar förnybara drivmedel, en fossilfri fordonsflotta och elvägar. Dessa motioner har som utgångspunkt att förbättra vår gemensamma miljö. Det är vackert så – men till vilken nytta? Det är måhända en provocerande fråga, men precis som jag tidigare sagt: Verkligheten går i rakt motsatt riktning.

Rubrikerna jag hänvisade till visar en snabbt växande utveckling, där gods läggs över på mindre fordon i stället för att placeras på större och betydligt energieffektivare fordon eller på järnväg. Det vi ser är resultatet av en transportnäring som lämnats utan kontroll och skydd från våra myndigheter.

Den här situationen har lett till att seriösa åkeriföretag med höga miljöambitioner inte kan konkurrera med skumraskföretag som ständigt bryter mot gällande regelverk. Utvecklingen har också påverkat järnvägsföretagen negativt, då även dessa förlorar transportuppdrag.

Att transporternas utsläpp av koldioxid ökar är knappast förvånande när man ser utvecklingen inom transportnäringen. Men vad annat kan man förvänta sig av en politisk ledning som bokstavligt talat sitter på händerna?

Fru talman! Om vi ska återfå en sund, miljövänlig och fungerande transportmarknad, där åkerier, järnväg och sjöfart kan utveckla en sund och hållbar transportnäring, måste vi ta i med hårdhandskarna mot de aktörer som sätter i system att köra med överlast eller på annat sätt runda regelverket.

Någonting är riktigt sjukt med en transportnäring som flyttar gods från effektiva och miljövänliga fordon till små och energikrävande enheter. Om vi inte får ordning och reda i transportbranschen lär alla ambitioner om förnybara drivmedel, en fossilfri fordonsflotta och elvägar förbli just drömmar.

(Applåder)

Fru talman, kollegor, åhörare och trafikutskottets praktikant Shanelle Esmaeili, som följer debatten från läktaren!

I dag handlar det om väg- och fordonsfrågor, och jag tänkte ta upp tre perspektiv. Ett är klimatperspektivet, ett annat är det utbredda fusket med mätarställningar och det tredje är självkörande fordon. Och självklart finns det många fler perspektiv att belysa kopplade till väg- och fordonsfrågor.

Utan tvivel är klimatfrågan den allt överskuggande frågan. I den del av landet varifrån jag kommer, och i många andra delar av landet, går vi nu sommaren till mötes med en rejäl vattenbrist. Det kommer inte längre att vara en självklarhet att ett fräscht och drickbart vatten kommer ur kranar försedda från den kommunala vattenförsörjningen. Än värre är situationen för människor med egen vattenförsörjning. Den dagen vattnet tar slut, och den dagen vattnet inte är drickbart, då har klimatfrågan krupit in under skinnet på oss, mina vänner. Utan tvivel är väg- och fordonsfrågor, transportpolitik, en del av både utmaningen och lösningen på detta.

För Centerpartiets räkning är det självklart att klimatpåverkan och miljöpåverkan måste minska utan att för den skull ge avkall på den mobilitet som krävs för att hela landet ska leva, alla näringar ska frodas och människor ska kunna vara verksamma för att därmed bidra till att klara de utmaningar som finns framför oss.

Därför krävs det många olika lösningar och kompletterande tekniker. Det kan exempelvis i storstadsmiljöer handla om att man delar på fordon i bilpooler eller andra smarta, digitala mobilitets- och delningstjänster. De kan självklart bidra till mobilitet och tillgänglighet också i andra delar av landet.

Oavsett vad vi landar i för tekniker är det viktigt att de följs av verktyg och styrmedel som kan nyttjas av dem som fattar vardagsbesluten i vårt land, det vill säga kommuner och regioner. Kommuner och regioner som vill använda sig av ekonomiska styrmedel, till exempel trängselskatter, miljöavgifter eller andra lokala miljö- och trafikregler, måste få göra det.

I dag finns ingen juridisk definition på begreppet bilpool. Det försvårar moms- och regelfrågorna. En av många konsekvenser av detta är att de kommuner som vill inte kan reservera en parkeringsyta för en bilpoolspark eftersom en kommun inte kan tilldela en plats till ett fristående bolag. Centerpartiet anser därför att regeringen – det är en lågt hängande frukt – måste ta fram den juridiska definitionen av bilpool och motsvarande regelkrångel för att det ska bli möjligt att utnyttja bilpooler och andra smarta delningstjänster som ett medel för bättre tätortsmiljö, ökad framkomlighet, minskad trängsel och ett bättre klimatarbete.

Elektrifieringen av transportsektorn har pekats ut av många i debatten som en av många vägar för att minska klimatpåverkan, givet att elen är producerad på ett vettigt och klokt vis. Då är en utbyggnad av infrastruktur för att kunna ladda fordonen en helt avgörande fråga. Det hjälper inte att ha elfordon om vi inte kan tanka dem.

En åtgärd för att förbättra infrastrukturen för laddning, som jag och Centerpartiet vill uppmärksamma, är att det införs ett så kallat e-tal som anger hur många laddplatser som ska finnas när man anlägger en ny parkeringsplats. Det finns inget krav utan man ska anlägga parkeringsplatser i takt med att bostäder byggs. Men det finns inget krav på att en viss andel av dem ska vara försedda med utrustning för laddning.

Fru talman! Jag nämnde initialt mätarställning. För oss som tog körkort under det förra årtusendet och kanske köpte vårt första fordon någon gång under 70- eller 80-talen kunde den mekaniskt händige uppmärksammas om att se upp så att bilen inte var tillbakaskruvad. Så hette det hemma i Småland. Det var ett på den tiden klassiskt sätt att lura mindre kunniga bilköpare på begagnatmarknaden att köpa en bil som hade gått för långt till ett för högt pris.

Detta tänkte vi att vi skulle slippa med de moderna instrument som finns i bilarna i dag och våra möjligheter att kontrollera mätarställningen. Men så är det inte. I svensk lagstiftning är det därför, lustigt nog till skillnad från alla andra EU-länder, inte olagligt att ändra mätarställningen i en bil, det vill säga den ställning som visar hur långt ett fordon har gått. Vid sidan av den rent konsumenträttsliga aspekten av att en köpare av en bil med en manipulerad vägmätare därmed blir lurad, är givetvis också miljö- och säkerhetsfrågor kopplade till denna fråga, det vill säga att tusentals bilar rullar runt som har gått långt mycket mer än vad som officiellt uppges.

Därför är det bra att ett enigt utskott, och numera också en enig riksdag, i tillkännagivandet styr upp regeringen och uppmanar till att vidta åtgärder, dels för att kriminalisera manipulationen, dels för att fordonets vägmätare ska kontrolleras på ett relevant sätt i samband med den årliga kontrollbesiktningen.

Fru talman! Transporteffektivitet är en del i klimatarbetet och vägen framåt, det vill säga hur mycket påverkan det blir av att flytta 1 ton gods från punkt A till punkt B. Då är långa, tunga och därmed transporteffektiva fordon en del i lösningen. Som centerpartist anser jag att det finns stora miljö- och samhällsnyttor att ta vara på genom att utnyttja längre, tyngre och därmed mer transporteffektiva fordon på det svenska vägnätet.

Vi vill få fram en lagstiftning som innebär att vi i dag får trafikera delar av det svenska vägnätet med tyngre fordon. Men det är enbart fråga om delar – och det är så lite som 8–10 procent – och därmed uppstår inte transportlogiken. Därför är det rimligt att arbetet med effektivisering fortskrider, och jag är glad för att ett uttryck för detta är de förvisso inte så stora pengarna men de tydligt adresserade miljonerna till mindre vägar som fanns med i vårändringsbudgeten, just i syfte att stärka det mindre vägnätet i Sverige. En resa består ju av både stora och små vägar.

Fördelarna med längre och tyngre fordon är uppenbara. Det uppstår ledig kapacitet som kan utnyttjas mer effektivt, och utsläppen av koldioxid hålls ned. Det förbättrar också de transportberoende näringarnas konkurrenskraft. I princip allt näringsliv i vårt land är transportberoende eftersom Sverige är ett så extremt handelsberoende land. Näringslivets konkurrenskraft förbättras om det får tillgång till tekniken.

Ända sedan 2009, snart tio år, har det pågått testverksamhet med längre och tyngre fordonståg än vad som normalt är tillåtna i landet. Alla studier visar samfällt att klimatvinsten är upp till 10 procent per transporterat ton, och trängseleffekten är positiv. Jag vill påstå, fru talman och vänner, att det här är en lågt hängande frukt i ambitionen att få ett tillgängligt samhälle med verksamhet över hela landet, en vidmakthållen transportsektor och för att möta klimatkraven.

Fru talman! Låt mig säga något om de självkörande fordonen. Jag och Centerpartiet är övertygade om att de kommer att revolutionera hur vi transporterar både varor och människor samt hur vi i grunden kommer att bygga och utforma vägar och tätorter framöver.

Detta med självkörande fordon handlar dock inte bara om transporter av personer och gods, utan det kommer att få konsekvenser på en rad områden: bostäder, transportinfrastruktur, utbildning, företagande, jobbmarknad, vård och omsorg och ekonomi.

Det som saknas i dag, fru talman, är politiska beslut som säkrar att denna teknikintensiva verksamhet kan utvecklas, formas och testas på ett säkert sätt i vårt land. Missar vi som nation möjligheten att utveckla, testa och ligga i framkant i detta kommer vi att få förhålla oss till andra länders motsvarande test och utvecklingsarbete i stället för att utnyttja de uppenbara fördelar som finns i vårt land och med att gå före.

Fru talman! Självklart står Centerpartiet bakom de reservationer som vi har i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 1.

Fru talman! Jag är väldigt glad för att vi nu får till ett tillkännagivande till regeringen avseende manipulerade mätarställningar. För oss är det självklart att denna typ av manipulation ska vara olaglig. Det är också viktigt att mätarställningen granskas vid besiktningen så att den som äger eller köper en bil vet att mätarställningen är korrekt.

Fru talman! Det finns stor miljö- och samhällsnytta i att utnyttja tyngre och längre lastbilar på det svenska vägnätet. I dag får de tyngsta lastbilarna köras på endast ca 8 procent av det svenska vägnätet. Om fler vägar öppnas upp för längre och tyngre lastbilar kan vi utnyttja ledig kapacitet, vilket leder till ökad effektivitet samtidigt som utsläppen av koldioxid hålls nere. Det förbättrar även de transportberoende näringarnas konkurrenskraft samtidigt som det gynnar den inhemska transportnäringen.

Sedan 2009 pågår testverksamhet med längre och tyngre fordonståg. Tillsammans med en rad olika studier visar försöken att utsläppen minskar med i genomsnitt ca 10 procent per transporterat ton. Vi anser därför att det är en prioriterad uppgift att tillåta tyngre och längre fordon i trafiken som kan minska antalet vägtransporter, vilket i sig gynnar miljön, ekonomin och trafiksäkerheten.

Fru talman! Den så kallade pumplagen infördes 2005 för att få fler bensinstationer att erbjuda förnybara drivmedel. Sedan lagen infördes har dock elbilarna tagit en allt större marknadsandel, även om det fortfarande handlar om en blygsam ökning.

En förklaring till den blygsamma ökningen är enligt vår bedömning bristen på laddstationer. Den som köper en ny elbil måste veta att den går att ladda.

Tyvärr undantar pumplagen el som förnybart drivmedel. En mackägare som vill investera i laddstationer måste därför även erbjuda bensin, diesel och exempelvis etanol. Detta försvårar utbyggnationen av laddinfrastruktur.

Vi menar att mackägarna ska tillåtas göra investeringar i laddstationer för el. Detta skulle öka tillgängligheten till laddstationer. Mot denna bakgrund vill vi att pumplagens undantag för el ska tas bort.

Vidare vill vi peka på att den tunga vägtrafiken är en stor källa till koldioxidutsläpp. Vi ser därför en ökad andel förnybara drivmedel som önskvärd.

Fru talman! I dag inträffar många olyckor som en följd av den mänskliga faktorn, något som enligt vår uppfattning kan minskas med hjälp av självstyrande fordon. Självstyrande fordon kan också underlätta arbetspendling för dem som annars är beroende av bil. Även godstransportsektorn gynnas av den teknikutveckling som sker avseende självstyrande fordon, och i en inte alltför avlägsen framtid kommer fler godstransporter att automatiseras.

Sverige har goda möjligheter att fungera som ett föregångsland på detta område eftersom vi har en fordonstillverkning i världsklass och ett gott utgångsläge. Redan i dag sker försöksverksamhet med självstyrande fordon på våra vägar. Dessa försök behöver enligt vår mening utökas. Samtidigt ser vi utmaningar inom försäkringsområdet. Vi bör fortsätta att ha en positiv inställning till fortsatt forskning och testning av nya självstyrande fordon. Sverige behöver enligt vår uppfattning en heltäckande strategi för självstyrande fordon.

Fru talman! Elektrifiering har stor potential som drivmedel för bilar. Tekniken har en positiv utveckling, och försäljningen går framåt. Men för att uppmuntra konsumenter att köpa laddhybrider och elbilar måste det bli enklare att ladda fordonen. Vi anser därför att Sverige bör driva på inom EU för att nuvarande standarder för laddning av elbilar samordnas likt det system som planeras för laddning av mobiltelefoner.

Vi vill i sammanhanget understryka att Sverige har en fordonsindustri som ligger i framkant vad gäller trafiksäkerhet och minskade utsläpp. Den utvecklingen måste fortsätta. Sverige har dessutom en nästan helt koldioxidneutral elproduktion, vilket gör att vi är en förebild inom området.

Mot denna bakgrund anser vi att Sverige bör ta fram en heltäckande strategi för elbilar, inklusive produktion av fossilfri el. I dag använder vi 140 terawattimmar. För en väl fungerande elektrifiering av bland annat fordonsindustrin kommer vi att behöva ca 200 terawattimmar till år 2045.

Fru talman! Om vi kan få den tunga trafiken att använda sig av el i stället för dagens drivmedel kommer det enligt vår uppfattning att vara en av de viktigaste reformerna för att minska koldioxidutsläppen i Sverige. En förutsättning för att lyckas med att utveckla välfungerande elektrifierade vägar är att trafikhuvudmännens ansvar för elektrifieringen tydliggörs på strategiskt utvalda sträckor.

En affärsmodell som vi vill lyfta fram är att väghuvudmannen hyr ut vägutrymme till en operatör som bygger infrastrukturen och tjänar pengar på att sälja el till de transportföretag som trafikerar vägen. För att skynda på elektrifieringen kan lämpligtvis E6:an mellan Oslo och Köpenhamn användas som en storskalig testväg för denna modell.

I denna debatt har jag valt att fokusera på elektrifiering, då det är det snabbaste och bästa sättet att minska trafikens koldioxidutsläpp. Men vid sidan av dessa förändringar är det viktigt att lyfta fram den positiva utveckling som sker framför allt i en del av våra större tätorter med bilpooler, cykling och förbättrad kollektivtrafik. Allt detta är bra, men vi måste se till att de system vi jobbar med fungerar i hela landet. Därför är elektrifiering av fordonsflottan och våra vägar en viktig åtgärd för att alla ska få tillgång till bättre infrastruktur.

Elektrifiering förutsätter dock att vi har tillgång till miljövänlig el, men det är en annan debatt som vi får föra i ett annat sammanhang.

Fru talman! Vi står bakom alla våra motioner och reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 1.

Därutöver vill jag önska alla en riktigt god nationaldag i morgon.

Fru talman! Innan jag börjar mitt anförande vill jag säga att jag är väldigt glad att vi har ungdomar som vill följa arbetet som vi gör här i kammaren. Jag har en praktikant som heter Shanelle Esmaeili och som har varit med mig i två dagar. Det är viktigt för återväxten att de unga är intresserade av politiken så att de kan komma in efter oss.

Fru talman! I dag talar vi om väg och fordonsfrågor. År 2018 hade Sverige 5 ½ miljon fordon registrerade. Ökningen har skett snabbt – antalet personbilar har ökat med drygt 400 000 eller ca 10 procent och lastbilar med 100 000 eller ca 20 procent under bara de senaste sex åren. Högkonjunkturen har skapat efterfrågan på lastbilstransporter, och medborgarna har fått det bättre ställt och väljer att köpa en egen bil.

Fordonstransporter ger stor flexibilitet. Samtidigt har det ökade antalet fordon lett till att vi i dag har större utsläpp från vägtransporter trots en rad åtgärder för att minska utsläppen och nå våra klimatmål på 70 procent mindre utsläpp jämfört med 2010.

Vi behöver nu öka takten i omställningen mot mer hållbara vägtransporter. Liberalerna vill inte begränsa trafiken, men vi vill komma åt dess miljöpåverkan.

Ett sätt att göra det är att tillåta längre och tyngre lastbilar på 74 ton på en större del av vårt vägnät. Tester har visat att det kan minska utsläppen med ca 10 procent samtidigt som minskningen i antalet vägtransporter gynnar trafiksäkerheten.

Här är det viktigt att inkludera det enskilda vägnätet, där en upprustning av bärigheten för tunga transporter är nödvändig för att transporter till exempel ska kunna forsla skogsmaterial direkt från källan.

Det enskilda vägnätet är också viktigt för att hela landet ska leva. Vägnätet måste hålla en god standard, och vägunderhållet måste fungera så att vägarna är farbara även vintertid. Detta är viktigt för att vardagen ska fungera i hela landet. Vi får inte glömma att alla vägar i Sverige behöver vara farbara.

Fru talman! Elektrifiering av fordonsflottan är den starkaste framtidstrenden i Sverige för att vi ska kunna nå våra klimatmål. Utvecklingen hos fordonstillverkarna världen över går snabbt, och forskning pågår om nya, mer energitäta batterier. Man tittar även på nya material att använda i batterierna.

Ur ett helhetsperspektiv är det dock elleveransen som är den tidsmässigt svaga länken. Här krävs en kraftfull utökning av elnätet för att fordonen ska kunna försörjas med el. Laddmöjligheter i hemmen och för transporterna kräver tillgänglig och tillförlitlig el.

Elvägar för godstransporter testas nu i Sverige och på flera ställen runt om i Europa. Tekniken har stor potential för att få ned utsläppen från de långväga transporterna. Liberalerna tror verkligen på elvägar.

Vi ser också att den enskilt viktigaste åtgärden i närtid är att starta planeringen för elförsörjningen till elvägarna. Tekniken för elvägar kommer att vara mogen när elförsörjningen är framdragen, så det är viktigt att vi koncentrerar oss på det som det krävs att vi gör först.

Om vi ska nå våra klimatmål kan vi dock inte lägga alla ägg i samma korg. Vi behöver bland annat fortsätta tillämpa reduktionsplikten, undersöka hur vi kan stimulera användning av etanol i ett övergångsskede och följa vätgasutvecklingen. Antalet miljözoner behöver också utökas för att förbättra livsmiljön i våra städer.

Fru talman! Utöver klimatmålen är Sveriges engagemang för nollvisionen viktigt. Ingen ska dö eller bli allvarligt skadad i trafiken. Den successiva övergången från bilar som hjälper föraren till självkörande bilar har som huvudmål att öka trafiksäkerheten men kommer att påverka stora delar av samhället. Det är viktigt att vi politiker förstår komplexiteten. Detta mer att påverka bostäder, infrastruktur, utbildning, företagande, jobbmarknad, vård och omsorg och vår ekonomi.

För att detta ska bli verklighet krävs som ett första steg politiska beslut som säkrar att fordonsföretagen kan testa sina produkter på ett säkert sätt. Sverige har mycket framgångsrika företag inom detta område, och det är viktigt att de kan testa på hemmaplan.

Liberalerna vill se storskaliga tester i verklig miljö så att alla samhällsaktörer, inte bara fordonstillverkarna, kan förstå innebörden av självkörande bilar. Det är därför det är viktigt att vi testar i Sverige. Annars riskerar Sverige att hamna på efterkälken när det gäller att förstå och fullt ut använda potentialen hos självkörande bilar. Vi anser därför att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som möjliggör användning av självkörande fordon i vanlig trafik.

Slutligen vill jag ta upp vikten av att Sverige äntligen implementerar ett EU-direktiv från 2014 och vidtar åtgärder för att kriminalisera manipulering av vägmätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets kilometerställning samt för att fordonets vägmätare ska kontrolleras vid besiktning och mätarställningarna redovisas i besiktningsprotokollet. Detta är väldigt viktigt, dels för trafiksäkerheten och för att vi ska kunna göra de riktiga testerna på dessa bilar vid besiktning och service, dels för att man ska kunna vara säker på att vägmätarställningen är riktig när man köper en bil.

Slutligen vill jag säga att vi i Liberalerna står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bifall bara till reservation nr 4 om självkörande bilar.

Fru talman! Vi debatterar i dag betänkande TU16 Väg- och fordonsfrågor med hela 86 yrkanden från den allmänna motionstiden. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Sveriges regering har ett tydligt mål: Sverige ska bli det första fossilfria välfärdslandet. Det handlar om att bygga ett jämlikt och hållbart land från Haparanda i norr till Ystad hos mig nere i söder, som tar ansvar för att det faktiskt blir en ljus framtid för både människor och klimat. En stor del av det arbetet behöver göras inom trafikutskottets ansvarsområde och inte minst inom det område vi debatterar i dag.

Att vägtrafiken ställs om och blir hållbar är viktigt för att bygga hela Sverige starkt för framtiden. I många delar av landet kan mycket av vägtrafiken flyttas över till exempelvis järnväg och sjöfart. Men i andra delar av landet ser det annorlunda ut. Där är vägarna det enda sättet att ta sig fram, både för gods och för människor som behöver ta sig till jobb, skola och fritidsaktiviteter. Vi måste därför bygga ihop hela landet med hållbara transporter så vi kan bo och leva i hela landet, både i stad och på landsbygd.

Vi socialdemokrater gör nu i regeringsställning den historiskt största satsningen på infrastruktur i modern tid, och vi prioriterar verkligen en hållbar transportpolitik som både bidrar till klimatomställningen och stärker konkurrenskraften. Men för att klara detta behöver vi göra det som Sverige är bäst på, nämligen samarbeta. Inte minst politik och näringsliv behöver kroka arm för att omställningen ska gå snabbare.

Vi ser redan i dag att industrin går före, och det finns många goda exempel på detta runt om i landet. Häromdagen var jag tillsammans med mina socialdemokratiska kollegor i trafikutskottet hos ABB i Västerås och fick höra om deras arbete på just detta område.

Fru talman! Med anledning av klimatomställningen vill jag också särskilt uppmärksamma arbetet med elvägar, som är en del av betänkandet. I Sandviken testas världens första elväg för tunga transporter på allmän väg. På Arlandaområdet pågår projekt med en elväg mellan Arlanda och Rosersbergs logistikområde. Och för mig som Lundabo är det glädjande att kunna konstatera att det just i min egen hemstad pågår ännu ett elvägsprojekt. Jag har själv besökt demonstrationsanläggningen och testat att åka, och det är verkligen fantastiskt att får vara med och uppleva hur snabbt utvecklingen av tekniken går.

Detta gäller såklart även arbetet med att främja utvecklingen av självkörande fordon, som också finns med i betänkandet och som har varit och är något som regeringen och vi i trafikutskottet följer nogsamt.

Fru talman! Därför måste vi politiskt främja den fortsatta utvecklingen och inte i nuläget låsa oss vid enstaka lösningar i ett tidigt skede. Elvägar och självkörande fordon kommer inte att lösa hela klimatutmaningen men är viktiga pusselbitar. Det handlar om att ta till vara de innovationer som elektrifiering och automatisering ger.

Fru talman! När det gäller den del av betänkandet som rör en fossilfri fordonsflotta vill jag lyfta fram det som regeringen inom ramen för januariavtalet kommit överens om gällande att det från 2030 inte kommer att vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieselbilar, samtidigt som samma fråga ska drivas på EU-nivå. Regeringen arbetar samtidigt för att fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut och genom investeringar i produktion och distribution av biogas. Detta är viktigt.

Samtidigt pekar den senaste rapporten från Klimatpolitiska rådet på att vi måste utöka verktygslådan ännu mer med åtgärder för att nå våra mål. Men främst säger rådet att vi måste öka takten – det är allvar.

Fru talman! Ett annat viktigt perspektiv när det gäller klimathotet och Sveriges konkurrenskraft är arbetet med den nationella godsstrategin, som den rödgröna regeringen levererade under förra mandatperioden, och även den högre bärighetsklassen, 74 ton, som nu möjliggjorts.

Möjliggörandet av 74 ton är bra för industrin och bra för klimat och miljö. Det ska främja trafiksäkerheten, och det ska inte riskera framtida värden som rör hållbarhet och bärighet. Jag vill därför särskilt understryka vikten av de medel som regeringen avsatt, hela ca 10 miljarder i nationell plan för att stärka vägnätet och klara högre bärighet. Jag vill också nämna de ca 66 miljoner som regeringen satsat på enskilda vägar genom statsbidrag. De är avgörande för att vägnätet ska stärkas i hela Sverige.

I januariavtalet, som jag nyss nämnde, finns en rubrik som lyder ”Hela landet ska växa”. Där lyfts särskilt fram att vägunderhållet, med särskilt fokus på bärighet och tjälsäkring, ska förstärkas. Det är en tydlig inriktning för regeringens arbete, och det är jag stolt över.

Fru talman! Vi i Socialdemokraterna och Miljöpartiet har ett särskilt yttrande i detta betänkande, och jag vill därför redogöra för våra ståndpunkter i det yttrandet.

Det gäller frågan om manipulation av mätarställningar. Socialdemokraterna anser självklart att fordonsköpare ska vara skyddade från att bli lurade och vilseledda inför ett köp av fordon. Ordning och reda ska gälla!

Dock är vi kritiska till den väldigt snabba process som drivits på av andra partier i utskottet utan ambitionen att få en heltäckande bild av problemet, med risk att rikta skarpa åsikter och tillkännagivanden om åtgärder som vi inte vet med säkerhet kommer åt problemet. Vi socialdemokrater är angelägna om att grundproblemet åtgärdas och att vi hanterar arbetet seriöst. Vi har därför pekat på vikten av en bredare ansats som inte bara utgår från lagstiftning, detta då lagstiftning bara kan anses vara en av flera eventuella åtgärder. Dessutom är lagstiftning inte nödvändigtvis det snabbaste sättet att åtgärda problemet.

Vi påminner också i vårt yttrande om att om det är lagstiftning man vill prioritera krävs ett grundligt utredningsarbete och noggranna överväganden. Särskilt gäller det att se över påföljdsnivåer. Vi beklagar att vår vilja och ambition att få en bredare ansats som inte stänger dörren för andra åtgärder än kriminalisering inte har välkomnats av utskottsmajoriteten.

Jag kan dock konstatera att i slutprodukten, texten från utskottet, har mycket blivit förändrat sedan processen påbörjades, vilket jag ser som ett tecken på att Socialdemokraternas och Miljöpartiets ansträngningar ändå gett viss effekt i ett ordentligt beredningsarbete.

Fru talman! Slutligen: Vi har en stor uppgift framför oss med att fortsätta minska klimatutsläppen, att säkerställa att alla hjälps åt, att det inte läggs ansvar på individen utan att vi tar ett gemensamt ansvar. Trots att uppgiften är stor ska och måste vi klara den. Vi socialdemokrater har en politik som tar ansvar för klimatet, industrin, konkurrenskraften, jobben och trafiksäkerheten, och inte minst för att hela Sverige ska leva, och det är väldigt viktigt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic, Johan Büser, Jasenko Omanovic och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Fru talman! Jag har en fråga till Elin Gustafsson gällande manipulation av vägmätare i bilar. Det är ju inte bara ett svenskt problem, utan även EU-parlamentet har uppmanat medlemsländerna att agera mot medvetet fusk med att skruva tillbaka vägmätare i bilar.

Jag och ett antal andra riksdagsledamöter har vänt oss till ansvarig minister och bett att han ska agera. Vi har då fått svaret att han inte avser att vidta några åtgärder här och nu.

Nu riktar vi i utskottet ett tillkännagivande, alltså en uppmaning eller ett krav, till regeringen att man ska göra två saker. Det ena är att vid kontrollbesiktning av en bil ska uppgifter om vägmätaren föras in och jämföras mot tidigare kontrollbesiktning. Det var ordningen fram till den 20 maj i fjol då föreskrifterna för Transportstyrelsen ändrades så att man tog bort kravet på att jämföra mätarställningen. Nu säger vi att detta måste återinföras.

Det andra är att vi vill att det ska vara förbjudet att medvetet manipulera mätarställningar i bilar. Då säger Elin Gustafsson att detta är åtgärder som inte kommer åt problemet. Jag skulle då vilja fråga henne: Menar Socialdemokraterna verkligen att man genom att ställa krav på kontrollbesiktning och krav på att det ska bli förbjudet att medvetet manipulera vägmätare inte kommer åt problemet? Vad har Socialdemokraterna då för förslag som råder bot på detta här och nu?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågan! Jag tyckte att jag var tydlig i mitt anförande, och vår hållning framgår också av det särskilda yttrande som vi har bilagt i ärendet. Vi socialdemokrater vill, precis som Jens Holm, komma åt grundproblemet. Däremot är vi kritiska till den snabba processen, som har skyndats på av utskottet. Vi ser inte att det har haft den seriösa hantering som vi hade velat se för att man verkligen skulle kunna sätta sig in i detta och grundligt gå igenom vilka åtgärder som behöver vidtas.

Vi ser att lagstiftning bara är en väg att gå. Vi välkomnar, som jag avslutade mitt anförande med att säga, att det har skett en förändring och en utveckling av de formuleringar som utskottet har valt att använda, men vi menar ändå att det hade kunnat vara en bättre process för att vi verkligen skulle kunna vara säkra på att vi nu kommer åt detta.

Tidigare har det bland annat varit möjligt att kontrollera mätarställningar. Vi har också i utskottet fått rapport om att detta inte tidigare användes eller fick den effekt som var tänkt. Ansvarig minister, Tomas Eneroth, har också varit i utskottet och presenterat att det finns en rad olika åtgärder som man skulle behöva titta på.

Jens Holm, jag och resten av Socialdemokraterna är överens om att detta är en viktig fråga. Det är också därför som vi ställer oss bakom detta. Men vi beskriver i vårt särskilda yttrande att vi tror att vi hade kunnat nå ännu längre om vi hade haft en mer seriös hantering av frågan.

Fru talman! Jag är glad över att det är ett enigt utskott som nu kräver att regeringen ska agera mot det omfattande fusket med manipulation av vägmätare i bilar. Men jag förstår fortfarande inte riktigt vad Socialdemokraterna ytterligare, eller i stället för det som vi i utskottet föreslår, tycker att man ska göra för att här och nu komma till rätta med detta problem.

Det kan vara så många som 100 000 bilar bara här i Sverige som rullar med falska uppgifter. Vid kontrollbesiktning ska man inhämta uppgifterna och jämföra dem mot tidigare kontroller. Så gjordes förut fram till maj 2018 då Transportstyrelsen fick nya föreskrifter. Det är under den här regeringens tid.

Vi i utskottet har talat med besiktningsbranschen, och de säger att man mycket väl kan göra så. De vill hämta in de här uppgifterna och jämföra dem med tidigare uppgifter. Varför tycker Socialdemokraterna inte att detta är ett bra förslag?

Och varför ska det inte vara förbjudet att medvetet manipulera vägmätare? Nu står Socialdemokraterna bakom detta, och det är bra, men jag tycker att det är lite märkligt att de inte vill att vi i riksdagen ska agera då regeringen inte gör det? Ska vi inte agera från riksdagen här?

Fru talman! Det tål kanske att upprepas vad jag nyss sa i mitt anförande. Jag sa: ”Socialdemokraterna anser självklart att fordonsköpare ska vara skyddade från att bli lurade och vilseledda inför ett köp av fordon. Ordning och reda ska gälla!” Det är därför vi ställer oss bakom detta.

Vi tycker också att ordning och reda och seriös hantering är viktigt i en beredning av ett ärende. Vi ser att vi kanske hade kunnat nå ännu längre och fått bättre resultat om vi hade haft en bättre hantering av ärendet. Det är alltså detta vi trycker på när vi säger att vi hade behövt höra fler aktörer. Vi har till exempel inte fått höra justitieutskottets syn på de här frågorna.

Vi ser att lagstiftning är en av flera åtgärder för att komma till rätta med detta. Det är en svår och komplicerad fråga, något som både branschen och ansvarig minister har lyft fram.

Vi är helt eniga med Jens Holm i sakfrågan. Vi står bakom detta.

Jag tycker inte att Jens Holm behöver få det att framstå som att vi socialdemokrater inte skulle vara för ordning och reda i den här frågan eller inte vara för att få bukt med det här problemet.

Det är inte heller riktigt att påstå att regeringen eller ansvarig minister inte skulle vilja få bukt med detta. Så har det absolut inte varit, utan ansvarig minister, vi socialdemokrater i utskottet och jag här i dag har varit tydliga. Ordning och reda ska gälla, och man ska inte bli vilseledd.

Det måste dock vara en seriös hantering av processen, och vi ser att det hade kunnat bli mycket bättre om man hade fått lite längre tid på sig att se över alla alternativ och vägar framåt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic, Johan Büser, Jasenko Omanovic och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Fru talman! Jag har en ganska kort fråga till ledamoten Elin Gustafsson.

Vi har talat mycket om fusk i dagens debatt, både vad gäller åkerinäringen och manipulerade mätarställningar.

Jag ska hålla mig till fusket inom transportnäringen. I måndags träffade jag en åkeriägare som hade sålt mer än 30 fordon. Han kan inte bedriva sin verksamhet eftersom han är utsatt för illegal konkurrens.

Elin Gustafsson talade i sitt anförande varmt om att vi ska bli den första fossilfria välfärdsstaten. Men både i Sverige och i Norge har vi en situation där man tar in annat bränsle än MK1-diesel och bygger upp transportverksamhet med utländska fordon och bränsledepåer, mobila verkstäder och mobila däckverkstäder i akt och mening att kunna driva osund konkurrens.

Hur är det tänkt att man ska klara målet att bli den första fossilfria välfärdsstaten när man öppnar dörren för oseriösa företag att bedriva transportverksamhet i Sverige?

Jag har inte belägg för att det pågår båtleveranser med fuldiesel i Sverige. Men jag har belägg för att det pågår i Norge, för det fick jag redovisat för mig i stortinget i måndags. Där anlöper båtar hamnarna för att leverera bränsle utanför systemet.

Vad tänker Socialdemokraterna göra för att förhindra att detta fortgår?

Fru talman! Jag tackar Thomas Morell för frågan.

Thomas Morell sa tidigare i sitt anförande att den politiska ledningen sitter på händerna. Inom området ordning och reda i vägtrafiken, yrkestrafiken med mera har den rödgröna regeringen verkligen inte suttit på händerna. Vi har tagit krafttag för den ordning och reda som Thomas Morell ofta efterfrågar. Men i stället för att bara efterfråga har vi agerat. Vi har med Tomas Eneroth som ansvarig minister arbetat hårt både i och utanför Sverige för att komma åt de olagliga transporterna i Sverige.

Vad gäller utsläppen är det givetvis många åtgärder som krävs. Utländska transporter måste vara med och betala för de utsläpp de gör. Det ingår också i den diskussion om ordning och reda som förs internationellt att vi ska hålla koll på vilka transporter och fordon som kommer in i vårt land.

Här har Socialdemokraterna verkligen inte suttit på händerna utan levererat, och vi kommer att fortsätta att göra det eftersom detta är mycket viktigt.

Thomas Morell verkar vurma inte bara för ordning och reda utan för att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland. Om Sverigedemokraterna nu står bakom detta är jag mycket intresserad av hur ni tänker uppnå det. Sverigedemokraterna har varken levererat vad gäller ordning och reda eller minskade klimatutsläpp, så det får Thomas Morell gärna utveckla.

I detta anförande instämde Denis Begic (S).

Fru talman! Jag tackar Elin Gustafsson för svaret.

Att Sverigedemokraterna inte har levererat beror ju på att vi inte sitter i regeringsställning. Svaret på den frågan är alltså enkelt.

Vad gäller ordning och reda har lagstiftningen skärpts. Problemet är dock att det inte finns någon ute på asfalten som kan göra jobbet. Här har regeringen ett stort ansvar eftersom man inte bemannar kontrollverksamheten så att vi kommer åt detta.

Detta öppnar för illegal verksamhet. Man kan bygga upp mobila verkstäder och däckverkstäder, och man smugglar in bränsle till mobila tankdepåer. Det flyter bränsle utanför vårt system som vi inte har kontroll på och inte får in några skattepengar på. Detta försörjer den illegala transportverksamheten.

Min fråga är jätteenkel: Vad tänker ni göra för att få stopp på detta? Att bara författa lagtext räcker inte. Man måste se till att det finns någon som bär ut verktygslådan och får jobbet gjort. Jag är mycket nyfiken på vad ni tänker göra här.

Fru talman! Jag tackar Thomas Morell för frågan.

Jag repeterar: Om det är någonstans som Socialdemokraterna i regeringsställning med Tomas Eneroth i spetsen som ansvarig minister verkligen har agerat och levererat är det på just området ordning och reda i trafiken.

Vi ska inte debattera polisen i dag. Men jag vet att Thomas Morell ofta brukar lyfta fram den frågan, och det krävs många åtgärder, satsningar och yrkesgrupper för att vi ska kunna kontrollera och följa upp det arbete som görs. Här levererar regeringen gång efter gång.

Vi producerar inte bara lagtext, som Thomas Morell säger, utan vi levererar också konkreta förändringar i verkligheten för att det ska bli ordning och reda i hela transportsektorn så att klimatutsläppen kan minskas och hela landet byggas ihop.

Det krävs många åtgärder, och låt mig understryka att regeringen verkligen inte sitter på händerna. Det har vi aldrig gjort. Vi producerar inte bara lagtext utan vi skapar ordentlig förändring för ett hållbart Sverige som håller ihop – till skillnad från Sverigedemokraterna, som varken tar klimatansvar eller står upp för ordning och reda i trafiken.

Thomas Morell borde i stället berätta hur Sverigedemokraterna ser på detta, för Socialdemokraternas väg framåt är tydlig. Vi måste ta ansvar för såväl klimat och miljö som ordning och reda, och det gör vi och ska fortsätta att göra.

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic (S).

Fru talman! Transportsektorns utsläpp står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Om vi inte lyckas vända utsläppskurvorna och kraftigt minska utsläppen av växthusgaser före 2030 kommer vi inte att nå Parisavtalets mål om att hålla temperaturökningen väl under två grader och helst under en och en halv grad, vilket kommer att få katastrofala konsekvenser.

Transportsektorn är den största utmaningen när det gäller att ställa om till fossilfrihet. Regeringen har satt ett ambitiöst mål om att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter med 70 procent till 2030. Av de inrikes transporternas utsläpp står vägtrafiken för över 90 procent. Här behövs en stor omställning.

När vi talar om omställningen bryts den ibland ned till beteendet, bränslet och bilen, och jag ska behandla dem var och en.

En viktig del i att ställa om transportsektorn är att bryta vårt bilberoende och få oss att ändra beteende. Bilen utgör alltjämt en stark norm, även om denna norm håller på att brytas. Fler behöver välja att transportera sig med kollektivtrafik och cykel. Det gäller främst i våra städer och tätorter där det finns goda möjligheter att välja kollektivtrafik och cykel.

Det är därför mycket positivt att stadsmiljöavtalen är permanentade med 1 miljard per år. De leder till viktiga investeringar i infrastruktur för kollektivtrafik och cykel i våra städer.

Anledningen till att vi behöver minska vårt bilresande är både de utsläpp som bilen genererar och den trängsel som den bidrar till.

På många platser har dock bilen en viktig roll, och den kan inte på ett lätt sätt ersättas med andra transportslag. Därför behöver bilen bli fossilfri. Miljöpartiets politik syftar till att ställa om transportsektorn så att vi gör oss oberoende av fossila drivmedel. Genom satsningen på bonus–malus verkar vi för en omställning av fordonsflottan, med en bonus för den som köper en ny bil och då väljer en klimatsmart bil och med en ökad skatt – malus – för den som väljer en bränsletörstig bil som är dålig för klimatet.

Men de nya bilarna utgör bara en liten del av den totala fordonsflottan. Genom reduktionsplikten ser vi till att den som inte har möjlighet att byta till en fossilfri bil i dag ändå är med i omställningen. Sakta men säkert blandas alltmer biobränsle in i bränslet. Miljöpartiet vill att det ska sättas ett slutår för när fossila drivmedel ska säljas, och vi menar att den sista droppen fossilt bränsle ska säljas senast 2030. Det är själva bränslet, inte motorn i sig, som är problemet, och därför har vi valt att rikta vår politik mot de fossila bränslena. En förbränningsmotor kan ju som bekant köras på biodrivmedel.

I januariavtalet står att ”reduktionsplikten ska vara utformad så att den bidrar till att nå det nationella målet om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter med 70 procent år 2030. Vid en kontrollstation som genomförs 2019 ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020”. Det står också att ”fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut” samt att man ska ”investera i produktion och distribution av biogas”. Detta är viktigt för att vi ska få fler att köra med elbilar men också med biobränslen. Klimatklivet har varit ett viktigt stöd för att antalet laddpunkter ska byggas ut.

Tidigare i debatten lyftes skatten på bensin och diesel fram som alltför hög av Moderaterna. Även om det har varit en separat debatt om denna fråga vill jag ändå nämna den. Jag har full förståelse för att bränslepriset är kännbart för många i samhället. Men med hänsyn tagen till att fordonen blivit mer bränslesnåla och till utvecklingen av våra disponibla inkomster är det inte dyrare att köra bil i dag än för 15 år sedan. Detta är viktigt att komma ihåg.

Det är också viktigt att veta att ökningen av bränslepriset inte beror på bensinskatten. Sedan februari i år har bensinpriset gått upp med ca 1,50, från ca 15 kronor till ca 16,50. Ingen del av uppgången beror dock på höjd drivmedelsskatt, utan den beror på världsmarknadspriset på olja och på valutakursen. Oljeprisuppgången den senaste tiden kan hänföras till bland annat Venezuelas, Libyens och Opecs minskade utbud.

Genom en ökad elektrifiering och genom en ökad produktion av inhemska biodrivmedel, exempelvis biogas, kan vi både minska våra växthusgasutsläpp och minska vår känslighet för världsmarknadens fluktuationer när det gäller priset på olja. Vi behöver en politik som är inriktad på att bryta vårt fossilberoende.

Elfordonen kommer nu starkt och utgör tillsammans med fordon som körs på biodrivmedel, inte minst biogas, den fossilfria framtiden för bilen. Bilar blir också i högre grad automatiserade och uppkopplade i olika grad, vilket har nämnts tidigare i debatten. Det är en intressant utveckling som har potential, inte minst för olika typer av stöd för ökad säkerhet och för att möjliggöra kollektivtrafiklösningar på landsbygden. Det är dock viktigt att förstå att en bil som är automatiserad fortfarande tar lika mycket plats och drar energi på samma sätt som en bil som körs av den som åker.

I EU:s strategi för uppkopplade och automatiserade fordon lyfts det fram att det finns en risk att efterfrågan på att åka bil kommer att öka med automatiseringen, vilket kan leda till mer utsläpp och mer trängsel i våra städer. Det finns också flera etiska utmaningar att ta hänsyn till när det gäller de automatiserade bilarnas beslutsfattande och ansvarsfrågor. Det är därför viktigt att vi ser nyktert på den tekniska utvecklingens potential men också beaktar eventuella problem som den kan orsaka.

Fru talman! Med tanke på att frågan om höghastighetståg också lyftes upp här tidigare av Sten Bergheden vill jag understryka behovet av nya stambanor för höghastighetståg. De utgör en stomme i ett fossilfritt och klimatsmart resande. Kapacitetsbristen på järnvägen är kännbar för oss alla, och därför behövs nya spår. Och när vi nu bygger nya spår är det en självklarhet att bygga räls för moderna tåg som kan gå riktigt snabbt och erbjuda attraktiva restider så att fler väljer att resa med tåget.

Jag vill också kommentera mätarställningsfrågan, som har varit en viktig del under debatten. Det är självfallet viktigt, inte minst ur ett konsumenträttsligt perspektiv, att ta tag i denna fråga. Och det är en självklarhet att det inte ska vara tillåtet att manipulera mätarställningen och på så sätt lura den som köper en bil i andra hand.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att fossilfria transporter är en avgörande fråga för att nå Parisavtalets mål. Vi behöver jobba såväl med beteendet som med bilen och bränslet för att lyckas. Ett fossilfritt och fossiloberoende samhälle ger oss bättre klimat och luftkvalitet men också mer attraktiva städer. Det finns ingen anledning att tveka: Det är dit vi ska.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)