Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Fru talman! Vi ska nu debattera utgiftsområde 22 i statsbudgeten.

Jag vill börja med att konstatera att vi i Vänsterpartiet har lagt fram vårt eget budgetförslag, som vi kallar Vägen ut ur krisen - en plan för jämlikhet och grön omställning. Där satsar vi långt mycket mer än regeringen på att bygga ett mer jämlikt och hållbart Sverige. Därför hänvisar jag till vårt särskilda yttrande i betänkandet.

Det här utgiftsområdet omfattar utgifter på 74 miljarder kronor. Det handlar om viktiga satsningar för minskade utsläpp och för att vi ska nå målet om ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportförsörjningssystem, liksom ett transportsystem som kvinnor och män kan ta del av på lika villkor - alltså ett jämställt transportsystem.

Inte minst handlar det om sektorsmålet för transportsektorn, det vill säga minskade utsläpp med minst 70 procent till 2030. I dagsläget ligger vi långt ifrån det målet. Når vi inte våra klimatmål äventyrar vi goda liv för våra barn och barnbarn. Därför är det hög tid att höja tempot i omställningsarbetet.

Fru talman! Vi befinner oss mitt i en pandemi. Covid-19 är förfärligt på alla sätt och vis. Våra samhällen stängs ned, människor blir arbetslösa, företag går i konkurs och människor dör. Jag talar av egen erfarenhet; jag har haft covid-19, och det var inte att leka med. Därför måste vi göra allt som står i vår kraft för att förhindra fortsatt spridning av den här sjukdomen.

Som alla kriser bär dock även denna ett frö till förändring. När vi nu ska återstarta svensk och europeisk ekonomi måste vi se till att inte upprepa gamla misstag. Vi har en unik möjlighet till en hållbar och rättvis omstart av våra ekonomier, vilket är något som har föreslagits även av bland annat Klimatpolitiska rådet. Detta gäller inte minst transportsektorn.

När jag läser regeringens förslag till budget och de tolv ändringsbudgetar som har kommit under året frågar jag mig dock var kopplingen till våra klimatmål finns. På transportområdet förvånas jag över att regeringen inte ger kollektivtrafiken full kostnadsersättning för de förlorade biljettintäkter den drabbats av som en följd av politikens uppmaningar till människor att inte resa kollektivt. Och var finns visionen för våra städer? När allt fler jobbar hemifrån gapar städerna tomma - transporterna har minskat.

I städer runt om i världen, exempelvis Paris, Milano, Barcelona och Köpenhamn, överger man bilen som norm i stadsplaneringen. Stilbildande är Paris politiska vision om 15-minutersstaden där all relevant samhällsservice ska finnas inom en radie av 15 minuter med gång eller cykel. Man jobbar aktivt med att ersätta bilvägar och parkeringar med cykelbanor och grönområden.

Vi i Vänsterpartiet vill gå samma väg. Därför anslår vi i detta betänkande drygt 10 miljarder kronor för de kommande tre åren i vår helt unika satsning på hållbara, jämlika och transporteffektiva städer - detta för att bygga just hållbara, transporteffektiva och jämlika städer efter corona. Det här kommer att gynna alla invånare i samhället men i synnerhet låginkomsttagare - de som i dag drabbas värst av utsläpp och buller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Därtill anslår vi ett extra statligt stöd till kollektivtrafiken utöver de 2 miljarder som regeringen har utlovat för nästa år. Indragna busslinjer kan inte vara ett alternativ. Kollektivtrafiken ska utvecklas, inte avvecklas.

Vi har nu också en unik möjlighet att få hållbara godstransporter. Trots infrastrukturministerns godsstrategi och godstransportråd har gods inte flyttats över från väg till järnväg och sjöfart, trots att detta var det uttalade målet när strategin och rådet inrättades för drygt två år sedan.

Den miljökompensation på 400 miljoner kronor till järnvägen som regeringen nu föreslår är välkommen, men det finansministern ger med ena handen tar hon tillbaka femfalt med den andra. Det ska nämligen tas 2 miljarder kronor från järnvägen i form av höjda banavgifter. Varför straffbeskatta järnvägen i denna svåra tid? Det vill jag fråga Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Regeringen kan inte längre gömma sig bakom EU i den här frågan. EU har både i en särskild förordning och nu senast i den nya mobilitetsstrategin öppnat för sänkta eller avskaffade banavgifter, allt för att möjliggöra en överflyttning från väg till hållbarare transportslag.

Fru talman! Jag är också förvånad över att regeringen inte tar initiativ till inrättande av så kallade godspendlar på järnvägen så att det varje natt ska kunna transporteras gods från exempelvis Skåne och Göteborg till Stockholm och sedan tillbaka till de platserna. Jernhusen, som förvaltar många terminaler, och hela branschen är redo. Tid på spåren finns numera, men det behövs ett starta upp-bidrag. När får vi se det? Det vill jag fråga regeringspartierna.

Utöver detta avsätter Vänsterpartiet 200 miljoner kronor i en flexibel investeringspott. Detta är utöver nuvarande näringslivspott. Den potten ska kunna ge stöd för utbyggnad av kombiterminaler, omlastningsterminaler och triangelspår. Detta ska i närtid kunna skynda på överflyttningen av gods från väg till järnväg och sjöfart.

Fru talman! Vi behöver också öka persontransporterna på järnvägen. Då behöver vi investera mer både i ny järnväg och i underhåll av befintlig. Därför vill vi i Vänsterpartiet tidigarelägga bygget av flera järnvägssträckor som finns utpekade i den nationella infrastrukturplanen. Vi vill också satsa mer pengar på regionala banor - järnvägar som i dag tyvärr får ligga för fäfot på grund av bristande resurser från regeringen.

Vi behöver även bygga höghastighetsbanor och knyta ihop våra svenska järnvägslinjer med de europeiska. Höghastighetsbanorna måste lyftas ur den ordinarie planeringen och byggas som ett separat projekt i en egen organisation med upplånade pengar. Bygger vi så kan höghastighetsbanorna vara klara omkring 2030.

Vi behöver också ge SJ nya ägardirektiv där de uppdras att köra nattåg ned till kontinenten och ombesörja utlandsbiljetter och där ett ensidigt vinstfokus får ersättas med att köra mer tåg men till rimliga biljettpriser. Marknadsexperimentet i järnvägsunderhållet måste få ett slut. Målet ska vara att få en järnväg i toppklass avseende punktlighet, service och turtäthet. Detta kommer förstås att kosta, men det går att finansiera, bland annat genom en höjd flygskatt och en avgift på långa lastbilstransporter.

Fru talman! Vi behöver se cykling som ett transportslag för vilket cykelinfrastruktur byggs ut i sammanhängande nät med fler cykelparkeringar och ett lånecykelsystem och där cykeln kan få tas med på tåget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vår personbilsflotta behöver elektrifieras. Vi i Vänsterpartiet vill ha ett försäljningsförbud mot nya personbilar som drivs på fossila drivmedel senast 2025. Vänsterpartiet vill inte bygga nya, dyra motorvägar som ökar bilismen och utsläppen. Våra städer måste planeras utifrån gång, cykel och kollektivtrafik, inte utifrån bilens behov.

Mer investeringar behöver också göras för en hållbar sjöfart med hållbara drivmedel. Sjöfartsverkets funktion som ett affärsverk, med ständigt höjda avgifter, är inte rimlig, och detta försvårar den nödvändiga omställningen av sjöfarten. Sjöfartsverket bör därför finansieras som andra myndigheter, främst med anslag från statsbudgeten.

Fru talman! Det här är några exempel på frågor som sorterar inom det utgiftsområde vi nu debatterar och där vi i Vänsterpartiet har konkreta förslag till förbättringar. Det budgetförslag som lagts fram av S-MP-regeringen och som har stöd av Centerpartiet och Liberalerna lever inte upp till de målsättningar som vi i Vänsterpartiet vill se.

Vi i Vänsterpartiet anslår därför 12 miljarder kronor bara i år utöver regeringens budget till omställning av transportsektorn. Vissa undrar kanske hur vi i Vänsterpartiet kan ha råd med de satsningarna. Detta kan vi göra, fru talman, därför att vi avfärdar regeringens skattesänkningar för redan välbeställda. Vi säger att de som smutsar ned ska få betala mer och att de som tjänar mycket ska bidra mer till klimatomställningen. Så kan vi finansiera den nödvändiga omställningen av transportsektorn. Vi i Vänsterpartiet kallar det en plan för jämlikhet och grön omställning.

Fru talman! Jag tycker att det är bra att Vänsterpartiet prioriterar trygghet och minskade klimatutsläpp. Jag minns också att vi under den förra mandatperioden hade ett väldigt konstruktivt budgetsamarbete med Vänsterpartiet.

Jag kan ändå inte låta bli att replikera på utskottets ordförande Jens Holm från Vänsterpartiet när det gäller Vänsterpartiets överdådiga ambitioner för kollektivtrafiken. Vi är vänner av kollektivtrafiken i väldigt stor utsträckning, men jag tror att man kanske ska vara lite försiktig när man i sin budget väljer att blint lyssna på ordföranden för Svensk Kollektivtrafik och det moderata trafiklandstingsrådet i Stockholms läns landsting. När de prognostiserade sina 10 miljarder, som också blir den summa som Vänsterpartiet totalt lägger, beräknade de utifrån en vecka i april då det i praktiken inte var några kollektivtrafikresenärer alls. Så har det ju inte sett ut under året.

När man nu tittar på prognosen för resultatet i till exempel Stockholms läns landsting ser man att de kommer att göra ett överskott på 3,3 miljarder. Kollektivtrafiken i Skåne kommer att göra ett överskott på ungefär en halv miljard. I stället för att använda den halva miljard som vi faktiskt redan har betalat ut till Skånetrafiken via en extrabudget väljer de att bokstavligen lönedumpa, att hyvla i anställningsformer och så vidare.

De här pengarna landar ju inte rätt, och att då gödsla med pengar till saker som i praktiken bidrar till skattesänkningar i våra regioner tycker i alla fall jag inte är bra prioriteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Det är helt sant att vi i Vänsterpartiet vill ge kollektivtrafiken full kompensation för det intäktsbortfall som man har fått under pandemin. Det vill vi eftersom det är vi i politiken och våra myndigheter som uppmanar våra medborgare att inte resa kollektivt. Då tappar våra regionala kollektivtrafikmyndigheter väldigt mycket pengar.

Det är en bedömning som också regeringen gör, men de löper inte linan fullt ut, så att säga. Regeringen har ju anslagit 3 miljarder extra i kompensation till kollektivtrafiken för i år. Det var någonting som vi i Vänsterpartiet backade upp. I den budget som vi debatterar nu har 2 miljarder kronor lagts till. Det tycker vi i Vänsterpartiet också är bra. Men när man tittar på hur anslagen slår ser man att de inte räcker för att kollektivtrafiken ska få full kompensation för sina intäktsbortfall. Jag bedömer att kollektivtrafiken behöver ungefär dubbelt så mycket.

Teres Lindberg säger att Vänsterpartiet har överdådiga anslag till kollektivtrafiken. Ja, vi vill anslå väldigt mycket. Det handlar egentligen inte bara om att kompensera kollektivtrafiken för pandemin, utan vi vill också bygga ut den så att den blir bättre.

Jag skulle vilja veta om Teres Lindberg och Socialdemokraterna anser att den summa som har anslagits nu, 3 miljarder för i år och 2 miljarder för nästa år, räcker som kompensation till kollektivtrafiken.

Fru talman! Jag är faktiskt väldigt bekymrad över den kravapparat som har kommit igång utifrån den pågående pandemin.

Jag tycker att det är viktigt att vi från statens sida är med och kompenserar, stärker välfärden och ser till att sjukvården, kollektivtrafiken och så vidare fungerar. Men jag tycker inte att det är rimligt att vi har regioner som gör överskott till följd av ökade statsbidrag som de inte använder för att stärka välfärden och kollektivtrafiken. De har fått generella statsbidrag för att klara utmaningarna. Därtill har de fått riktade statsbidrag. Men de nyttjar dem ju inte. Då skulle jag vilja säga att det är felprioriteringar av oss. Vi måste se till att de statsbidrag som går till regionerna för att stärka välfärd, sjukvård, kollektivtrafik och så vidare också kommer dessa verksamheter till del, för ytterst är det ju medborgarna som drabbas av det som sker just nu.

Fru talman! Jag kan bara hålla med om att de neddragningar som görs i kollektivtrafiken i Region Skåne och hur man behandlar busschaufförer med dåliga arbetsvillkor, hyvling och annat, är helt oacceptabelt. Man sparar in också här i Stockholmsregionen, men det kanske inte är riktigt lika illa som i Skåne. Jag håller med om att det inte är okej. Men det är en diskussion som snarare ska föras i de församlingarna.

Det som jag noterar är att regeringen inte förmår att ge tillräckligt mycket pengar till kollektivtrafiken för de förlorade intäkterna under pandemin. Nu får vi tydligen ett svar här från Socialdemokraterna, nämligen att man vill straffa de regionerna. Det tycker inte jag är ett acceptabelt sätt att behandla kollektivtrafiken och dess resenärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Det finns skäl att påminna om att detta är en budgetdebatt. Det finns skäl, fru talman, att påminna Vänsterpartiets företrädare Jens Holm om att de 3 plus 2 miljarder till kollektivtrafiken, som ni just diskuterade, inte har funnits i någon budget för innevarande år. De fanns tillgängliga tack vare att det här landet sedan 90-talets början och mitt har fört en sund och klok finanspolitik som har gjort att det här landet, till skillnad från andra länder, hade resurser att sätta in när pandemin slog till. Glöm inte, Jens Holm, när ni börjar strössla miljarder åt olika håll, att om man inte har resurserna kan man inte möta kriserna!

Jag har två konkreta frågor med anledning av Jens Holms anförande.

Har Sverige, enligt Jens Holms sätt att se det, högre eller lägre banavgifter än EU-genomsnittet? Har Sverige jämfört med EU-genomsnittet en mer marknadsorienterad järnvägsinfrastruktur eller inte? Alltså: Högre eller lägre banavgifter än EU-snittet och mer eller mindre marknad i Sverige på järnvägssidan än EU-snittet?

Jag har ytterligare en konkret fråga. Jens Holm har en kraftig satsning på järnvägsterminaler, växelbyte och så vidare. Jens Holm sa i sitt anförande att satsningen var på 200 miljoner kronor. Hörde jag rätt?

Fru talman! Jag tackar för Anders Åkessons frågor.

Det stämmer att regeringen har anslagit 3 plus 2 miljarder kronor till kollektivtrafiken, och som jag sa tidigare räcker det inte till. Det är därför som vi i Vänsterpartiet anslår mer pengar. Det hade varit bra att få stöd från Centerpartiet för de förslagen, men det får vi tyvärr inte.

Sverige har, såvitt jag vet, lägre banavgifter än EU-snittet. Och min bedömning är att Sverige har en väldigt avreglerad järnväg jämfört med de flesta andra EU-länder.

I vårt budgetförslag anslår vi mer än 12 miljarder kronor extra utöver de satsningar som regeringen tillsammans med Centerpartiet gör. Det är en satsning på 200 miljoner kronor - Åkesson hörde rätt - en komplettering av den näringslivspott som redan finns.

Vi vill satsa mer på utveckling av statens transportinfrastruktur med nästan 5 miljarder kronor. Vi vill också göra järnvägsinvesteringar på drygt 1 miljard kronor och sänka banavgifterna.

Vi vill både satsa på stambanorna och rusta upp de regionala banorna i vårt land, bland annat Tjustbanan och Stångedalsbanan, för vi har pengar just för sådana satsningar.

Jag vill fråga Anders Åkesson: Har Centerpartiet några extra pengar utöver regeringens för regionala banor, såsom Tjustbanan och Stångedalsbanan?

Fru talman! Tack för den specifika frågan! Jag och Centerpartiet driver på väldigt hårt för den finmaskiga delen av den svenska transportinfrastrukturen, både väg och järnväg. Men jag tycker att Jens Holms intresse för Tjustbanan och Stångedalsbanan borde rendera en studie i hur mycket man får för 200 miljoner kronor. Transportinfrastruktur är dyrt, i synnerhet på järnväg. 200 miljoner är just ingenting, Jens Holm. Det är en snygg siffra.

Min slutsats när det gäller den stora frågan är att det var två svar som var rätt. Sverige har lägre banavgifter än EU-genomsnittet. Sverige har mer marknads- än planekonomi i sin järnväg jämfört med EU. I Sverige kan vi ha lägre kostnader, tack vare att vi har en effektiv marknadsekonomi i kombination med ett statligt ägt järnvägssystem. Det är jättebra. Borde då inte slutsatsen vara, Jens Holm, att vi ska ha mer marknadsekonomi och därmed kunna sänka EU-genomsnittet vad gäller banavgifter? Det är ju i synnerhet godset som vi behöver få upp på järnvägen för att avlasta vägsystemet. Godset går över landgränser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag välkomnar att Centerpartiet driver mer pengar till regionala banor, men jag kan inte se något genomslag av det i budgeten. Det är därför som vi i Vänsterpartiet anslår mer pengar.

Vårt anslag är 12 miljarder kronor på det här utgiftsområdet. Ungefär hälften av det, drygt 6 miljarder kronor, går till att vidmakthålla och bygga ny järnväg. De 200 miljoner kronorna är en utökning av näringslivspotten, och det är bara per år, så det blir 600 miljoner på tre år.

Vi vill sänka banavgifterna. Vi vill följa det som man gör i många andra EU-länder nu under pandemin, där man sänker eller avskaffar banavgifterna helt och hållet. Jag beklagar att Centerpartiet inte lyckas göra det i den här budgeten.

Fru talman! Jag vill börja med att tillstå att ledamoten Jens Holm har mer pengar i sin budget än vad Kristdemokraterna har.

Jag blev väldigt nyfiken när jag lyssnade på anförandet vad gällde just järnväg och till och med på bristen i anförandet vad gällde väg. Skälet till min nyfikenhet är en liten beräkning som jag, när jag för något år sedan hade förmånen att komma tillbaka till riksdagen, bad en av våra tjänstemän att göra. Om vi ökar godsflödet med 100 procent, vad skulle det få för effekter på lastbilsflödet? Om vi tar 100 procent mer på järnväg, vad innebär det med 2018 års siffror i minskat flöde på lastbil? Svaret är 8 procent.

Det går alltså inte att med trovärdighet hålla ett anförande i kammaren där man stenhårt argumenterar för järnvägen som enda lösning.

Kristdemokraterna vill ha mer järnväg. Vi vill att nordiska triangeln förbättras liksom järnvägen upp till Norrland. Vi anser att det är mycket viktigt att få igång fungerande godspendlar, gärna nattetid när andra flöden inte befinner sig på spåret. Vi är positiva till detta och ligger på ungefär samma budget som regeringen, som för övrigt över tid har ökat budgeten på både järnväg och väg.

Men själva teoribildningen, att ställa transportslag mot varandra, håller inte. Vi kommer att behöva så kallade inlandshamnar där lastbilar för fram gods till järnväg, på samma sätt som vi har riktiga hamnar, enligt mig som bohuslänning, där vi tar emot gods från utland och kan skeppa gods mot utland.

Min grundfråga blir: Hur ska Vänsterpartiet få bort allt gods som måste gå i det finkapillära systemet?

Fru talman! Jag är inte helt säker på att jag hänger med i Magnus Jacobssons resonemang. Hur mycket vi minskar vägtransporter av gods och flyttar över till järnväg och sjöfart beror på vilka investeringar vi gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi i Vänsterpartiet ställer inte transportslag mot varandra, men vi tar avstamp i det som sedan länge är både regeringens politik och politiken på EU-nivå, nämligen behovet av en överflyttning från vägtransporter till hållbarare transportslag som järnväg och sjöfart. Jag noterar till exempel att EU i sin mobilitetstrategi, som publicerades i går, vill öka godstransporterna på järnväg med 50 procent. Det är en fin vision som vi verkligen ska sträva efter att förverkliga.

Fru talman! Det som inte riktigt hänger ihop i Magnus Jacobssons och Kristdemokraternas politik är att de vill försämra förutsättningarna för att transportera gods på järnvägen. De avskaffar den satsning som regeringen gör på 400 miljoner kronor i miljökompensation för godstransporter på järnväg.

Hur kan vi få mer godstransporter på järnvägen när Kristdemokraterna gör det dyrare att transportera på järnvägen? Det blir ju konsekvensen av er politik.

Är det kanske så att Kristdemokraterna inte tycker att det är viktigt att flytta över godstransporter från väg till järnväg? I så fall tycker jag att Kristdemokraterna kan berätta det här i riksdagens talarstol.

Fru talman! Det håller inte att säga att man vill göra mer och sedan lägga fram ett budgetförslag med ensidigt fokus på sänkta skatter och med neddragningar på detta område, inte satsningar.

Fru talman! Det är helt korrekt att vi har tackat nej till en del av regeringens satsningar som vi bedömer som ineffektiva. Vi tror inte att de kommer att ge det resultat som regeringen tillsammans med Liberalerna och Centern tror. Vi gör en helt annan bedömning. Vi tycker nämligen, precis som tidigare företrädare konstaterade, att Sverige har förhållandevis låga banavgifter och en förhållandevis välfungerande marknad, vilket vi är positiva till.

Fru talman! Jag noterar att jag inte får svar på min huvudfråga. Om vi fördubblar godsflödet påverkar det ungefär 8 procent på det rörliga. Det hjälper inte med fler båtar eller fler tåg, för det går inte båt ända fram till min mamma i Delebäck. Det är ett system som hänger ihop, och det är där bristen är. Det handlar inte om brist på pengar utan brist på samhällsanalys.

Fru talman! Magnus Jacobssons räkneexempel får stå för honom, men låt mig understryka att en minskning av vägtransporterna med 8 procent inte vore obetydlig. Det skulle innebära kraftigt sänkta utsläpp, minskat buller och minskad trängsel, och det är precis vad vi behöver.

Lägger man fram ett budgetförslag med minskade anslag till godstransporter på järnväg kommer vi inte att få fler transporter på järnväg utan färre, och det är precis vad Kristdemokraternas politik kommer att leda till.

Fru talman! En av de mest populära tv- serierna i världen just nu är The Crown. Den beskriver drottning Elizabeths snart 70 år vid makten. Den 24 november 1992 höll drottningen ett av sina mest kända och personliga tal. Det året hade varit bedrövligt för landet med ekonomisk kris och för hennes egen familj i och med prins Charles och prinsessan Dianas skilsmässa. Drottningen sammanfattade 1992 som ett annus horribilis, ett fruktansvärt år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! År 2020 har varit ett annus horribilis för världen, för Sverige och för svensk infrastruktur. Vi har kunnat konstatera att hela branscher inom svensk infrastruktur har gått från full verksamhet till att i princip avstanna. Flyget, delar av bussbranschen, kollektivtrafiken - listan på krisande branscher är lång.

Vi vet inte när krisen är över. Vaccinet är dock ett ljus i tunneln som ger hopp om ett bättre 2021.

Ett vet vi dock med säkerhet, och det är att vi under lång tid kommer att leva med efterverkningarna av coronakrisen. I det korta perspektivet handlar det om att här och nu stötta och hjälpa branscher. I det lite längre perspektivet handlar det om att bejaka alla de möjligheter som ligger framför oss om vi bara förmår att lyfta blicken. Trots detta annus horribilis befinner vi oss nämligen mitt i ett tekniksprång som kan beskrivas som ett paradigmskifte.

Utvecklingen av elflyg, elbilar, biodrivmedel och vätgas går svindlande fort. Batterieffekten har fördubblats på två år, och vi kan troligtvis börja flyga med el från 2025. Det finns också en enormt stor och outnyttjad möjlighet att utvinna biodrivmedel från skog och jordbruk, och forskningen om vätgas tar ständigt nya steg. Längre bort mot horisonten anar vi framtiden när hyperloop nu testkörs. Allt detta är spännande och viktigt.

Fru talman! Moderaterna bejakar i sitt budgetförslag samhällsekonomisk nytta och teknisk utveckling där förbränningsmotorn driven av fossila bränslen fasas ut inom alla färdslag. Inom ett drygt decennium kommer troligtvis alla transportslag att vara fossilfria.

Människor och företag behöver ett klimatsmart, effektivt, hållbart och konkurrenskraftigt transportsystem som de kan lita på. Vi vill att samhällsekonomisk nytta ska vara vägledande för beslut inom infrastrukturen. I vår budget prioriterar vi därför långsiktiga investeringar i biodrivmedelstillverkning och elektrifiering av vägar, hamnar och flygplatser. Detta bidrar sammantaget till fler jobb och stärkt konkurrenskraft samtidigt som transporternas utsläpp minskar.

Moderaterna vill se en modern hållbar politik för fler jobb och ökat pendlande.

Visserligen ligger vår elektrifieringssatsning inte i trafikutskottets utgiftsområde, men i vår budget finns en historisk satsning på 2 miljarder på elektrifiering av transportsektorn.

Inom trafikutskottets utgiftsområde tillför vi 1 miljard mer än regeringen till regionerna som kompensation för bortfallet av intäkter i kollektivtrafiken under pandemin. Det är viktigt att kollektivtrafiken fortsätter att fungera under pandemin för dem som måste använda den och att den finns kvar och är välfungerande den dag vi kan börja använda kollektivtrafiken fullt ut igen.

Vi satsar också 100 miljoner mer än regeringen på de icke-statliga flygplatserna. I dagsläget riskerar flera av dem nedläggning. Vi vill också ge stöd till alla icke-statliga flygplatser och inte som regeringen utesluta vissa av dem.

Slutligen satsar Moderaterna 250 miljoner kronor mer än regeringen på vägunderhåll. Missnöjet är stort ute landet, där många ser att hastighetsgränserna sänks i stället för att vägarna underhålls. Så sent som i dag var sex socialdemokratiska kommunalråd ute i Dagens Samhälle och beklagade sig över just detta faktum. Vi vill öka trafiksäkerheten genom att satsa på underhåll i stället för att sänka hastigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Det finns alltså även under ett så hemskt år som 2020 goda skäl att känna hopp och tillförsikt inför framtiden. Detta förutsätter dock att vi fattar rätt politiska beslut i dag. Många beslut inom det infrastrukturpolitiska området fattas utifrån grunden att vissa trafikslag är bättre än andra för klimatet.

Regeringens politik utgår från att situationen år 2030 kommer att vara snarlik den år 2020. Detta är ett orimligt antagande givet den snabba tekniska utveckling som just nu pågår, där vi ser att fossila förbränningsmotorer successivt byts ut mot fossilfria alternativ. Teknisk utveckling av bland annat elmotorer och vätgas tillsammans med biodrivmedel skapar helt nya förutsättningar för alla trafikslag.

Det är både ekonomiskt och miljömässigt oklokt att exempelvis försöka använda pandemin för att svälta ut flyget. Moderaterna ser infrastrukturen som en helhet där alla trafikslag behövs, och effektivitet, samhällsekonomisk nytta och klimathänsyn är det som ska styra alla investeringar. I andra länder går trenden mot att knyta ihop trafikslagen och exempelvis säkerställa att det finns järnväg kopplad till flygplatser. I Sverige är det bara Kramfors och Arlanda som har den kopplingen, och tittar man på utvecklingen när det gäller nya stambanor, om de någonsin blir byggda, ser man att förslaget just nu är att ta bort stationen vid Landvetter.

Fru talman! Regeringens politik kan, när den är som bäst, sammanfattas med orden för lite och för sent. Det är bra att regeringen är positiv till biodrivmedel, men det har snart gått två år sedan den utredning som Maria Wetterstrand höll i blev klar och presenterade sina förslag. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet.

Det är bra att stötta kollektivtrafiken inom regionerna, men regeringen ger minst 1 miljard för lite. Det var först på regeringens andra mandatperiods tredje år som regeringen tillsatte en elektrifieringskommission. Allt detta är exempel på att göra för lite och för sent.

Fru talman! Vi moderater är djupt oroade för flygets framtid i Sverige. Vi behöver ett väl fungerande inrikesflyg och fler direktlinjer ut i världen, inte färre. Signalerna från regeringen oroar. Mitt under brinnande pandemi beställer regeringen en rapport från Swedavia om möjligheten att lägga ned Bromma i förtid. Redan tidigare har Arlandarådets slutrapport lagts i en byrålåda undan offentlighetens ljus, och nu kommer flera signaler från regeringen om att det inte längre är aktuellt att utveckla Arlanda alls. Signalen är att flyget inte är önskvärt.

I veckan gick Svenskt Näringsliv ut och var tydliga när det gäller flygets betydelse för företag och tillväxt. Vi moderater vill att Arlanda ska utvecklas till Nordens ledande flygplats, inte bli en matarflygplats till Kastrup. Flyget ställer om, och utsläppen minskar. Det gäller att vi skapar förutsättningar för framtiden och för framtidens elflyg.

Moderaternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivå som riksdagen fastställde den 25 november. Moderaternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Moderaternas politik inom utgiftsområde 22.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag skulle inledningsvis vilja berömma Moderaterna för att de för drygt elva år sedan satte sig vid ratten i förarsätet och tog fram de höga klimatmål som Sverige har för transportsektorn. Det är faktiskt samma mål som vi fortfarande har och som sju av tio riksdagspartier ställt sig bakom. Det handlar om att vi ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och om etappmålet att minska utsläppen med 70 procent till 2030.

Men om ni moderater ska vara trovärdiga, Maria Stockhaus, måste ni sluta att sabotera klimatpolitiken. Den är för viktig för att vi inte ska kunna hålla en enad front. Det svenska näringslivet efterfrågar i dag snabbare leverans av politiken. När näringslivet nu är på måste de känna en trygghet i att klimatpolitiken, oavsett majoritet, ändå måste fortgå och att det finns en samsyn.

Häromdagen var Volvos vd ute och sa att vi borde förbjuda bensinbilarna. Scania har under väldigt lång tid skrikit om satsningar på elvägar, men ni väljer att i stället bara prata. Ni säger i verkligheten nej till att driva en politik som ger effekt i verkligheten. Jag funderar verkligen på hur ni tror att ni ska kunna klara klimatmålen, när ni har gått från att sitta i förarsätet till att närmast kliva ur bilen och sätta er i en släpvagn som är parkerad i en uppförsbacke, har illa fungerande bromsar och sakta rullar bakåt.

Hur ska ni klara klimatutmaningarna med de förslag som ni lägger fram i ert budgetalternativ?

Fru talman! Teres Lindberg kommer med väldigt svepande anklagelser. Jag kan hålla med om att vi är helt överens om målen, men jag tror att vi har lite olika syn på vägen dit och hur vi ska nå dem. Om det är någon som har satt sig i en släpvagn i uppförsbacke är det regeringen, med tanke på den omfattande kritik som regeringens klimatpolitik har fått - att den är ineffektiv, att det är mycket plakatpolitik och att väldigt lite av politiken får effekt på klimatet.

I vår budget lägger vi bland annat 2 miljarder på elektrifieringen, för att få fart på den. Detta om något, att fasa ut fossildrivna transportslag och gå mot en mer elektrifierad fordonsflotta, är en av de viktigaste åtgärder vi kan göra. Det ska vara möjligt att köra elbil överallt.

Min bild är att regeringen som sagt vidtar en massa åtgärder som inte har någon effekt och som bevisligen inte har det eftersom man får så mycket kritik när åtgärderna utvärderas. Man har låst fast sig vid en enorm satsning på höghastighetståg som inte kommer att göra någon som helst nytta för klimatet. I bästa fall blir det 2030 eller 2050 - 2030 tror jag faktiskt inte håller. Detta lägger en våt filt över andra viktiga infrastrukturinvesteringar.

Jag skulle vilja säga att om det är några som sitter fast i kärran i uppförsbacke är det regeringen, som inte tar till sig ny teknik och inte ser framåt.

Fru talman! Jag kanske kan konkretisera lite. I verkligheten, Maria Stockhaus, vill ni ta bort satsningen på Klimatklivet, som handlar om 2 miljarder kronor och utbyggnad av laddinfrastruktur. Den vill ni ersätta och i stället satsa 1 miljard på laddinfrastruktur. Ni vill slopa den satsning på en halv miljard som vi har på elektrifierade transporter. Ni vill också ta bort de satsningar vi har på ökad cykling inom ramen för stadsmiljöavtalet. Ni vill ta bort miljökompensationen för godstransporter på järnväg - 400 miljoner. Ni vill slopa satsningen på nattåg till Europa. Och ni säger nej till satsningarna på bioraffinaderier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Den största satsningen i ert budgetförslag handlar om att sänka bensin- och dieselskatten med 1 krona - 6,8 miljarder. Jag frågar mig verkligen: På vilket sätt bidrar detta till att klara klimatmålen på transportområdet?

Fru talman! Vi har som sagt 2 miljarder till elektrifiering och ett antal andra satsningar, till exempel på längre tåg. Jag tycker att Teres Lindbergs exemplifiering är ganska tydlig när det gäller en ineffektiv klimatpolitik, som dessutom är ganska ogenomtänkt. Det handlar om nattågen ut i Europa. Det har visat sig att det inte är möjligt att göra detta eftersom länderna ute i Europa inte är intresserade av att vi ska kunna köra dessa tåg på deras räls, och då går det inte att genomföra.

Jag misstänker att det från början är ett miljöpartistiskt förslag och något som man gick till val på. Det är ett väldigt dåligt underbyggt förslag som lagts fram när det i slutändan visar sig inte vara möjligt. Att göra det lättare att boka tågbiljetter ut till Europa och se till att man jobbar på EU-nivå för att underlätta för människor att ta tåget i stället för att det ska krävas en doktorsavhandling för att ge sig ut och åka tåg i Europa skulle ha mer effekt än att försöka förhandla med regeringar eller statliga tågbolag i andra länder som inte vill. Jag vet inte hur mycket tid och pengar man ska lägga ned innan man ger upp detta.

Fru talman! När Maria Stockhaus talade om tv-serien The Crown kände jag att det var dags att ta replik. Jag följer den. Det är en gripande serie; jag håller verkligen med om det. Jag är inne på fjärde säsongen och tycker att särskilt porträtteringen av högerpolitikern Margaret Thatcher är intressant. Hon motarbetade avskaffandet av apartheid, bedrev en aktiv kampanj mot fackföreningar och sådant.

På tal om Storbritannien och järnvägen är det rätt många järnvägscener i The Crown. De reser mycket med tåg.

Storbritannien var tidigare än vi med att avreglera sin järnväg och även underhållet av järnvägen. Det gjorde man 1993, såvitt jag kommer ihåg. Det gick inte alls bra. Man hade mängder med stora problem med privata företag som inte skötte de uppdrag de skulle sköta. Det skedde också ett antal stora dödsolyckor i början av 2000-talet.

År 2002 återförstatligade man ansvaret för underhållet, och jag tror att alla i Storbritannien håller med om att det är mycket mer integrerat och sammanhållet nu när staten har ansvaret för det. Sedan lägger man ibland ut på privata aktörer det man inte kan göra i egen regi. Det tycker jag att vi kan lära oss av.

Maria Stockhaus talade om flygplatser, både Arlanda och Bromma. Det är viktigt att kunna ta sig till flygplatser på ett enkelt sätt. Men här i Stockholm har vi Arlanda Express, som är helt avskuren från den ordinarie kollektivtrafiken. Vi har världens högsta biljettpriser för att resa till en flygplats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Här håller jag helt med Moderaterna i Stockholmsregionen, som vill att staten ska ta över ansvaret för att köra tågen till och från Arlanda och inte att det ska vara ett privat riskkapitalbolag som gör det. Håller Moderaterna i Sveriges riksdag med om detta?

Fru talman! Järnvägsscenerna i The Crown är fantastiska - att åka tåg så ser helt underbart ut.

När det gäller Arlanda Express finns det i vårt budgetförslag en kläm om att omförhandla, för vi tycker inte att det är rimligt med de biljettpriserna. Vi kan också se att det är färre som åker kollektivt till Arlanda än till exempelvis Kastrup och Gardermoen. Absolut, det är oerhört viktigt att kollektivtrafiken fungerar och hänger ihop i en helhet. I dagsläget sticker Arlandabanan ut. Den är lite apart, och den gynnar inte kollektivtrafikåkandet till flygplatsen. Det har vi med i vår motion att vi vill se över.

Fru talman! Det var glädjande att höra. Då kanske Moderaterna och Vänsterpartiet kan se till att regeringen gör något. Dessvärre lät regeringen förra sommaren förlänga den privata driften av Arlanda Express ända till 2040, något som för mig är helt obegripligt.

Det finns en annan flygplats här i Stockholm. Den heter Bromma flygplats, och som vi hörde kämpar Moderaterna med näbbar och klor för att vi ska fortsätta flyga till och från Bromma. Detta trots att väldigt få gör det nu och trots att Swedavia säger att de inte kan driva den flygplatsen vidare, för de tror inte att tillräckligt många kommer att flyga till och från Bromma.

Arlanda kan enkelt ta över all den trafiken, och då har vi möjlighet att bygga en helt ny stadsdel med 30 000 nya bostäder och massor av arbetsplatser och annat i Bromma där flygplatsen finns i dag.

Kan inte Moderaterna tänka sig att omvärdera sitt krampaktiga grepp om Bromma flygplats och att vi i stället förlägger alla flyglinjer till Arlanda?

Fru talman! Nu har ju Stockholms stad och Swedavia ett avtal fram till 2038. Jag tycker att det är ansvarslöst av regeringen att säga åt Swedavia att ta fram den här rapporten nu. Det skapar en ännu svårare situation när det gäller osäkerhet för flyget.

Det är inte så enkelt som Jens Holm ger sken av att flytta över. Det finns regler om slottider och annat som Swedavia själva säger gör att det inte går att starta upp motsvarande de sträckor som normalt flyger till Bromma på Arlanda. Då bryter man mot reglerna, och det kan man inte göra eftersom det är internationella överenskommelser.

Jag tycker att det är viktigt att inrikesflyget till och från Stockholm funkar. I dagsläget går inte det att säkra om man inte gör förändringar och bygger ut Arlanda.

Swedavia säger också att javisst, under pandemin finns det fysisk plats även om det inte finns slottider. Men den dagen flyget kommer igång igen, vilket alla räknar med att det gör, då finns det inte plats. Därför behöver Arlanda byggas ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Då Sverigedemokraternas budgetalternativ ligger över den beslutade ramen väljer vi att avstå från ställningstagande och i stället lägga fram ett särskilt yttrande.

Vi befinner oss i en extraordinär tid som vi önskar aldrig hade uppstått. Pandemin har slagit urskillningslöst mot de flesta och inte minst mot infrastrukturen.

Tyvärr kommer jag inte att hinna tala om hela vår budget inom utgiftsområde 22, men den finns att se i sin helhet på riksdagens hemsida.

Fru talman! Sjöfarten har stora problem, inte minst kryssningsfartygen som inte kunnat köra med passagerare. Flyget har minskat kraftigt, och flera bolag står inför konkurs. Järnvägen har också drabbats hårt och fått minskade intäkter då resandet minskat och man behövt minska antalet resande ombord på tågen. Kollektivtrafiken är inget undantag - den går med stora underskott.

Den budget som Sverigedemokraterna har tagit fram är extra stor. Vi satsar 18 miljarder mer än regeringen på utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Mycket av de extra medel vi satsar är för att lindra effekterna av pandemin. Vi anser att den gemensamma infrastrukturen betingar ett enormt värde och är en resurs som måste förvaltas långsiktigt och kontinuerligt, underhållas och utvecklas. Vi har inte råd att förlora infrastruktur.

Vi anser att samhällsekonomiskt sunda satsningar måste göras där de gör störst nytta samtidigt som hänsyn tas till aspekter som landsbygd, kommuner, familjeliv och företagande.

It-infrastrukturen har stor påverkan på vår framtida infrastruktur. Framför allt har behovet av robust bredband ökat under pandemin, då folk uppmanats att arbeta hemifrån. Dessutom tvingas många i riskgrupper att leva sitt sociala liv digitalt.

Vi kan dessvärre konstatera att utbyggnaden av bredband inte skett i den takt som är önskvärd och att det är landsbygden som blivit mest eftersatt. För att påskynda och underlätta utbyggnaden av bredband på landsbygden behövs mer medel. Vi skjuter därför till ytterligare 1 miljard för att öka takten i bredbandsutbyggnaden.

Fru talman! Järnvägen behöver både underhållas och byggas ut. Vi satsar 500 miljoner extra på ökat underhåll för att minska den befintliga underhållsskulden. Utöver det satsar vi ytterligare 2 miljarder som ska användas till att tidigarelägga projekteringar samt till byggande av ny järnväg. Det finns stor vinning i att bygga bort flaskhalsar och optimera sträckor, öka hastigheten på järnvägen till 250 kilometer i timmen där det är ekonomiskt försvarbart och möjliggöra längre och tyngre godståg.

Sverigedemokraterna vill även hjälpa tågföretagen i dessa svåra tider genom att ersätta dem för de inbetalade banavgifterna för år 2020 på grund av pandemin. Det är en satsning på närmare 2 miljarder kronor.

Fru talman! För att minska underhållsskulden för det statliga vägnätet har vi avsatt 500 miljoner. Därtill föreslår vi ytterligare 2 miljarder som ska gå till utbyggnad och nybyggnation av det statliga vägnätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I dessa tider är även kommunerna hårt drabbade ekonomiskt, och för att hjälpa kommunerna riktar vi ett stöd på 1 miljard för att rusta upp det kommunala vägnätet.

Vi föreslår även 250 miljoner till en ny näringslivspott - ett stöd för nya väganslutningar till nyetablerade företag som industrier och lager eller, till exempel, det nya landbaserade laxföretaget i Tanum.

I syfte att minska trafikens utsläpp pågår flera projekt med elvägar. Detta utvecklingsområde är i en fas där det finns behov av att utföra fler tester på vanliga vägar, och därför anslår vi 150 miljoner för fler etableringar och teststräckor.

Fru talman! Vi anser också att det ska råda sjysta villkor på våra vägar. För att åstadkomma detta anser vi att cabotagetransporter ska registreras vid ankomst till vår gräns och förespråkar att ett elektroniskt övervakningssystem införs för att förbättra polisens kontrollmöjligheter och därmed förhindra olaglig cabotageverksamhet.

Vi anser också att det finns ett behov av att bygga fler kontrollplatser över hela Sverige, riktade främst mot den tunga trafiken, för att underlätta polisens arbete och förbättra trafiksäkerheten.

Fru talman! Jag pratade tidigare om flyget, som har drabbats hårt. Vi kan också konstatera att de regionala flygplatserna har drabbats hårt under coronapandemin. För att förhindra nedläggningar av regionala flygplatser anser vi att det behövs ett stöd som riktas till alla regionala flygplatser. Där anslår vi 125 miljoner utöver regeringens budget.

Sedan, fru talman, går vi in på Sjöfartsverket. Sjöfartsverket har det tufft ekonomiskt, och för att sjöfarten inte ska tyngas med avgiftshöjningar anslår vi 1 miljard under 2021. Av dessa medel ska 500 miljoner användas som stöd till Sjöfartsverket för att minska sjöfartens farledsavgifter och införa en miljöstyrande farledsavgift. Vidare ska 250 miljoner gå till att finansiera isbrytningen, vilket också innebär en lättnad för övrig sjöfart i form av sänkta farledsavgifter.

För att kunna utnyttja sjöfartens kapacitet maximalt måste farleder och hamnar vara tillräckligt djupa. Vi bidrar med 150 miljoner för att stärka muddringen vid Malmporten i Luleå så att vi inte lamslår gruvnäringen uppe i Norrland.

På grund av pandemin har färre åkt kollektivt. Kollektivtrafiken drog ned på antalet avgångar, men då trängseln ökade och regeringen uttryckte att kollektivtrafiken bör ha samma intensitet som tidigare återgick man till en hög intensitet, vilket har resulterat i stora underskott. Trafikutskottet har fått information om att kollektivtrafiken går back med cirka 1 miljard i månaden över hela Sverige. Sverigedemokraterna ser allvarligt på detta och vill undvika massuppsägningar inom kollektivtrafiken. Vi tillskjuter därför 6 miljarder utöver regeringens budget.

Fru talman! Jag blir ändå lite konfunderad när jag läser Sverigedemokraternas budgetförslag, inte minst för att november månad var den varmaste som någonsin uppmätts. Jag är, likt väldigt många andra i vårt samhälle, ganska bekymrad över de klimatutmaningar vi står inför, inte minst för att jag är förälder. Jag drömmer ändå om att kunna lämna efter mig ett bättre samhälle till mina barn och barnbarn. Det tror jag att vi är många som gör.

Men när man läser ert budgetförslag ser man att där finns nästan ingenting för att klara klimatutmaningarna. Så jag undrar helt enkelt: Hur ser ni sverigedemokrater på klimatet inom transportområdet? Är det en helt oviktig fråga för er? Är ni inte bekymrade över den globala uppvärmningen - att förra månaden var den varmaste någonsin? Man har inte mätt någon varmare. Är ni inte bekymrade över detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Det är klart att man kan vara orolig över klimatet. Vi vet också att det sker förändringar i klimatet, och vi har satsningar på klimatet. Däremot har vi kanske inte samma satsningar som Socialdemokraterna; vi har olika vägar att nå målet.

Vi satsar till exempel på elvägar. Och vi kan titta på underhållet av järnvägen. Där satsar vi pengar för att mer gods ska kunna gå och fler personer ska kunna transportera sig.

Vi kan ta ett exempel. Nere i Ramlösa och Lund är det i dag näst intill ingen trafik över huvud taget på Västkustbanan, för underhållet är så fruktansvärt eftersatt. Denna trafik går i stället med buss. Är det en bra miljöåtgärd att inte satsa på underhållet av järnvägen och därmed tvinga dem som vill åka på järnvägen att i stället åka buss?

Vi har alltså lite olika sätt att nå målen. Vi vill ha robusthet, men vi vill också ha ett bra klimat. Jag har också barn, och jag vill också ha barnbarn i en framtid. Det är klart att vi ska ha en bra miljö för våra barn och barnbarn. Men vi har olika sätt att nå samma mål.

Fru talman! I verkligheten vill ni skära på nästan varje klimatsatsning i den här budgeten. Ni vill helt avveckla bonus-malus-systemet, ni vill ta bort Klimatklivet och så vidare. Er kanske största satsning handlar om internationella klimatinvesteringar, men där vill ni samtidigt skära ned med 16 miljarder på biståndet. Stora delar av vårt bistånd går i dag till just klimatinvesteringar.

Er budget är alltså verkligen kontraproduktiv. Jag är otroligt bekymrad över att väljarna i Sverige inte har kontroll på hur ni sverigedemokrater ser på klimatfrågan - att det verkligen är en icke-fråga.

Det är helt ovidkommande att jämföra med en upprustning av en bana som gör att folk måste ta bussen i stället. Det handlar ju om att det ska bli bättre så småningom.

Vi behöver ha skarpa, gemensamma mål och peka ut en riktning för Sverige. Det har vi faktiskt, och det vore önskvärt att också Sverigedemokraterna kunde ställa upp på klimatmålet att vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

Fru talman! Vi fick höra här att det måste bli sämre innan det blir bättre vad gäller järnvägen Ramlösa-Lund. Jag kan upplysa ledamoten Lindberg om att järnvägen mellan Ramlösa och Lund inte är mer än 20 år gammal. Den ska hålla i 40 år. Genom att dra ned på underhållet på våra järnvägar kastar man skattemedel rakt ut i sjön, medel som man hade kunnat använda till så mycket annat.

För att upprätthålla eller byta ut spåren snackar vi om investeringar på någonstans mellan 100 och 150 miljoner kronor. Vi har personer som arbetspendlar som får ett tidstillägg på en eller en och en halv timme för att ta sig till arbetet. Det är inte okej!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Det är fascinerande att följa budgetdebatten på trafikutskottets område. Det handlar om saker som förvisso är väldigt viktiga men som händer i den omedelbara närheten av Riksdagshuset med omnejd. Egentligen handlar ju det här politikområdet om hur vi håller hela landet rullande. Det handlar om människor oavsett var de bor i landet och om gods som behöver transporteras i och utanför landet och om hur det ska gå till. Det är därför det anslås väldigt många miljarder i landets budget.

Fru talman! Exemplen med siffror är också fascinerande - 200, 300, 500 och så vidare - men det man ska ge akt på är om det är miljoner eller miljarder som det handlar om. Det är en väldig skillnad.

Jag fick lära mig om skillnaden på ett mycket pedagogiskt vis av en trafikverkstjänsteman vid ett tillfälle. Tjänstemannen blev upprörd när någon sa: Det är ju bara en miljard till! Då spände den ärrade tjänstemannen ögonen i vederbörande och sa: Vet du vad det är för skillnad på en miljon och en miljard, pojk? Det vet man väl, tänkte jag. Han gav en väldigt bra bild som jag tycker att vi ska komma ihåg nästa gång vi skriver anföranden: Om jag ger dig en miljon kronor i nytryckta tusenlappar är det en liten pappersbunt på 1,4 kilo, men ska du klämma ur mig en miljard kronor i nytryckta tusenlappar är det 1,4 ton.

Vi ska komma ihåg detta och ha lite större respekt för siffrorna. När vi skriver våra anföranden ska vi också tänka på att det är en väsentlig storhetsskillnad när man anslår 200 eller 300 miljoner till ett landsomfattande järnvägssystem eller 2 eller 3 miljarder. Det finns skäl till det.

Varför har vi en transportinfrastruktur, och varför satsar vi nästan 80 000 miljoner kronor på den? Jo, det är för att logistikens blodomlopp för människor och gods i hela landet ska fungera på ett bra sätt.

Centerpartiet talar om fem transportslag. De fyra klassiska är väg, järnväg, sjöfart och flyg, och det femte - det moderna, som vi har blivit väldigt varse sedan pandemin slog till - är it. Alla dessa fem arbetar tillsammans. Inget av dem är fulare eller finare eller sämre, utan de förutsätter varandras existens.

Alla fem har en stark klimatpåverkan. Centerpartiet står verkligen bakom 70-procentsmålet 2030, det vill säga att vi då ska ha reducerat klimatpåverkan med 70 procent i förhållande till vad den var 2010. Det är en jättetuff utmaning. Den är helt i linje med Parisavtalet, men den är dessutom möjlig. Den är möjlig och måste gå att förena med fortsatt hög mobilitet för människor och gods i hela vårt land, ett stort och glesbefolkat land i Europas ytterkant. Det är detta trafikpolitiken handlar om.

När vi förde motsvarande debatt här i kammaren i december i fjol hade nog ingen av oss hört talas om covid-19. Runt trettonhelgen fick vi höra talas om det. En del sa corona, andra sa covid. Vi visste inte riktigt vad det var. Det var något som var borta i Kina. Men ett stycke in på vårkanten började det synas i Göteborg. Containertrafiken från Kina och flödet av varor in till Skandinavien stannade av, för fabrikerna i Kina levererade inte.

På ett fullständigt genomgripande sätt har pandemin förändrat förutsättningarna för individer i vårt land och på hela planeten, för länder och för hur vi beter oss mot varandra. Flyget är väl det trafikslag som har drabbats mest drastiskt genom att det i stort sett står på backen. Kollektivtrafiken har nämnts i diskussionerna här. Den har haft enorma utmaningar, både för att man har saknat passagerare och för att man ska kunna erbjuda ett utbud av resor på ett så smittsäkert sätt som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Den för landet, för oss som individer och för industrin så extremt viktiga godstrafiken har faktiskt fungerat väldigt bra. Hade inte godsflödena fungerat - med gods som kommer till det här landet med flyg, sjöfart, tåg och landsväg - hade det funnits skäl att hamstra både toapapper och annat, vilket gjordes i ett vanvett i inledningen av pandemin. Senare kom vi till insikt om att det inte behövdes, för medicinen, maten, mjölken och vad det nu är som vi behöver finns på hyllorna, och leveranserna funkar.

It, det femte transportslaget, har blivit hemförlovade skolelevers, hemförlovade tjänstemäns och distansarbetande människors livlina för att kunna utföra ett arbete, studera och kommunicera. Detta har också på ett mycket dramatiskt vis visat var de vita fläckarna i vårt land finns, där bredbandet ännu inte är utbyggt. Av detta skäl och med stark pådrivning av Centerpartiet, som för övrigt står bakom denna budget i dess helhet, finns det också en stor anslagsökning för att bygga ut bredband i Sverige under de kommande åren.

Effekterna av pandemin har varit mycket dramatiska. Vi får inte hamna i ett läge där människor sorteras i A- eller B-lag beroende på om de har uppkoppling och kan arbeta hemifrån.

Den här budgeten innehåller ökade pengar också för väg och järnväg. I synnerhet finns det skrivningar som jag personligen och Centerpartiet har varit med och fört in och som styr pengarna mot det finmaskiga väg- och järnvägsnätet.

Det är aldrig tillräckligt med pengar. Den dagen kommer inte solen att gå upp när någon står i denna talarstol och säger att det är tillräckligt med pengar för transportinfrastruktur, det räcker nu! Vi kommer aldrig att få uppleva det. Men i den budget vi nu diskuterar är det mer pengar än i fjol, och under året har det på grund av pandemin pumpats in mer pengar än någon av oss kunde föreställa sig när vi för ett år sedan stod i denna talarstol. Det var pengar som fanns, för vi är ett land som har pengar på banken som vi kan satsa. Det är bra.

Fru talman! Mitt anförande skrevs ut på ett sådant sätt att jag inte kunde läsa det när det kom ur skrivaren. Det är orsaken till att jag nu förmodligen har hållit mitt bästa anförande någonsin, för jag var inte bunden av ett manus.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Jag tycker att regeringens budgetförslag är riktigt bra, och Centerpartiet står bakom det. Centerpartiet har ett särskilt yttrande om att erfarenheterna från pandemin i större utsträckning bör tas med i det kommande budgetarbetet. Det fortsätter Centerpartiet att driva, för jag är övertygad om, vänner, att vi har lärt oss att göra saker och ting på ett sätt som vi inte hade en aning om när vi för ett år sedan stod här och lade fram budgeten för 2020.

Fru talman! Min fråga till Anders Åkesson gäller flyget. Jag talade mig ju varm för flyget i mitt anförande och anser att flyget är viktigt. Vi ser att flyget ställer om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Centerpartiet har valt att samarbeta med en regering som jag skulle kalla flygfientlig. Det är tydligt när det gäller krisåtgärderna, särskilt trafikplikten, som man nu i och för sig har förlängt. Den gäller inte flyg till södra Sverige. Det vill säga att Anders Åkessons hembygd inte längre har något flyg, för man har valt att inte upphandla flyg söder om Dalälven förutom till och från Gotland. När det gäller stöd till de regionala flygplatserna har regeringen också valt att inte ge stöd till alla flygplatser, utan man har bara valt ut vissa av dem.

Min bild är att det finns en majoritet i den här kammaren som tycker att flyget är viktigt. Det skulle vara önskvärt att den majoriteten kunde ta sig samman och skapa bra förutsättningar för flyget i krisen och framöver. Frågan är om Centerpartiet är berett att delta i en sådan diskussion.

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för en mycket bra fråga! Jag hoppade över flyget, för det var en fullständigt oläsbar del i mitt manus. Jag är alltså glad för frågan.

Jag och Centerpartiet står verkligen bakom den ambition som Maria Stockhaus ger uttryck för. Flyget är en nödvändig del av blodomloppet när det gäller transporter i vårt land och landets kontakt med omvärlden. Det är också en absolut förutsättning för att människor i stora delar av landet ska kunna utföra ett dagsverke någon annanstans, kunna komma i kontakt med utbildning och arbete eller göra sociala resor.

Men flyget är inte på något vis undantaget klimatomställningen. Där visar flygindustrin framfötterna, tvingad av en marknad som efterfrågar det.

Centerpartiet liksom Moderaterna efterlyser att regeringen kommer till skott med den flygstrategi som annonserades 2017 och som ännu inte har levererats. Jag ställde så sent som denna vecka en särskild fråga till infrastrukturministern om den.

Centerpartiet har medverkat till att det trots allt gick ut 100 miljoner kronor till de regionala flygplatserna som en del i ett coronastöd.

Fru talman! Nu gällde min fråga trafikplikten. Södra Sverige är som sagt helt utelämnat. Där finns det ingen upphandlad flygtrafik över huvud taget.

Vissa av de regionala flygplatserna är undantagna från det coronastöd som har gått ut till de regionala flygplatserna. Vi moderater vill se att alla de flygplatserna får stöd. Dessutom är vi beredda att se över om inte alla flygplatser i Sverige ska vara beredskapsflygplatser, så att det samhällsviktiga flyget kan landa och starta i hela Sverige. Det gäller inte minst ambulans- och brandflyg.

Men frågan gällde just trafikplikten söder om Dalälven och att alla regionala flygplatser borde få stöd, inte bara delar av den infrastrukturen.

Fru talman! I mitt motsvarande anförande i fjol lyfte jag frågan om att det borde införas en vinstdelningsmodell mellan statliga Swedavia och de regionalt arrangerade flygplatserna för att man ska kunna upprätthålla förmågan över hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vid den tiden och fram till covid var Swedavia en vinstmaskin. Det fanns skäl att hitta ett sätt att inte enbart göda de centralt belägna flygplatserna i landet. Det fanns skäl att hitta ett sätt att fördela intäkterna för att vidmakthålla förmågan.

Sedan kom covid, fru talman. Då fick 100 miljoner raskt fördelas för att man över huvud taget skulle kunna upprätthålla den funktionalitet som de regionala flygplatserna har, kopplat till beredskap och människors behov av mobilitet.

Det finns många skäl, fru talman, att på nytt efterlysa en nationell flygstrategi och ett fördelningssystem, så att vi upprätthåller en förmåga.

Fru talman! Anders Åkesson talade sig varm för hållbara godstransporter. Det var ljuv musik i mina öron, och det skulle jag vilja debattera lite mer med Åkesson.

Vi behöver verkligen flytta över godstransporter från väg till mer hållbara transportslag, som järnväg och sjöfart. Men trots insatser från regeringen i form av en godsstrategi och ett godstransportråd kan vi se att järnvägen i fjol tappade 3 procent i fråga om godstransporter. Jag har även fått besked om att sjöfarten det senaste året har tappat en del i fråga om transporter.

Samtidigt ser vi att vägtransporterna har fortsatt att öka, förutom nu med coronan, som är en parentes.

Vi diskuterade tidigare banavgifter här. Då skulle jag vilja ställa en fråga till Anders Åkesson: Ungefär hur mycket har banavgifterna för godstrafiken höjts i Sverige sedan 2009? Vi kan ta persontrafiken också, eftersom jag vet att Anders Åkesson är väldigt engagerad. Ungefär hur mycket har regeringen höjt de avgifterna sedan 2009?

Jag noterar att flera länder i Europa nu har valt att sänka sina banavgifter med anledning av coronaepidemin. Frankrike, Tyskland och Österrike är några exempel. Det finns numera en förordning på EU-nivå som möjliggör för länder att göra det.

Jag vill fråga Anders Åkesson: Är det önskvärt för Centerpartiet med en överflytt av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart? Och vill Centerpartiet sänka banavgifterna?

Fru talman! Ja, Centerpartiet står verkligen bakom ambitionen om hållbara och uthålliga godstransporter. Av det skälet driver Centerpartiet mycket aktivt på för längre, tyngre och mer transporteffektiva fordon. Det gäller järnväg, väg och sjöfart. Inte minst måste mötet mellan dessa tre huvudaktörer för gods bli mycket mer effektivt.

Ja, banavgifterna har höjts kraftigt sedan 2009. Då satt Centerpartiet på infrastrukturministerposten och såg till att få upp banavgifterna från att vara på absolut bottennivå i Europa till att närma sig en medelnivå, men det är fortfarande under medel. De pengarna, fru talman och Jens Holm, går oavkortat till järnvägsunderhåll, och de utgör 1 miljard kronor om året.

Samtidigt infördes ett system så att den som sabbar järnvägssystemet får plikta. Det kan vara en operatör som inte håller ordning på sina grejer eller som kör med platta hjul eller med strömavtagare som river ned kontaktledningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Detta är marknadsekonomi, Jens Holm. Sköt grejerna! Du får använda grejerna, och du får incitament att ha ordning på dina grejer så att de inte sliter på systemet. Pengarna du betalar för att nyttja anläggningen går tillbaka till anläggningen, så att du kan nyttja den. Så fungerar en marknad.

Vi är långt mycket mer marknadsliberala i Sverige än man är i resten av Europa. Därför har vi jämfört med resten av Europa mer godstrafik på våra järnvägar. De funkar nämligen. Vi har inte tillräckligt med godstrafik men mer.

Jag tycker att det är en bra politik. Jag står bakom den. Det vi behöver är: mer marknad, mer resurser, mer effektivitet och längre och tyngre transporter.

Fru talman! Då ska Anders Åkesson få svar på den fråga som jag ställde. Sedan 2009 har banavgifterna för godstransporterna ökat med 282 procent, alltså nästan 300 procent. För persontågen har de ökat med ungefär 200 procent.

Jag kanske missade något väsentligt i Centerpartiets politik, men jag trodde att Centerpartiet ville just värna och främja hållbara godstransporter på järnväg. Då är det en sund marknadsekonomisk princip att det som smutsar ned ska få betala mer och att man kan premiera det som är hållbart.

Men regeringens politik, som backas upp av Centerpartiet, är tvärtom. För lastbilstransporterna har vi ingen avgift per kilometer, men vi har ständigt höjda banavgifter för den hållbara järnvägen. Jag får det inte att hänga ihop, Anders Åkesson. Kan du få det att hänga ihop?

Fru talman! För landsvägstrafiken, Jens Holm, genomfördes en skatteväxling på tidigt 90-tal. Man flyttade skatteuttaget från vägkilometer till bränslet. Det finns skäl att fundera på om det är hållbart framåt, för nu växlar vi till bränslen vi vill se. Det kan behöva göras en skatteväxling till.

Ingenting är gratis, fru talman och Jens Holm. Det talas om 300 procent. Att använda procent är lite som att dribbla med miljoner och miljarder. Det låter väldigt mycket, men det är fortfarande långt under EU-snittet. Och denna höjning av banavgifterna, Jens Holm, innebär att det år efter år matas in friska pengar som håller igång det svenska järnvägssystemet. De pengarna skulle inte ha funnits annars.

Ingenting är gratis, Jens Holm. Det kostar nästan 80 miljarder kronor om året att hålla igång den transportinfrastruktur som vi driftar. Att de som använder systemet betalar för det är rimligt. Sedan ska det aldrig bli för dyrt, men det är det inte.

Fru talman! För oss som kristdemokrater är det viktigt att det är möjligt att bo och verka i hela Sverige. Det är en stor utmaning med tanke på att Sverige är ett av Europas största länder. Genom att kombinera olika trafikslag kan vi skapa de förutsättningar som behövs för att alla ska få möjlighet att utveckla sina framtidsdrömmar på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Väg, cykelväg, järnväg, sjöfart och flyg är olika trafikslag som kompletterar varandra. Utifrån vårt perspektiv finns det ingen anledning att skapa en intressekonflikt mellan de olika transportslagen. Tvärtom ska vi dra nytta av de styrkor som varje transportslag har.

Fru talman! Sverige är inte bara ett stort land. Vi har också väldigt olika förutsättningar. I våra större städer har vi behov av effektivare kollektivtrafik, fler cykelvägar och bättre förutsättningar för elektrifiering. Vi har också behov av att kombinera flygplatser och hamnar med vägar och järnvägar så att stadens transporter fungerar över dygnet.

På landsbygden har vi behov av nya vägar, järnvägar och lokala flygplatser som gör att landsbygdens befolkning har goda förutsättningar att utveckla sina företag, komma till jobbet och ta barnen till fritidsaktiviteter.

Vi måste också arbeta för flexibla hastighetsgränser så att vi inte försämrar för alla dem som är beroende av bilen för att klara sin vardag.

För att klara de förväntningar som medborgarna och näringslivet har på vår infrastruktur måste vi fortsätta att investera i vägar och järnvägar. Det är bland annat därför som vi i vår budget ökar anslagen till järnvägsunderhållet, cykelvägar samt enskilda vägar.

Vi vill också att det ska bli möjligt att trafikera våra vägar och järnvägar med längre samt tyngre lastbilar och längre samt tyngre tåg. Genom att acceptera större fordon ökar vi kapaciteten i transportsystemet samtidigt som vi minskar kostnaden för näringslivet och minskar påverkan på miljön. Alla vinner på dessa förändringar.

Fru talman! Skandinavien är i praktiken en ö som ligger i utkanten av de stora europeiska befolkningscentrumen. Det gör att vi måste planera vår infrastruktur så att vi underlättar för våra medborgare och våra företag. Kina håller på att bygga upp en ny sidenväg till Europa, och inom EU jobbar man med att bygga upp effektivare transportkorridorer. Ska vi klara oss i konkurrensen med vår omvärld måste vi bygga ut den nordiska triangeln Stockholm-Göteborg-Köpenhamn och även ned till Hamburg.

Vi måste också förbättra förutsättningarna för att transportera gods från norra Sverige till exempelvis Norvik och Göteborgs hamn.

Vi måste ha ett fungerande nät av lokala flygplatser som skapar en snabb förbindelse till Stockholm och då framför allt till Arlanda, som måste förstärkas och utvecklas om det ska bli en framtida strategisk hubb.

Sjöfarten står för 90 procent av alla godstransporter som går in i och ut ur Sverige. Våra hamnar betjänar även norska företag, vilket gör att vår sjöfart och våra hamnar skapar förutsättningar för näringslivet på hela den skandinaviska halvön.

För att sjöfarten ska få bättre förutsättningar att konkurrera med övriga världen vill vi återställa nettomodellen för sjöfart, motverka borttagande av fjärrzonsrabatten och utöka miljörabatter inom hamnavgiften. Vi anser också att vi måste påskynda processen med att få fram nya isbrytare som möjliggör en fungerande sjöfart under hela året.

Tyvärr känns det inte som om regeringen tar detta helhetsgrepp. I stället för att dra nytta av de olika trafikslagens fördelar låter man Miljöpartiet blockera satsningar inom vägtrafik och flyg.

Fru talman! Riksdagen har ställt sig bakom målet om att koldioxidutsläppen ska minska med 70 procent fram till 2030. Detta är ett väldigt ambitiöst mål. Våra grannländer har målet att man ska minska koldioxidutsläppen med 50 procent. EU talar om 55 procent till 2030. Ska vi lyckas med vårt mål måste vi vidta flera åtgärder. Nya cykelvägar i kombination med bättre kollektivtrafik kommer att minska utsläppen i våra städer, men det kommer inte vara dessa lösningar som minskar utsläppen vid våra långväga transporter eller på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Mer biobränsle, vätgas och etanol kommer att bidra till att vi kan minska utsläppen ifrån transportsektorn. Men troligtvis kommer inte dessa åtgärder att räcka. Redan för ett par år sedan lyfte vi upp behovet av en storskalig elektrifiering om vi ska klara av att leva upp till klimatmålen. Det är därför bra att regeringen jobbar med dessa frågor, men tyvärr verkar inte den vänstra handen veta vad den högra handen gör.

Samtidigt som vi jobbar för att fler fordon ska elektrifieras håller nämligen regeringen på att avveckla kärnkraften, som kommer att vara helt nödvändig om vi ska klara av att elektrifiera fler fordon samt stora delar av industrin.

Nya smältverk och datahallar kommer att konkurrera om elen. Vi behöver därför mer kapacitet och bättre överföringsförmåga om vi ska klara av att elektrifiera transportsektorn.

Fru talman! Utöver den fysiska infrastrukturen måste vi jobba mer med att utveckla framtidens digitala kommunikationer. Bredband och 5G måste byggas ut så att det har en hög täckning i större delen av landet. Alla invånare och företagare måste få tillgång till framtidens moderna digitala lösningar.

När fler fordon blir självkörande och när alltmer service och vård kommer att levereras digitalt måste tekniken vara utbyggd i hela landet, annars kommer vi att skapa en digital segregation där en del får möjlighet att utnyttja den nya teknikens fördelar medan andra halkar efter och i värsta fall tvingas att lägga ned sina företag eller att flytta dit servicen levereras. Vi måste också arbeta vidare med att skapa en fungerande postservice i hela landet.

Fru talman! Utöver investeringar i ny infrastruktur och ny teknik kommer vi att behöva se över bränsle- och fordonsskatten. När allt fler fordon går på alternativa bränslen kommer det att leda till en lägre beskattning samtidigt som kostnaderna för infrastrukturen finns kvar.

Dagens beskattning är orättvis och missgynnar landsbygdens befolkning. Vi har därför pekat på behovet av en ny fordons- och bränslebeskattning som tar hänsyn till fordonstyp, avstånd, tid på dygnet samt var fordonet körs.

Fru talman! Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Kristdemokraternas politik inom utgiftsområde 22.

Fru talman! Vi befinner oss i en märklig tid. Det är ett annorlunda år. När vi i utskottet för ett år sedan debatterade utgiftsområde 22 kunde vi nog inte ens i vår vildaste fantasi föreställa oss det läge vi nu befinner oss i.

Pandemin påverkar vårt land på alla ledder. Det påverkar vårt sätt att leva och vårt sätt att vara. Det påverkar vårt sätt att konsumera, och det påverkar vårt sätt att förflytta oss. Det påverkar inte minst våra kommunikationer och transporter.

Fru talman! Vi behandlar nu trafikutskottets betänkande TU1 och utgiftsområde 22. Inledningsvis vill jag yrka bifall till trafikutskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För utgiftsområdet handlar det om drygt 1,4 miljarder per vecka i syfte att uppnå de två övergripande politiska målen som vi har på utgiftsområdet. Därutöver tillkommer de totalt närmare 700 miljarder som ligger i nationell plan. Infrastruktur är ett kapitaltungt område men också viktigt för att vårt samhälle ska fungera både i staden och på landsbygden, från norr till söder och från öst till väst.

Transportpolitiken handlar om att säkerställa en samhällsekonomisk effektivitet och en hållbar transportförsörjning. På digitaliseringsområdet, som är det andra området och de andra politiska målen vi har, handlar det om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Fru talman! Utskottet brukar återkommande ha diskussioner om hur vi ska öka andelen som reser kollektivt. Men sedan i våras har våra diskussioner snarare handlat om hur vi ska kunna bidra till att minska människors resande, begränsa trängsel och på så sätt minska smittspridningen.

Kollektivtrafiken måste dock fungera även i kristider. Sjukvårdspersonalen måste kunna ta sig till jobbet utan att utsätta sig för smittrisk. Under det år som har gått har vi därför förstärkt kollektivtrafiken och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna med 3 miljarder. I nästa års budget tilldelas ytterligare 2 miljarder för detta ändamål.

Sjöfarten är ett annat område som har haft det otroligt tufft. Det är främst personfärjetrafiken som har drabbats. För att underlätta för sjöfarten har dels tillstånden förlängts för sjömännen så att de ska slippa behöva genomgå nya utbildningar, dels de generella stöden gått till många olika verksamheter i vårt land, till exempel korttidspermittering. Kanske det viktigaste för sjöfarten har varit kreditgarantiramarna hos Exportkreditnämnden. De har bidragit till att sjöfarten och exportindustrin har fortsatt att fungera.

Att trafiken upprätthålls och att transporterna fungerar är helt nödvändigt i vårt samhälle. Människor, företag, organisationer och ekonomin är ytterst beroende av transportsystemet. Pandemin får oss kanske att inse detta på ett mer konkret sätt. Det är helt enkelt avgörande för ett samhälle, det vill säga för att vi ska klara viktiga politiska mål, till exempel sysselsättning, matförsörjning, hantera smittspridning, få ut vaccin och inte minst klara klimatmålen.

En grundläggande syn hos oss socialdemokrater är att trafikslagen kompletterar varandra. De behövs alla i ett modernt, välorganiserat och fungerande samhälle. Det ska funka överallt i hela landet. Transportpolitiken ska jämna ut klyftor, och samtidigt behöver transportsystemet bli mer hållbart.

Laddinfrastrukturen för elbilar blir allt viktigare, och trafiksäkerheten kommer alltid att vara central för oss. Ingen ska behöva dö i trafiken. Inte minst ska transportsektorn kännetecknas av ordning och reda.

Fru talman! I dag kan vi vara tacksamma för framsynta politiker före oss. Tack vare att de har gått före och bidragit till en välutbyggd bredbands- och mobilnätsinfrastruktur kan många arbeta hemifrån. Naturligtvis kan inte alla yrkesgrupper göra det, men det är så pass att vi faktiskt ser en avlastning i persontrafiken. Men det duger inte att en snabb uppkoppling inte kommer alla till del. Därför anslås också ytterligare 1,4 miljarder för att stärka det nationella stödsystemet för bredbandsutbyggnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I den budgetproposition som regeringen har lagt fram har också återhämtning av den akuta krisen haft prioritet. Därför kommer välavvägda investeringar som ger välfärd, grön omställning och jobb över hela landet. Bredbandspengarna är ett exempel på investeringar som inte bara är välbehövliga, utan de kan också ge snabb effekt på sysselsättningen.

Andra viktiga investeringar för ekonomisk återhämtning på vårt område är 500 miljoner till järnvägsunderhåll och ytterligare 500 miljoner till vägunderhåll med fokus på det finmaskiga vägnätet på landsbygd.

En annan grupp som drabbas hårt av pandemin är ungdomarna. De drabbas alltid hårt av svackor i ekonomin. För att de ska kunna stärka sina möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden utvidgar vi också möjligheten till körkortslån för ungdomar mellan 18 och 20 år.

Fru talman! Transportsystemets utveckling är central för att Sveriges klimatmål ska nås. Riksdagen har satt upp målet att Sverige ska vara världens första fossilfria välfärdsland. År 2045 ska transporterna vara helt fossilfria, och till 2030 ska utsläppen ha minskat med 70 procent.

I den budget som vi nu behandlar finns en rad åtgärder för att minska utsläppen från transporter. Alla ligger inte specifikt inom vårt anslagsområde, men de är helt avhängiga budgeten för att vi i framtiden ska klara målen om fossilfria transporter.

Det handlar bland annat om drivmedelsfrågan. Här finns ingen envägslösning, utan det måste vara en bred palett av åtgärder. Därför förändrar vi nu systemet med bonus-malus genom förenkling och förstärkning. Vi har sett hur bonus-malus-systemet ökar incitamenten att köpa nollutsläppsbilar och på så sätt bidrar till att successivt byta ut fordonsparken. Det högsta bonusbeloppet kommer därför att höjas från 60 000 till 70 000 kronor vid inköp av ny bil.

För att den befintliga fordonsparken ska bidra förstärks bränslebyten inom ramen för reduktionsplikten. Det kommer också att införas en reduktionsplikt för flyget.

I dag importeras nära 85 procent av den svenska efterfrågan på biodrivmedel. Det är ohållbart i längden. Där går vi också fram med ökade stöd till produktion av biodrivmedel, samtidigt som vi ger Energimyndigheten ökade anslag för att öka sin analyskapacitet.

Fru talman! Vi behöver fortsätta att ställa om godstransporterna från väg till sjöfart och järnväg. Därför kommer också i budgeten en årlig avsättning om 400 miljoner fram till 2025 för att bidra till ett miljövänligt transportsystem. Den nationella sjöfartssamordnaren har också fått ett förstärkt uppdrag för detta ändamål, vilket involverar hamnarna. Dessutom ges i budgeten ett kapitaltillskott till det statliga Green Cargo, som är den enskilt största järnvägsoperatören för godstransporter. Det är en viktig investering för att Green Cargo ska kunna säkra långsiktig stabilitet och lönsamhet.

Även cyklingen behöver öka. Den bidrar till klimatet och till att stärka folkhälsan. Inom ramen för stadsmiljöavtalen kommer en förstärkning i budgeten av statens cykelinfrastruktur och kommunernas möjligheter till cykelinvesteringar. Därtill kommer ytterligare resurser för samverkan med civilsamhället för att främja ökad cykling.

Vi behöver öka takten i omställningen av transportsektorn till eldrift för att nå klimatmålen. Därför är det glädjande att regeringen redan i förra årets budget, alltså för innevarande år, aviserade om att tillsätta en elektrifieringskommission. Den är nu på plats och ska jobba med att titta närmare på hur tunga lastbilar ska elektrifieras antingen med batterier eller med vätgasdrift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I sammanhanget vill jag också nämna de 200 mil elektrifierade vägar som aviseras inom tio år och 300 mil elväg till 2035. Det är viktiga signaler för transportsektorn. Lastbilar ska i framtiden kunna laddas längs vägen i stället för att köras på diesel.

Räckviddsångest är ett begrepp bland elbilsförare i dag. Det är också ett hinder som innebär att många låter bli att välja en elbil. Därför måste vi fortsätta att bygga ut laddinfrastrukturen, och Klimatklivet har här varit helt avgörande. Om vi jämför november 2019 med november 2020, alltså i år, har antalet laddpunkter ökat från drygt 9 000 till drygt 11 000 - detta trots coronapandemin, som med stor sannolikhet har bromsat utbyggnadshastigheten.

Utbyggnaden av snabbladdare måste också öka. Här har Trafikverket fått ett särskilt uppdrag att utreda hur detta ska gå till.

Fru talman! När jag ändå är inne på elektrifiering, låt mig nämna några ord om flyget. Vi har under många år sett en trend med färre flygresor utifrån ett miljöperspektiv hos befolkningen. Det är på många sätt positivt att människor gör medvetna klimatval. Men under året har vi gått från en vikande trend till en näst intill flygdöd. Effekten är förstås en följd av pandemin, och den är oroväckande och kommer att behöva hanteras på olika sätt framöver.

Samtidigt tror jag på en spännande framtid för flyget. Inte minst elektrifieringen öppnar för nya resmönster med fossilfria och mindre elektrifierade plan. Kanske kommer vi att transportera oss helt annorlunda i framtiden - på kors och på tvärs.

Digitaliseringen kommer att påverka vårt resande. Det är inte så att vi kommer att sluta resa, men jag tror att det vi har upplevt sedan i våras kommer att bidra till att vi inte kommer att resa lika ofta.

Snart rullar vaccinationsprogrammet ut, och vi kommer att få bukt med pandemin inom sinom tid. Då kommer vi i allt högre utsträckning att fokusera på återhämtning. Vi kommer att behöva fokusera på en på många sätt blödande transportnäring, inte minst utmaningen i att återställa människors förtroende att resa tillsammans. Även i framtiden är det smart att resa tillsammans.

Fru talman! Jag skulle vilja sammanfatta regeringens infrastrukturpolitik med att flyg och bil är dåligt och att tåg är bra. Transportslag ställs mot varandra, och regeringen är beredd att satsa hundratals miljarder på höghastighetståg trots att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt.

Vi moderater tycker att detta är ett väldigt slöseri med pengar. Frågan är när höghastighetstågen kommer - om de någonsin blir klara, eftersom det inte finns någon finansiering klar. Kommer de kanske 2045, i bästa fall? Men 2045, om inte ännu tidigare, kommer alla transportslag att vara fossilfria. Därför undrar jag hur Teres Lindberg kan motivera att lägga hundratals miljarder på höghastighetståg när alla experter säger att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Tack så mycket för frågorna, Maria Stockhaus! Det är relevanta och viktiga frågor.

Jag tror - eller jag vet, rättare sagt - att vi har tvingats till ganska stora satsningar på och prioriteringar av järnväg under både förra mandatperioden och denna, som är vår andra mandatperiod. Jag ska inte lägga skulden enbart på Reinfeldtregeringen, som under åtta år faktiskt hade väldigt bristande underhåll i järnvägen, utan detta började till och med tidigare. Det finns alltså fler som bär skuld i detta, men järnvägsunderhållet har åsidosatts under många år. Jag vet inte om Maria Stockhaus minns att den stora diskussionen 2014 handlade om att tågen inte gick i tid. De gick inte i tid därför att vi inte hade skött rälsen. Vi har inte skött tågunderhållet under många år, så detta har varit en nödvändig prioritering.

Människor vill nämligen åka tåg. Det är ett bra sätt att transportera sig, och det är trångt på vägarna som det är i dag. Vi behöver alltså ha både väg och järnväg. Jag vill verkligen inte ställa olika transportslag mot varandra, även om ledamoten Maria Stockhaus antyder att vi socialdemokrater gör det. Det gör vi verkligen inte. Vi tycker att de är viktiga och kompletterar varandra.

När det gäller höghastighetstågen finns de ju inte med i årets budget. Vi lär väl återkomma till dem när vi under kommande år ska diskutera den kommande infrastrukturplanen och huruvida vi ska klara av att finansiera höghastighetståg samt på vilket sätt det ska gå till. Där är vi dock inte än, utan det får vi helt enkelt återkomma till.

Fru talman! Vackra ord om alla transportslag väger ju väldigt lätt när man tittar på handling och hur regeringen agerar när det gäller krisåtgärder, hanteringen kring Bromma och det upphandlade flyget. Teres Lindberg pratar sig varm för att vi ska kunna flyga kors och tvärs - ja, det hoppas jag verkligen att vi ska kunna, men med den politik regeringen för är frågan om det kommer att finnas några flygplatser kvar att flyga kors och tvärs till.

Jag skulle hellre se att man använde en del av alla de miljarder man planerar att lägga på höghastighetståg på att säkerställa att även flyginfrastrukturen finns kvar, i stället för att ensidigt satsa på ett stort projekt som riskerar att lägga en våt filt över många andra viktiga investeringar när det gäller infrastruktur.

Fru talman! Ledamoten Maria Stockhaus insinuerar saker som inte stämmer. Bara i den här budgeten lägger vi ½ miljard extra på vägunderhåll. Vi lägger ½ miljard extra på järnvägsunderhåll, vi har under året lagt 100 miljoner extra till de icke-statliga flygplatserna och så vidare. Det är alltså inte så att det är bara ett trafikslag som är viktigt, utan vi har verkligen försökt prioritera alla trafikslag. Jag tror att det är viktigt. Det är viktigt för Sverige, och där är flyget också viktigt.

Sedan kan vi ha olika sätt att se på hur vi ska hantera Stockholmsregionens utmaningar, men jag tror inte att vi ska ta den diskussionen här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag tänkte faktiskt gå in och förhålla mig till sjöfartsfrågor. Som hamnarbetare är jag ju ytterst intresserad av att även sjöfarten fungerar.

Jens Holm talade tidigare om att han ansåg att Sjöfartsverket inte bör vara ett affärsverk utan ett anslagsfinansierat verk, och vi sverigedemokrater delar Jens Holms åsikt fullt ut. Vi anser också att det bör vara ett anslagsfinansierat verk.

Trafikutskottet ligger ju bakom ett tillkännagivande till regeringen om att se över Sjöfartsverkets finansiering, då vi med stor oro ser ökade kostnader för sjöfarten. Regeringen borde vara lika orolig som vi över att kostnaderna ökar. Godstransportrådet har de facto inte lyckats få över vägtransporter till vare sig järnväg eller sjöfart. Jag kan till exempel redovisa för Teres Lindberg att en transport från Norviks hamn till Köpings hamn tur och retur kostar sjöfarten närmare 100 000 kronor. Det är enorma pengar för att frakta gods denna korta sträcka.

Med det sagt, fru talman, undrar jag om Teres Lindberg vill se att vi gör om Sjöfartsverket från affärsverk till anslagsfinansierat verk.

Fru talman! Tack för frågan, Jimmy Ståhl! Detta är självklart viktiga och angelägna frågor, inte minst med tanke på de ekonomiska problem som Sjöfartsverket har haft och har.

Vi följer den här frågan ganska nogsamt. Det är inte helt enkelt att bara vända ett ånglok, höll jag på att säga - här kanske vi snarare ska prata om en färja. Det var den föregående regeringen som inrättade detta som ett affärsverk, och jag tror att vi behöver hasta långsamt och tänka efter ordentligt så att vi får en välfungerande organisation för Sjöfartsverket och även får ordning på ekonomin. Men jag är inte beredd att ge ett konkret svar på den frågan i dag.

Fru talman! Tack för svaret, Teres Lindberg! Jag förstår att det är svårt att svara på frågan i och med att det också ska utredas noggrant. Vad gäller Sjöfartsverkets organisation ser jag inga större problem med att behålla den, utan det är ekonomin som är det fatala.

Jag har dock en annan fråga. Vi har ju ett regelverk gällande inre vattenvägar som instiftades 2014. Det ger oss möjlighet att bedriva inlandssjöfart och är ett regelverk som naturligtvis hade kunnat gynna och flytta enorma mängder godstransporter från väg. Men sedan 2014, när detta instiftades, har ingenting hänt - inga pråmar har kunnat börja köra i större utsträckning. Det beror på att regeringen inte har tagit den möjligheten utan har valt att behålla de gamla IMO-reglerna. Avser Teres Lindberg och regeringen att börja använda sig av dessa möjliga EU-regler?

Fru talman! Tack för frågan, Jimmy Ståhl!

Regeringen har levererat en godstransportstrategi i syfte att flytta över mer gods från väg till järnväg och sjöfart, och det innefattar även inlandssjöfarten. Vi har tillsatt en nationell samordnare för att hjälpa till med det arbetet och jobba aktivt med att se till att detta flyttas över. Vi följer arbetet väldigt nogsamt, och är det så att vi behöver vidta fler åtgärder för att mer gods ska lämna vägarna för att hamna på sjön eller på järnväg är vi naturligtvis beredda att titta på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag har en liten fundering. Trafikverket släppte rätt nyligen en rapport där man pekar på de inriktningar som kommer i den kommande propositionen. När det gäller vårt mål om 70 procent till 2030, som är ett delmål, pekar man på tre strategier: elvägar, biobränsle och högre pris vid pump. Man nämner till och med 50 kronor.

Samtidigt pekade man på att detta inte kommer att räcka exempelvis när det gäller biobränsle, och det sägs även från skogens håll. Det är ju egentligen restvaror som är tänkta att användas - annars blir det hela träd som får användas, och då får vi inte den miljöeffekten.

Då är det kanske elektrifieringen som är den väg som har bäst förutsättningar att bidra till att vi lever upp till målen. Vi ser redan i dag att man exempelvis inom kollektivtrafiken har löst en hel del, men man har också använt mycket av det biobränsle som finns. Om lastbilar och personbilar också ska gå in finns antagligen inte biomassan för att göra biobränsle.

Jag tror inte heller att något parti kommer att vara fullt berett att gå fram med 50 kronor - kanske något, men inte något av våra två partier.

Vi ser också att det sker en väldig massa spännande saker i norra Sverige. Vi ser hur det byggs nya fabriker och hur digitala lösningar gör att man inte måste flytta till Stockholm utan kan driva sitt företag ändå. Vi ser hur stora och tunga gamla industrier går över till elektrifiering för att kunna göra vätgas. Det händer en hel del i norra Sverige, vilket gör att de kommer att använda mer av den el som de producerar. Detta innebär att det kommer att finnas mindre el att flytta ned till oss.

Vi ser också att överföringskapaciteten är för svag. Vi ser att det är svårt - man kan inte bygga en laddstolpe om det inte finns el i backen. Samtidigt avvecklar vi kärnkraften. Hur kommer ni att lösa detta?

Fru talman! Jag tackar för frågan; det här är ju väldigt angelägna frågor för vårt område.

Jag noterade att ledamoten Magnus Jacobsson nämnde sin skepsis mot bristen på el, särskilt i relation till kärnkraften. Det är ju inte så att det är el vi har brist på i Sverige, utan det är kapaciteten i näten. Det ligger lite utanför trafikutskottets ansvarsområde, men jag vill ändå säga att det pågår ett väldigt intensivt arbete här.

När det gäller biodrivmedel tog jag upp att det är ett jättestort problem att vi importerar nära 85 procent av de biodrivmedel vi använder i dag. Där måste vi öka den inhemska produktionen. Vi måste se till att vi får en större produktion, och här finns ju flera möjligheter. Det handlar inte bara om att kunna använda resterna från skogsindustrin, till exempel, utan det handlar också om hur vi tar hand om resterna från livsmedelsindustrin, hur vi kan ta hand om resterna från privatpersoners restavfall och så vidare. Det finns väldigt många möjligheter. Jag ser det snarare som en stor möjlighet för svensk industri att utveckla detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Här behöver vi också vara med och bidra, för det kan bli en vinn-vinnsituation för svenska företag som är beredda att satsa och för klimatet.

När det gäller bensinpriserna och avgifter och skatter på detta är ju inte Trafikverket först ut. För ett och ett halvt år sedan kom ESO med en liknande rapport som visade på att vi aldrig kommer att klara de klimatmål som Sveriges riksdag har satt upp om politiken inte kraftigt höjer bensinpriserna.

Därför behöver vi spänna bågen hårdare. Jag tror inte att det är möjligt att göra vare sig som ESO föreslog eller vad Trafikverket nu säger, utan vi behöver hitta andra metoder för att klara de här utmaningarna.

Fru talman! För det första vill jag verkligen tacka för svaret. Jag uppskattar det, och jag delar ledamotens uppfattning att vi måste titta på restprodukter om vi över huvud taget ska klara av att få fram mer biobränsle. Där finns nog en hel del att göra. Framför allt blir det väldigt konstigt om vi ska ha en miljöpolitik som bygger på att vi förbättrar våra utsläpp genom att man hugger ned regnskog i andra delar av världen och planterar palmer för att ta fram palmolja och så vidare. Den delen håller jag med om.

Men när jag tittar på det här är det ändå så att en av de stora förmågorna - ett område där vi verkligen skulle kunna gå fram - är elektrifiering. Det handlar inte bara om kapacitetsbrist i meningen ledning utan också om kapacitetsbrist över dygnet. Vi exporterar el om man ser på hela året, men vi exporterar inte el varje timme eller varje minut. Vi har en kapacitetsbrist. Om vi ska klara de mål som vi är överens om att klara måste vi få fram mer kräm i ledningarna, förutom att vi behöver få fram ledningarna.

Fru talman! Det är angeläget att Magnus Jacobsson lyfter frågan om att vi behöver få mer kräm i ledningarna, för det är ju det som det handlar om. Jag tror att vi klarar detta utan att behålla kärnkraften i dagens utsträckning och att vi faktiskt kan fortsätta att avveckla den.

Jag tror att dessa frågor är viktiga. De måste gå hand i hand, för vi behöver både biobränsle, vätgas och el för att få fungerande transporter.

Det känns fint att vi i alla fall möts ganska nära varandra. Det är ganska tacksamt att jobba i trafikutskottet, för vi står egentligen ganska nära varandra i väldigt många frågor.

Tack så mycket för frågan!

Fru talman! Jag lyssnade på Teres Lindberg när hon talade om hållbara godstransporter och godsstrategin. Regeringen har ju avsatt 400 miljoner kronor för att ge en miljökompensation till hållbara godstransporter. Det är bra, men samtidigt tar regeringen tillbaka fem gånger så mycket pengar i form av höjda banavgifter på 2 miljarder kronor.

Nu ser vi att land efter land i Europa sänker sina banavgifter, vilket underlättas av den nya förordning som antagits på EU-nivå och som gör att medlemsländerna kan sänka eller avskaffa banavgifterna eftersom godstrafiken, som väldigt många andra branscher, är hårt drabbad av pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag skulle vilja fråga Teres Lindberg två saker.

Den ena gäller huruvida Socialdemokraterna anser att banavgifterna för godstransporter på järnväg borde minska.

Min andra fråga gäller den godstransportstrategi som Teres Lindberg talade om. Den inrättades ju för lite drygt två år sedan med syftet att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Lindberg sa som ett svar i ett tidigare replikskifte att man om det är nödvändigt är beredd att vidta åtgärder för att det ska bli en större överflytt.

Jag skulle vilja fråga Teres Lindberg: Ungefär hur mycket har den här godsstrategin levererat? Hur mycket gods har flyttats över från väg till järnväg och sjöfart sedan godsstrategin inrättades?

Fru talman! Jag ska kanske börja med slutet. När det gäller godstransporterna har vi till exempel en nationell samordnare som jobbar särskilt med sjöfarten och som så småningom kommer att leverera förslag, synpunkter och alternativa vägar att gå för att vi inte bara ska se till att det händer saker här och nu utan också se om det finns saker vi behöver förändra i framtiden. Det tror jag att vi alltid måste vara öppna för.

När en strategi läggs fram - det är såklart regeringen som har lagt fram den här strategin, inte riksdagen, men det finns ändå en tydlig riktning för hur man vill att godstransporterna ska fungera framöver - behöver den också följas upp. Kanske är det så att det finns saker och åtgärder där som inte fungerar. Vi måste alltid jobba med ständiga förbättringar; det ser jag som självklart.

Banavgifterna har vi sett som föremål för de EU-regleringar som finns. Vi har heller inte så jättehöga banavgifter ur ett europeiskt perspektiv. Vi är i dag inte beredda att sänka banavgifterna, men det är klart att vi följer utvecklingen noga. Om det finns särskilda åtgärder som behöver vidtas till följd av en pandemi tas de upp och är föremål för diskussioner hela tiden.

Det är också så att vi inte kommer att kunna kompensera för allt och för alla konsekvenser som den pandemi som vi nu befinner oss i har fått. Vi kan inte ta lån som senare kommer att bidra till alltför stora ekonomiska problem för landet. Det handlar om att vara ansvarstagande och om att vara ansvarstagande hela vägen. Från statens sida handlar det också om att se till att bidra med det som är allra mest akut och allra svårast. Men vi kommer inte att kunna göra allt.

Fru talman! Jag tycker att det är synd att Socialdemokraterna talar sig varma för bättre förutsättningar för godstransporter på järnväg men inte är beredda att gå den väg som flera andra europeiska länder går med sänkta banavgifter. Detta är det som skulle kunna ge ett direkt resultat för att skapa bättre förutsättningar för godstransporter på järnväg.

Sedan var min konkreta fråga vad godstransportstrategin har levererat för konkret resultat gällande överflytt av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart, men jag fick inget svar från Teres Lindberg. Jag bad Riksdagens utredningstjänst lämna ett svar på det, och svaret var: Ingenting. De kunde inte hitta några påvisbara resultat av inrättandet av godsstrategin avseende överflytten. Då är det väl kanske dags att hitta lite mer skarpa åtgärder så att vi kan få den här överflytten, eller hur?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag noterar att Jens Holm ställde en retorisk fråga, eftersom han redan hade svaret.

Två år är egentligen inte särskilt lång tid när det handlar om utvärdering, uppföljning och vilka resultat det har gett. Det tar lång tid att starta upp arbeten.

För att igen ta sjöfarten som ett exempel jobbar den nationella samordnaren väldigt aktivt för att få fart på de här frågorna. Sedan i våras har vi haft uppenbara problem med att få saker att hända.

När det gäller mer gods på järnväg är det viktigt att godset går i tid. Förseningarna måste minska och godset levereras när det är beräknat att levereras. Det kanske inte alltid är själva godstransporten på tåget som är problemet, utan det kan också handla om ett bokat fartyg som ska avgå vid en viss tid.

Fru talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 22 Kommunikationer. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Låt mig börja med dagsläget för våra transporter. Inte kunde vi ana för ett år sedan, när vi stod här och debatterade budgeten, att en pandemi skulle ställa nästan alla flygplan på marken, att regionerna skulle uppmana folk att välja andra transportmedel och att vi skulle se gränserna inom EU stängas. Pandemin har påverkat många personligen och också drabbat många företag, och transportbranschen har drabbats värst.

Många tilläggsbudgetar har lagts fram under året för att stödja företagen och anställda, både generella och specifikt riktade mot transportbranschen. Målet har dels varit att underlätta för dagsekonomin, dels att vi ska kunna få en snabb återstart, som vi hoppas att vi ska kunna se under våren.

Pandemin har visat på behovet av en ökad digitalisering. En fungerande digital uppkoppling är en förutsättning för att folk ska kunna kommunicera med vården utan fysisk kontakt och att kunna arbeta hemifrån. Vi har därför utökat budgeten för bredbandsutbyggnaden till 2 miljarder de närmaste tre åren. Sverige behöver också investera i en infrastruktur som med hjälp av artificiell intelligens ska kunna hantera stora datamängder för att trygga en framtida tillväxt och service. Det är bra att svenska myndigheter gör en gemensam satsning på de digitala systemen för att möta invånarnas behov.

Fru talman! Inom transportområdet finns en rad mål, inte minst klimatmålet 2030 om en 70-procentig reduktion av koldioxidutsläppen. I Trafikverkets inriktningsunderlag för nästa planperiod pekar man på att överflyttning mellan olika trafikslag kan ge många nyttor, men ur klimatsynpunkt bidrar överflyttning endast med mindre än 1 procent till målen. Den slutsats man kan dra är att för att nå klimatmålet måste varje transportslag fokusera på att hitta lösningar för att reducera sina egna utsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vägtransporterna står för 93 procent av våra inrikes utsläpp. Därför är elektrifieringen den viktigaste åtgärden. Det är en global utmaning om vi ska klara klimatet, och här kan Sverige visa vägen. Det går dock långsamt även här i Sverige. Liberalerna lyfte därför fram behovet av en elektrifieringskommission sommaren 2019. Det är därför glädjande att den nu äntligen blir verklighet 2020. I dagarna har kommissionen haft sitt första möte. Kommissionen har som fokus att påskynda elektrifieringen av tunga lastbilar men ska även diskutera både elflyg och sjöfart. Liberalerna ser fram emot den handlingsplan som ska levereras nästa höst. I budgeten finns en satsning på elektrifieringspiloter för att underlätta att handlingsplanen blir verklighet.

Övergången till laddbara personbilar har kommit längre än när det gäller lastbilarna. Vi ser en glädjande ökning till 30 procent av den totala försäljningen av personbilar i år. Här är det viktigt att vi fortsätter att utveckla styrmedel som bonus-malus, förmånsvärdet för tjänstebilar samt reduktionsplikten. I det arbetet är det viktigt att se företagens viktiga roll i inledningsskedet av teknikskiftet. Företagen tar den största kostnaden för de laddbara bilarna i och med att de står för värdeminskningen av de dyrare laddbara bilarna. Detta pratar vi ganska lite om i diskussionen. En bil tappar cirka 40 procent i värde på tre år. Företagens kostnadstäckande del i omställningen bör därför få ett starkare genomslag i den vidare utvecklingen av styrmedlen, så att vi inte tappar tempot i omställningen.

Jag vill också nämna satsningen i budgeten på en utbyggd laddinfrastruktur för personbilar. Det riskerar annars att bli en hämmande faktor för elektrifieringen. Kan man inte ladda hemma eller vid sin destination kommer bilköparna att tveka inför att köpa laddbara bilar.

Fru talman! Flyget har en viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Flyget behöver dock också ställa om. Liberalerna har drivit på för specifika satsningar på utvecklingen av elflyget, som kommer att spela en viktig roll i den globala omställningen när det gäller de kortare distanserna.

I budgeten finns också medel till vidareutveckling av biodrivmedel till reduktionsplikten för flyget samt utveckling av vätgasdrift på sikt. Detta är en offensiv satsning som ska trygga Sveriges behov av snabba flygtransporter, samtidigt som flygets klimatavtryck går mot netto noll 2045. Satsningen måste dock kompletteras med en flygplatsstrategi för att sätta de långsiktiga villkoren för våra flygplatser. Här är det viktigt att man tar hänsyn till elflyget.

Fru talman! 90 procent av den internationella godsfrakten går via sjöfarten. Svensk sjöfarts betydelse för Sverige kan inte nog betonas. Liberalerna följer därför noga Sjöfartsverkets ekonomi, så att framtida investeringar inte resulterar i en dramatisk ökning av lots- och farledsavgifterna, som kan hämma svensk sjöfart och aktiviteten i svenska hamnar.

Vi fortsätter också utvecklingen och underhållet av det svenska väg och järnvägsnätet i och med den här budgeten. Och vi bör underlätta arbetspendling och företagens godstransporter. Det är bra att Trafikverket utnyttjar den minskade användningen av järnvägen under pandemin genom att tidigarelägga underhåll på järnvägsnätet så att punktligheten kan förbättras.

Teknikskiftet i transportbranschen ställer samtidigt stora krav på den långsiktiga kompetensförsörjningen. Här måste utbildningssektorn, näringslivet och staten samverka för att klara transportsystemets kompetensutmaningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag vill också lyfta fram bilstödet till personer med funktionsnedsättning. Det är en frihetsfråga att fritt kunna välja hur man tar sig till jobbet eller när man vill besöka vänner. Ansökningsprocessen behöver dock effektiviseras.

Fru talman! Vi liberaler anser att alla transportslag behövs och att det är utsläppen, inte vissa transportslag, som ska minska. På bara ett par år har vi sett ett stort steg mot våra klimatmål. Andelen laddbara personbilar ökar starkt, nya ellastbilar börjar komma ut på marknaden, elflyg utvecklas och ett flertal försök med nya bränslen testas. Vi är på rätt väg.

Fru talman! Vi måste uppmärksamma de positiva stegen för att få energi för att gå i mål 2030.

Fru talman! Det senaste året har coronapandemin påverkat hela samhället. Självklart är transportsektorn ett av de områden som påverkas särskilt mycket när människor tar ansvar genom att undvika att resa.

Regeringen har gjort insatser som har kunnat möta flera akuta behov under pandemin. Fokus har legat på att säkerställa samhällsviktiga transporter och värna sysselsättningen i transportbranschen. Men regeringen konstaterar i propositionen att fler insatser kommer att behövas.

Vi i Miljöpartiet är särskilt oroliga för utvecklingen inom kollektivtrafiken. För att minska smittspridningen är det oerhört viktigt att många svenskar jobbar hemifrån och undviker att åka buss, spårvagn, tunnelbana och tåg till jobb och fritidssysselsättningar. Men de som behöver ta sig till sitt arbete, till exempel inom sjukvården, med kollektivtrafik måste kunna göra det på ett säkert sätt.

Regeringen har under året gett de regionala kollektivtrafikmyndigheterna riktade statsbidrag om 3 miljarder kronor för att upprätthålla kollektivtrafiken. För det kommande året föreslås ett statsbidrag på 2 miljarder kronor.

Miljöpartiets bedömning är att det kommer att behövas ytterligare stöd för att upprätthålla kollektivtrafiken. Det är också mycket viktigt att det planeras för att resandet med kollektivtrafik både ska kunna återhämta sig och ta marknadsandelar från biltrafiken när den gröna återstarten efter corona kommer. Det är helt nödvändigt om vi ska kunna uppnå våra klimatmål.

Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges inrikes utsläpp av koldioxid. För att klara våra klimatmål och minska utsläppen från transporter med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 men framför allt för att kunna nå nollutsläpp till 2045 måste utsläppen av växthusgaser minska i mycket snabbare takt.

Regeringen har konstaterat att det behövs förbättrade effektbedömningar i klimatpolitiken om mer verkningsfulla beslut ska kunna fattas. Därför avsätter regeringen nu medel för att Trafikverket ska jobba med detta.

Transporteffektivitet är en viktig och nödvändig del av omställningen. Trafikarbetet behöver minska. För att lyckas med omställningen räcker det inte att bara byta en bensin- eller dieselmotor mot en motor som drivs på el eller biobränslen. Vi behöver också en kraftfull effektivisering av transporterna. Det är nödvändigt om den förnybara energin och bioråvaran ska räcka, inte bara till omställningen av transportsektorn med persontrafik, godstrafik på väg och järnväg, flyg och sjöfart utan till hela samhällets omställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Regeringens klimatkollegium har haft sitt första möte, och där diskuterades särskilt flygets bränslebyte.

I dag debatterar riksdagen även landsbygdspolitik, och jag vill framhålla att bilen behövs i glesbygd och på landsbygd. Förutsättningarna att ställa bilen är bäst i städer och på orter där kollektivtrafiken är utbyggd och där avstånden är lagom långa för att ta cykeln till jobb och skola.

En viktig del av att skapa ett mer transporteffektivt samhälle är att flytta transporter både för personer och gods från väg och flyg till järnväg och sjöfart.

I regeringens godstransportstrategi är inriktningen om överflyttningen tydlig, och vi i Miljöpartiet är särskilt glada att regeringen avser att förlänga och vidareutveckla miljökompensationen för godstransporter på järnväg. Det är en satsning på 400 miljoner kronor per år.

Under pandemin har mängden tåg i spår av förklarliga skäl minskat, vilket har skapat möjligheter att genomföra mer underhåll. Regeringen har under året gjort en extra satsning på 720 miljoner kronor på järnvägsunderhåll, och de kommande åren fortsätter man satsningen genom att utöka underhållet med 500 miljoner kronor per år utöver det som redan ligger i den nationella planen. Det är givetvis en mycket viktig strategisk satsning.

Regeringen satsar också på att utöka underhållet av vägar med en halv miljard om året. Miljöpartiet anser att Sveriges väginfrastruktur i stort är färdigutbyggd men att det är viktigt att underhålla vägar, särskilt på landsbygd och i glesbygd.

Vägunderhåll är viktigt för ökad trafiksäkerhet. Regeringen har under år 2020 fattat beslut om ett nytt transportpolitiskt etappmål för trafiksäkerheten för att antalet omkomna ska minska dramatiskt.

Kompetensförsörjningen är en utmaning inom järnvägssektorn, och därför är det bra att regeringen satsar 10 miljoner kronor på att främja kompetensförsörjningen, framför allt inom järnvägen.

Jag är ju miljöpartist, och därför måste jag säga något om cykling. Under coronaåret 2020 har cyklingen fått ett uppsving. Det är bekvämt, smidigt och smittsäkert. Dessutom bidrar det till ökad motion och friskare luft.

Regeringen föreslår en tvåårig cykelsatsning där stadsmiljöavtalen utökas med 300 miljoner respektive 250 miljoner kronor särskilt riktade till cykling - detta utöver den årliga miljard som kommuner och regioner kan söka för såväl satsningar på cykel som satsningar på kollektivtrafik och hållbara godstransporter. I regeringens cykelsatsning ingår också en satsning på totalt 100 miljoner de kommande två åren på statlig cykelinfrastruktur och på samverkan med civilsamhället.

Forskning är viktigt för att kunna utveckla transportsektorn och få mer klimatsmarta transportlösningar. Cykling är ett område som traditionellt sett har getts alldeles för lite forskningsutrymme. Det behövs mer kunskap om hur cykling kan utökas och göras säkrare.

Därför var Miljöpartiet drivande bakom inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum för cykling, det som i dag kallas Cykelcentrum. Anslaget till VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, och Cykelcentrum utökas nu med 15 miljoner kronor om året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Regeringen vill stärka totalförsvaret och intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret. Transporter måste kunna säkerställas även under kriser, och regeringen föreslår därför en satsning på 80 miljoner kronor för år 2021 som sedan kommer att utökas kommande år. En övergång till inhemska drivmedel är viktigt eftersom det minskar samhällets sårbarhet.

Fru talman! År 2021 kommer att bli ett utmanande år då vi fortsätter att hantera coronapandemin. Men vi måste också rikta blickarna framåt mot en grön återhämtning och omställning.

Fru talman! Just på grund av pandemin är Miljöpartiets ordinarie ledamot i trafikutskottet, Emma Berginger, inte här. Men jag hoppas att jag har kunnat ersätta henne på ett lagom bra sätt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag ämnar inte försöka förlänga debatten alltför mycket, men jag vill bara dubbelkolla att jag hörde rätt. Jag uppfattade det som att ledamoten sa att vägtrafiksystemet ur ett miljöpartistiskt perspektiv mer eller mindre är färdigbyggt. Då blev jag nervös.

Vad vi ser i Sverige och egentligen i hela västvärlden är en utökad urbanisering. Fler människor väljer att flytta in till städer. Det är en process som har pågått under en längre tid, och det finns väldigt lite som talar för att den kommer att avstanna. I Stockholm har vi Östlig förbindelse. I min hembygd bygger man om runt Göteborg. Vi ser behov i Malmö. Men vi ser också i norra Sverige att våra universitetsstäder och städer med tung industri kommer att behöva en fungerande infrastruktur. Det räcker inte att infrastrukturen bara fungerar inne i städerna; det är rätt bra om man emellanåt också kan köra mellan städerna.

Jag träffar en hel del människor, framför allt från landsbygden, som är djupt frustrerade över att man just nu sänker hastigheterna därför att man inte bygger ut vägsystemet. Jag måste bara få ställa frågan: Var det rätt uppfattat att Miljöpartiet uppfattar det som att vägsystemet i princip är färdigbyggt?

Fru talman! Jag måste ändå säga att jag har varit kommunpolitiker i Sveriges fjärde största stad, Uppsala, den stad som växer mest och där vi bygger flest bostäder. När man bygger ut stadsdelar och nya bostadsområden i städerna behövs det självfallet också vägar där, men det är kommunal infrastruktur i väldigt stor utsträckning.

Det är absolut så när man bygger ut städer att det kan behövas lite länkar hit och dit som också är statlig infrastruktur, men på det stora hela är infrastrukturen för vägarna väldigt väl utbyggd. Faktum är att om vi ser på vägutbyggnaden utifrån ett perspektiv med cirkulär ekonomi ser vi att vägarna är så väl utbyggda att vi oftast kan använda den vägyta vi redan har till fler filer men också filer för cykling, så att vi kan utnyttja den befintliga väginfrastrukturen på ett bra sätt.

När vi pratar om utvecklingen av våra städer tycker jag att det är viktigt att komma ihåg att det är just i städerna som förutsättningarna är allra bäst att skifta från bil till kollektivtrafik och till cykel för att minska trafikvolymerna för bil så pass mycket som vi behöver för att klara klimatmålen. Därför är det allra viktigaste när vi bygger ut städerna att vi planerar och bygger ut spårväg - tunnelbana om vi befinner oss här i Stockholm - men också busstrafik. Och visst, bussarna behöver också väg att köra på, absolut!

Fru talman! Jag har all respekt för att man om man bor i Stockholm eller Uppsala och har förmånen att pendla mellan Stockholm och Uppsala kan uppleva att trafiksystemet är förhållandevis väl utbyggt. Det finns både järnväg och fin motorväg, men till och med i det systemet finns det flaskhalsar emellanåt. Och man behöver inte åka långt norr om Uppsala innan man upptäcker att vägsystemet inte fungerar. Som ledamot är man givetvis också välkommen att besöka min hembygd och komma ut på kusten och se hur hela systemet kör fast en sommardag ute i Grebbestad. Alltså, med all respekt: Vi måste ha en fungerande infrastruktur i hela landet.

Sedan kanske det inte måste vara just färre bilar som kör, utan det är bränslet som är den stora problematiken. Det är klart att en ökande befolkning med ökande mobilitet kommer att innebära fler fordon i någon form, men då är det bränslet och utsläppen vi måste bekämpa, inte själva fordonet.

Kommunikationer

Fru talman! Magnus Jacobsson säger att det är ganska väl utbyggt för trafiken mellan Uppsala och Stockholm, men då kan jag påminna Magnus Jacobsson om att det inte alls är det. Vi behöver nu fyra spår på järnvägen mellan Uppsala och Stockholm, och där har regeringen kommit med beskedet att det ligger i planen. Det behövs också spårväg i Uppsala, och det behövs stora satsningar eftersom bostadsbyggandet är så starkt.

När det gäller landsbygden och glesbygden behövs en stark satsning på vägunderhållet. Jag som landsbygdspolitisk talesperson i Miljöpartiet skriver verkligen under på det. Det är ett av skälen till att regeringen satsar en halv miljard på att stärka vägunderhållet. Det är för trafiksäkerhetens skull.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 december.)