Kommissionens meddelande om en översyn av handelspolitiken

Fru talman! Kommissionen gör en översyn av handelspolitiken. Enligt riksdagsordningen ska utskott lämna utlåtande till kammaren över de EU-dokument som har hänvisats till dem. Så har skett, och i dag debatterar näringsutskottet kommissionens meddelande om hur de tänker sig en översyn av handelspolitiken. Utskottet har nu granskat meddelandet.

Kommissionen vill nå en samsyn om en ny inriktning som ska möta de utmaningar som finns globalt med de erfarenheter som gjorts under coronakrisen. Kommissionen tar upp att den nya tidens utmaningar ska svara mot en handelspolitik för 2030 års värld. För att nå dit har man identifierat fem händelser som man vill ha med. Det handlar om globaliseringen och den tekniska utvecklingen, Kinas snabba uppgång, accelererande klimatförändringar, digitalisering och de ekonomiska utsikterna för världen som helhet.

Till detta har man lagt tre mål som man vill se på medellång sikt. Målen är: EU:s beredskap att bidra till den ekonomiska återhämtningen genom stöd för den gröna digitala omställningen, ett förnyat fokus på förstärkt multilateralism och reformerade globala handelsregler för att garantera att rättvisa och hållbarhet finns med, en mer bestämd hållning när det gäller att försvara EU:s intressen mot världen, att skydda EU:s ekonomi mot osunda handelsmetoder och garantera lika förutsättningar för alla.

Kommissionen skriver att det krävs ett starkare engagemang från EU:s globala partner för att nå målsättningarna, och USA finns med i skrivningen som viktig spelare.

Fru talman! Moderaterna ställer sig i huvudsak bakom det som anförs i EU-kommissionens meddelande. Sverige bör fortsatt vara den främsta rösten för frihandel och öppenhet inom Europa och världen. Detta vill vi säga varje gång tillfälle ges. Vi tycker därför att EU-kommissionens ambition att inleda fler förhandlingar om handelsavtal är positiv och viktig.

Sverige är ett litet, handelsberoende land i norra Europas utkant. Vi är en kunskapsnation, och vi har mycket att erbjuda den globala världen när det gäller affärer. Därför delar vi kommissionens uppfattning att det är bra och viktigt att EU ingår fler frihandelsavtal. EU behöver stärka sin strategiska position så att handelspolitiken bidrar till både tillväxt och hållbar utveckling.

Kommissionens ambitioner att fördjupa handelsrelationerna med grannskaps- och utvidgningsländerna och öka samverkan mellan EU och Afrika är välkomna.

I vårt närområde finns Storbritannien. Vi moderater anser att det bör vara en prioritet att värna och upprätthålla handeln mellan EU och Storbritannien. Storbritannien är en viktig handelspartner för EU men speciellt för Sverige. Nu är det viktigt att säkerställa att det handels- och samarbetsavtal som antogs förra året fungerar väl för alla inblandade parter.

Vi ser positivt på och vi anser att det är angeläget att kommissionens avsikt är att driva på för ambitiösa förhandlingar om avtal och underlätta handel, marknadstillgång och lika konkurrensvillkor.

Protektionismen i världen ökar. Detta vet vi med säkerhet, och det är en dålig väg för vår värld. Pandemin har med tydlighet visat vad som sker när värdekedjor brister. Därför måste arbetet för fortsatt och ökad frihandel prioriteras. EU-kommissionens ambition att reformera WTO är därför välkommen. Det är viktigt att EU står upp för den öppna och regelbaserade handeln. Vi delar därför uppfattningen att det är av vikt att EU engagerar Kina i reformeringen av WTO, även om vi menar att det i efterhand går att konstatera att det var ett misstag att släppa in dem.

Den regelstyrda internationella handelsorganisationen är viktig att värna. Vi anser att WTO är rätt organisation för att hantera de globala handelsstrukturerna, men detta bygger på att alla medlemsländer respekterar och följer överenskomna riktlinjer och inte agerar i strid med det regelverk som finns inom WTO. Total följsamhet krävs av alla. Därför är det mycket angeläget med en efterlevnadskod inom WTO.

Barriärer och nationell särlagstiftning som hindrar utveckling för den digitala gränsöverskridande handeln bör motarbetas. EU bör därför arbeta för att nå gemensamma regler på WTO-nivå för e-handel.

Tullmurar inom jordbruks- och industriområdena liksom handelshinder inom tjänsteområdet måste bekämpas. Jag vill lyfta fram USA och säga att vi delar kommissionens uppfattning att USA:s nya regering innebär ett tillfälle att förbättra handelsrelationerna. Den innebär också ett tillfälle att samarbeta för att reformera WTO. Vi ser positivt på att EU kommer att prioritera arbetet med att säkerställa sitt partnerskap med USA.

Jag vill också nämna handelsavtalet mellan EU och de länder som går under benämningen Mercosur: Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela. Vi anser att detta handelsavtal kommer att gynna båda regioners ekonomiska utveckling, tillväxt och sysselsättning och att det har strategisk politisk betydelse. Det knyter länder närmare varandra.

Vi delar kommissionens uppfattning att handelspolitik kommer att spela en viktig understödjande roll i den digitala gröna omställningen. Vi delar också kommissionens uppfattning att EU:s handels- och investeringsavtal ska bidra till främjande av respekten för mänskliga rättigheter och andra rättigheter på arbetsmarknaden.

Vi välkomnar också kommissionens uppfattning när det gäller vikten av att ytterligare öka utvecklingsländernas handelsmöjligheter för att minska fattigdom. Handel lyfter länder.

Fru talman! Sist men inte minst vill vi påminna om att vi inte anser att den europeiska pelaren för sociala rättigheter hör hemma i översynen av handelspolitiken.

Med hänvisning till det anförda vill jag yrka bifall till vår motivreservation 1.

Fru talman! Världshandeln har stresstestats ordentligt det gångna året i spåren av pandemin.

Vi har sett hur tillfälligt stoppad produktion i huvudsakligen Asien fick långtgående konsekvenser även här i Sverige när insatsvaror till vår inhemska industri lyste med sin frånvaro, varför permitteringar blev ett faktum.

Vi har sett hur det skriande behovet av medicinsk skyddsutrustning runt om i Europa föranledde protektionistiska drag inom unionen, där stater beslagtog skyddsutrustning som tillhörde någon annan, samt hur exportförbud begränsat de handelsmönster vi är beroende av för möjliggörandet av distribution av viktiga produkter.

Vi har sett hur Sveriges dåliga rykte rörande vår hantering av pandemin har orsakat kännbara gränshindersproblem mellan oss och våra nordiska grannländer, något som inte minst har känts av för näringslivet i anslutning till norska gränsen samt för alla de svenskar som vanligtvis arbetspendlar till Norge.

Vi har sett hur EU:s inre marknad har brustit och hur stater utanför unionen både säkrat bättre tillgång till vaccin och snabbare lyckats vaccinera den egna befolkningen.

Vi har sett hur den svenska turism- och besöksnäringen gått på knäna som en konsekvens såväl av inhemska rekommendationer och restriktioner som av ytterst begränsad turism från utlandet.

Kommissionens meddelande om en översyn av handelspolitiken bör ses i ljuset av de utmaningar och problem på området som jag precis har redogjort för.

När det kommer till detta meddelande kan jag konstatera att det i stor utsträckning består av sedvanligt snömos. Kommissionen pratar vitt och brett om en öppen, hållbar och bestämd handelspolitik. Och som en konsekvens av de rakt igenom fluffiga formuleringarna finns det inte alltför mycket att ta fasta på, vare sig för kritik eller lovord.

Trots det menar jag att Sverigedemokraterna på det stora hela står bakom meddelandets andemening. Inte minst är det positivt att kommissionen betonar behovet av en reformation av WTO och en fungerande tvistlösningsmekanism. Detta är någonting som vi länge har påtalat i vår politik och legat på regeringen för att den ska verka för.

Även meddelandets skrivelser rörande förstärkningen av EU:s inriktning att genomföra och verkställa handelsavtal är någonting som vi är starkt positiva till.

Sverigedemokraterna ser som bekant generellt positivt på en fri och öppen handel. Goda handelsrelationer är av stor vikt, och vi ställer oss därför bakom att EU sluter fler frihandelsavtal som främjar tillväxt både inom och utanför unionen.

I vår första reservation återfinns vårt ställningstagande rörande att vi anser det vara viktigt att svenska intressen värnas i frihandelsavtal och att regeringen under förhandlingar aktivt tar ställning för sektorer där Sverige är ledande. Det är något som vi menar kan göras genom att man till exempel försöker införa sådant som stärker svenska komparativa fördelar i avtalen.

Vidare finner vi det problematiskt att kommissionens meddelande helt utelämnar EU:s handelsrelationer med USA. Vi anser att en god handelsrelation med USA är av stor vikt, och vi ser därför positivt på USA:s uttalade indikationer om transparens, deltagande och ansvarstagande i framtida förhandlingar. Kommissionen borde ha inkluderat skrivningar i meddelandet om värdet av våra handelsförbindelser med USA samt åtminstone nämnt någonting om hur vi kan fördjupa dessa framöver.

En stat som däremot nämns i meddelandet är Kina. Och även om kommissionen har pekat på utmaningarna i EU:s handels- och investeringsförbindelser med Kina utelämnas helt mer nyanserad kritik mot Kina och dess agerande.

Det är vår uppfattning att Kina i dag utgör det enskilt största utländska ekonomisk-politiska hotet mot Sverige och Europa. Tydligare krav måste därför ställas på den kinesiska regimen och restriktioner införas mot Kinas användning av strategiska verktyg, såsom uppköp, statligt uppbackade investeringar, ägande av känsliga tillgångar och ekonomisk kontroll över svenska företag. För att upprätthålla en sund konkurrens och skydda icke-kinesiska aktörer behöver åtgärder inom handelspolitiken vidtas för att möta denna snedvridna konkurrens.

Tyvärr har varken EU eller Sveriges regering agerat tillräckligt på detta område.

I vår andra reservation anför vi ytterligare saker som vi anser att EU-kommissionen utelämnat i sitt meddelande. När det gäller handel och hållbarhet anför vi bland annat att EU i samband med att man ingår fler frihandelsavtal också så långt som det är möjligt ska vara noggranna med att det ställs krav på ländernas arbete med miljö, demokrati och jämställdhet. På det sättet kan unionen stärka både handeln och demokratiseringen samtidigt som biståndsarbetet kan begränsas i motsvarande grad.

Vi menar också att EU bör ställa krav på att stater ska ta emot sina egna medborgare i förekommande fall genom att det införs återtagandeklausuler i handelsavtalen.

Även andra intressen än rent ekonomiska bör kunna beaktas inom handelspolitiken. Det bör till exempel kunna ställas samma krav på djuretik på de importerade animaliska produkterna som på de inhemskt producerade produkterna.

I vår andra reservation framhåller vi även betydelsen av att handelsavtal innefattar områden som företagens sociala ansvar och miljöaspekter där prioriteringen ligger i ett minskat koldioxidläckage, detta utan att EU implementerar den sociala pelaren och detaljreglerar vare sig svensk eller utländsk arbetsmarknad.

Avslutningsvis ser vi på ett övergripande plan positivt på kommissionens ansats att miljö- och klimatfrågorna ska prioriteras i den nya handelspolitiken. Samtidigt anser vi att omfattningen av den gröna given måste ses över. Den gröna givens uppgift är att verka för långsiktig omställning till uthållig och cirkulär produktion. Vi framhåller i vår reservation på området att EU:s arbete för att lösa miljö- och energiproblem måste bidra till bättre förutsättningar för tillväxt och ökat välstånd. Genomförandet av den gröna given får inte skapa onödiga administrativa kostnader för företag. Den gröna omställningen får inte ske på bekostnad av arbetstillfällen och får inte hämma företagens konkurrenskraft och därmed minska möjligheterna för företag att vara en viktig del i densamma.

Vi framhåller även att vi motsätter oss den europeiska pelaren för sociala rättigheter och anser inte att den hör hemma i översynen av handelspolitiken.

Fru talman! Med hänvisning till det nu anförda förordar vi att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till motivreservation 7.

Resiliens – vår förmåga att återhämta oss och stå emot katastrofer, både ekologiska och sociala – uppnås inte, förbättras inte och upprätthålls inte genom att vi enbart adresserar konventionella affärsekonomiska element. Resiliens kan endast uppnås genom att vi strategiskt arbetar för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. Detta kräver en förändring av de globala ekonomiska strukturerna, där företagens värde och försörjningskedjor – och ansvarstagandet längs kedjorna – måste förändras. Det kräver också statliga ansträngningar för att leda utvecklingen åt rätt håll. Det kräver ett paradigmskifte, och det skiftet får företagen inte sätta krokben för.

Det är bra att EU tar de första stegen mot att förändra handelspolitiken, men jag är besviken över att förändringarna inte görs från grunden. I vanlig EU-anda lappas i stället ett system ihop trots att det bevisligen inte gett de globala resultat som utlovats. Vi bör inte mäta framgången för handelspolitiken enbart i bnp-siffror och i vinster för företag baserade i EU, utan handelspolitiken måste bidra till att främja samhällen globalt. Indikatorerna för detta tillhandahålls av de globala hållbarhetsmålen, som pekar på om länderna har utvecklats positivt vad gäller jämställdhet, mänskliga rättigheter, utbildning, avskaffande av barnarbete, demokrati och biologisk mångfald, för att ta några exempel.

Framgångarna uppnås i samarbete med, inte på bekostnad av, våra globala handelspartner. Vore inte det en modern handelspolitik – en politik som syftar till att följa och uppnå de internationella avtal vi förbundit oss till inom i första hand miljö, klimat och mänskliga rättigheter? Därför vill Vänsterpartiet ha en rättvis handelspolitik som sätter människor, social rättvisa, djur, klimat och miljö främst och som fokuserar på samhällsvinster för alla, inte enbart för storföretagen.

När vi bygger om vår ekonomi efter pandemin bör vi utnyttja möjligheterna till en konsekvent, miljömässig och social omvandling av våra ekonomier, tillsammans med våra partner i världen, för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. Det handlar om att kunna mildra klimatförändringarna. Handelspolitiken bör bli ett instrument för denna övergång och inte ett verktyg för att upprätthålla de historiska förhållandena mellan Europa och resten av världen.

Fru talman! För att nå de globala hållbarhetsmålen och kunna hantera globala kriser måste näringslivet vara med fullt ut. Det är därför viktigt att ta ansvar längs hela kedjan – att få företagen att vara drivande i mänskliga rättigheter från råvara till färdiglevererad produkt. Problemet i dag är att länderna inte är konsekventa eller skyldiga att ålägga företagen ansvar att agera i enlighet med mänskliga rättigheter. Ett bindande avtal krävs för att reglera företagens ansvar längs hela den globala kedjan, och det krävs också för att underlätta gränsöverskridande uppförande. Det är bra att EU har tagit till sig detta med due diligence, och jag hoppas verkligen att det inte enbart blir en pappersprodukt utan att kraven är tydliga.

Något jag saknar är möjligheten att få en rättvis rättslig prövning när individer och lokalsamhällen möter transnationella företag. EU säkerställer företagens vinst oavsett om länder väljer att ändra inriktning i sin samhällsutveckling eller inte, men däremot skyddas inte individer och lokalsamhällen när företag till exempel förstör deras närmiljö. Enligt min mening visar detta att EU inte är villigt att göra det.

Något som inte heller omfattas av den här översynen är de avtalade volymernas påverkan genom sänkta tullavgifter. Det är ett effektivt verktyg för att öka importen av råvaror som EU anser behövs inom unionen. Trots att jag vet att detta inte ingår i ärendet vill jag gärna ta upp det. Jag menar att man ska vara kritisk till att dessa volymer bestäms utan vidare analys av vilken påverkan de har på miljön, klimatet och småbrukarnas överlevnad samt lokalsamhällenas utveckling. Det talas om att stötta småföretag i det här meddelandet, men frågan är vilka småföretag som avses. Jag är vidare kritisk till att skapa verktyg som gynnar monokultur och stora jordbruksföretag, vilket enligt min mening är fallet med Mercosuravtalet, som nämns.

Om environmental and human rights due diligence är verktyget för att företagen ska kunna förhindra att deras verksamhet har en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna och miljön är FN:s binding treaty ett bindande regelverk för hur företag måste förhålla sig till de mänskliga rättigheterna. Fördraget är ett sätt att hålla nationer ansvariga för vad deras företag gör, även när de verkar inom andra länder. Detta instrument har förutsättningarna att fylla de rättsliga luckor som finns framför allt när transnationella företag inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Detta har varit ett stort problem då många av de transnationella företagen delar upp verksamheter och företag för att kunna undvika att ta ansvar i frågan.

Fru talman! När jag i motivreservationen uttrycker vikten av att ta hänsyn till människor innefattar det också folkhälsan. Tyvärr innefattar inte kommissionens meddelande folkhälsan, vilket är ytterligare en aspekt som bör vara en viktig del av den framtida handelspolitiken.

Vi behöver handelsavtal som stärker småbrukarna och den biologiska mångfalden samt skapar tydliga kontrollsystem för miljö och lagkrav för miljö och demokrati. Vi behöver handelsavtal som stärker arbetares rättigheter, inte exploateringen, och där man stärker länders förvaltning av naturresurser och delar med sig av teknologi. Vi behöver avtal som sätter folkhälsan före företagens vinster och som ger oss makten över våra politiska beslut utan att företag ska kunna påverka de val vi gör för vår framtid.

Fru talman! Vi kristdemokrater är tillskyndare av ökad frihandel och internationella relationer, och vi vill att Sverige ska bygga vidare på detta. En ökad fri och rättvis handel binder samman länder och marknaden världen över, och därför delar vi kommissionens uppfattning att det är bra för EU om EU ingår fler frihandelsavtal. Ja, vi tycker kanske inte bara att det är bra utan tror också att det är nödvändigt med fler frihandelsavtal.

Frihandelsavtal bidrar till både tillväxt och hållbar utveckling, och det är genom handel med andra länder som välståndet ökar.

Därför är det angeläget att Sverige välkomnar kommissionens ambitioner att fördjupa handelsrelationerna med våra grannskaps- och utvidgningsländer och jobbar för en utökad samverkan mellan EU och Afrika. I och med brexit är det även angeläget att vi fortsätter att upprätthålla goda handelsrelationer med Storbritannien, med allt vad det innebär för oss.

Kommissionens uppfattning är att uppbyggandet av en rättvis och regelbaserad relation med Kina också har en prioritet. Vi ser positivt på att kommissionen avser att driva på för ambitiösa förhandlingar om avtal som underlättar handeln och marknadstillgången samt lika konkurrensvillkor. Men det är av stor vikt att EU även engagerar Kina i reformeringen av WTO, även om vi menar att det i efterhand kan konstateras att det var ett misstag att släppa in Kina i WTO.

Jag vill även passa på att lyfta behovet av att vi anstränger oss för att reformera WTO, som är en viktig aktör på global nivå.

Kina och marknadsekonomi brukar vi inte se som synonymt med varandra, och Kinas politik mot omvärlden ställer avgörande frågor om Sveriges, EU:s och hela den fria världens förhållningssätt till Peking inom en rad områden, varav ett är det regelbaserade handelssystemet. Den regelstyrda internationella handelsordningen är viktig att värna om.

Det är otroligt viktigt för WTO som organisation att medlemsländerna respekterar och följer de överenskomna riktlinjerna. Tyvärr brister denna följsamhet, eftersom vissa länder, inte minst Kina, på olika sätt agerar i strid med WTO:s regelverk. Vi kristdemokrater anser att det är angeläget med en efterlevnadskodex inom WTO. Vi delar också kommissionens uppfattning att USA:s nya regering innebär ett tillfälle till förbättrade handelsrelationer.

Vi kristdemokrater delar även kommissionens uppfattning att handelspolitiken kommer att spela en allt viktigare och understödjande roll i den digitala och gröna omställningen. Handeln kommer att vara en viktig del för genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet. Därför bör det finnas en koppling mellan EU:s handelspolitik, de globala målen i Agenda 2030, klimatmålen i Parisavtalet och den gröna återhämtningen.

Kommissionens uppfattning är att EU:s handels- och investeringsavtal ska bidra till främjandet av respekten för mänskliga rättigheter och andra rättigheter på arbetsmarknaden. Den uppfattningen delar vi kristdemokrater. Vi välkomnar också vikten av att ytterligare öka utvecklingsländernas handelsmöjligheter för att minska fattigdomen.

Samtidigt vill vi påminna om att vi motsätter oss den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Vi kristdemokrater anser inte att den hör hemma i översynen av handelspolitiken. Därmed yrkar jag bifall till motivreservation 5 i utlåtandet.

Fru talman! Man kan fråga sig vad alternativet till djupare handelsrelationer och mer frihandel är. Motsatsen måste vara ofri handel eller möjligen avsaknaden av handel. Och det är ju verkligen en kränkning av mina och andras rättigheter som människor när man hindrar oss från att handla med varandra.

Jag tycker att man ska börja den här debatten där. I grund och botten handlar inte frihandel om att vi politiker skapar någonting för medborgare, företag och så vidare. Fri handel och arbetet för fri handel handlar om att vi river hinder som politiker har satt upp.

Det naturliga, fru talman, är ju att du och jag kan byta grejer med varandra oavsett var vi råkar bo någonstans. Nu vet jag inte var fru talmannen bor, men om talmannen till exempel bor i Haninge och jag bor i Solna kan vi byta grejer med varandra. Eller om jag bor i Solna och talmannen bor i Bangladesh kan vi byta grejer med varandra utan att någon hindrar oss. Det är ju det naturliga.

Sedan har det kommit en massa regler. Stater har ägnat sig åt irrationell protektionism, och genom åren har man byggt upp murar. Men i grunden ska människor ändå kunna handla med varandra. Det är en kränkning av min rätt att bestämma över mina egna saker om någon hindrar mig från att handla med någon annan. Det är en kränkning.

Arbetet för fri handel är på så sätt alltid ett arbete för mänskliga rättigheter. Med detta sagt är det klart – givet att utgångspunkten i dag är att vi har satt upp en massa murar – att det i utrikespolitiken går att använda frihandelspolitiken för att sätta press på andra länder när det handlar om mänskliga rättigheter. Det ska vi göra. Det måste vi göra. Det är av det skälet som vi från Liberalernas sida har lämnat in en motivreservation.

Vi är i mångt och mycket överens med många av våra kollegor i utskottet om att handel är det som bygger välstånd och välfärd i världen. Det är det som gör att vi är ett rikt land och att andra länder kan bli rika. Det skapar enormt mycket frihet.

Protektionism är alltid extremt skadligt i alla dess former. Det har här tidigare i dag talats om resiliens och om de problem vi har sett i coronans spår när det har gällt handeln. Vissa länder har dragit in på exporten i alla möjliga riktningar, men i grunden är ändå protektionism något oerhört skadligt för människors frihet och för ekonomin.

Vi i näringsutskottet ägnar oss ju inte sällan åt klimatpolitik. Ur ett klimatperspektiv kommer resiliens, som handeln bygger, att vara extremt mycket viktigare i morgon än den är i dag, trots att den redan är så viktig. Varför då? Jo, det är ju uppenbart att naturkatastrofer sällan sker på precis alla ställen samtidigt.

Den här pandemin har ju slagit hårt över hela världen samtidigt, och det är ett exceptionellt läge. Men när det kommer till klimatet, klimatförändringarna och de extrema väder som vi riskerar att se är det uppenbart att om skörden slås ut i Sverige är det bra om vi har handel med andra. Klimatkatastrofer sker sällan på precis alla platser samtidigt. Det skapar resiliens att vi har mer handel med andra länder.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 4. Vår motivreservation handlar framför allt om Kina och Taiwan. Här måste man förhålla sig till den produkt vi har fått ta del av, alltså kommissionens meddelande, och den politik som beskrivs där i. Man måste också förhålla sig till den politiska avvägning som det innebär att välja vad som inte ska stå däri.

Det är Liberalernas uppfattning att den här regeringen har en naiv inställning till Kina. Det är vår uppfattning att EU har en alldeles för slapp inställning till Kina.

Låt mig ge ett exempel. För en tid sedan ställde jag faktiskt frågan till handelsministern: Kan man säga att det finns privata kinesiska företag? Jag vill hävda att man inte kan göra det.

Man måste såklart diskutera vad som är ett privat företag. Men i ett land som Kina, där diktaturen har folk som sitter på alla företag och bevakar dem och när som helst kan skicka vidare information om vad som pågår till partiet, där företagsledare försvinner, där pengarna när som helst kan konfiskeras och där alla företag när som helst kan bli tvingade att överlämna information till partiet och staten kan man knappast tala om en äganderätt. Då kan man inte heller tala om privata företag. I det avseendet är alla kinesiska företag i någon mening en förlängning av det kinesiska kommunistpartiet och diktaturen i Beijing.

Fru talman! Om man inte inser detta har man en naiv inställning till Kina. Det återkommer också i den här produkten.

I EU:s handelspolitiska strategi från 2015, som heter Trade for All och som drevs fram av liberalen Cecilia Malmström när hon var handelskommissionär, lyftes just Taiwan fram särskilt.

Det är klart att vi ser att Kina använder sin ekonomiska makt i världen på ett extremt destruktivt sätt, också gentemot EU-länder och potentiellt även mot Sverige. En viktig strategi för att förhindra det är att se till att minska Kinas ekonomiska makt i världen och öka andra länders ekonomiska makt i relativa termer gentemot Kina.

Det är naturligt att Taiwan, som redan i dag är en strategiskt viktig handelspartner för Sverige och som är en mycket väl utvecklad demokrati och som har mycket gemensamt med oss, är den handelspartner som vi bör fokusera på och bygga starkare relationer med.

Det som fanns med 2015 saknas i detta meddelande. Det är klart att det är politik både vad man skriver och hur man skriver det. Men det är också politik, fru talman, vad man väljer att inte ha med. Det går inte att blunda för Kinas alltmer aggressiva agerande mot andra länder både inom handelsområdet och inom andra områden. Det går inte att blunda för Kinas extremt väldokumenterade brott mot mänskliga rättigheter och för Kinas protektionism, som i sig är ett allvarligt avsteg från friheten i världen.

Av det skälet har vi en motivreservation som handlar om att vara tuffare mot Kina och om att bygga mycket bättre relationer med Taiwan, som är ett av de alternativ som EU-kommissionen bör fokusera på att lyfta fram.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i utlåtandet, NU28, samt avslag på samtliga motivreservationer.

Det är inte länge sedan vi stod här och debatterade handelspolitik i kammaren. Det är trevligt att få göra det igen. Nu som då vill jag påminna om att samarbete mellan världens länder blir allt viktigare i takt med att världshandelns andel av den globala bnp:n växer. Ibland är handeln till och med den enda plattform som fungerar för dialog, och den plattformen behöver vi använda.

Att handla med andra är bra, och gör vi det på ett smart sätt kan det bidra till att lyfta människor ur fattigdom och sprida klimatvänliga lösningar. Det har vi hört flera gånger under kvällen. Och det är precis vad vi socialdemokrater vill göra. Handelns fördelar ska komma alla till del, och den ska gynna både kvinnor och män. Vi nöjer oss inte med mindre.

Fru talman! Världshandeln gör stor skillnad även i Sverige. Vår öppenhet stärker vår konkurrenskraft, och den skapar jobb. Jag hoppas att alla vid det här laget vet att så mycket som en tredjedel av den svenska arbetskraften finns inom exportindustrin. Vi är alltså helt beroende av världshandeln för vårt välstånd.

Exporten går bra trots pandemin. Den minskade förra året men inte så mycket som man befarade. Tack vare det snabba införandet av systemet med korttidspermitteringar, som regeringen införde tillsammans med samarbetspartierna, har företag kunnat behålla sin personal när efterfrågan har varit låg och när handeln tyvärr har varit hindrad. Samtidigt kan man snabbt växla upp när hjulen börjar snurra igen. Det är klok socialdemokratisk politik.

Fru talman! Svenska företag har med sin framgångsrika närvaro runt om i världen stora möjligheter att bidra till social och miljömässig hållbarhet. Jag vill se krav på human rights due diligence genom hela leverantörskedjan. Det handlar alltså om att alla företag, oavsett var i kedjan de befinner sig, ska respektera alla mänskliga rättigheter. Det är oerhört viktigt. Vi ska underlätta detta genom en gemensam spelplan i hela EU. Det är något som efterfrågas av många svenska företag, och det är något som den svenska regeringen bidrar till att genomföra.

EU-kommissionen har i meddelandet, som vi nu debatterar, identifierat utmaningar för utformandet av EU:s handelspolitik och lämnat förslag till åtgärder. Vi socialdemokrater instämmer med kommissionen om att en öppen och hållbar handel är nyckeln till tillväxt, sysselsättning och välstånd.

Precis som regeringen skriver i sitt preliminära ställningstagande ska handeln vara en motor för hållbar tillväxt, sysselsättning och välstånd. Vi ska fortsätta förhandla och ingå fler handelsavtal. Och EU ska verka för internationella regler i syfte att fasa ut fossilbränslesubventioner.

Men, fru talman, det som kanske är viktigast av allt är att EU:s framtida handelspolitik försvarar en öppen och regelbaserad världshandelsordning där det som är överenskommet verkligen följs och att den bidrar till att bekämpa den växande protektionismen globalt.

Regeringen har som bekant bjudit in likasinnade medlemsländer för att tillsammans ta fram förslag till och driva på för en handelspolitik som går i just den riktning som jag har beskrivit. Den här like minded-gruppen, som handelsministern leder, gör skillnad i Bryssel.

Tillsammans med den nya administrationen i USA är EU en stark och viktig kraft i den helt nödvändiga reformeringen av WTO – det tror jag att alla partier i Sveriges riksdag är överens om. Där har den nya generaldirektören, Ngozi Okonjo-Iweala, påbörjat arbetet – ack så viktigt.

Det är också viktigt att få med Kina på WTO:s förändringsresa. Den som till äventyrs har missat att USA är viktigt i detta kan läsa på sidan 5 i betänkandet. Det säger jag till den ledamot som hade missat det.

Men, fru talman, det man från regeringens sida än så länge inte är helt nöjd med i handelsöversynen är den viktiga kopplingen mellan handel och Agenda 2030, klimatmålen i Parisavtalet, den gröna återhämtningen och arbetstagares grundläggande rättigheter. Detta bör stärkas. Regeringen och vi socialdemokrater menar också att jämställdhetsperspektivet behöver framgå tydligare i EU:s handelspolitik.

Fru talman! Dessutom är det otroligt viktigt att vi jobbar vidare på nära och utvecklade handelsrelationer med till exempel Norge, Storbritannien och andra viktiga handelsnationer.

Det är också viktigt att vi anstränger oss för att fler små och medelstora företag i Sverige ska vilja och våga gå internationellt. Och det är jätteviktigt att vi utjämnar de konkurrensskillnader som finns på olika sätt. Vi måste helt enkelt ha en jämn spelplan, så att det blir konkurrens på lika villkor.

Där ser jag fram emot förslaget som väntas i juni om en carbon border adjustment mechanism. Det är alltså något slags tullförfarande. När det gäller det som importeras till unionen ska man då betala en avgift för den klimatpåverkan som produkten har orsakat under produktionskedjan. Jag är så här långt positiv till detta – vi har inte sett förslaget i detalj än – om det utformas i enlighet med WTO-regelverket. Och enligt Kommerskollegium är det fullt möjligt. Det känns tryggt.

Sammanfattningsvis: EU ska ha en fri, rättvis och hållbar handel – eller hur?

Fru talman! Nu börjar man nästan bli vindögd. Jag är inne på min tredje debatt. Det känns också i bakdelen, vill jag säga.

Vi debatterar i dag utskottets utlåtande kring kommissionens meddelande om en översyn av handelspolitiken. Denna kammarbehandling är faktiskt mer viktig och aktuell än någonsin. Nu ser vi vilket tryck och vilken osäkerhet det är för länder och ekonomier världen över när de försöker manövrera under helt nya förutsättningar i och med pandemin.

Nya villkor för handel, som den tekniska utvecklingen, Kinas snabba uppgång, accelererande klimatförändringar, digital revolution och slutligen de ekonomiska utsikterna för världen som helhet gör att den här kommissionens meddelande är av väldigt stor betydelse.

Centerpartiet står bakom utskottets utlåtande i dess helhet, och jag bedömer att det i stort finns en tydlig och gemensam målbild kring handelsfrågorna här i kammaren.

Fru talman! Jag har tjatat om Northvolt tidigare, och jag kommer att fortsätta med det. Företaget bygger nu flera fabrikslinor utanför Skellefteå för tillverkning av batterier till elbilar. De är precis som många andra företag helt beroende av internationella flöden, där import av delar till deras produkt är nödvändig och där den internationella marknaden redan från början är viktig för företagets expansion.

Företagets framväxt och utveckling är ett exempel på hur den fria handeln skapar välstånd. Den pandemi som vi just nu globalt genomlider vittnar också om hur känsliga vi är för störningar och kriser i de internationella relationerna och flödena, även i en stad i Västerbotten. Världen hänger ihop mer än vad vi ibland kan se.

Av detta kan man dra två slutsatser: antingen att vi i Sverige måste bli mer oberoende av vår omvärld och ha mer kontroll och regleringar eller att vägen framåt i stället är att stärka de internationella relationerna och utveckla multilaterala och bilaterala samarbeten och tydliga och ömsesidiga avtal, till exempel genom att arbeta så att WTO stärks i sin roll att utveckla frihandel.

Fru talman! Centerpartiet anser att det inte finns någon väg tillbaka till något slags merkantilism. Det är nu, mitt i krisen, som vägvalet görs och förberedelser kan göras för en handelsordning som bejakar innovationer, möten mellan företag och utbyte av kunskap, kapital och människor, sannolikt i delvis andra former än tidigare men icke desto mindre präglat av de grundvärden som sedan 1945 skapat välstånd i Sverige och i världen. Sverige är en liten, extremt handelsberoende nation, och därför måste vi tillsammans med likasinnade länder hålla frihandelsfanan högt.

Fru talman! EU är världens största integrerade marknad. 73 procent av svensk export går faktiskt till EU. Vårt medlemskap ger oss möjligheter och även ansvar att driva en frihandelslinje som gagnar både Sverige och övriga Europa.

Centerpartiet vill gärna se ett globalt EU som tar ansvar och arbetar tillsammans för gränsöverskridande frågor som frihandel, mänskliga rättigheter – precis som Lorena Delgado var inne på – demokrati, migration och säkerhet. Svenska företag och konsumenter är tillsammans med resten av EU en av världens mest attraktiva marknader. Det är lätt att glömma det. Det ger möjligheter för EU att förhandla fram avancerade handelsavtal med en mängd länder och regioner i världen. Vi behöver fler avtal än vad vi har i dag, och förutom att ta bort tullar och tariffer behöver vi också harmonisera standarder och skydda investeringar.

En stor del av det som produceras i Sverige går som sagt på export och bidrar på så sätt mycket till vår lands ekonomi. Detta är både en utmaning och en möjlighet för inte minst svensk livsmedelsproduktion. Jag kommer ihåg när Eskil Erlandsson introducerade Matlandet Sverige och hur Sven-Erik Bucht tog vid med livsmedelsstrategin. Jag tror på svensk livsmedelsproduktion, och den svenska kvaliteten och det goda svenska djurskyddet har faktiskt också spridit sig över världen. Sverige och EU ska inte göra avkall inom områden som miljö, livsmedel, antibiotika, djurhållning, hälsa och konsumentskydd när nya handelsavtal tecknas.

Fru talman! Kommissionens målsättningar har jag kunnat tyda till ett stöd för den gröna och digitala omställningen. Målsättningarna är ett stöd för rättvisa och hållbara handelsregler och en mer bestämd hållning när det gäller att försvara EU:s intressen, skydda EU:s ekonomi mot osunda handelsmetoder och garantera lika förutsättningar för alla. Det är väldigt bra.

För att nå de mål som kommissionen har satt upp är det viktigt med en reformering av Världshandelsorganisationen, WTO, i synnerhet tvistlösningsmekanismen. Det behövs också stöd till den gröna omställningen och främjande av ansvarsfulla och hållbara värdekedjor. Klimat- och hållbarhetshänsyn och Parisavtalet är också viktiga delar i kommande avtal.

Jag nämnde den digitala omställningen och handel med tjänster. Den digitala handeln exploderar formligen nu, och vi ser alla behovet av vettiga spelregler som går långt utanför våra gränser. Centralt är ett konsumentskydd som fungerar just över gränserna.

När det gäller EU:s lagstiftningsinflytande sker det bäst genom förstärkt samarbete med likasinnade. Jag har sett att kommissionen vill förstärka EU:s partnerskap med grannländer, utvidgningsländer och Afrika. Det sistnämnda tycker jag är väldigt bra, för om inte vi gör det kommer andra stora ekonomier att göra det – om de inte redan är på gång.

Slutligen: Förstärkning av EU:s inriktning på att genomföra och verkställa handelsavtal och säkerställa lika förutsättningar för alla är bra, inte minst så att små och medelstora företag kan nå internationella marknader.

Centerpartiet anser att Sverige oförtrutet ska arbeta vidare för att stärka våra företags möjligheter att konkurrera internationellt och samtidigt stå upp för öppenhet, tilltro till internationella regelverks förmåga och tillit till att frihandel ger ömsesidig vinning.

Fru talman, ledamöter och eventuella åhörare! Jag vill börja med den väldigt vardagsnära situationen när man går in i sin butik i sitt lokala centrum och lägger varor i varukorgen eller sitter i soffan och klickar i varor i sin digitala varukorg, som det oftast är nu i coronatider. Då tror jag kanske inte att man tänker på att varje vara som man lägger i sin korg påverkar andra länder, människor i Sverige och människor i länder runt om på hela planeten.

Jag tror nog att alla vi människor vill bidra till något gott, någonting meningsfullt, någonting som är större än vi själva. Då är det väldigt viktigt med mänskliga rättigheter och miljö, och det är någonting som jag tror att de flesta av oss ändå vill bidra till. Jag tror liksom att man förväntar sig när man handlar att de här produkterna är tillverkade på ett sjyst och bra vis, och jag tycker att man som konsument också ska kunna lita på att det är så.

Men så är det tyvärr inte i dag, och detta har EU-kommissionen fångat upp i sitt meddelande om översyn av handelspolitiken. I slutordet står det att handelspolitiken ska ”återspegla vår tids utmaningar och våra folks förväntningar”. Så har man de här tydliga skrivningarna kring miljö och mänskliga rättigheter. Det tycker jag är någonting väldigt bra, till exempel att det rättvisemärkta kaffet som man lägger i sin varukorg bidrar till småskalig odling och till att bygga upp skogar igen.

Vad Miljöpartiet nog tycker är det allra viktigaste i den här handelsöversynen är att det står att man vill stärka efterlevnaden av hållbarhetskapitlen. Det där är väldigt centralt. Vi tycker att det är otroligt viktigt med ambitiösa hållbarhetskapitel som har alla de här olika aspekterna som mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter och alla olika former av miljöaspekter och att de sedan blir bindande med olika typer av sanktioner, till exempel ekonomiska motmedel.

Vår tid har oerhört många utmaningar. Så här i coronatider vill jag verkligen börja med att nämna fattigdom, som är ett stort och utbrett problem. Oxfam har, som jag tog upp i den tidigare handelsdebatten, döpt om det här viruset till the inequality virus, ojämlikhetsviruset. De uppskattar att det kanske tar ett decennium innan vi är tillbaka på nivåerna innan coronapandemin vad gäller fattigdom. Det råder en stor arbetslöshet till följd av coronapandemin, och den drabbar särskilt kvinnor och olika sårbara grupper. Därför är det otroligt viktigt att stödja utvecklingsländernas deltagande i handeln och att stödja Aid for Trade. Här driver Sverige på för skarpare skrivningar så att det framgår tydligare i kommissionens meddelande.

Det är också viktigt att skrivningarna om jämställdhet blir tydliga. Det gäller här och framför allt i utvecklingsländer, det vill säga att det är otroligt viktigt att kvinnor har egen kraft och ekonomi att stå på egna ben.

Sedan finns hela aspekten med mänskliga rättigheter. Tyvärr förekommer i dag både tvångsarbete, barnarbete och lönenivåer som det inte går att leva på. Därför är det otroligt viktigt med den kommande due diligence-lagstiftningen. Det måste bli en stark lagstiftning. Precis som vi har hört tidigare i kväll måste den finnas med i alla leverantörsled.

Vad gäller Kina och frågan om mänskliga rättigheter ser regeringen oerhört allvarligt på det som händer. Regeringen verkar för ett EU-gemensamt agerande i frågan. Där får vi se på bredden i verktygen i relationerna med Kina.

En annan otroligt stor utmaning är förstås hela klimat- och miljöfrågan. Här har FN:s generalsekreterare Guterres sagt att vi måste sluta kriga mot naturen. Människa och natur hör ihop. Vi är inte två olika delar, utan vi hänger ihop.

Här är det bra att handelsmeddelandet lyfter upp frågan om cirkulär ekonomi och att jobba med olika standardiseringar. Det handlar om att hitta ett gemensamt språk så att man kan sluta dessa loopar i närområdet, i Europa eller globalt. Handelsavtalen måste vara i linje med Parisavtalet. Det är viktigt att fasa ut fossila subventioner och att jobba med fossilfria exportkrediter. Detta är något som Sverige har tagit fram, och vi har drivit på för att det ska bli liknande regelverk i Europa och internationellt.

Vidare har vi frågan om klimattullar. Det är också en oerhört viktig åtgärd som behöver komma på plats. Kommissionen ska lägga fram ett förslag.

I pandemitider är det viktigt att ta med frågan om djurvälfärd – att inte överanvända antibiotika. Det här är också en jätteviktig fråga som Sverige jobbar hårt för.

I pandemitider är det också viktigt att motverka protektionism. Det är ett mycket farligt hörn att hamna i. Man måste verkligen skilja på olika typer av produkter. Centerpartiet lyfte tidigare i kväll upp att det är viktigt med en hög självförsörjningsgrad av livsmedel, men det betyder inte att man ska vara protektionistisk.

När det gäller hela vaccintillverkningen är vi helt beroende av globala leverantörskedjor för att tillverkningen ska fungera.

I pandemitider har vi märkt att urfolken och regnskogarna har blivit extra drabbade. I skuggan av pandemin har tyvärr olika politiska ledare passat på att ändra lagstiftningen och driva på olaglig verksamhet. Vi har sett att man vid ekonomiska återstarter verkligen kränker mänskliga rättigheter och vräker människor från deras hem. Miljöpartiets linje har varit att så länge som Bolsonaro håller på som han gör, så länge kränkningarna sker, kan vi inte skriva på Mercosurhandelsavtalet.

Jag vill avrunda med att konstatera att det egentligen inte är handeln i sig som är det viktiga utan vad den leder till. Handeln leder till välstånd, utbildning och arbetstillfällen. Det är vad vi vill uppnå. Handeln leder också till att vi kan restaurera skogar och utveckla miljöteknik och till att andra länder får tillgång till miljöteknik.

Jag tycker att Kate Raworth sammanfattar detta bra i sin ekonomiska modell. Den innebär att där finns de planetära gränserna som vi inte får överskrida. De gäller klimat, biologisk mångfald, luftföroreningar och så vidare. Sedan finns också det sociala golvet som vi inte får underskrida. Det måste finnas arbetstillfällen, utbildning och sjukvård och så vidare. Sedan finns det säkra utrymmet däremellan som vi kan röra oss i.

Låt mig sammanfatta med att det är otroligt viktigt med en rättvis och hållbar handel med respekt för planeten och för mänskliga rättigheter.

Fru talman! Jag skulle egentligen ha begärt replik i samband med Socialdemokraternas huvudanförande, men nu får ledamoten Amanda Palmstierna representera regeringen.

Det är bra att EU tar tag i frågan om due diligence. Det är en fråga som vi har drivit länge, och det är en komponent som kan leda till att företagen tar sitt ansvar längs hela kedjan.

Samtidigt ser jag att man ändå tycker att det är okej med de mekanismer som finns runt investeraravtalen. Där ser jag en konflikt redan i dag när länder försöker förändra sin lagstiftning för att öppna för en bättre miljöpolitik, arbetsrätt eller för den delen folkhälsa. De riskerar att betala stora summor när företagen anser att de inte kommer att få tillbaka de investeringar de ändå har planerat att göra.

Hur ser regeringen på frågan? Hur löser vi konflikten som kommer att uppstå när vi har att hantera human rights due diligence och environmental due diligence i företagen och vi samtidigt inte låter länderna ändra sina lagstiftningar för att möta frågorna?

Fru talman! Nu får vi hoppas att jag lyckas svara för regeringen.

Det är oerhört viktigt att hela systemet är i enlighet med WTO och att det finns tvistlösningsmekanismer, vilket är centralt. Det ska finnas expertpaneler som ser på hur man kan efterleva handelsavtal, och det är viktigt att länder inte stoppas i att gå före i sina egna lagar om de vill det. Det är en central del. Det var det korta svaret.

Jag vet inte om ledamoten Lorena Delgado tänker på något särskilt investeringsavtal eller om frågan var mer generellt ställd. Med hjälp av tvistlösningsmekanismer och ett agerande i enlighet med WTO kan vi lösa dessa frågor.

Fru talman! Jag tänker generellt. Vi ser att handelsavtalen innehåller den typen av investeraravtal. De mekanismerna sköts oftast vid sidan om utan så mycket insyn. De belopp som länder får betala är enormt stora.

Låt mig ge ett exempel. Pakistan fick betala till två företag som ville exploatera områden i Pakistan, men när Pakistan bestämde sig för att skydda områdena fick landet betala lika mycket som landet tog upp i IMF-lån för det året. Det får enorma konsekvenser för ländernas förmåga att ställa om, utveckla sin industri, att utveckla sociala rättigheter och så vidare.

Därför är jag förvånad att man å ena sidan är för due diligence, men å andra sidan finns mekanismer som kommer att försvåra för dessa länder att ställa om ur alla aspekter – miljömässigt och socialt.

Fru talman! Tack, Lorena Delgado Varas, för följdfrågan! Jag skulle säga att man får se på det här i sin helhet. Transparens är ju otroligt viktigt och måste absolut finnas.

När jag läser kommissionens meddelande i sin helhet tycker jag mig också se att man vill röra sig till mänskliga rättigheter och till en hållbar utveckling. Det är liksom något konsekvent i regelverket.

Jag tänker att Sverige tillsammans med likasinnade kan jobba för att vi ska komma dit på ett bra sätt, och jag tänker att Sverige och den likasinnade gruppen kan vara en viktig part i att utveckla det här så att det går hand i hand.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 april.)