It- och postfrågor

Fru talman! Detta betänkande är ett så kallat motionsbetänkande som berör ett sjuttiotal olika motioner som inkommit under den allmänna motionstiden här i riksdagen. Frågorna berör allt från digitalisering till bredbandsutbyggnad, 5G-nät och postservice i hela landet.

Moderaterna har fem reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reservation 11, som berör Sveriges satsningar på 5G.

Fru talman! Sverige blir alltmer uppkopplat. Av Post- och telestyrelsens rapport om svensk telekommarknad som utkom i början av 2018 framgick att det vid årsskiftet 2017/2018 fanns 3,9 miljoner abonnemang på fast bredband. Antalet abonnemang med fiber hade ökat med 18 procent och uppgick till 2,4 miljoner, det vill säga 62 procent av alla abonnemang. Sammantaget kan konstateras att allt fler svenska hushåll får tillgång till bredband eller fiber.

I sin prognos framhåller Post- och telestyrelsen att 87–90 procent av alla hushåll och företag kommer att ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund år 2020. Det svenska målet om att 95 procent av alla hushåll ska ha tillgång till bredband år 2020 kommer då inte att uppnås.

Det framgår tydligt att orsak till detta är svårigheterna att nå ut med fiber i glest befolkade områden. I områden där många människor bor finns egentligen inte detta problem då marknadskrafterna där kan få fritt spelrum, och investeringar kan göras utan större osäkerhet. Det är i glesbygden och där grund för kommersiell bredbandsutbyggnad saknas som utbyggnaden blir synnerligen kostsam. Där kan statligt stöd vara berättigat.

Att stödet till bredbandsutbyggnad på landsbygd har höjts är bra. Ännu viktigare är att detta stöd används på rätt sätt och vid rätt tillfällen, det vill säga när alla andra möjligheter är uttömda. Risken är annars att stödet blir ett förtäckt landsbygdsstöd, vilket inte är syftet.

Post- och telestyrelsen redovisade den 14 november 2017 ett förslag till Regeringskansliet om hur bredbandsstödet bör utformas och styras. Där betonades bland annat just vikten av statlig kontroll och precision i fråga om att stödet ska gälla bredbandsutbyggnad och inget annat. Dock har regeringen till dags dato inte återkommit med konkreta förslag, vilket jag och Moderaterna starkt efterlyser.

Fru talman! Stadsnäten fyller också en viktig funktion vid utbyggnaden av bredband. Vi inom Moderaterna anser att den omtalade lokaliseringsprincipen bör ses över i syfte att möjliggöra utökat samarbete mellan olika stadsnät. I dag begränsas utbyggnaden genom regelkrångel och kommungränser då stadsnät, enligt lokaliseringsprincipen, endast får hållas inom den kommunala gränsen. Kommungränsöverskridande samarbete omöjliggörs med ökade kostnader för såväl kommun som medborgare. Regelverket måste tydliggöras så att en utbyggnad av bredband kan ske på lämpligaste sätt i stället för att hållas tillbaka av stela och orimliga regelverk.

Fru talman! Utbyggnad av bredband kräver också smidig och enkel tillståndshantering. En flaskhals har varit de långa handläggningstiderna på Trafikverket avseende tillståndshanteringen för ledningsrättsärenden. Detta är inte acceptabelt. Moderaterna ser positivt på att regeringen har agerat gentemot Trafikverket och i regleringsbrev påtalat vikten av att handläggningstiderna kortas. Må detta nu också följas upp av regeringen med erforderlig kontroll så att denna flaskhals inte kvarstår.

Fru talman! Teknikutveckling är obarmhärtig. Utbyggnaden av den femte generationens mobilnät, det så kallade 5G-nätet, har inletts, och Sverige måste hänga med i utvecklingen i syfte att inte tappa konkurrensfördelar och välstånd.

För svensk del uppskattar jag att Sverige har satt upp höga ambitioner om att vara en förebild i detta arbete. Bra! Det finns dock två saker som oroar mig med denna utbyggnad.

Min första invändning är att 5G-utbyggnad i Sverige inte är endast ett nationellt utan även ett internationellt åtagande. Utformningen av spektrumharmoniseringen måste enligt Moderaterna hanteras på ett gränsöverskridande plan genom långa och harmoniserade licenstider samt koordinerade auktionsförfaranden i Europa. En frekvenstilldelning som inte är harmoniserad med övriga Europa är i praktiken värdelös. Det är därför mycket oroande att stora delar av Europas spektrum, vilka är förutsättningar för att utveckla 5G, ännu inte är sålda. Här måste regeringen och Sverige göra sin del i påtryckningarna i syfte att få till harmonisering av 5G-utbyggnaden i Europa. Detta är också själva grunden för vår reservation 11, som jag tidigare yrkade bifall till.

Min andra oroskälla är nätsäkerhet. En utbyggnad av ett 5G-nät, som kommer att användas av och vara till stor nytta för många statliga myndigheter och företag, kräver att it-säkerheten kan säkerställas. Det vore förödande om svenska uppgifter i digitaliseringens spår skulle bli tillgängliga för främmande makter. Vi har alla tyvärr haveriet på Transportstyrelsen i alldeles för färskt minne.

I dag pågår en stor debatt om det kinesiska företaget Huawei, som ägs av kinesiska staten, är ett lämpligt företag för att bygga ut 5G-nätet i Europa. Detta beror på att bland annat USA har uppgett att företagets utrustning möjliggör omfattande kinesisk kontroll och industrispionage. I den andra vågskålen ligger dock önskan att 5G-utbyggnaden ska ske inom rimlig tid med beaktande av vårt behov av att säkerställa skyddet av svenska uppgifter.

Den svenska regeringen måste vara noggrann och metodisk i sitt arbete i syfte att klara denna svåra men nödvändiga balansgång. Möjligen är frågan i grund och botten vilket företag eller land som har de ekonomiska resurserna för att genomföra utbyggnaden. Säkerheten måste dock, oberoende av vilket, garanteras. Annars riskerar vi att en utbyggnad som från början var ekonomiskt kostsam blir en gökunge som drabbar stater inte bara ekonomiskt utan också säkerhetsmässigt.

Fru talman! Jag skulle också vilja säga några ord om postservice i vårt vackra men avlånga land.

I dag har Postnord det viktiga samhällsuppdraget att tillhandahålla postservice till alla hushåll, företag och organisationer i hela Sverige. Det innebär enligt postlagen att Postnord har skyldighet att varje arbetsdag minst fem dagar i veckan göra minst en insamling och minst en utdelning av postförsändelser, om det inte är oskäligt. Från och med den 1 januari 2018 har Postnord dock givits respit med att leverera brev inom en dag. Detta krav är nu i stället två dagar.

Med en stadigt minskande mängd brev som skickas är uppdraget ändock svårt att klara ekonomiskt. Ledningen för Postnord har meddelat såväl regering som trafikutskott att de långsiktigt svårligen kan utföra detta uppdrag utan stora ekonomiska förluster. Deras förslag till lösning har varit tudelat: antingen ändras kraven på insamling och utdelning ytterligare samt att portot höjs, eller skjuter staten till medel för den samhällsomfattande posttjänsten.

Något måste göras för att postservicen ska kunna fungera i hela landet. Regeringen har nu bollen och måste besluta sig för vilken åtgärd den föredrar.

Fru talman! Såväl bredbands- som 5G-utbyggnad och postutdelning är frågor som ligger till grund för att vi ska kunna verka och leva i hela vårt land. Samsynen i dessa frågor är stor. Låt oss tillsammans se till att Sverige kan leva upp till vår gemensamma önskan om att vårt land ska ligga i framkant i dessa frågor.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 14 och 23.

Vi konstaterar att befolkningen blir alltmer beroende av en snabb och stabil internetuppkoppling för såväl arbete som fritid. Enligt vår uppfattning är tillgång till internet ytterst en demokratifråga. Ett Sverige där alla medborgare inte ges lika möjlighet att delta i den digitala samhällsdebatten eller få tillgång till information på nätet anser vi utgör ett hot som på sikt riskerar att ytterligare bidra till ökad polarisering i samhället, inte minst mellan landsbygd och stad.

I städerna är det inom handeln inga problem att ta betalt med kort, men på vissa ställen ute i landet är internet så dåligt att man inte kan erbjuda kortköp utan tvingas till kontanthantering och förlorar intäkter på grund av detta.

Det är därför, fru talman, som vi helhjärtat ställer oss bakom det som framkom i Landsbygdskommitténs slutbetänkande, nämligen att 100 procent av befolkningen ska ha tillgång till snabbt bredband 2025. Detta är enligt vår uppfattning en förutsättning för att hela Sverige ska leva.

För att påskynda och underlätta utbyggnaden av bredband är det enligt vår mening bland annat angeläget att fiberdragning samordnas i större utsträckning. Detta kan ske exempelvis vid åtgärder i mark såsom dragning av kablar eller tomma rör. Dessutom kan kulvertar och kabelrännor utmed väg- och järnvägsnätet med fördel utnyttjas om kapacitetsutrymme finns. Arbetet har blivit bättre, men det finns mer att göra.

Vidare kan vi konstatera att mobiltäckningen längs våra järnvägar ofta är dålig och att utbyggnad av mobilnätet är nödvändigt om folk ska kunna utnyttja sin färd med tåg till att sitta och arbeta med datorn, surfplattan eller mobiltelefonen under tågresan. Vi efterlyser därför en översyn av mobiltäckningen längs järnvägsnätet för att i ett senare skede prioritera de förbättringsåtgärder man kommer på.

Vi sverigedemokrater står även bakom målet i regeringens bredbandsstrategi om att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund redan 2020.

Tyvärr kommer regeringen inte att klara av att leverera målen i bredbandsstrategin. Sverigedemokraterna har respekt för att det är ett ambitiöst mål, men om man sätter upp mål måste man jobba än hårdare om man märker att målen inte nås. Vi vill understryka att regeringen även måste säkerställa att det kommande 5G-nätet har en god täckning i hela landet, och vi föreslår därför att regeringen utreder möjligheterna för detta.

Fru talman! Det är inte utan oro som digitaliseringen far fram. Vi får inte bli så fartblinda i vår iver med utbyggnaden av snabbt internet att vi glömmer dem som inte har tillgång till fiber eller motsvarande teknik för snabb leverans av internet. Målet fram till 2020, som inte kommer att uppnås, är att 95 procent av befolkningen ska ha god tillgång till snabbt internet. Det innebär att 5 procent inte har tillgång till det. Därför, fru talman, är det viktigt att vi bevakar intressena för dem som fortsatt är beroende av koppartråden.

Den pågående nedmonteringen av det gamla kopparnätet för telefoni påverkar tillgången på telefoni- och bredbandstjänster som hittills erbjudits genom ADSL-teknik och uppkoppling via telefonjacket. Denna omställning påverkar framför allt landsbygdens befolkning eftersom alternativen till den fasta kopparförbindelsen, till exempel fiber eller mobila tekniker med hög överföringshastighet, inte har installerats på grund av alltför höga kostnader.

För att förhindra att människor lämnas utan möjlighet till fungerande kommunikationer anser vi att den som ansvarar för att tillhandahålla kopparnätet inte ska tillåtas att avveckla detta innan en fullgod ersättning till en rimlig kostnad finns på plats. Annars riskerar vi ett digitalt utanförskap, och det är inte acceptabelt.

Nu går jag över och talar lite om posten, vilket Anders Hansson tidigare mycket föredömligt talade om.

Vi sverigedemokrater anser att brev och paket ska levereras i tid oavsett var man bor i Sverige. Detta är också något som alla kan kräva med stöd av postlagen.

Trots de utmaningar Postnord står inför är vår uppfattning att det måste vara möjligt att bo och verka i hela landet. Vi anser därför att regeringen bör utreda möjligheten att förbättra servicen för postutdelning i glesbygden eftersom denna service fortfarande är av central betydelse för att kunna ta emot och skicka brev.

I storstäderna finns det mängder med serviceställen. På landsbygden drar man ned på dem, men lik förbannat säger man att man uppnår mängden serviceställen. De finns dock många gånger på fel ställe.

Postnord måste enligt vår mening förbättra sin kapacitet att leverera försändelser i tid för att mottagarna inte ska drabbas av olägenheter av olika slag. Vi anser att Postnord inte har klarat av sitt samhällsuppdrag, och vi kräver därför att strukturella förändringar inom verksamheten genomförs och att den effektiviseras för att breven ska komma fram i tid.

Fru talman! Jag ser att tiden glider iväg. Jag hoppar därför lite framåt, för detta är en viktig fråga.

I stort sett varje dag året runt görs försök att smuggla droger via posten. Postförsändelser som skickas till Sverige från utlandet kontrolleras vid ankomst via tullen, men paket eller brev som skickas inom landet genomgår inte samma kontroller. Vi vill betona att det endast är polisen eller tullen som har rätt att kontrollera innehållet i en försändelse, vilket innebär att postombud kan bli ofrivilliga mellanhänder för droghandel utan att kunna göra någonting åt det.

I takt med att näthandeln med narkotikaklassade preparat ökar sker mer av smugglingen via vanliga postförsändelser. Risken för den som skickar eller hämtar paketen att åka fast är väldigt liten eftersom det endast är vid de tillfällen polisen och tullen redan har en pågående spaning som personal som arbetar med utlämning får lägga undan försändelser. Vi anser därför att regelverket bör ändras så att alla som hanterar post och paket får rätt att på eget initiativ ta kontakt med tullen eller polisen om de misstänker att det finns narkotika i en viss försändelse.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inledningsvis säga att Centerpartiet självklart står bakom alla sina reservationer, men för tids vinnande vill jag yrka bifall endast till reservation 17.

Sverige har i dag en stark position inom it-området. Samtidigt är det många som bor på landsbygden som tyvärr fortfarande inte har tillgång till bredband. Det påverkar inte bara möjligheterna att kommunicera utan även möjligheterna att driva företag på landsbygden.

Centerpartiet anser att alla måste kunna få vara en del av det digitala samhället. Utbyggnaden av bredband är i detta sammanhang en ödesfråga, och dessutom utvecklas allt fler välfärdstjänster utifrån digitala möjligheter.

Centerpartiet konstaterar också att användarna efterfrågar bättre täckning och allt högre överföringshastigheter för att göra det möjligt att använda internetbaserade tjänster överallt.

Vi vill också framhålla att i de glesbefolkade områdena kan enligt vår mening trådlös infrastruktur vara ett ekonomiskt sätt att nå ut till alla bostäder och verksamhetsställen som ett komplement eller alternativ till fiber.

Utifrån att hela Sverige ska bli uppkopplat är det glädjande att det i det januariavtal som har slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet finns särskilda satsningar på utbyggnad av bredband i hela landet. I utbyggnaden som varit har fiberföreningar, stadsnätsföreningar och marknaden varit viktiga aktörer och kommer så att fortsatt vara framåt. Viktigt är att det behövs mer pengar, men pengarna behöver självklart riktas dit där de bör användas. Vissa regelförenklingar behöver göras, och det måste bli lättare att göra stödutbetalningar.

Bredband är enligt Centerpartiets uppfattning en grundläggande del av Sveriges infrastruktur och kan också anses som en del av en fungerande välfärd. Vi anser också att it ska ses som det femte transportslaget jämte vägar, järnvägar, sjöfart och flyg.

Centerpartiet noterar nu också att 700-megahertzbandet har auktionerats ut, något som enligt vår uppfattning är en avgörande förutsättning för att förbättra bredbandstäckningen i hela landet och inte minst på landsbygden. Vi vill dock betona vikten av att inte bara civilsamhällets behov av radiofrekvenser beaktas i sammanhanget utan även blåljusmyndigheternas.

Centerpartiet konstaterar också att vissa delar av det aktuella spektrumutrymmet undantogs från auktionsförfarandet i avvaktan på regeringens ställningstagande vad gäller framtida behov av frekvensutrymme för blåljusmyndigheterna. Det är vår förhoppning att de förslag som den statliga utredningen om radiospektrumanvändning presenterade i sitt betänkande Frekvenser i samhällets tjänst kommer att ge nödvändig vägledning i arbetet med att både säkerställa samhällets behov av spektrum i framtiden och stärka nationella säkerhetsintressen när det gäller tillståndsgivning för radiosändning.

Den pågående nedmonteringen av det gamla kopparnätet för telefoni påverkar tillgången på de telefoni- och bredbandstjänster som hittills erbjudits genom ADSL-teknik och uppkoppling genom telefonjacket. Denna omställning påverkar framför allt landsbygdens befolkning eftersom alternativen till den fasta kopparförbindelsen, till exempel fiber eller mobila tekniker, på en del håll inte alls finns tillgängliga.

För att förhindra att människor lämnas utan möjlighet till fungerande kommunikationer anser Centerpartiet att den som tillhandahåller kopparnätet inte ska tillåtas att avveckla det innan det finns en ersättning på plats, antingen framdragen fiber eller utbyggnad av det mobila nätet.

Vidare, herr talman, vill Centerpartiet understryka betydelsen av en fortsatt god tillgång till post- och betaltjänster för att människor ska kunna bo och verka i hela landet. Detta gäller inte minst situationen på landsbygden och det lokala näringslivets förutsättningar att finnas kvar och utvecklas.

Även om företagen i allt större utsträckning utnyttjar internet är de likväl beroende av att kunna använda posttjänster för att ta emot och skicka varor fysiskt. I ett alltmer digitaliserat samhälle kvarstår det faktum att väl fungerande posttjänster är av central betydelse för företagen och medborgarna i hela landet.

Herr talman! I den statliga utredaren Kristina Jonängs delbetänkande Som ett brev på posten återges postbranschens perspektiv på samdistribution av post, paket och tidningar. Det är tydligt att marknadsinriktade aktörer, exempelvis distributörerna, ser ett behov av att på andra sätt öka sin beläggning då både tidnings- och brevförsändelser minskar volymmässigt. Samtidigt går en omvänd utveckling att se på paketmarknaden till följd av den växande e-handeln. Att samdistribuera post, paket och tidningar skulle enligt Centerpartiets bedömning öka både tids- och kostnadseffektiviteten samt ha en positiv miljöeffekt eftersom färre transporter skulle behövas. En sådan samdistribution bör därför möjliggöras. Tidningar och brev har visserligen i dag olika tidpunkt för leverans till kund. Enligt Centerpartiets förslag skulle dock den gemensamma distributionen ske enligt nuvarande tidningsdistributörers tidsschema. Centerpartiet anser att förslaget även skulle bidra till att vidmakthålla en bättre tillgänglighet och servicenivå både på landsbygden och i tätorten.

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar för Vänsterpartiets riksdagsgrupps räkning bifall till Vänsterpartiets reservation 2. Den handlar om digitaliseringens möjligheter i hela landet.

Utvecklingen av ny digital teknik går oerhört snabbt. Samtidigt vet vi att de höga hastigheterna och de nya projekten inledningsvis kommer att lanseras i städerna. I detta viktiga teknikskifte får inte landsbygderna hamna efter. Rätt hanterad av regering och riksdag kan teknikutvecklingen bli en möjlighet för landsbygderna och för tillväxten i hela landet.

Hela landet ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Vi i Vänsterpartiet är övertygade om att digitaliseringen är viktig och att den kan ge ökade möjligheter att bo, leva och driva företag på landsbygderna. Det saknas dock en samlad bild av på vilket sätt samhällets digitalisering kan bidra till en livskraftig landsbygd.

Målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen har beslutat om en strategi för detta arbete. Strategin fokuserar i huvudsak på fem olika delmål: kompetens, trygghet, innovation, ledning och infrastruktur. Dessa områden är grundläggande om vi ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, men det räcker inte. Vi måste ha en övergripande tanke om vad bäst i världen ska innebära konkret för invånarna och för företag i alla storlekar, från enmansföretag till koncerner. Och det ska gälla i hela landet.

Det krävs att svårigheter och utmaningar tydligt pekas ut för att man i realiteten ska kunna göra prioriteringar och ställningstaganden. Ett större fokus på klimatvinster, regional spridning och arbetsrätt hade exempelvis varit önskvärt. Hur ska vi använda digitaliseringen för att underlätta för invånare, företag och det offentliga i kommuner och landsting och aktivt utveckla och expandera landsbygderna? Framför allt vill vi understryka vikten av ett politiskt ansvarstagande för att digitaliseringens möjligheter ska komma hela landet till del.

Ett digitalt skifte ställer höga krav på både företag och personal. Utan digital kompetens och möjlighet att följa med i utvecklingen riskerar framför allt små och medelstora företag att slås ut av större jättar. Där har staten en viktig roll att spela, till exempel genom att se till att även små och medelstora företag får tillgång till ny och miljövänlig teknikforskning och genom att säkra kompetensförsörjningen i hela landet.

I bästa fall kan digitaliseringen komma att innebära viktiga klimatvinster såväl som bättre förutsättningar för den enskilde företagaren. Genom nya plattformar för företagare kan transporter effektiviseras, regelkrångel minskas och nya kunder nås. Men digitaliseringen innebär också en rad utmaningar. Därför krävs ett politiskt ansvar för den digitala utvecklingen. Digitalisering ska vara ett hjälpmedel för såväl små som stora företag, inte ett verktyg för företag att undkomma skatt eller kollektivavtal.

Landsbygden står inför omfattande utmaningar, inte minst i och med en ökande urbaniseringsgrad. I stället för en försämrad samhällsservice och att det offentliga drar sig tillbaka vill vi se en utvecklad politik för Sveriges landsbygd.

Vi i Vänsterpartiet vill se en strategi för digitalisering för näringslivet i hela landet. Vi vill att hela Sverige ska växa. Risken är betydande att satsningar koncentreras till storstäderna eller storstadsregionerna. Satsningar inom digital utveckling måste komma hela landet till del. Ny teknik och nya digitala lösningar kan leda till en utveckling och tillväxt i hela Sverige och bidra till nya innovationer. Rätt använd kan digitaliseringen komma att spela en stor roll. För små kommuner kan satsningar på digitala tjänster vara både kostsamma och svåra att genomföra, men regional och nationell samverkan kan göra det möjligt även för dem.

Vänsterpartiet arbetar för att skapa förutsättningar för att alla ska ha både rätten och möjligheten att bo där man själv önskar. En väl fungerande infrastruktur är en av de viktigaste förutsättningarna både för att näringslivet ska kunna utvecklas och för att det ska gå att skapa goda boendemiljöer där människor vill bo. Detta inkluderar självklart även den digitala infrastrukturen såväl som transporter.

Vi ser den digitala kommunikationen både som en nyckel till att underlätta informationsspridning och dialog och som ett sätt att hålla ned antalet nödvändiga resor och transporter. Staten bör ta ansvar för och garantera väl fungerande telefoni och bredband i hela landet.

Den parlamentariska landsbygdskommittén efterlyste en mer samlad bild av hur samhällets digitalisering kan bidra till en livskraftig landsbygd. Regeringens mål om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter kräver att vi stärker detta arbete ytterligare. Vi menar att det finns en stor potential på detta område och att det bör utvecklas.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig börja med att ge Jessica beröm. Jag vet att det var hennes första gång i talarstolen, och jag minns att första gången jag stod här var jag rätt nervös. Jag lovar dig hårdare debatter i framtiden, Jessica, men du höll ett väldigt bra anförande.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill uppmärksamma de utmaningar som den digitala segregeringen för med sig. Denna segregering finns inte bara mellan stad och land utan skär också mellan de ekonomiska och kunskapsmässiga förutsättningarna för privatpersoner och företagare. Jag anser därför att den digitala jämlikheten behöver förbättras genom utökad tillgång till bredband och fibernät.

Jag vill också lyfta fram bredbandskoordinatorernas betydelse för utbyggnaden av it-infrastrukturen i Sverige. Bredbandskoordinatorerna ska stödja och främja regionernas och kommunernas arbete med bredbandsfrågor. Jag vill även understryka deras viktiga funktion som kontaktpunkter för bredbandsfrågor för både offentliga och privata aktörer. För att underlätta bredbandsarbetet i hela landet efterlyser vi i KD därför en fortsatt satsning på bredbandskoordinatorer.

Herr talman! Utbyggnaden av 5G kommer att vara avgörande för att möta behovet av högre överföringshastigheter, större datamängder och bättre kvalitet för mobila enheter. Det är också en grundförutsättning för framtida teknikutveckling där allt fler tekniska enheter och produkter kommer att kräva uppkoppling.

Vi anser också att 5G är nästa nödvändiga steg för en digital inre marknad, vilket kommer att underlätta och främja handeln och utbytet av tjänster över gränser samt bidra till att koppla samman människor i Europa.

Utformningen av spektrumharmoniseringen måste enligt vår mening hanteras på ett gränsöverskridande plan. Genom lång och harmoniserad licenstid samt koordinerade auktionsförfaranden kan vi skapa ett väl fungerande 5G-nät inom hela EU.

Därför är arbetet med frekvensharmonisering inom EU direkt avgörande för utvecklingen av 5G. Mot denna bakgrund anser vi att Sverige måste vara drivande i den europeiska harmoniseringen av frekvenser för 5G och arbeta för att redan identifierade och framtida 5G-band frigörs på EU-nivå.

Den inre marknaden är en grundpelare för den europeiska freden och välfärden. Därför är det angeläget att Sverige verkar för en gemensam europeisk infrastruktur.

Herr talman! Vi noterar med tillfredsställelse att 700-megahertzbandet nu har auktionerats ut, något som enligt vår uppfattning är en avgörande förutsättning för att förbättra bredbandstäckningen i landet, inte minst i glesbygden.

Vi vill dock betona vikten av att inte bara civilsamhällets behov av radiofrekvenser beaktas i sammanhanget utan även blåljusmyndigheternas.

Vi konstaterar också att vissa delar av det aktuella spektrumutrymmet undantogs från auktionsförfarandet i avvaktan på regeringens ställningstagande vad gäller det framtida behovet av frekvensutrymme för blåljusmyndigheter. Det är rätt krångliga ord.

Det är också vår förhoppning att de förslag som den statliga utredningen om radiospektrumanvändning presenterade i sitt betänkande, Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2018:92), kommer att ge nödvändig vägledning i arbetet med att både säkerställa civilsamhällets behov av spektrum i framtiden och stärka nationella säkerhetsintressen när det gäller tillståndsgivning av radiosändartillstånd.

Herr talman! Jag vill peka på att oron kring Postnords organisation och finansiering på koncernnivå även påverkar den svenska delen av bolaget. Jag konstaterar vidare att Postnord de senaste åren inte har klarat sitt samhällsuppdrag. De största förlorarna på en osäker brevhantering är boende och företag på landsbygden.

Det behövs därför strukturella förändringar för att posten som samhällsservice ska fungera tillfredsställande, och Postnord måste höja sin leveranstillförlitlighet för att allmänheten inte ska drabbas av inkassokrav eller riskera att missa sjukhusbesök.

Jag anser mot denna bakgrund att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på en ny postlag som skärper kraven på service och leverans av post.

Herr talman! Under denna debatt avseende it- och postfrågor kan jag inte låta bli att tänka på Elving Andersson, Centerpartiet. Under mina drygt 16 år i Uddevalla kommunfullmäktige nämnde han alltid Lane-Ryr. Att påminna om glesbygdens problematik i relation till den stora staden Uddevalla var hans signum.

Nu har jag förmånen att påminna om samma problematik, fast utifrån ett något bredare perspektiv. I en tid när Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänstern, Centerpartiet och Liberalerna höjer skatten för bränsle och återinför den orättvisa flygskatten, vilket drabbar alla som bor utanför tunnelbanans räckvidd, måste någon stå upp för idén om att hela landet ska leva.

Postnords service ska fungera i hela landet, och alla privatpersoner och företag har rätt till ett välfungerande bredband. Svårare än så är det faktiskt inte.

Herr talman! Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 8.

Herr talman! I dag behandlar vi trafikutskottets betänkande om it- och postfrågor. Inledningsvis yrkar jag bifall till trafikutskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! Vi lever i en spännande tid, en tid då vi ser den fjärde industrialiseringsvågen ta fart. Den så kallade 4.0-revolutionen kommer att göra vår värld mer effektiv, mer flexibel och mer tillgänglig. Framför allt handlar det om att vi ska kunna mötas var vi än befinner oss i världen. Varor, tjänster och människor börjar sudda ut den hårda gränsen mellan länder men även gränser mellan stad och land. Det ska vara lika lätt att träffa en doktor i Vedevåg som i Örebro, och den ska vara lika lätt att få sitt brev i Haparanda som i Lund. Det ska den fjärde industrialiseringsvågen hjälpa oss med.

Vi har länge sagt att vi ska vara bäst i världen på bredband, och vi är nog bäst i världen på det. Men vi är inte nöjda. Jag tror inte att något parti är nöjt med utbyggnaden.

Det handlar inte bara om att vi ska kunna titta på Netflix, utan det är en rättvisefråga för alla medborgare i Sverige. Alla, oavsett var man bor eller befinner sig, ska kunna ta fram sin laptop, platta eller mobil och använda den för att underlätta sitt liv och få information som är viktig.

Det betyder att även människor som befinner sig på en bil- eller tågresa eller driver sitt företag enkelt ska kunna hålla kontakt med sina nära och kära eller enkelt kunna boka en hotellnatt.

Enligt bredbandstrategin, som det fattades beslut om 2009 och som reviderades 2016, bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband 2020, 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet och 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.

Jag hoppas att vi når dessa mål, men även om vi i dag får information om att vi inte kommer att lyckas är det viktigt att målen är satta och att vi kan följa dem. Även i januariavtalet är dessa mål inskrivna, vilket sätter press på regeringen att faktiskt leverera. Bredbandsforum, som har till uppgift att följa och hitta lösningar för utbyggnaden, är en viktig part i att uppnå målen.

Herr talman! Även om vi i dag ser svårigheter att nå målen är Sverige världsledande på området. Det ger oss goda förutsättningar inför framtiden. Det är glädjande att bredbands- och mobiltäckningen fortsätter att utvecklas i rätt riktning.

Målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det finns två delmål inom denna politik.

För det första ska elektroniska kommunikationer vara effektiva, säkra och robusta. De ska dessutom tillgodose användarnas behov. Elektroniska kommunikationer ska i första hand tillhandahållas genom en väl fungerande marknad, men staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden.

För det andra ska Sverige ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

Där marknaden inte klarar av att leverera ska staten göra det. Jag tycker att det är viktigt att vi samlar oss i breda överenskommelser så att vi kan uppnå just att vara bäst i världen. Marknaden har skött sin del, men nu behöver staten kliva in och göra sin del.

För att uppnå dessa två mål behöver vi mer bredband, och vi behöver bygga ut mer. Det finns idéer och förslag från olika organisationer. Nu är det upp till oss politiker att tycka till om dem. Jag kommer att lyssna, ta till mig och försöka se till att vi får en snabbare utbyggnad än vad vi har i dag.

Regeringen har också fattat beslut om att inrätta ett digitaliseringsråd som har till uppgift att främja genomförandet av den allmänna digitaliseringspolitiken.

Ett av de viktiga målen för digitaliseringsstrategin är att främja innovationer. Det är viktigt att Sverige har de bästa förutsättningarna för att innovationer ska utvecklas, drivas och användas. Det handlar inte bara om att ha nya sätt att mötas eller resa. Det handlar också lika mycket om att ha bra konkurrenskraft och att vi genom dessa innovationer kan minska klimat- och miljöpåverkan.

Innovation är en förutsättning för att den offentliga sektorn ska hitta nya och effektiva lösningar på flera av dagens stora samhällsutmaningar och för att näringslivet ska kunna stärka sin konkurrenskraft. Det handlar exempelvis om nya sätt att resa, bo, göra affärer, leva, konsumera och kommunicera och samtidigt bevara jordens resurser på ett bra och klimatsmart sätt.

Regeringen har redan gett olika myndigheter i uppdrag att påskynda digitaliseringen. Det kommer att leda till att vi får bättre och mer tillgängliga data för medborgarna.

Herr talman! Vi kan fatta många beslut om att underlätta för företag att digitalisera eller ställa krav på myndigheter att gå den vägen, men det fungerar inte utan kompetens. Om Sverige ska vara världsledande inom digitaliseringen behöver vi ha bra kompetensförsörjning.

SKL har fått extra pengar för att öka den digitala kompetensen hos ledning och styrning i våra kommuner. Ett område som har haft dålig kompetens är våra offentliga institutioner som inte har hängt med i utvecklingen. Det finns självklart undantag, men våra medborgare ska kunna förvänta sig att kommuner och landsting underlättar för dem att söka vård, barnomsorg eller boende på ett enkelt och mer tillgängligt sätt.

Inte minst ska företag i kommuner enkelt kunna söka tillstånd och få information. Exempelvis är restaurangbranschen en av de branscher som är hårdast reglerade. Med digitaliseringen får vi en regelförenkling för alla de ansökningar av tillstånd som restaurangbranschen behöver göra. Därför är detta en viktig satsning från regeringen.

Herr talman! I rapporten Svenskarna och internet från 2018 konstaterar Internetstiftelsen att så gott som alla svenskar, 98 procent, har tillgång till internet hemma och nio av tio har en smartmobil. För fem år sedan hade 1 miljon svenskar inte tillgång till internet.

Något har hänt de senaste åren som har gjort att vi har så bra täckning. Det ger bra betyg till Sverige. Skillnaden förut handlade om de som använder internet och de som inte gör det. I dag finns skillnaden mellan de som använder internet ofta och de som gör det väldigt sällan.

Herr talman! Mot bakgrund av det jag tidigare har sagt ser vi också förändringar på postmarknaden. Digitaliseringsvågen gör att vi skickar färre och färre brev. Det gör att postoperatörerna måste anpassa sig.

Sedan år 2000 har antalet brev minskat med 36 procent, vilket ställer krav på politiken. Samtidigt som vi har fler och fler utlämningsställen och högre service för medborgare minskar breven. Omställningen och framtida finansiering av brev är något man måste titta närmare på.

Bedömningar som görs visar att förutsättningarna på postmarknaden kommer att fortsätta förändras i snabb takt som en följd av samhällsutvecklingen, inte minst på grund av digitaliseringen. Detta kan leda till att även förutsättningarna för att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst kan komma att påverkas.

Regeringen gör bedömningen att situationen på postmarknaden är sådan att det kommer att finnas behov av att på nytt se över postlagstiftningen för att säkerställa att det långsiktigt kommer att finnas en samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet i hela landet.

Herr talman! Trots att både Postnord och Citymail har gjort kvalitetshöjande åtgärder ligger antalet klagomål fortfarande på en hög nivå. Vi kan dock konstatera att Post- och telestyrelsen fortsätter att säkerställa att tillförlitligheten inom postsektorn ska öka. Nya tillståndsvillkor som trädde i kraft den 1 april 2018 innebär en skärpning av tillförlitlighetskraven.

(Applåder)

Herr talman! När jag lyssnar på det som sägs hör jag egentligen inga konstigheter; alla vill vi nå samma mål, det vill säga att alla ska ha tillgång till god internetuppkoppling.

Det var dock inte detta jag reagerade på när ledamoten Denis Begic var uppe i talarstolen. Det jag vill ha svar på, herr talman, är varför Denis Begic yrkade avslag på samtliga reservationer. Vill inte Denis att de med koppartråd ska få behålla internet fram till dess att de har fått fiber eller annan teknisk apparatur som gör att de har god internetuppkoppling fram till dess att fibern har installerats?

Vidare undrar jag, herr talman, varför Denis Begic yrkar avslag på vår motion som syftar till att försvåra att narkotika kan skickas via posten.

Herr talman! Tack, Jimmy Ståhl, för frågan och engagemanget!

Låt mig börja med den första frågan om kopparnät. Jag har varit lokalpolitiker och vet att när Telia skulle plocka bort kopparnätet fanns det alltid en bra diskussion med kommuner och regioner om hur man skulle lösa problemet. Ibland har Telia till och med förlängt tiden för att man i kommunerna skulle hinna bygga nytt. Som exempel kan jag nämna Hällefors i Örebro som faktiskt är bäst i landet på att bygga bredband. Det är tack vare att man har suttit ned och pratat om detta.

Vad gäller den andra frågan tycker jag absolut att den är viktig. I alla de frågor vi har tycker jag att vi behöver fundera mycket längre än vad vi tänker just nu. Det är viktigt att ta hand om narkotika när den förekommer, men vi får inte glömma integriteten för våra medborgare. Alla ska inte kunna få veta vilken medicin jag beställer om jag har rätt att beställa den eller vilka tidningar jag prenumererar på, herr talman.

Jag tycker att frågan är viktig, men jag tror att vi behöver titta närmare på hur lagen ska utformas. Jag hoppas att vi kan utforma den så att den faktiskt ger effekt och att de olagliga delarna i posthanteringen försvinner. Det kan finnas möjlighet att göra detta.

Herr talman! Självklart ska man inte kunna kontrollera allting. Vår motion handlar om när det finns misstanke om narkotika. Då ska man kunna lägga undan dessa paket och informera polis eller tull så att de kan komma och kontrollera dem.

Det är ju inte upp till varje postutlämningsställe att öppna och kontrollera, vilket skulle bli jättegalet. Jag är jätteglad att Denis Begic ändå har detta i tanken. Naturligtvis ska det utredas ordentligt innan man påför en sådan grej.

Herr talman! Nu ser det ut som att vi kommer att missa målen i bredbandsstrategin lite grann. Hur kommer Denis Begic och regeringen att verka för att så fort som möjligt uppnå de mål i bredbandsstrategin som vi missar? Det är viktigt att man lyfter upp och jobbar fram detta så att åtminstone 95 procent, men gärna fler, får snabbt bredband så fort som möjligt.

Herr talman! Återigen vill jag säga att jag tycker att vi måste fundera riktigt ordentligt när det gäller de här försändelserna. Vem ska ha misstankar? Hur ska det se ut? Vem ska ha rätt att titta? Vem ska ha rätt att öppna? Integriteten för våra medborgare är en otroligt viktig fråga.

När det gäller utbyggnad av bredband tror jag att vi är överens om att det behövs mer. Det sa jag också i mitt huvudanförande. Redan i år har regeringen lagt 1 miljard på att bygga ut bredband i glesbygden. Vi hoppas att det ska räcka för att nå målen – kanske inte 2020, men åtminstone 2021.

Men den viktiga frågan – det har jag också sagt i mitt huvudanförande – är att staten behöver ta kontroll. Med den breda uppgörelse som vi har nu känns det som att vi kommer att klara av det.

Herr talman! Jag tackar Denis Begic för ett bra anförande.

Jag har en mycket kort fråga, lite med anledning av det jag tog upp i mitt huvudanförande om lokaliseringsprincipen. När det gäller bredbandsutbyggnaden har det kommit fram via stadsnäten i de respektive kommunerna att det finns bekymmer om man vill bygga ett bredbandsnät som angränsar till eller till och med går in i en annan kommun. Det kan till exempel vara så att man rent geografiskt har en större stad i väster i en kommun och en lite mindre by eller stad långt i öster och att det handlar om att koppla den delen eller den byn till en angränsande kommun, som kanske har en större stad i närheten. Enligt lokaliseringsprincipen i kommunallagen är det nämligen så att de intressen som kommunen vill tillgodose ska vara lokaliserade till kommunen.

Den här kritiken framförs av bland annat Svenska Stadsnätsföreningen. Jag skulle vilja höra Denis Begics kommentarer.

Herr talman! Jag tackar Anders Hansson för engagemanget. Jag har fört samma diskussion med Bredbandsföreningen och Stadsnätsföreningen. Vi har diskuterat de här frågorna.

Om du lyssnade på mitt anförande, Anders Hansson, hörde du att det kanske är dags att marknaden slutar och att staten tar över – just på grund av de saker som du nämner. Det har kommit till min kännedom att det kan sluta vid kommungränsen därför att det är en annan kommun. Det har också kommit till min kännedom att stadsnäten i två kommuner ibland avsett att gå in för att ta ett område gemensamt. Sedan har marknaden kommit in och sagt ”det ska vi göra”, och så har stadsnäten fått flytta på sig. Därefter har det tagit tre, fyra, fem år innan marknaden verkligen gjort det.

Vi behöver ta den här frågan på allvar. Därför sa jag i mitt huvudanförande att det nu är viktigt att staten kliver in på de svåra områdena. Det är där vi är nu. Jag hoppas att det är svar på din fråga, Anders Hansson.

Herr talman! Detta tycker jag är rätt, Denis Begic, när det gäller den absoluta glesbygden. Det här kan dock även gälla kommuner som inte räknas till den direkta glesbygden men där man har större avstånd inom kommunen, utan att det är Norrlandsavstånd, om vi hårdrar det lite. Då behövs ju egentligen inte stödet på samma vis, utan det är mer fråga om en praktisk lösning. Om man har sin stora stad i västra delen av kommunen och en mindre i östra kan man kanske, i stället för att dra sig igenom hela kommunen med en ledning, ansluta sig till nätet i en stad i en angränsande kommun.

När det gäller de långa avstånden i de norra delarna av Sverige delar jag fullständigt Denis Begics uppfattning. Där tror jag också att staten måste gå in och ta ansvar, som jag sa i mitt huvudanförande. Vad jag hade i åtanke var mer kommuner i Mellansverige och södra Sverige där man inte har de avstånden, men där det likväl kostnadsmässigt, ekonomiskt och finansiellt skulle vara mycket mer praktiskt att ingå en överenskommelse till exempel med en grannkommun för att ta ansvaret för den del, den by, den stad eller det område som det gäller. Jag är inte ute efter statsstödet utan mer det praktiska; här sätter lokaliseringsprincipen faktiskt käppar i hjulet för någonting som borde vara ganska enkelt att ordna för kanske två tre kommuner tillsammans.

Herr talman! Tack, Anders Hansson! Jag tror att vi förstår varandra men kanske ändå missförstår varandra lite grann. Jag pratar också om detta. Den nya infrastrukturmyndigheten kommer att ta hand om det här, och den nya ministern Anders Ygeman kommer att ta hand om de här frågorna. Jag har fortfarande stor tilltro till den överenskommelse vi har ingått, det så kallade januariavtalet, där vi säger att det finns frågor som vi behöver fundera på.

Jag är ny i riksdagen och har ansvar för de här frågorna. Det finns saker som har kommit till min kännedom nu men som jag inte tänkt på förut. Detta är ett exempel. Jag vet att det finns stadsnät som har löst frågan genom att bilda bolag mellan två eller tre kommuner. På så sätt har man kunnat göra de här sakerna gemensamt och gå över kommungränserna. Jag vet att det till och med har förekommit att man struntat i det här och sagt: Ni får bygga på vår sida, men det får inte vara ett låst nät, utan någon annan får köra i själva tråden.

Det finns alltså möjligheter att göra detta. Det kan absolut vara så att lagen behöver ses över. Tillsammans med den nya infrastrukturmyndigheten och den nya ministern ska vi se vad vi kan göra för att underlätta. Nu behöver vi kanske lite mer av pragmatiskt tänkande och lite mer funderingar kring hur vi når de mål som vi har satt. Dessa enkla saker ska inte sätta käppar i hjulet för det.

(Applåder)

(TALMANNEN: Jag vill bara allmänt påminna om att vi i riksdagen brukar tala via talmannen och inte säga du till varandra.)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! Vi befinner oss helt klart i digitaliseringens era. Större delen av Sveriges befolkning använder internet dagligen. De flesta av oss kan knappt tänka sig ett liv utan de fördelar som vi har fått genom digitaliseringen, med tillgång till information och möjligheter till kommunikation. 98 procent av svenskarna har tillgång till internet hemma, och nio av tio har en smart mobil. För fem år sedan fanns det 1 miljon svenskar som inte var uppkopplade. I dag är de bara hälften så många.

Att utveckla och ta till vara digitaliseringens möjligheter, samtidigt som vi hanterar dess utmaningar, är en viktig uppgift för samhället. Digitaliseringen har potentialen att göra livet både bättre och mer hållbart. Den ger oss nya sätt att resa, bo, göra affärer, leva, konsumera och kommunicera och samtidigt minska klimat- och miljöpåverkan.

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. För att minska vår klimatpåverkan och nå Parisavtalets målsättningar om att hålla temperaturökningen väl under två grader och jobba för att den ska stanna under en och en halv grad behöver vi ställa om vårt samhälle. Exempelvis behöver vi minska transportsektorns utsläpp, något som vi vet kräver att vi inte bara byter bränslen i bilar. Vi behöver också effektivisera och minska behovet av resor. Här finns det en stor potential med digitalisering. Genom de möjligheter som finns till distansmöten och delande av dokument och arbetsredskap kan behovet av att genomföra resor verkligen minskas. Det innebär också stora möjligheter att driva företag även på landsbygden, så att hela landet kan leva. Därför behövs det fortsatta insatser för att bygga ut bredband även på landsbygden.

Digitaliseringen innebär också att restid kan nyttjas bättre för arbete, exempelvis när man reser med tåg. Här skulle dock uppkopplingen helt klart kunna behöva bli bättre. Men med digitaliseringen kommer det också risker. It-säkerhet och frågor om integritet kommer fortsatt att vara mycket viktiga.

Miljöpartiets Peter Eriksson lade i sin roll som digitaliseringsminister fram den digitaliseringsstrategi som regeringen beslutade om 2017. Digitaliseringsstrategin bygger vidare på den sedan tidigare beslutade målsättningen för svensk it-politik.

Målsättningen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det finns två delmål. Det första är att elektroniska kommunikationer ska vara effektiva, säkra och robusta samt tillgodose användarnas behov. Elektroniska kommunikationer ska i första hand tillhandahållas genom en väl fungerande marknad, men staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden. Det andra är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

Visst ligger vi i framkant. Det konstaterar både OECD och EU. Men för att fortsatt ligga i framkant krävs ett kontinuerligt arbete. För att skapa förutsättningar för en fortsättningsvis långsiktig och hållbar digitalisering till nytta för samhällsutvecklingen och näringslivet beslutade regeringen i maj 2017 om strategin för ett hållbart digitaliserat Sverige, det vill säga digitaliseringsstrategin, som innehåller fem delmål.

Det handlar om digital kompetens. I Sverige ska alla kunna utveckla och använda sin digitala kompetens.

Det handlar om digital trygghet. I Sverige ska de bästa förutsättningarna finnas för att alla på ett säkert sätt ska kunna ta del av, ta ansvar för och ha tillit till det digitala samhället.

Det handlar om digital innovation. I Sverige ska de bästa förutsättningarna finnas för att digitalt drivna innovationer ska utvecklas, spridas och användas.

Det handlar om digital ledning. I Sverige ska relevant, målmedveten och rättssäker effektivisering och kvalitetsutveckling uppnås genom digitalisering.

Det handlar om digital infrastruktur. Hela Sverige bör ha tillgång till infrastruktur som medger snabbt bredband och stabila mobila tjänster som stöder digitaliseringen.

För att främja genomförandet har regeringen också fattat beslut om att inrätta ett råd, Digitaliseringsrådet, som har till uppgift att främja genomförandet av strategin. Men regeringen lämnar inte frågorna där utan har konstaterat att genomförandet av digitaliseringsstrategin och regeringens digitaliseringspolitik kräver ett kontinuerligt statligt engagemang.

Hittills har ca 200 initiativ kopplade till delmålen tagits, vilket trafikutskottet konstaterar i betänkandet. Det handlar bland annat om satsningar i statens budget, uppdrag till myndigheter samt förslag och beslut om ny lagstiftning.

I januariavtalet som har slutits mellan Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna fastslås att den digitala infrastrukturen ska byggas ut i hela landet. Målet ska vara att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund redan 2020 och att alla har tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast 2023. Vi ser därför från Miljöpartiets sida fram emot en mandatperiod med fortsatt höga målsättningar på området.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)