Grönbok om åldrande – Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna

Fru talman! Den 27 januari i år publicerade Europeiska kommissionen en grönbok om åldrande, Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna. I samband med detta inledde kommissionen även ett offentligt samråd och bjöd in berörda parter att lämna synpunkter.

Inom EU-arbetet kallas det för grönbok när man i ett första steg vill stimulera till samtal och diskussion i en fråga. Ämnet som kommissionen har valt är väl valt, för synen på åldrande behöver diskuteras. Därför ansåg vi i socialutskottet att vi gärna fördjupar oss i detta ett tag. Vi lämnar därför i dag vårt utlåtande om grönboken till riksdagen.

I utskottet utsåg vi en arbetsgrupp bestående av Barbro Westerholm, Ann-Christin Ahlberg, Ann-Britt Åsebol och Karin Rågsjö. Jag riktar ett tack till er, som på ett särskilt sätt har medverkat till att utskottet har kunnat göra en bra granskning. Därmed bidrar utskottet till kunskap och påverkan i frågan.

Fru talman! Grönboken innehåller många bra saker, inte minst att folkhälsoperspektivet börjar få alltmer gehör inom EU. Det är viktigt att varje medlemsstat ser betydelsen av ett brett folkhälsoarbete.

Vi menar från utskottet att kunskaps- och erfarenhetsutbyte är det som EU främst ska arbeta med inom äldrepolitiken. Vi vill inte se lagstiftning på EU-nivå i dessa frågor. Det är glädjande att också regeringen vid information till utskottet har gett uttryck för en liknande inställning.

Vi kan konstatera att det finns skillnader mellan länderna avseende välfärdspolitik. Detta gör att åtgärderna måste formas nationellt, men genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte kan alla komma längre. Det gäller folkhälsofrågor, välfärdsteknik, boendeformer och mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grönbok om åldrande - Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna

Fru talman! Ett samtal om åldrande måste alltid ta sin början i hur vi ser på åldrande. Äldre personer är en tillgång för hela samhället. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som respekt för, tillvaratagande av och omsorg om den äldre generationen.

Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. De ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. De ska bemötas med respekt och ha tillgång till vård och omsorg. Var och en ska ses som en person med eget och unikt värde och med skilda intressen och bakgrunder. God vård när man behöver det, ett behovsanpassat boende och självbestämmande över sin vardag är en självklarhet hela livet.

När jag läser grönboken får jag känslan att synen på åldrande mer är att vi ska ta hand om äldre än att äldre är en tillgång för samhället. Därför har vi från utskottet betonat i vår granskning att synen på åldrande måste utgå ifrån att äldre är en tillgång för samhället.

Hur tar vi till vara den resursen i samhället? Hur ser det ut i demokratiskt valda församlingar? Hur ser det ut i det civila samhället och i privata företag? Har vi strukturer som hindrar, eller har vi strukturer som möjliggör ett aktivt liv så länge jag vill?

Det är angeläget att samtala om åldrande och hur vi främjar solidaritet och ansvar mellan generationer. Jag hoppas att grönboken kommer att leda till ett fördjupat samtal i Europa. Vi ska göra vår del genom arbete på hemmaplan för den svenska delen.

Jag vill med de orden överlämna utskottets eniga utlåtande till kammaren. Vi har härmed genomfört vår granskning av grönboken om åldrande.

Fru talman! Den här debatten handlar om EU-kommissionens grönbok om åldrandet, som heter Främja solidaritet och ansvar mellan generationer.

Vi socialdemokrater tycker att det är positivt att frågor om åldrandet och äldrefrågorna kommer upp på den politiska dagordningen, och vi välkomnar grönboken. Syftet med grönboken är att skapa en bred diskussion om åldrandet och de olika utmaningar och många möjligheter som det faktiskt innebär. Det är glädjande att socialutskottet är enigt om utlåtandet och att utskottet är överens om att de olika nationella reglerna ska gälla.

Mycket handlar om olika lagar och socialförsäkringar och om hur välfärden har byggts upp. Men det handlar också om arbetslivets villkor, om pensioner i de olika länderna med mera. Att utbyta erfarenheter och lära av varandra välkomnar vi; det tycker vi är bra.

De senaste 50 åren har medellivslängden i Europa ökat med cirka tio år för både kvinnor och män, vilket är väldigt positivt. Det är viktigt att vi ser den äldre generationen som en tillgång och att vi har en modern och respektfull syn på äldre. Åldersdiskriminering är inget som skapar möjligheter, utan det skapar bara klyftor mellan generationer och begränsar människors möjligheter att leva fullt ut varje dag i sitt liv.

Vi är allt friskare och mer aktiva som årsrika, och vi vill vara med i samhällsutvecklingen och kunna påverka i stort oavsett vår ålder. Vi måste prata mer om vad vi kan bidra med när vi blir äldre och vad vi vill göra som årsrika. Hur kan vi fortfarande få vara aktiva och känna oss behövda i arbetslivet, samhällsutvecklingen och föreningslivet och ha rätt till ett livslångt lärande?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grönbok om åldrande - Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna

Här är skillnaderna stora när det exempelvis gäller möjligheten att jobba lite längre eller kortare tid på grund av arbetslivets villkor, den egna hälsan eller den ekonomiska möjligheten. Här finns en stor utvecklingspotential.

Detta är också en viktig jämställdhetsfråga, eftersom kvinnor och män inte har samma förutsättningar i arbetslivet och möjligheter att arbeta på grund av brist på barnomsorg och då kvinnor fortfarande tar mer ansvar för barn och familj, vilket påverkar kvinnors inkomster och pensioner negativt. Här är skillnaderna också väldigt stora i EU-länderna.

Om man vill jobba lite längre är det viktigt att ha den möjligheten och att arbetsgivarna ser den kompetens som årsrika har efter ett långt arbetsliv. Man kan lära upp, man kan handleda och vara mentor, något som är jätteviktigt och som ofta behövs.

Vi måste fortsätta att förbättra arbetslivet så att det inte sliter ut, så att fler kan jobba tills de själva vill gå i pension och så att många inte, som det ofta är i dag, tvingas att gå ned i arbetstid eller ta ut pension i förtid för att de är utslitna av sitt jobb.

Många frågor ställs i just grönboken som är viktiga att diskutera både nationellt och i EU-sammanhang. Hur kan vi bli bättre på att använda tekniken och digitaliseringen mer för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt när vi blir årsrika? Hur vill vi bo, och hur och var bygger vi för årsrika? Hur långt ska arbetslivet vara? Hur kan det livslånga lärandet fortsätta hela livet? Ja, det finns väldigt många fler frågor att ställa.

Rätten att få bestämma själv är lika viktig oavsett ålder. Här kan vi fråga oss själva: Hur vill vi ha det? Vill vi lära nytt när vi har mer tid över? Finns det möjligheter då? Vill vi bo nära förskolan med liv och rörelse, eller vill vi bo granne med kyrkogården där lugnet är? Svaren kommer att vara olika, för vi tycker olika.

EU:s olika länder har också olika förutsättningar. Men vi kan utbyta tankar och idéer och lära av varandra, vilket är så viktigt och oerhört värdefullt.

Avslutningsvis, fru talman: Att få ett långt, friskt och innehållsrikt liv, där man får känna sig behövd, kan påverka och vara delaktig och ses som en resurs och inte diskrimineras på grund av siffran på sin ålder, skapar möjligheter men också en mer modern och rättvis syn på åldersrika personer. Det skapar solidaritet och förståelse mellan generationer.

(forts. § 15)

Grönbok om åldrande - Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna

Fru talman! I slutet av 1800-talet utflyttade ett stort antal personer från Sverige på grund av missväxt och hunger bland befolkningen. De steg på någon av de Amerikabåtar som tog människor till andra sidan Atlanten. En av dem som utvandrade var min mormors bror. Medellivslängden var 50 år. Min mormor blev kvar på gården, där hon tillsammans med sina föräldrar och senare med sin man brukade jorden. Så såg Sverige ut. De flesta bodde på landet. Min mor föddes för drygt 100 år sedan och växte upp på landet. Nu var medellivslängden 60 år. Hon tog sig i sin ungdom till storstaden för att söka jobb och bilda familj. Där föddes jag i mitten av förra seklet. Då hade medellivslängden stigit till 68 år.

Med min generation har utvecklingen gått väldigt snabbt för såväl teknik som medellivslängd, utbildning och arbete med tillhörande högre levnadsstandard. Den demografiska utvecklingen har skiftat. Mycket har förändrats. Mina barns och barnbarns generationer kan knappast föreställa sig ett samhälle utan rinnande vatten och elektricitet som det som min mormor växte upp i.

Fru talman! Vi moderater önskar att samhället såg på de sista tio åren av en människas liv på samma sätt som på de tio första åren: med förväntan, förhoppningar, framtidstro, respekt och omtanke. Medellivslängden ökar med tre och en halv timme varje dygn. Det är fantastiskt att vi adderar fler friska och aktiva år till våra liv. Därför är det också viktigt att vi ser på våra årsrika personer med respekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grönbok om åldrande - Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna

Samhället måste bättre ta vara på den kunskap och erfarenhet som en senior besitter. Men man skulle faktiskt också kunna säga som så: Lyssna på äldre människor - inte för att de alltid har rätt, utan för att de har större erfarenhet av att ha fel! För visst lär vi oss också med åren av att vi har våra fel och brister!

Viktigast, fru talman, är ändå att varje enskild människa är utgångspunkten. Våra värderingar formas av vår syn på människan. Vi ska lyssna på varje individs önskemål.

Ser man på detta i ett europeiskt perspektiv ser man otroliga skillnader. I vissa länder har man än i dag den standard som vi hade för 100 år sedan, medan andra har en hög teknisk nivå och en hög medelålder i befolkningen. I den grönbok som vi nu diskuterar belyser man just olika aspekter av åldrande och en åldrande befolkning, där alltså medelåldern stiger. Men åldrande berör alla faser i livet: utbildning, arbete, pensioner och inte minst vård av olika slag.

Fru talman! Hur ska man då lägga grunden för ett hälsosamt åldrande och ett livslångt lärande? I min värld kan tusen blommor blomma. Det finns inte bara ett sätt att lägga en grund. Det kan gälla ett hälsosamt liv med god kosthållning och fysisk aktivitet, men det kan också handla om att få uppleva samvaro med andra, måla, sjunga i kör eller något annat.

Men det är viktigt att se till att arbeta sammanhållet, samordnat och systematiskt med åtgärder som är hälsofrämjande, förebyggande och långsiktiga. Vi har under det gångna pandemiåret sett att den psykiska ohälsan ökat i de högre åldrarna, då man inte känt sig sedd eller behövd och tvingats vara isolerad.

Det absolut mest hälsosamma är att man känner att man har en berikande sysselsättning och har möjlighet att arbeta så länge man orkar. Tyvärr ser vi att arbetslivet inte stöttar på det sätt det skulle kunna göra. Diskrimineringen är stor, då lagstiftning inte gör det möjligt för alla att få vara i arbetslivet på det sätt som de skulle önska. Man bör underlätta för äldre personer och personer med funktionsnedsättningar att ha anpassade arbetsuppgifter och arbetstider. Vi bör med kraft motverka den ålderism som vi ser i samhället.

Fru talman! Det finns nya möjligheter för äldre. I och med de medicinska framstegen har vi många i pensionsålder som är i god form och aktiva och vill vara med i samhällsbygget. Vi är många som arbetar efter pensionsåldern och bidrar till samhället och välfärden. Många seniorer gör dessutom ett otroligt volontärarbete. Den digitala utvecklingen underlättar också vardagen för oss alla, såväl för friska som för dem som är i behov av vård. Här finns många spännande utvecklingsmöjligheter.

Vi moderater välkomnar en diskussion kring de möjligheter och utmaningar som vi har i samhället kring en åldrande befolkning. Det är bra att ha perspektiv från olika delar av EU. Detta kan ligga till grund för en kunskapsbank som kan vara oerhört värdefull för samtliga EU:s stater. Men jag vill med bestämdhet uttrycka att jag inte anser att EU som institution ska lägga sig i de enskilda staternas olika lagstiftning i dessa frågor; här ska subsidiaritetsprincipen gälla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grönbok om åldrande - Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna

Fru talman! Vi moderater ställer oss bakom utskottsförslaget att lägga detta utlåtande om grönboken till handlingarna.

Fru talman! Den demografiska utvecklingen i Europa har medfört att befolkningen blir allt äldre, en trend som väntas fortsätta under lång tid framöver. Samtidigt som medellivslängden ökat har det genomsnittliga antalet barnafödslar minskat.

Grönboken som vi i dag debatterar behandlar frågor om de utmaningar och möjligheter som den åldrande befolkningen i Europa och den demografiska utvecklingen medför. Syftet är att inleda en bred politisk diskussion om åldrande och olika alternativ för hur de utmaningar och möjligheter som den demografiska utvecklingen medför kan hanteras.

Grönboken belyser många bra aspekter. Kommissionen lyfter särskilt fram vikten av att hitta rätt balans när det gäller rättvisa och solidaritet mellan generationerna och utmaningen att upprätthålla en tillräcklig nivå av socialt skydd utan att lägga en alltför stor börda på den krympande befolkningen i arbetsför ålder.

Kommissionen lyfter upp frågor som att hantera åldrandets socioekonomiska påverkan men också vikten av delaktighet i samhället.

Kommissionen konstaterar, vilket vi helt instämmer i, att behörigheten för att hantera åldrandets effekter till stor del ligger hos medlemsländerna men att EU har goda förutsättningar att identifiera tendenser och stödja åtgärder på både lokal, regional och nationell nivå.

Grönboken lyfter upp flera frågor som är viktiga för oss sverigedemokrater. Det handlar bland annat om att under hela livet främja hälsosamma vanor i fråga om exempelvis kost och fysisk och social aktivitet. Det handlar om att se potentialen i att öka sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning, vilket kräver skäliga anpassningar och en tillgänglig arbetsmiljö.

När det gäller problem med personalbrist inom vård- och omsorgssektorn lyfter kommissionen bland annat fram åtgärder som att säkerställa attraktiva arbetsvillkor för personal, vilket är en otroligt viktig fråga för oss.

Andra viktiga frågor som lyfts fram är att tillgången till sjukvård riskerar att begränsas av ekonomiska skäl, personalbrist, långa väntetider och alltför långa avstånd till närmaste vårdinrättning, vilket för Sveriges del tyvärr redan är ett faktum.

Den ökade risken för ensamhet och social isolering är ytterligare ett problem som lyfts fram. Det gör att frågan inte enbart får handla om kvalitet och kostnad för sociala tjänster utan även måste handla om sociala behov.

Precis som regeringen välkomnar vi kunskaps- och erfarenhetsutbyte på området, eftersom medlemsstaterna står inför liknande utmaningar i framtiden när det gäller en arbetsmarknad i förändring, digitalisering och den demografiska utvecklingen.

Samtidigt är det av största vikt och kan inte nog betonas att medlemsstaternas befogenheter att besluta om sina nationella välfärdssystem måste respekteras. Därför bör inga beslut fattas som innebär bindande lagstiftning för medlemsländerna, utan det ska snarare handla om övergripande kunskapsinhämtning, förmedling av erfarenheter och goda exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grönbok om åldrande - Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna

Det är Sverigedemokraternas bestämda uppfattning, och här är övriga partier också eniga. Utskottets utlåtande är en bra och tydligt formulerad text. Vi ställer oss helt bakom den och ser fram emot det fortsatta arbetet med dessa frågor, eftersom det verkar finnas stor enighet och samsyn. Jag yrkar bifall till att lägga utlåtandet till handlingarna.

Fru talman! Man kan ju fråga sig varför vi i Sveriges riksdag ska diskutera frågan om hur EU kan arbeta med åldrandefrågor. Det är en berättigad fråga beroende på att EU inte över huvud taget har någon beslutandemakt på området. Det här är ett område där det är väldigt tydligt att besluten fattas här i Sveriges riksdag, av våra regioner och av våra kommuner.

Icke desto mindre kan man använda EU-samarbetet till någonting som är väldigt viktigt. Det är att kunna jämföra hur framgångsrik man är i olika länder med dessa frågor. Det är helt klart att vi har väldigt mycket att lära av varandra, fru talman.

Det finns en del områden där det är väldigt svårt att jämföra. Det handlar till exempel om just vård och omsorg. Det beror helt enkelt på att det är organiserat på väldigt olika sätt i de europeiska länderna. I Kontinentaleuropa och framför allt i de södra delarna ligger väldigt mycket mer på familjen att hantera.

Här i de nordliga delarna av Europa tycker vi att det är oerhört viktigt att man kan vara en självständig individ även när man blir årsrik. Det gör att jämförelserna kan vara svåra. Icke desto mindre går det att titta på resultaten, hur pass nöjd man är med sin livssituation och så vidare.

Det som vi har gemensamt i hela Europa och egentligen i hela världen är vad man kallar den demografiska utmaningen. Det framställs ibland som någonting negativt. Det är inte det, fru talman.

I grunden lever vi väldigt mycket längre. Vi är friska långt upp i åren. Medellivslängden har ökat betydligt. Det är i grunden fantastiskt positivt. Vi dör inte i krig, och vi dör inte av svält och infektionssjukdomar.

Detta i kombination med att det föds allt färre barn ställer till en hel del utmaningar i samhällena. Här ligger Sverige ganska bra till framför allt beroende på att vi har ett relativt högt barnafödande.

Det hänger förstås samman med att vi har en väldigt utbyggd föräldraförsäkring. Vi har en förskola som gör att kvinnor i Sverige inte behöver, på samma sätt som i andra delar av Europa, välja mellan att å ena sidan göra karriär och å andra sidan föda barn och bilda familj. Det är en styrka.

Icke desto mindre har vi de utmaningarna även i Sverige. Det är framför allt på två områden. Det handlar om de ekonomiska konsekvenser detta får. Det är allt färre som är i arbetsför ålder, och det är allt fler som inte arbetar.

Det är också en annan utmaning vi har vad gäller just demografin. Vård och omsorg är något som de årsrikaste konsumerar i större utsträckning än den övriga befolkningen, Det är klart att vi här står inför en utmaning även i Sverige. Det handlar om vilka människor som ska arbeta inom vård och omsorg. Det är också någonting som vi har gemensamt med andra länder.

En fråga som lyfts fram i grönboken som jag och Centerpartiet tycker är väldigt intressant är: Vad kan vi göra för att se till att man även när man blir årsrik har fler år av hälsa? Där borde vi använda den metod som vi så framgångsrikt har använt för att se till att våra barn och ungdomar i det här landet är friska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grönbok om åldrande - Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna

Det handlar om ett utbyggt äldrehälsovårdsprogram där vi på samma strukturerade sätt som vi gör med de gravida kvinnorna, de nyfödda barnen och i den svenska skolan också arbetar gentemot den årsrika delen av befolkningen. Det gäller att strukturerat titta på: Vilka vaccinationer ska erbjudas gratis? Vad ska det vara i form av förebyggande hembesök och så vidare?

Fru talman! När man talar om förebyggande arbete kan en del tänka att det viktigaste där är att satsa på de unga. I själva verket är det så att om man snabbt vill ha tillbaka de satsade pengarna är det inte minst den äldre delen av befolkningen som man ska rikta sig till. Där får man väldigt snabbt tillbaka de satsade pengarna i form av minskade kostnader för vård och omsorg.

Fru talman! Det finns ett område där jag tycker att vi har väldigt mycket att lära av andra europeiska länder och där vi ligger rätt dåligt till. Det handlar om delaktigheten från de årsrika.

Andra länder är mer framgångsrika inte minst i att se till att de har ett deltagande i det politiska livet och i civilsamhället och även att de har en annan betydelse än i det svenska samhället.

I det svenska samhället är det fortfarande så att när man passerar 60 eller 65 och närmar sig 70 år har man inte längre på samma sätt en aktiv del i samhället. Här, fru talman, skulle vi kunna lära oss väldigt mycket från andra europeiska länder där man som årsrik har en helt annan ställning i samhället.

Även om EU inte har någonting att besluta om på det här området ser jag och Centerpartiet fram emot att vi inte minst genom jämförelser kan få oss en hel del till livs. Det kan göra att den årsrika delen av vår befolkning får en ännu bättre tillvaro. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Som många här har sagt innebär den demografiska utvecklingen i Europa att det blir fler och fler äldre och färre som föds.

Det ser i och för sig olika ut i olika delar av Europa, och precis som Anders W Jonsson sa tidigare beror det exempelvis på vad man har för jämställdhets- och jämlikhetspolitik i länderna. Det handlar till exempel om huruvida kvinnor vill föda barn och om man samtidigt ska kunna arbeta.

Men det är också dags att se äldre som individer - eller årsrika, som ni säger här i talarstolen. För det gör vi inte riktigt i dag, utan vi pratar på något sätt om årsrika i klump. Alla blir som en stor massa, och det har specifikt varit så under pandemin. Jag brukar inte prata om drottning Silvia så mycket härifrån talarstolen, men hon har sagt: Jag har aldrig känt mig så 70-plus som nu. Det tror jag att det är många som kan skriva under på.

Skillnaden när det gäller äldre och deras förutsättningar och synen på jämställdhet varierar kraftigt över Europa. Det handlar också om att välfärden ser väldigt olika ut. I grönboken finns som tur är ingen bindande lagstiftning, för då skulle vi inte ha pratat om den här i dag. Det handlar mer om ett sätt att förhålla sig till varandra och lära av varandra, och det finns det förhoppningsvis möjligheter att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grönbok om åldrande - Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna

Det kan exempelvis gälla användningen av tekniska och digitala hjälpmedel. Den kursen, fru talman, kanske man borde ha haft innan vaccineringen inleddes i den här regionen - en kurs i digitalitet och hur man tar sig fram där. Det handlar också om att se till hur vi ska utveckla bra boendeformer och hur vi ska se till att personer får kontakt med andra så att de inte blir isolerade.

Oavsett land handlar det också om respekt för årsrika som individer. Årsrika eller äldre - om jag får uttrycka mig så - är en resurs även inom politiken. Här ser det väldigt olika ut i världen. I Sveriges riksdag är det väldigt få som är över 60 år, och 65- och 70-plussare är en raritet här. Men om vi tittar ut över världen ser det inte ut så, utan man ser kanske årsrika personer som en större tillgång i andra länder än vad man gör i Sverige.

Det finns stora möjligheter när det gäller att ta vara på den kompetens som årsrika personer har. Dessutom är väldigt många årsrika, äldre, i större utsträckning friska och aktiva i dag än tidigare, exempelvis för att vi har en bättre levnadsstandard.

Men det är också skillnad i dag när det gäller hur man blir äldre. Det handlar om vad man har för bakgrund. Det är en sak att vara 65-plussare och vara frisk, inte ha en utsliten kropp och ha en god pension att se fram emot. Då kan man räkna sina pengar och känna: Wow, jag kommer att få en kanonålderdom! Jag kommer att kunna resa till Portugal varannan månad.

Det är en annan sak att vara utsliten och ha dålig ekonomi. Klass spelar en väldigt stor roll oavsett om man är grek eller svensk. Ojämlikheten är universell.

Utskottet menar att man måste ha en medveten syn på äldre som erfarna och värdefulla samhällsmedborgare som också kan bidra till arbetsmarknaden och jobba kvar på sina arbeten - de som förmår. Om du har ett jobb som inte är tungt och en kropp som funkar har du bättre förutsättningar att stanna kvar än om du är en person med tungt arbete. Då har du mycket mindre möjlighet att förlänga ditt arbetsliv.

Det här drabbar företrädesvis kvinnor, och vi vet att ju tidigare man går i pension, desto sämre blir pensionen. Man får det helt enkelt svårt ekonomiskt. Det är väldigt vanligt exempelvis bland ensamstående kvinnor. Det blir svårt när de blir äldre och pensionärer. En del får spela golf, och andra får plocka pantburkar. Så ser livet ut för pensionärer i dag.

Fru talman! Kommissionen lyfter i grönboken fram vikten av att diskutera hur delaktig man kan vara i samhället. Äldre personer kan drabbas extra hårt av diskriminering om man också är exempelvis funktionsnedsatt, kvinna - som ni vet kan det vara ett minus ibland - eller hbtq-person. Det finns en diskriminering som gör att äldre helt enkelt får svårt att tillgodose sina rättigheter.

Det är oerhört viktigt att man kan se på årsrika personer som individer med olika behov, åsikter och förutsättningar. En persons förmåga eller behov ska inte utgå från ålder. Så kan det aldrig vara, utan man måste se äldre som individer med ryggsäckar fyllda av erfarenhet och ta vara på den.

Fru talman! Jag är oerhört glad och stolt över att vi i socialutskottet har kunnat enas om yttrandet över EU:s grönbok.

Vi är överens, och vi har debatt här i kammaren - men en debatt där vi alla understryker hur viktigt det är att se årsrika människor som individer och som en tillgång i samhället. Vi säger att betänkandet läggs till handlingarna. Men därmed begravs det inte, utan det kommer att ingå i alla de remissvar som kommer från EU:s medlemsstater och från alla organisationer inom EU som ägnar sig åt äldrefrågor men också hbtq-frågor och så vidare. Det här kommer att vara ett mycket brett underlag för EU att gå vidare med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grönbok om åldrande - Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna

Det här är viktigt, för grönboken ger en utifrån våra utgångspunkter delvis ålderdomlig syn på situationen för årsrika människor. Man beskriver långvården ungefär som vi hade den på 80-talet innan ädelreformen, då vi fick äldreboenden där man kunde bo med eget kontrakt. Det visar hur viktigt det blir med det kommande erfarenhetsutbytet.

Här får vi glädjande nog draghjälp av Världshälsoorganisationen när det gäller det som faktiskt fattas i grönboken: en diskussion om grunden för den ojämlika behandlingen av årsrika personer, nämligen ålderismen. Det är förvånande att man inte har med mer i grönboken om ålderismen, som slår igenom inom samhällets alla sektorer, där årsrika människor förfördelas.

Man kom år 2000 med ett direktiv mot åldersdiskriminering, och i ministerrådet ligger ett förslag om att bredda detta direktiv till att inte bara omfatta arbetsliv och utbildning. Vi i Sverige har tack vare det arbete som har gjorts i EU vår breda lag mot åldersdiskriminering.

WHO började arbeta mot ålderismen 2002 i samband med FN:s stora äldrekonferens. År 2016 gick man sedan ut med en världsomfattande kampanj mot ålderism, en fördomsfull syn på årsrika människor. I Sverige har vi inte märkt av kampanjen. Jag ställde en fråga till ansvarig minister, som inte hade något riktigt grepp om att det var en kampanj på gång.

Nu, den 18 mars 2021, har WHO gått ut med en ny kampanj mot det grundläggande problemet ålderismen. Där har man kunnat visa att denna fördomsfulla syn på årsrika människor kostar pengar. I USA kostar den ålderistiska synen på årsrika människor i sjukvården när det gäller behandling av svårare sjukdomar av olika slag 63 miljarder dollar per år. Denna felbehandling, eller den behandling som inte kommer till när det gäller den här generationen, är alltså förskräckande också i ekonomiska termer och inte bara när det gäller livskvalitet.

Vi måste se årsrika människor som individer; det har sagts av flera. Vi måste se dem som en tillgång i samhället under hela livsresan. Man ska känna sig behövd också under livets sista dagar och känna sig som en tillgång med den erfarenhet man har, vad man kan berätta och så vidare. Det är erfarenheter som är viktiga att ta vara på.

Jag har i detta sammanhang tagit upp hur tydligt det har blivit i äldreboendena under den här isoleringstiden att människor som bott där inte har känt sig behövda: Varför finns jag som 103-åring när jag inte får träffa min själs älskade, som jag levt ihop med under 70 år? Då kommer det in: Visst, det kanske kommer en dag då jag får uppleva att krama om min själs älskade. Men som ersättning på boenden med djur har man i alla fall fått krama en katt eller en hund och därmed känna sig så behövd att man vill försöka leva lite till för att kunna krama också sin själs älskade.

Jag är glad över att vi alla är överens och ser detta som en plattform från vilken vi alla kan jobba vidare mot ålderismen. Alla ska känna sig behövda, som en tillgång, och leva med livskvalitet intill livets sista dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grönbok om åldrande - Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna

Fru talman! Att världen skulle drabbas av ett virus som skulle ta många äldres liv och begränsa livet för i princip alla årsrika medborgare i unionen var nog inget som kommissionen visste när man släppte sin grönbok i januari.

Man skulle kunna se tillbaka på det här året som ett år som till stora delar har handlat om solidaritet med just årsrika invånare. År 2020 var ju året då vi fick ett virus som visade sig drabba äldre och sköra hårdare. Det var också året då många unga, både i Sverige och runt om i hela unionen, bokstavligt talat ställde om hela samhället. Man följde rekommendationer. Man införde i andra delar av unionen olika former av lockdowns för att just skydda de sköra äldre. Man skulle kunna se det som ett uttryck för solidaritet mellan generationerna. För den enskilde kanske det mer handlade om en solidaritetshandling med mormor och morfar eller farmor och farfar.

Men nog om pandemin. Åldrande är den mest naturliga biologiska process som finns. En ökad livslängd är kanske det tydligaste tecknet på hur vi som samhälle kan omfördela resurser och rikedom som vi tillsammans skapar. Genom utbildning, universell hälso- och sjukvård, vaccinationsprogram, arbetsmiljölagstiftning och bättre kost har vi tillsammans på några generationer skapat ett samhälle där fler och fler får uppleva ett rikare och längre liv.

Apropå rikare liv skulle jag vilja passa på att lyfta fram en av utskottets kloka synpunkter i betänkandet: "Utskottet konstaterar att åldersdiskriminering är ett problem som drabbar många äldre personer, bl.a. i arbetslivet men även i andra sektorer av samhället. Kommissionen lyfter i grönboken fram vikten av att diskutera hur det kan säkerställas att alla kan vara delaktiga i samhället. Utskottet menar att en central del av den diskussionen är att peka på förekomsten av åldersdiskriminering och hur man kan motverka negativa attityder eller fördomar om äldre personer."

Vidare: "Vissa äldre personer kan drabbas extra hårt om de dessutom blir utsatta utifrån någon ytterligare diskrimineringsgrund, som exempelvis äldre personer med funktionsnedsättning, äldre kvinnor eller äldre hbtqi-personer."

Fru talman! Jag vill gärna dröja kvar vid den sistnämnda gruppen, som genom minskad personlig autonomi, inte minst i takt med exempelvis ökat vårdbehov, många gånger vittnar om att man tidigare kunde leva öppet som hbtq-person men nu mer eller mindre bokstavligt talat tvingas tillbaka in i garderoben. Detta är verkligen inget som är värdigt ett land som Sverige eller medborgarna i vår union, som med lagar, konventioner och tydliga ambitioner har jobbat för inkludering och att man ska få välja att leva sitt liv som man vill och älska den man vill älska för att just få ett rikare liv.

Grönbok om åldrande - Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna

Just dessa individer som blir dubbelt diskriminerade behöver vi nog öka vårt fokus på framgent. Alla som blir äldre bör kunna åldras på sina villkor. Som utskottet också slår fast: "Äldre personer har samma rättigheter som alla andra att delta i alla delar av samhället, och det är enligt utskottet viktigt att inte betrakta alla äldre som en enhetlig grupp. Liksom andra personer i samhället är äldre personer individer med olika behov, åsikter och förutsättningar."

Med detta sagt vill även jag yrka bifall till utskottets förslag, vilket vad jag förstår innebär att vi lägger grönboken till handlingarna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 8 april.)

Livmoderhalscancer