Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.

Behöver du hjälp med hur du ska söka?

Kategori

Kategori

842 träffar på “författningsdomstol”, sorterat efter relevans

  • med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor

    Motion 1993/94:K26 av Ian Wachtmeister och Harriet Colliander (nyd)

    … Som en kommentar till grundlagsfästandet av rätten till utbildning vill vi förtydliga vår ståndpunkt att allmän skola inte är liktydig med frånvaro av konkurrens. Normprövning Vi anser i motsats till propositionen att en författningsdomstol skall inrättas för att lösa konstitutionella tveksamheter. Den ställning Europakonventionen ges som rättsskyddsgarant bör inte omgärdas med materiella tolkningsförbehåll av den art som nu finns i 11 kap 14 RF. …
    Inlämnad
    1994-01-24
    Förslag
    8
    Datum
    1994-01-24
    Utskottsberedning
    1993/94:KU24
    Riksdagsbeslut
    (8 yrkanden): , , 4 saknar beslutsinformation

  • Med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

    Betänkande 1975/76:KU50

    … Då det inte var möjligt att i samband med 1971 års förvaltningsreform se över och modernisera besvärsbestämmelserna i alla specialförfattningar har i lagen 1971:309 om behörighet för allmän författningsdomstol att pröva vissa mål genom uppräkning angetts vilka ärendegrupper som skall avgöras av resp. kammarrätt och regeringsrätten, om i lag eller författning som har utfärdats före den 1 januari 1972 Konungen eller Kungl. …
    Datum
    1976-04-09

  • med anledning av prop. 2002/03:45 Lagrådets arbetsformer

    Motion 2002/03:K5 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

    … Enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning, klart uttryckt i kommittémotion 2002/03:K282 Konstitutionella frågor”bör en författningsdomstol inrättas för att stärka domstolsprövningen av statsmakternas lagstiftning. Folkpartiet liberalerna vill se en övergripande reform av lagprövningssystemet och finner därför i nuläget inte anledning till några omfattande synpunkter på den här aktuella propositionen. …
    Inlämnad
    2003-03-27
    Förslag
    1
    Datum
    2003-03-27
    Utskottsberedning
    2002/03:KU32
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

  • Utvärdering av regeringsformen

    Motion 2002/03:K362 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

    … Av annan motion framgår också vår inställning att deltagande i och/eller stöd till kriminella organisationer bör kriminaliseras. Lagprövningsrätten och författningsdomstol En god demokratisk utveckling måste bygga på en klar maktdelning. Detta synsätt överensstämmer med den realistiska människosyn som säger att alla människor är ofullkomliga. Det måste alltså finnas klara korrektiv mot maktmissbruk och maktkoncentration. …
    Inlämnad
    2002-10-23
    Förslag
    1
    Datum
    2002-10-23
    Utskottsberedning
    2003/04:KU9
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

  • Domstolsväsendet och processrätten

    Motion 1991/92:Ju418 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)

    … Den faktiska betydelsen av detta stadgande omöjliggör förekomsten av en författningsdomstol. Domstolarna har att döma i brottmål och att lösa tvister såväl mellan det allmänna och den enskilde som de enskilda emellan. Lagstiftningen varken kan eller bör utformas så att den i detalj löser alla uppkommande frågor. …
    Inlämnad
    1992-01-27
    Förslag
    10
    Datum
    1992-01-27
    Utskottsberedning
    1991/92:JuU20
    Riksdagsbeslut
    (10 yrkanden): , , 5 saknar beslutsinformation

  • med anledning av skr. 2001/02:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn

    Motion 2001/02:Fi45 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

    … Alla grundlagsexperter tycks dela vår uppfattning, men samtidigt gömmer sig berörda instanser bakom formuleringen att grundlagsbrottet inte är uppenbart med hänsyn till konstitutionell praxis. Fallet belyser väl den brist vi har i vårt land genom avsaknad av en författningsdomstol. 5.2.2 Utjämningssystemet motverkar tillväxt Det utjämningssystem som finns i dag har direkt skadliga effekter för samhällsekonomin.
    Inlämnad
    2002-05-02
    Förslag
    12
    Datum
    2002-05-02
    Utskottsberedning
    2001/02:FiU19
    Riksdagsbeslut
    (12 yrkanden): , ,

  • med anledning av prop. 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

    Motion 2001/02:K65 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

    … Maktdelningen innebär krav bl.a. på en effektiv lagprövningsrätt och effektiva rättsinstanser inom området, t.ex. författningsdomstol. Viktiga utgångspunkter för demokratins funktionssätt Den danske statsrättsprofessorn Alf Ross, som ju är en av efterkrigstidens mest framstående analytiker av demokratin, har definierat demokratin på följande sätt Idealtypen är den statsform i vilken de politiska funktionerna
    Inlämnad
    2002-02-07
    Förslag
    8
    Datum
    2002-02-07
    Utskottsberedning
    2001/02:KU14
    Riksdagsbeslut
    (8 yrkanden): , ,

  • med anledning av prop. 2001/02:8 Nicefördraget

    Motion 2001/02:K2 av Margit Gennser (m)

    … Medlemsländerna måste följa domstolens utslag. Dessa går nämligen inte att överklaga. EU-domstolen har ofta liknats vid en författningsdomstol, men problemet är att EU saknar en egentlig författning, vilket gör att EU-domstolen får ett oerhört stort politiskt inflytande när domstolen utformar praxis, utan någon som helst balanserande motkraft. Domstolen har i hög grad varit inriktad på att hindra att makt återförs till medlemsländerna från centralmakten. …
    Inlämnad
    2001-10-05
    Förslag
    3
    Datum
    2001-10-05
    Utskottsberedning
    2001/02:KU34 2001/02:KUU1 2001/02:KUU2
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): , ,

  • med anledning av skr. 2001/02:5 Migration och asylpolitik

    Motion 2001/02:Sf3 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

    … Man avvisar människor och bryter ibland mot tre konventioner barnkonventionen, Genèvekonventionen och konventionen för mänskliga rättigheter. Vi vill att Utlänningsnämnden byts ut mot civil domstol, exempelvis författningsdomstol. Detta skulle innebära en tvåpartsprocess med ökad möjlighet till muntlig förhandling, främst i asylärenden. Det är dock viktigt att påpeka att fram till en sådan reform är genomförd
    Inlämnad
    2001-10-10
    Förslag
    20
    Datum
    2001-10-10
    Utskottsberedning
    2001/02:SfU2 2001/02:SfU8
    Riksdagsbeslut
    (20 yrkanden): , ,

  • med anledning av skr. 2000/01:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn

    Motion 2000/01:Fi36 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

    … Alla grundlagsexperter tycks i sak dela vår uppfattning men samtidigt gömmer sig berörda instanser bakom formuleringen att grundlagsbrottet inte är uppenbart med hänsyn till konstitutionell praxis. Fallet belyser väl den brist vi har i vårt land genom avsaknad av en författningsdomstol. och utan måluppfyllelse Ett mål som skulle uppnås med det inomkommunala utjämningssystemet var att minska utdebiteringsskillnaderna,
    Inlämnad
    2001-05-02
    Förslag
    32
    Datum
    2001-05-02
    Utskottsberedning
    2000/01:FiU29
    Riksdagsbeslut
    (32 yrkanden): , , 21 saknar beslutsinformation

  • v 8 troliga a-punkter crp II

    Bilaga

    … EU-domstolens ordförande har meddelat att Péter Paczolay, vars mandat löper ut den 28 februari 2018, avgått som ledamot i kommittén med verkan från och med den 21 januari 2016 och har samtidigt föreslagit att Miroslaw Wyrzykowski, f.d. domare i Polens författningsdomstol, utses som ledamot i kommittén för återstoden av Péter Paczolays mandattid. Complaint 21/2016/JAP Inspection by the Ombudsman of documents
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information

  • Kommenterad_dagordning_RIF_radet_3_4_december_2015

    Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:4339B3

    … Av analysen framgår att rättsläget är både skiftande och oklart i medlemsstaterna. I knappt hälften av alla medlemsstater har den nationella lagstiftningen upphävts, i flera fall av författningsdomstol. I hälften av medlemsstaterna är den nationella lagstiftningen fortfarande gällande. Vissa medlemsstater vars nationella lagstiftning har upphävts, har sedermera antagit ny lagstiftning på området. När det gäller
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information

  • Minerallagens konsekvenser för Österlen

    Motion 1999/2000:N285 av Anna Åkerhielm (m)

    … Frågan är i sin förlängning en fråga om rättssäkerhet och aktualiserar en större och djupare analys av den "rättsfilosofiska traditionen" i Sverige och syftar till att inrätta en författningsdomstol som skydd för de grundläggande rättigheterna. Hemställan Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    2
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    2001/02:NU10
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

  • Rättsväsendet

    Motion 1997/98:Ju903 av Rolf Åbjörnsson m.fl. (kd)

    … De poliser som idag ägnar sig åt att utreda dessa brott bör arbeta tillsammans med en specialutbildad åklagare. 3 Domstolsväsendet Beträffande domstolarna kan vi kristdemokrater tänka oss att Regeringsrätten omvandlas till en författningsdomstol och att Högsta domstolen i alla avseenden blir landets högsta domstol. En utredning bör se över möjligheten att göra dessa förändringar. Vi vill i stort sett bevara
    Inlämnad
    1997-10-06
    Förslag
    20
    Datum
    1997-10-06
    Utskottsberedning
    1997/98:JuU1 1997/98:JuU21 1997/98:JuU24
    Riksdagsbeslut
    (20 yrkanden): , , 10 saknar beslutsinformation

  • med anledning av prop. 1997/98:58 Amsterdamfördraget

    Motion 1997/98:U14 av Bengt-Ola Ryttar och Lena Klevenås (s)

    … Domstolen Domstolen får genom Amsterdamfördraget en kraftigt ökad roll, vilket är främmande för den svenska politiska kulturen. Genom årtionden har borgerligheten drivit kravet om en författningsdomstol. Nu har de fått sin vilja fram utan att ens behöva argumentera för den. Domstolen har historiskt visat att den dömer så att domarna ökar EU s roll och domstolen har uppenbarligen som mål att EU utvecklas mot en union. …
    Inlämnad
    1998-03-04
    Förslag
    4
    Datum
    1998-03-04
    Utskottsberedning
    1997/98:UU13
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

  • Rättssäkerheten

    Motion 1998/99:K303 av Kerstin Heinemann (fp)

    … Grundlagen garanterar stabiliteten i en rättsstat. I flera andra länder, bl.a USA och Tyskland, finns en författningsdomstol som över- vakar att de lagar och förordningar som stiftas överensstämmer med grund- lagen. En sådan domstol bör införas även i Sverige. En annan viktig del av rättssäkerheten är statens förmåga att utreda och beivra brott. …
    Inlämnad
    1998-10-28
    Förslag
    2
    Datum
    1998-10-28
    Utskottsberedning
    2000/01:KU11
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

  • Regeringskonferensen

    Motion 1996/97:U516 av Bengt-Ola Ryttar (s)

    … I Sverige har alltid rågången emellan juridik och politik varit klar. Därför har de återkommande förslagen om inrättande av en författningsdomstol avvisats. EU-medlemskapet innebär ett trendbrott i detta avseende. Regeringen bör vid regeringskonferensen verka för att politiken stärker sin ställning i förhållande till juridiken inom EU. Alliansfriheten syftande till neutralitet i krig måste ligga fast. …
    Inlämnad
    1996-10-07
    Förslag
    24
    Datum
    1996-10-07
    Utskottsberedning
    1996/97:UFöU1 1996/97:UU13
    Riksdagsbeslut
    (24 yrkanden): , , 12 saknar beslutsinformation

  • med anledning av skr. 1995/96:30 EU:s regeringskonferens 1996

    Motion 1995/96:U30 av Bengt-Ola Ryttar (s)

    … I Sverige har rågången mellan juridik och politik alltid varit klar. Därför har de återkommande förslagen om inrättande av en författningsdomstol avvisats. EU-medlemskapet innebär ett trendbrott i detta avseende, som kommer att få konserverande effekt. Regeringen bör på regeringskonferensen verka för att politiken stärker sin position i förhållande till juridiken inom EU. …
    Inlämnad
    1996-01-26
    Förslag
    22
    Datum
    1996-01-26
    Utskottsberedning
    1995/96:UU13
    Riksdagsbeslut
    (22 yrkanden): , , 11 saknar beslutsinformation

  • med anledning av skr. 1995/96:30 EU:s regeringskonferens 1996

    Motion 1995/96:U22 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

    … Kommissionen, som fungerar som en ämbetsmannaregering, beskrivs i positiva ordalag och regeringen föreslår att den skall få förstärkt initiativrätt. Trots att arbetarrörelsen alltid bekämpat förslag om införande av författningsdomstol med makt över politiken, tycks regeringen anse att domstolen skall stärkas. Vänsterpartiet anser att det i traktaten bör klargöras att domstolen inte åsidosätter medlemsländernas
    Inlämnad
    1996-01-26
    Förslag
    106
    Datum
    1996-01-26
    Utskottsberedning
    1995/96:UU13
    Riksdagsbeslut
    (106 yrkanden): , , 53 saknar beslutsinformation

  • med anledning av prop. 1993/94:114 Grundlagsändringar inför svenskt medlemskap i Europeiska unionen

    Motion 1993/94:K14 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

    … Därtill har EU s domstol en mycket stark politisk ställning Den tolkar beslut och EU-rättens efterlevnad och spelar rollen närmast av en författningsdomstol och en sådan med en mycket stark position. EU-rätten står över medlemsstaternas nationella rätt. Om en nationell lag skulle strida mot ett EU-beslut är det EU-beslutet som gäller. Detta gäller även om konflikt skulle uppstå mellan en grundlag och ett EU-beslut. …
    Inlämnad
    1994-01-24
    Förslag
    8
    Datum
    1994-01-24
    Utskottsberedning
    1993/94:KU21
    Riksdagsbeslut
    (8 yrkanden): , , 4 saknar beslutsinformation