Sök

Riksdagen sa ja till totalt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:

• Det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer behöver effektiviseras
• Det bör säkerställas att de som kommer i kontakt med utsatta i sin yrkesroll har relevanta kunskaper om våld i nära relationer
• Det bör tillsättas en utredning om kartläggning av dödligt våld i nära relationer
• Det bör bli brottsligt att låta bli att anmäla eller avslöja äktenskapstvång och barnäktenskap
• Användningen av elektronisk övervakning av kontaktförbud bör öka
• Det bör skyndsamt tas fram en nationell plan för barnahusens verksamhet för att förbättra likvärdigheten och tillgången för alla barn oavsett var i landet man bor
• Hanteringen av ersättning till brottsoffer bör effektiviseras
• Brå bör få i uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

47

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-21

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-09

En ny fastighetsmäklarlag som gäller både för fastighetsmäklare och fastighetsmäklarföretag ska införas. Vidare ska fastighetsmäklarföretag på samma sätt som fastighetsmäklare registreras och stå under tillsyn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Genom lagförslagen måste företagen uppfylla flera krav för att få vara verksamma. De ska även ha ett ansvar för att mäklare som arbetar i företaget följer god fastighetsmäklarsed. Ett mäklarföretag som inte följer bestämmelserna i lagen ska kunna ges en disciplinpåföljd. Det ska även bli möjligt att ingripa om det finns olämpliga personer i företagsledningen och ägarkretsen. Dessutom ska fler fastighetsmäklare vara registreringsskyldiga och stå under tillsyn.

Målet med lagförslagen är bland annat att ska skapa en mer heltäckande och förstärkt kontroll över fastighetsmäklarbranschen, vilket ska stärka skyddet för köpare och säljare vid bostadsaffärer.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-21

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

För att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadstvister har regeringen föreslagit en rad ändringar i lagstiftningen. Bland annat föreslås åtgärder som innebär att

• barnets rätt till information och till delaktighet i övrigt stärks
• förutsättningarna för föräldrar att nå samförståndslösningar förbättras genom en ny lag om informationssamtal
• skyddet för barn som riskerar att fara illa stärks.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021, medan den nya lagen om informationssamtal börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att

• göra en översyn av vilka kunskapshöjande åtgärder som kan behövas för de personer som arbetar med familjerättsliga frågor
• se över frågan om utökade möjligheter för socialnämnden att hämta in uppgifter utan en vårdnadshavares samtycke
• se över hur vårdnadsutredningar kan kvalitetssäkras även i övrigt.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

13

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-21

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om cirkulär ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade framför allt till befintliga regler och pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi, avfall, återanvändning och återvinning, hållbar produktion och konsumtion, plastfrågor, matsvinn och matavfall samt sanering och städning.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

23

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

23, 93 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-26

Debatt

2021-05-27

Beslut

2021-06-02

Riksdagen har nyligen beslutat om nya bestämmelser för skyddstillsyn och tillträdesförbud till butik. Dessa bestämmelser behöver anpassas till reglerna för internationellt samarbete. Regeringen har därför föreslagit ändringar i fyra lagar som handlar om internationellt samarbete.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen har beslutat om ett stort antal åtgärder för att lindra de negativa konsekvenserna av coronapandemin för jobb och företagande. Ett av de stöd som har införts är omställningsstödet, som kan ges till företag vars nettoomsättning har minskat mycket som en följd av corona. Det kan lämnas för vissa fasta kostnader som företag har. Reglerna för omställningsstödet ändrades efter det att EU-kommissionen prövade stödet enligt EU:s regler för statsstöd. Ändringen gjorde att vissa vanligtvis livskraftiga företag fick ett försämrat stöd.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att förbättra stöden till företag som drabbas av pandemins konsekvenser. Det skulle till exempel kunna handla om att utvidga definitionen av fasta kostnader eller av täckningsbidraget så att fler kostnader kan ingå när rätten till omställningsstöd beräknas. Regeringen måste samtidigt ta hänsyn till att det är viktigt att stöd kan betalas ut snabbt.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att utskottet har lagt fram förslaget på eget initiativ och att det inte kommer från ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Regeringen bör prioritera arbetet med utredningsförslag om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav av felaktiga utbetalningar. Regeringen bör så snart som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som ger myndigheterna effektivare och snabbare möjligheter att driva in beslutade återkrav. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen efterlyser ett tillvägagångssätt där myndigheter inte behöver lägga tid och resurser på att driva frågan om återbetalning hos Kronofogdemyndigheten eller i domstol. Samtidigt vill riksdagen att det blir ännu tydligare för enskilda och företag vad som gäller i fråga om återkrav av felaktiga utbetalningar.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från civilutskottet. Det betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i utskottet och inte bygger på ett förslag från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Justering

2021-05-18

Datum

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Regeringen har föreslagit lagändringar som ska effektivisera och modernisera konkursförfarandet. Bland annat ska all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet kunna ske i digital form. En digital ansökan om konkurs ska skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Det så kallade edgångssammanträdet i tingsrätten ersätts med en ordning där den som har gått i konkurs bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren.

Det görs även vissa andra effektiviseringar av konkurshanteringen när det gäller företags bokföringshandlingar, förvaltarens berättelser och utbetalningen av utdelningsmedel till fordringsägare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 28 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Utländska månggiften och släktäktenskap ska inte längre godkännas i Sverige, även om personerna inte hade någon anknytning till Sverige när de gifte sig. Förbudet ska även gälla retroaktivt för äldre äktenskap, så länge de inte har registrerats i folkbokföringen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

För att säkra att de nya reglerna tar hänsyn till utsatta kvinnor ska det kunna göras undantag om det finns synnerliga skäl. Det handlar om enskilda fall där en kvinna riskerar att drabbas orimligt hårt om hon mister rätten till exempelvis bodelning, underhåll eller arv. I de fallen ska kvinnans status som gift kunna erkännas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Äktenskap som redan har registrerats av Skatteverket omfattas inte av de nya reglerna.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag där innebörden av undantagsreglerna ändras. Enligt riksdagen ska en utsatt person under vissa omständigheter kunna få ett rättsligt skydd utan att äktenskapet erkänns.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 84 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Det blir enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja gränsen för hur stor installerad effekt som befrias från skatt.

De höjda gränserna innebär att skatt inte behöver betalas på egenproducerad solel från anläggningar upp till 500 kilowatt, 250 kilowatt för el från vind- eller vågkraft och 100 kilowatt för övriga förnybara källor.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-18

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksrevisionen har granskat om Finansinspektionens arbete för att motverka risken för intressekonflikter inom myndigheten är effektivt. Med intressekonflikter menas motsättningar mellan myndighetens uppdrag och de anställdas privata intressen som kan leda till bristande objektivitet exempelvis när beslut tas i olika ärenden. Bland annat visar granskningen att Finansinspektionen har en hög personalomsättning samt ett omfattande personalutbyte med finansbranschen.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport samt en motion om Finansinspektionens personalomsättning som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen noterar att regeringen avser att följa upp frågan.

Riksdagen sa nej till motionen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2021-05-18

Datum

2021-05-18

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Samordningsnumren, en typ av identifikation, ska bli säkrare och uppgifterna i folkbokföringen ska bli mer korrekta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det har blivit vanligare att personer vistas kortare eller längre tid i Sverige även om de inte är folkbokförda i landet. Behovet av ett samordningsnummer har ökat men med nuvarande regler kan det vara svårt att få ett sådant. Enligt beslutet ska det bli möjligt för enskilda personer att själva ansöka om ett samordningsnummer i stället för att en myndighet gör det. Den sökande ska kunna bevisa sin anknytning till Sverige och även besöka Skatteverket för att styrka sin identitet. För att minska risken för missbruk av samordningsnummer ska de inaktiveras efter fem år om inte en ansökan om förnyelse kommer in.

Folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjeförhållanden så att bland annat myndigheter får ett korrekt underlag för olika beslut. Med de nya reglerna ska i princip alla myndigheter bli skyldiga att rapportera oriktiga eller ofullständiga uppgifter om en person till Skatteverket. Rapporteringskravet gäller också fler uppgifter än tidigare.

Förslaget börjar gälla den 18 juni 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 138 minuter

Justering

2021-05-04

Datum

2021-05-12

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Smittspridningen av covid-19 är fortfarande allvarlig i Sverige. Mycket tyder på att restriktioner kommer att finnas kvar under en längre tid i samhället, vilket kommer att påverka företag inom många branscher. Risken är stor att kriminella kommer att försöka utnyttja krisläget för att komma åt stödpengar ur statskassan.

För att bevara förtroendet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna måste samhället kunna lagföra både privatpersoner och företag som fuskar och begår brott mot systemen. Konsekvenserna för de som fuskar till sig stöd måste bli mer kännbara och tydliga. Riksdagen anser därför att bidragsbrottslagen bör utvidgas till att omfatta även statliga stöd till företag. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag till utvidgad bidragsbrottslag. Lagändringen bör enligt riksdagen kunna genomföras ganska snabbt.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut. Förslaget kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 35 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-12

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen och utlänningsdatalagen. Ändringarna innebär bland annat att Migrationsverket och Polismyndigheten får fotografera och ta fingeravtryck i större utsträckning vid en inre utlänningskontroll, resedokument och främlingspass kan återkallas och antalet främlingspass per person kan begränsas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-12

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

De nationella id-kort som Sverige och övriga EU-länder utfärdar till sina medborgare ska bli säkrare. Det gäller även de uppehållshandlingar som EU-länderna utfärdar till andra EU-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt, till exempel arbetstagare, egenföretagare eller studenter. Riksdagen sa ja till regeringens förlag.

Beslutet innebär främst att den som ska få en uppehållshandling blir skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck. Det gäller även vid vissa kontroller av uppehållshandlingarna. När ett nationellt id-kort kontrolleras vid in- och utresa i ett land ska innehavaren inte bara vara skyldig att låta sig fotograferas, som i dag, utan också lämna sina fingeravtryck för kontroll av att dessa motsvarar de som finns sparade i kortet.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2021 och är en anpassning till en ny EU-förordning på området.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-12

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

En tillfällig sänkning av arbetsgivaravgiften för upp till två anställda införs för så kallade växa-företag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Åtgärden ska förstärka företagens möjligheter att anställa under coronapandemin.

Sedan 2017 kan enmansföretag få en nedsättning, sänkning, av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs i företaget. Den tillfälliga lagändringen innebär att den sänkta arbetsgivaravgiften ska gälla företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt företag med en anställd som anställer ytterligare en person. Om företaget uppfyller vissa övriga villkor ska det under som längst två år bara betala ålderspensionsavgift på den ersättning som betalas ut till den första och den andra anställda.

Den sänkta arbetsgivaravgiften ska gälla för anställningar som påbörjas under perioden 1 juli 2021-31 december 2022. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-12

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-20

Möjligheten att göra avdrag på arbetsgivaravgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas ytterligare. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad. Avdraget gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning och utveckling hos en och samma arbetsgivare.

Vidare sänks kravet på den faktiska arbetstid som den anställde ska ha arbetat med forskning och utveckling, från minst tre fjärdedelar till minst hälften av arbetstiden.

Riksdagen sa ja förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-12

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att slopa den sänkta energiskatten på bränsle som används för uppvärmning och för drift av stationära motorer i tillverkningsindustrin samt yrkesverksamhet inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Det innebär att energiskatten på sikt ska vara 100 procent för de förbrukade bränslena och att det inte ska ske någon återbetalning av denna energiskatt.

Beslutet gäller inte drift av motordrivna fordon i de berörda verksamheterna eller bränsleförbrukning i skepp och båt. Skattebefriad bränsleförbrukning inom stålindustrin, gruvindustrin eller vid framställning av energiprodukter, berörs inte heller av beslutet.

Förändringarna ska genomföras i två steg med en sänkning av skattenedsättningen från 70 procent till 35 procent den 1 juli 2021 samt ett helt slopande av skattenedsättningen den 1 januari 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021 och den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 48 minuter

Justering

2021-05-04

Datum

2021-05-11

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen har behandlat en redogörelse för Interparlamentariska unionens (IPU) verksamhet och den svenska delegationens arbete 2020.

Under året har IPU bland annat arbetat med att undersöka hur coronapandemin påverkat nationella parlaments arbetssätt. Andra viktiga teman har varit hälsa, sjukvård och utbildning och hur arbetet med de områdena kan bidra till fred, säkerhet och rättssäkerhet. Även dialogen om hur nationella parlament kan fortsätta att underlätta implementeringen av FN:s globala hållbarhetsmål har funnits på dagordningen.

Riksdagen välkomnar detta arbete, liksom att delegationen, i dialog med talman och riksdagens utskott, under 2021 avser att fortsätta att arbeta aktivt för demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, internationell fred och säkerhet, hållbar utveckling och att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete bidrar till att uppfylla detta.

Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-10

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Allmänna arvsfonden ska moderniseras i syfte att fonden även i fortsättningen ska vara ett relevant och rättssäkert sätt att förvalta arv efter personer som saknar arvsberättigade släktingar. De nya reglerna blir tydligare och lättare att överblicka. Det föreslår regeringen i en ny lag och lagändring.

Förslagen innebär bland annat

• att målgruppen utökas till att även omfatta verksamhet för äldre personer
• att regeringen ska fatta beslut om hur mycket pengar som ska kunna delas ut kommande år
• att de övergripande kriterierna för stöd ur fonden regleras i lag
• att en möjlighet införs för att hindra att stöd betalas ut om kraven för stöd inte uppfylls och
• att arv eller försäkringsbelopp som har kommit till fonden kommer att kunna avstås till sambo i något fler fall än tidigare.

Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag och nej till förslag i motioner.

Den nya lagen och lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2021-05-04

Datum

2021-05-10

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26