Sök

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslaget på 25,5 miljarder kronor till kommunikationer för år 2000. Den största delen av anslaget, 23,2 miljarder kronor, går till vägar och järnvägar och då främst infrastrukturåtgärder i form av investeringar och underhåll. Riksdagen gjorde vidare ett uttalande om att Luftfartsverkets miljöarbete måste drivas med ökad kraft.

Behandlade dokument

87

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-08

Riksdagen godkände regeringens förslag om vilande förtidspension. En försäkrad som fått förtidspension under minst ett år ska kunna behålla förtidspensionen under högst tre månader under en tolvmånadersperiod samtidigt som han eller hon prövar att arbeta. Om den försäkrade därefter fortsätter att arbeta ska förtidspensionen kunna förklaras vilande till den del han eller hon arbetar. Den försäkrade ska vidare under totalt tolv kalendermånader kunna pröva att arbeta utan att rätten att få tillbaka pensionen går förlorad. Efter de första tolv månaderna av förvärvsarbete ska den försäkrade kunna ha förtidspensionen vilande under ytterligare 24 kalendermånader. Under den tiden upphör inte det ursprungliga beslutet om rätt till pension. Om den försäkrade under denna tid anmäler att han eller hon önskar få tillbaka pensionen ska det emellertid vara möjligt att efter prövning minska eller dra in pensionen om utredning visar att arbetsförmågan har förbättrats väsentligt. När beslutet om vilande förtidspension löper ut ska den fortsatta rätten till förtidspension prövas på samma sätt. Arbetsskadelivränta, som är samordnad med förtidspensionen, ska kunna förklaras vilande när pension görs vilande på grund av förvärvsarbete. Rätten till bostadstillägg ska inte gå förlorad under det första året med förvärvsarbete. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2000.

Behandlade dokument

2

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-14

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslaget på 1 721 miljoner kronor till miljö- och naturvård för år 2000. Bevarandet av den biologiska mångfalden prioriteras genom att resurserna förstärks för skydd av värdefulla naturområden, främst skogsområden samt ytterligare medel till kalkning. Resurserna för sanering och återställning av förorenade mark- och vattenområden förstärks ytterligare. Miljöforskningen och då framför allt miljöeffektforskning och miljötoxikologisk forskning ges ökade resurser genom ett nytt anslag. Förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU prioriteras liksom arbetet med miljöhänsyn i samtliga EU:s politikområden samt miljöfrågorna inför EU:s utvidgning.

Behandlade dokument

23

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-09

Riksdagen beslutade om åtgärder som behövs för att Sverige ska kunna ratificera Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Beslutet innebär ett erkännande av Sveriges nationella minoriteter och deras språk och att minoritetsspråken ges stöd för att hållas levande. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Av dessa har samiska, finska och meänkieli en historisk geografisk bas, vilket ger anledning till mer långtgående åtgärder till stöd för dessa språk. Riksdagens beslut ger enskilda rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos domstolar och förvaltningsmyndigheter med verksamhet i de geografiska områden där språken använts av hävd och fortfarande används i tillräcklig utsträckning. Beslutet innebär också rätt att i dessa områden få förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på de nämnda språken.

Behandlade dokument

23

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-02

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till bl.a. kungliga hov- och slottsstaten, riksdagen, Regeringskansliet, stöd till politiska partier och presstöd för år 2000. Riksdagen godkände också Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag om stöd till ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Beslutet innebär att stödet inriktas på att bekosta handläggarhjälp i form av politiska sekreterare åt ledamöterna i stället för den nuvarande administrativa hjälpen. Kostnaderna för stödet beräknas öka med 27 miljoner kronor fr.o.m. år 2000 och med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Förvaltningsstyrelsen anser att förslaget i huvudsak kan inrymmas i riksdagens samlade budget.

Behandlade dokument

18

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-01

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till rättsväsendet på totalt drygt 22 667 miljoner kronor för år 2000. De tyngsta anslagsposterna är polisväsendet (12 048 miljoner kronor), domstolsväsendet (3 359 miljoner kronor) och kriminalvården (3 820 miljoner kronor). Riksdagen godkände också vissa lagändringar. En ändring innebär bl.a. att svensk domstol ska vara oinskränkt behörig att döma enligt svensk lag för alla slags brott som har begåtts utanför Sverige av en person som tillhör polisens utlandsstyrka. De nya reglerna är en följd av att Rikspolisstyrelsen tar över huvudmannaskapet för polispersonal som tjänstgör i internationella fredsfrämjande insatser. En annan lagändringen rör jordabalken och innebär att regeringen ska bestämma inskrivningsmyndigheternas verksamhetsområden. Ändringen är en följd av regeringens förslag att inskrivningsverksamheten vid landets tingsrätter ska koncentreras till sju tingsrätter, vilket riksdagen också godkände. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2000.

Behandlade dokument

59

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-03

Riksdagen godkände regeringens förslag om 15,6 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för år 2000. De största anslagen är bostadsbidrag (5,7 miljarder kronor), räntebidrag (3,7 miljarder kronor), Statens bostadskreditnämnd (1,8 miljarder kronor) länsstyrelserna (1,8 miljarder kronor) och stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (1,8 miljarder kronor).

Behandlade dokument

47

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-02

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag för år 2000 till totalförsvaret på drygt 46,6 miljarder kronor, varav drygt 42,7 miljarder kronor för det militära försvaret. Riksdagen godkände också ett samarbetsavtal om europeisk flygforskning och beslutade att det nationella flygtekniska forskningsprogrammet ska fortsätta på oförändrad ekonomisk nivå år 2000.

Behandlade dokument

7

Justering

1999-11-17

Datum

1999-11-17

Debatt

1999-12-02

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till internationellt bistånd för år 2000. Biståndsramen blir 0,72 % av den beräknade bruttonationalinkomst (BNI) för 2000. Riksdagen stödjer regeringens ambition att åter uppnå enprocentsmålet så snart det finns statsfinansiella förutsättningarna för det. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden som rör en översyn av det nuvarande systemet med bemyndiganden inom biståndet, formerna för att stärka utvärderingen av biståndet samt de enskilda organisationernas roll i utvecklingssamarbetet.

Behandlade dokument

47

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-06

Riksdagen godkände regeringens förslag om 2 983 miljoner kronor i anslag till utrikesförvaltning och internationell samverkan för år 2000. De största anslagen är utrikesförvaltningen (1 891 miljoner kronor), bidrag till internationella organisationer (442 miljoner kronor), Nordiska ministerrådet (292 miljoner kronor) och fredsfrämjande verksamhet (147 miljoner kronor).

Behandlade dokument

6

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-06

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för hur reglerna om kontroll av postförsändelser har tillämpats under sista halvåret 1998. Kontrollen sker på två platser i landet, nämligen Arlanda flygplats och det s.k. utväxlingskontoret i Malmö.

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Riksdagen beslöt enhälligt återförvisa ärendet till skatteutskottet för ytterligare beredning.

Behandlade dokument

7

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Det införs en möjlighet att justera förmånsvärdet för miljöbilar ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för närmast jämförbara bilar som drivs med endast bensin eller dieselolja och som normalt har ett lägre nybilspris. Riksdagen beslutade också om en del ändringar på olika områden där beslut om lagstiftning behövs före årsskiftet. När det gäller samordningsnummer på handlingar som ges in till skattemyndigheten beslutade riksdagen, mot regeringens förslag, att reglerna om samordningsnummer på kontrolluppgifter ska tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2001.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

De allra flesta av de särskilda regler som tar sikte på transaktioner mellan fåmansägda företag och deras ägare (de s.k. stoppreglerna) slopas. Slopandet av stoppreglerna träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid taxeringen år 2001. Stoppreglerna infördes 1976 och skulle motverka att ägaren till ett fåmansägt företag utnyttjade företaget för att mildra sin egen eller närståendes beskattning på ett sätt som inte var förenligt med principerna i skattesystemet. Slopade stoppregler förväntas förbättra företagsklimatet och tillväxten i små och medelstora företag. Ett annat skäl är att skattesystemet ska vara neutralt och skattereglerna enkla och så långt som möjligt generella.

Behandlade dokument

9

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Alkohol- och tobaksskattelagarna ändras för att göra reglerna tydligare samt mer EG-anpassade. Genom ändringarna kommer det att uttryckligen framgå att införsel för privat bruk endast kan komma i fråga för varor som enskilda själva transporterar in i landet. Riksdagen godkände också förtydliganden när det gäller gåvoförsändelser i form av alkohol- och tobaksvaror från en enskild person i ett annat EG-land till en enskild person i Sverige. För att skattefrihet ska föreligga krävs att det rör sig om enstaka gåvoförsändelser under yrkesmässig befordran och att varorna är avsedda för mottagarens eller dennes familjs personliga bruk.

Behandlade dokument

1

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till skatteförvaltningen (4,8 miljarder kronor) och Tullverket (1,1 miljarder kronor) för år 2000.

Behandlade dokument

19

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Riksdagen beslutade om ändring i personuppgiftslagens bestämmelse om förbud mot överföring av personuppgifter till tredje land. Överföring av personuppgifter till ett land som inte ingår i EU eller är anslutet till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (tredje land) ska inte längre vara förbjuden om det landet har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifter. När det gäller att avgöra om skyddsnivån är adekvat ska alla omständigheter kring överföringen beaktas. Ringa fall av överträdelser av personuppgiftslagens straffbestämmelse ska undantas från straff. Riksdagen gjorde också ett uttalande om nummerpresentation vid telefonsamtal till myndigheter. Det är angeläget att enskilda även telefonledes kan kontakta myndigheter anonymt för att lämna uppgifter och begära upplysningar. Regeringen bör låta frågan om hur anonymiteten ska kunna upprätthållas, utan att den enskilde själv ska behöva vara aktiv, bli föremål för överväganden i något lämpligt sammanhang.

Behandlade dokument

8

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-11-25

Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse om genetisk integritet. Regeringens har för avsikt att tillsätta en utredning, med företrädare för samtliga riksdagspartier, med uppdrag att lägga fram ett samlat förslag till hur det på alla samhällsområden ska kunna garanteras att det inte sker någon diskriminering på grund av det genetiska arvet.

Behandlade dokument

9

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-19

Riksdagen godkände regeringens förslag till förändringar i alkohollagstiftningen. Tillståndsplikten i alkohollagen ersätts med en automatisk rätt att bedriva partihandel (inklusive import) för den som godkänts av skattemyndigheten som upplagshavare eller registrerad varumottagare. Systembolaget får tillstånd till privatimport, dvs. att direktimportera alkoholdrycker i samband med beställningar från privatkunder. Det blir tillåtet med gåvoförsändelser av spritdrycker, vin och starköl. Här gäller det enstaka försändelser från en enskild person under yrkesmässig befordran till en enskild person som har fyllt 20 år. Besluten innebär en anpassning till EG-rättsliga regler. Förvärv och innehav av illegalt tillverkad sprit eller spritdryck kriminaliseras. Tillverkning och försäljning är redan kriminaliserade. Reglerna för alkoholreklam skärps, vilket innebär att alkoholreklam inte får rikta sig särskilt till barn och ungdomar och inte heller får skildra sådana personer. Dessa lagändringar träder i kraft den 1 januari 2000. Riksdagen godkände vidare regeringens riktlinjer för en försöksverksamhet med lördagsöppet på Systembolaget i vissa delar av landet. Försöket ska bedrivas som ett vetenskapligt forskningsprojekt och utvärderas efter ett år. Resultatet av utvärderingen ska bilda underlag för ett slutligt ställningstagande till lördagsöppet. Riksdagen beslutade att inte godkänna regeringens förslag till riktlinjer för Oberoende alkoholsamarbetet (OAS), den särskilda kommittén med uppdrag att organisera ett samarbete mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter på alkoholområdet. Den föreslagna strukturen på samarbetet är oklar och den tänkta formen för samarbetet är olämplig. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om hur ett samarbete på området ska utformas.

Behandlade dokument

61

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-19

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag till ny bokföringslag. I lagen samlas bestämmelserna om vem som är bokföringsskyldig, om räkenskapsår, löpande bokföring och arkivering. När det gäller den offentliga redovisningen utvidgas årsredovisningslagen till att omfatta samtliga företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Bestämmelserna om finansiella företags offentliga redovisning ska dock finnas kvar i de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive försäkringsföretag. Riksdagen beslutade om en ändring, jämfört med regeringens förslag, när det gäller vilka företag som ska vara årsredovisningsskyldiga. Ett företag ska inte vara skyldigt att upprätta årsredovisning enbart på den grunden att det är moderföretag i en koncern. Koncernförhållandet ska få relevans endast när koncernen är av viss omfattning.

Behandlade dokument

6

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-24