Några aktiebolagsrättsliga frågor

Betänkande 1999/2000:LU10

Lagutskottets betänkande 1999/2000:LU10

Några aktiebolagsrättsliga frågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

LU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet sex
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år
1999 i några aktiebolagssrättsliga frågor. Fyra
yrkanden rör frågan om könsfördelningen i
bolagsstyrelser och på andra ledande poster i
företagen, ett yrkande antalet styrelseuppdrag i
bolag och ett yrkande ny bolagsform för mindre
företag.

Med anledning av en motion (s) förordar utskottet
ett tillkännagivande om att införande av en
skyldighet att i årsredovisningen ange
könsfördelningen i företagens styrelser och andra
ledningsorgan kan vara till nytta för
jämställdhetsarbetet. Övriga motionsyrkanden
avstyrks med hänvisning till tidigare
ställningstaganden samt pågående utrednings- och
beredningsarbete.

Till betänkandet har fogats två reservationer och
två särskilda yttranden.

Motionerna

1999/2000:L201 av Roy Hansson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning där
förutsättningarna för att införa en särskild
bolagsform för mindre företag kartläggs i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1999/2000:L202 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
en ändring av aktiebolagslagen som innebär att minst
40 % av vartdera könet skall vara representerat i
börsnoterade samt i statligt och kommunalt ägda
aktiebolags styrelser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att Statistiska centralbyrån bör få i uppdrag
att fortlöpande sammanställa könsuppdelad statistik
över antalet ordförande- och styrelseposter i
aktiebolagen samt över övriga topptjänster i såväl
privat som offentligt ägda aktiebolag.

1999/2000:L208 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen låter
utreda möjligheten av att begränsa antalet
styrelseuppdrag i bolagsstyrelser.

1999/2000:L209 av Inger Segelström m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en översyn av
aktiebolagslagen avseende jämställdheten i
arbetslivet.

1999/2000:L214 av Carina Hägg och Martin Nilsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av redovisning av könsfördelning i bolagens
årsredovisningar.

Utskottet

Ny bolagsform för mindre företag

Först behandlar utskottet en motion i vilken frågan
om införandet av en särskild bolagsform för mindre
företag aktualiseras. Som en allmän bakgrund till de
frågor som tas upp i motionen erinrar utskottet om
att aktiebolagsrätten sedan början av 1970-talet
varit föremål för ett fortlöpande reformarbete. Ett
första steg togs år 1973 då betydande ändringar
gjordes i 1944 års aktiebolagslag i syfte att trygga
aktiebolagens kapitalförsörjning och att stärka
skyddet för bolagens kapital. År 1975 ersattes 1944
års aktiebolagslag med en ny aktiebolagslag
(1975:1385). Den nya aktiebolagslagen, som trädde i
kraft den 1 januari 1977, innebar i huvudsak en
genomgripande teknisk översyn av aktiebolagsrätten.

År 1990 tillkallade regeringen en kommitté,
Aktiebolagskommittén, med uppdrag att göra en
översyn av aktiebolagslagen (dir. 1990:08).
Regeringens uppdrag till Aktiebolagskommittén
omfattade två delar. Kommittén hade först att lägga
fram förslag till de ändringar i aktiebolagslagen
som var föranledda av den europeiska integrationen
och Sveriges närmande till EU. I den delen har
kommittén fullgjort sitt uppdrag, vilket resulterat
i ändrad lagstiftning som bl.a. innebär att
aktiebolagslagens, bankaktiebolagslagens och
försäkringsrörelselagens bestämmelser om bundna
aktier upphävts och att aktiebolagen delats in i två
kategorier, publika och privata aktiebolag (prop.
1992/93:68, bet. LU14 och prop. 1993/94:196, bet.
LU32).

Den andra delen av Aktiebolagskommitténs arbete
avsåg att överväga frågor som främst rör
aktiebolagets kapital och finansiella instrument,
aktiebolagets organisation och aktieägarnas
minoritetsskydd. Våren 1995 överlämnade kommittén
delbetänkandet (SOU 1995:44) Aktiebolagets
organisation, som behandlade bolagsorganens roller
och ansvar samt därmed sammanhängande frågor.
Kommittén har därefter överlämnat delbetänkandena
(SOU 1997:22) Aktiebolagets kapital samt (SOU
1997:196) Vinstutdelning i aktiebolag, vilka för
närvarande bereds inom Regeringskansliet.
Aktiebolagskommitténs slutmål är en helt ny
aktiebolagslag och dess slutbetänkande beräknas bli
klart under hösten 2000.

Våren 1998 beslutade riksdagen ändringar i
aktiebolagslagens regler om styrelse, bolagsstämma,
revision och skadestånd. Ändringarna, som trädde i
kraft den 1 januari 1999, syftar bl.a. till en
förstärkning av ägarfunktionen och ett effektivare
resursutnyttjande i företagen (prop. 1997/98:99,
bet. LU26). Till grund för lagstiftningen låg
Aktiebolagskommitténs betänkande (SOU 1995:44)
Aktiebolagets organisation.

Även på det redovisningsrättsliga området har skett
omfattande lagändringar under senare år. På grundval
av Redovisningskommitténs första betänkande (SOU
1994:17) Års- och koncernredovisning enligt EG-
direktiv genomfördes hösten 1995 de ändringar i
redovisningslagstiftningen för aktiebolag, vissa
handelsbolag, kreditinstitut, värdepappersbolag och
försäkringsföretag som betingades av EG:s
bolagsrättsliga och redovisningsrättsliga direktiv
(prop. 1995/96:10, bet. LU4).

Hösten 1999 beslutade riksdagen en reform av
reglerna om bokföring och offentlig redovisning som
syftar till en samlad och modern lagstiftning (prop.
1998/99:130, bet. LU2). Reformen, som byggde på
bl.a. Redovisningskommitténs slutbetänkande (SOU
1996:157) Översyn av redovisningslagstiftningen,
innebär att bestämmelserna om vem som är
bokföringsskyldig, om räkenskapsår, löpande
bokföring och arkivering samlats i en ny bokförings-
lag (SFS 1999:1078). Vidare har tillämpningsområdet
för årsredovisningslagen (1995:1554) utsträckts så
att lagen omfattar samtliga företag som är skyldiga
att avsluta den löpande bokföringen med en
årsredovisning. Bestämmelserna om finansiella
företags offentliga redovisning finns dock även
fortsättningsvis i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag. Den nya
lagstiftningen har trätt i kraft den 1 januari 2000.

Roy Hansson (m) anför i motion L201 att nu gällande
lagstiftning inte är tillräckligt anpassad för de
små företagens behov och anser att det bör införas
en särskild bolagsform för sådana företag. Denna nya
bolagsform bör, enligt vad som anförs i motionen,
bl.a. kännetecknas av att kravet på aktiekapital
sätts lägre än nuvarande gräns om 100 000 kr, att
det skall vara tillräckligt med en styrelseledamot
och att bolagets revisor inte skall behöva vara
auktoriserad eller godkänd. Enligt motionären skall
bolagsformen därutöver vara kopplad till enklare och
mer flexibla regler i annan lagstiftning, exempelvis
inom den skatte- och arbetsrättsliga lagstiftningen.
Motionären begär ett tillkännagivande om att
regeringen bör låta utreda förutsättningarna för en
sådan bolagsform.

Utskottet erinrar om att frågan om särskilda och
enklare regler för de mindre företagen sedan lång
tid tillbaka varit föremål för diskussion i olika
sammanhang. I betänkandet (SOU 1978:66) Andelsbolag
lade 1974 års Bolagskommitté fram förslag till en
särskild bolagsform för mindre företag. På grund av
den kritik som riktades mot förslaget avstod
regeringen från att lägga det till grund för en
proposition till riksdagen och beslöt att spörsmålet
om enklare regler för mindre företag skulle
övervägas ytterligare. Det arbete som därefter
bedrevs inom Justitiedepartementet gav vid handen
att aktiebolagslagens regler i allt väsentligt
passar även för de mindre företagen. Frågan återkom
därefter motionsvägen ett antal gånger under 1980-
talet varvid riksdagen inte kom till någon annan
slutsats än regeringen (se bl.a. bet. LU 1986/87:5,
NU 1987/88:25 och 1989/90:LU3). När frågan
behandlades hösten 1992 hänvisade EES-utskottet i
sitt av riksdagen godkända betänkande 1992/93:EU1
till Aktiebolagskommitténs då nyligen avlämnade
delbetänkande (SOU 1992:83) Aktiebolagslagen och EG
och ansåg att regeringens ställningstagande till
förslaget inte borde föregripas.

Som utskottet konstaterade våren 1997 i betänkande
1996/97:LU15, då det nu aktuella motionsspörsmålet
senast behandlades, har frågan om införandet av en
särskild bolagsform för mindre företag under 1990-
talet kommit i ett delvis nytt läge till följd av de
ändringar som genomförts i aktiebolagslagen med
anledning av att EG:s bolagsrättsliga direktiv
införlivats i svensk rätt. Sålunda erbjuder den
svenska aktiebolagslagen fr.o.m. med den 1 januari
1995 två alternativa bolagstyper utan personligt
ansvar för delägarna, nämligen publika respektive
privata aktiebolag. Aktiekapitalet i ett publikt
aktiebolag skall uppgå till minst 500 000 kr, medan
det i ett privat aktiebolag räcker med ett
aktiekapital om 100 000 kr. Regelsystemet är
utformat på så sätt att den ena bolagskategorin,
publika aktiebolag, typiskt sett omfattar större
bolag med stor spridning på aktierna, medan den
andra kategorin, privata aktiebolag, företrädesvis
omfattar små bolag med ett mindre antal ägare. Den
svenska aktiebolagslagstiftningen har därmed fått en
struktur som i sina huvuddrag överensstämmer med vad
som gäller i övriga EU-länder (prop. 1993/94:196,
bet. LU32).

Ett av syftena med införandet av en uppdelning
mellan publika och privata aktiebolag var att i
kommande lagstiftningsarbete kunna lägga
kategoriindelningen till grund för ytterligare
ändringar i aktiebolagslagen. I linje härmed
beslutade riksdagen våren 1998 ändringar i
aktiebolagslagen, med ikraftträdande den 1 januari
1999, som bl.a. innebär en differentiering mellan
publika respektive privata aktiebolag i fråga om
vissa lednings- och organisationsfrågor (prop.
1997/98:99, bet. LU26). För publika aktiebolag
gäller att en tudelad ledningsorganisation med
styrelse och verkställande direktör är obligatorisk
medan lagstiftaren i fråga om privata aktiebolag i
större utsträckning har överlämnat till delägarna
själva att besluta om ledningsorganisationens
utformning. I privata aktiebolag är således endast
ett ledningsorgan, dvs. styrelsen, obligatorisk.
Styrelsen skall i publika aktiebolag bestå av minst
tre ledamöter, medan det i privata aktiebolag räcker
med en styrelseledamot under förutsättning att det
finns minst en suppleant. Också i frågor som
styrelsens utseende, arbetsordning för styrelsen och
kallelse till bolagsstämma innebär 1998 års
lagändringar en differentiering mellan publika och
privata aktiebolag där bestämmelserna för de privata
aktiebolagen generellt sett är något enklare och mer
flexibla.

När det gäller redovisningsreglerna bör framhållas
att årsredovisningslagen tillåter mindre och
medelstora företag att upprätta s.k. resultaträkning
i förkortad form samt möjliggör att mindre företag
undantas från vissa krav på tilläggsupplysningar.
Vidare har riksdagen i samband med behandlingen
hösten 1999 av regeringens förslag till ny
bokföringslag beslutat om viss uppmjukning för
mindre företag av kravet på att bokföringen skall
avslutas med en årsredovisning och viss förenkling
av möjligheterna att upprätta resultaträkning i
förkortad form (prop. 1998/99:130, bet. LU2).

Därutöver vill utskottet peka på att rent allmänt
frågor kring regelförenkling för näringslivet kommit
alltmer i blickpunkten under senare år. Sålunda
tillkallade regeringen hösten 1996 en särskild
delegation för att identifiera problem och föreslå
åtgärder för att undanröja onödiga hinder för
etablering och tillväxt i småföretag, den s.k.
Småföretagsdelegationen (dir. 1996:7). Delegationen
har slutredovisat sitt arbete i betänkandet (SOU
1998:94) Förslagskatalog. En redogörelse för
genomförandet av Småföretagsdelegationens förslag
finns i budgetpropositionen för år 2000 (prop.
1999/2000:1, utg.omr. 24, bil. 1).

Vidare bör enligt utskottet noteras att regeringen
i februari 1999 tillkallat en regelförenklingsgrupp,
den s.k. Simplexgruppen, med uppgift att driva
frågan om färre, mer rättvisa och mer begripliga
regler som skall främja företagande, tillväxt och
sysselsättning. Till Simplexgruppen har knutits en
referensgrupp som består av ett antal företagare -
Nybyggarna. Våren 1999 inrättades också en
statssekreterargrupp med särskilt ansvar för arbetet
med regelförenkling och med uppdrag att utarbeta
riktlinjer för Regeringskansliet avseende
konsekvensanalyser av reglers effekter för små
företags arbetsförutsättningar. I sammanhanget bör
även nämnas att enligt förordningen (1998:1820) om
särskild konsekvensanalys av reglers effekter för
små företags villkor, som trädde i kraft den 1
februari 1999, skall en myndighet - när den
överväger nya eller förändrade regler som kan ha
effekter av betydelse för små företags
arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller
villkor i övrigt - göra en konsekvensanalys i dessa
avseenden och dokumentera analysen. Av förordningen
följer vidare att verk och myndigheter varje år för
regeringen skall redovisa sina praktiska
erfarenheter av arbetet med konsekvensanalyser och
resultaten av arbetet. Enligt den nya
kommittéförordningen (1998:1474), som trädde i kraft
den 1 januari 1999, skall liknande överväganden
göras av statliga kommittér och utredare.

Mot bakgrund av vad som nu har redovisats kan
utskottet inte finna att det skulle föreligga behov
av något uttalande eller annan åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motion L201.
Motionen bör därför lämnas utan bifall.

Könsfördelningen i företagens ledning

I detta avsnitt behandlar utskottet fyra
motionsyrkanden i vilka begärs olika åtgärder i
syfte att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelser och
på andra ledande poster.

Bestämmelser om aktiebolags ledning finns i 8 kap.
aktiebolagslagen (1975:1385). Av bestämmelserna
framgår att ett aktiebolag skall ha en styrelse med
minst tre ledamöter. I ett privat aktiebolag får
styrelsen dock bestå av en eller två ledamöter, om
det finns minst en suppleant. I 6 § föreskrivs att
styrelsen utses av bolagsstämman. I bolagsordningen
får det föreskrivas att en eller flera
styrelseledamöter, i publika aktiebolag dock mindre
än hälften av samtliga, skall utses på annat sätt.
Kapitlet innehåller vidare bestämmelser om bl.a.
styrelsens uppgifter, bosättningskrav,
obehörighetsgrunder, mandattid, ordförande,
sammanträden, beslutsförhet, jäv och protokoll.
Därutöver finns särskilda bestämmelser som gäller
verkställande direktör. I ett publikt aktiebolag
skall styrelsen utse en verkställande direktör. I
ett privat aktiebolag får styrelsen utse en
verkställande direktör. Av 8 kap. 9 § följer att den
som är underårig eller i konkurs eller som har en
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken inte
kan vara styrelseledamot. Att detsamma gäller för
den som har näringsförbud följer av 6 § lagen
(1986:436) om näringsförbud. Några särskilda regler
om könssammansättningen i ett aktiebolags styrelse
finns inte. Inte heller i annan associationsrättslig
lagstiftning finns några sådana föreskrifter.

I motion L202 anför Ingrid Burman m.fl. (v) att om
arbetets organisation skall förändras så att
kvinnors erfarenheter verkligen tas till vara behövs
en jämn könsfördelning inte bara i de politiska
församlingarna utan även i företagens styrelse- och
direktionsrum. Eftersom det, enligt motionärerna,
uppenbarligen inte går att uppnå en jämställd
kvinnorepresentation på frivillig väg inom en
överskådlig framtid bör regeringen ges i uppdrag att
återkomma med förslag till ändringar i
aktiebolagslagen som innebär att minst 40 % av
vartdera könet skall vara representerat i
börsnoterade samt statliga och kommunala bolag. I
motionen begärs ett tillkännagivande i enlighet med
det nu anförda (yrkande 1).

Liknande tankegångar redovisas i motion L209 av
Inger Segelström m.fl. (s). Motionärerna anser att
bristen på kvinnor i bolagsstyrelserna, både i stat-
liga och privata bolag, är oacceptabel och menar att
jämställdhetsarbetet går alltför långsamt. I
motionen begärs ett tillkännagivande om att
aktiebolagslagen bör ses över vad gäller
jämställdheten i arbetslivet.

När frågor kring kvinnorepresentation i
bolagsstyrelser m.m. behandlades senast av utskottet
våren 1998 med anledning av ett motionsyrkande
instämde utskottet i motionärernas uppfattning att
förhållandena inte var tillfredsställande (bet.
1997/98:LU26). Utskottet pekade på att det av
betänkandet (SOU 1997:135) Ledare, makt och kön, en
rapport om fördelningen av ekonomisk makt och
ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, framgick
att andelen kvinnor bland ordinarie
styrelseledamöter i börsnoterade företag var 3 %.
Vidare framgick att ett enda av 229 börsnoterade
företag hade en kvinnlig verkställande direktör.
Utskottet konstaterade mot denna bakgrund att
könsfördelningen i bolagens ledning ännu inte var i
takt med utvecklingen i samhället i stort.

Av skrivelsen Jämställdhetspolitiken inför 2000-
talet (skr. 1999/2000:24), som regeringen i oktober
1999 överlämnat till riksdagen, framgår att
situationen inte förbättrats nämnvärt. Andelen
kvinnor i bolagsstyrelser i börsnoterade aktiebolag
år 1999 uppgick sålunda till 4,5 %, vilket innebär
att andelen legat tämligen konstant under de senaste
fem åren. Vad gäller könsfördelningen i statliga
bolagsstyrelser uppgick andelen kvinnliga ledamöter
år 1999 till 28 %.

Som utskottet framhöll våren 1998 ger förhållandena
anledning till eftertanke, men det bör trots allt
inte komma i fråga att genom ändringar i den
associationsrättsliga lagstiftningen tvinga fram en
ändring. En ökad jämställdhet måste främjas med
andra medel. Det skulle nämligen enligt utskottets
mening vara oacceptabelt att göra ingrepp i
ägarkollektivets, bolagsstämmans, rätt att
självständigt utse sina företrädare i
företagsledningen.

I sammanhanget vill utskottet vidare peka på att
regeringen i den nämnda skrivelsen om
jämställdhetspolitiken inför 2000-talet, vari
presenteras huvuddragen i den fortsatta inriktningen
av jämställdhetspolitiken, anför att regeringen
kommer att intensifiera ansträngningarna för att öka
andelen kvinnor vid tillsättningar i statliga
bolagsstyrelser i syfte att uppnå en jämn
könsfördelning. Ett delmål är att andelen kvinnor
skall vara minst 40 % år 2003. När det gäller
styrelser i börsnoterade aktiebolag avser regeringen
att noga följa utvecklingen de närmaste åren.
Arbetsmarknadsutskottet, som behandlat skrivelsen i
sitt betänkande 1999/2000:AU6, har förklarat att
utskottet stöder den inriktning på
jämställdhetspolitiken som regeringen redovisar i
skrivelsen.

Det anförda innebär att motionerna L202 yrkande 1
och L209 inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida, och utskottet avstyrker bifall till
motionsyrkandena.

Utskottets ställningstagande i det föregående
innebär att en ökad jämställdhet i bolagsstyrelserna
och andra ledningsorgan i företagen måste främjas på
annat sätt än genom tvingande lagstiftning om
styrelsernas könssammansättning. Förslag till sådana
åtgärder tas upp i två motioner.

I motion L214 anser Carina Hägg och Martin Nilsson
(båda s) att det, för att man skall ta till vara
både mäns och kvinnors resurser och värderingar, är
nödvändigt att båda könen finns representerade på
alla beslutsnivåer i hela samhället. Enligt motionen
är det i dag inte möjligt att få reda på
könsfördelningen inom olika yrken och sektorer i
näringslivet. För att kunna följa och driva
jämställdhetsfrågor är det, enligt motionärerna, av
stor vikt att behovet av information tillgodoses.
Detta kan ske genom att det ställs kompletterande
krav på företagens årsredovisningar. I motionen
begärs ett tillkännagivande med innebörd att
företagen skall vara skyldiga att i årsredovisningen
ange könsfördelningen i företagen.

I motion L202 av Ingrid Burman m.fl. (v), som tar
upp en närliggande fråga om behovet av offentlig
statistik över kvinnorepresentationen i
bolagsstyrelser, yrkas ett tillkännagivande om att
regeringen skall ge Statistiska centralbyrån i
uppdrag att fortlöpande sammanställa könsuppdelad
statistik över antalet ordförande- och
styrelseposter i aktiebolagen samt övriga
topptjänster i såväl privat som offentlig sektor
(yrkande 2).

Vad först gäller det spörsmål som tas upp i motion
L214 vill utskottet peka på att enligt 5 kap. 18 §
årsredovisningslagen (1995:1554) gäller att ett
företags årsredovisning skall innehålla upplysningar
om medelantalet anställda personer med uppgift om
fördelningen mellan män och kvinnor. Bestämmelsen
infördes ursprungligen i aktiebolagslagen den 1
januari 1990. Motsvarande bestämmelser infördes
samtidigt i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar och lagen (1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag (prop. 1987/88:152, bet.
1989/90:LU5). I det då aktuella lagstiftningsärendet
erinrade justitieministern om att
arbetsmarknadsministern i en tidigare proposition om
jämställdhetspolitiken inför 90-talet (prop.
1987/88:105) framhållit att informationen om andelen
kvinnor på ledande poster inom näringslivet var
bristfällig och att samtliga företag borde åläggas
att årligen redovisa medelantalet anställda kvinnor
respektive män. Justitieministern delade
uppfattningen att en sådan redovisning var av
betydelse för jämställdhetsarbetet. Av praktiska
skäl borde dock redovisningsskyldigheten begränsas
till företag som var skyldiga att upprätta
årsredovisning, dvs. samtliga aktiebolag och
ekonomiska föreningar samt i huvudsak handelsbolag,
enskilda näringsidkare och ideella föreningar som
hade minst tio anställda, som var moderföretag i en
koncern med minst tio anställda eller som hade
tillgångar med ett värde överstigande 1 000 gånger
basbeloppet. Riksdagen hade inte någon annan
uppfattning (bet. 1988/89:LU5). Den 1 januari 1996
fördes den ifrågavarande bestämmelsen i
aktiebolagslagen i sak oförändrad över till
årsredovisningslagen (prop. 1995/96:10, bet. LU4).

Riksdagen har därefter, i samband med behandlingen
av liknande motionsspörsmål som det nu aktuella,
ställt sig avvisande till att utvidga den
lagstadgade skyldigheten till att omfatta krav på
redovisning av könsfördelningen på olika
beslutsnivåer inom företagen (se bl.a. bet.
1997/98:LU26 och 1998/99: LU16). I sammanhanget bör
vidare nämnas att justitieministern i ett skriftligt
frågesvar våren 1997 angående redovisningen av
könsfördelningen inom näringslivet (svar på fråga
1996/97:439) hänvisade till riksdagens tidigare
ställningstaganden i frågan, men framhöll samtidigt
att beredningen av Redovisningskommitténs
slutbetänkande kan ge anledning att på nytt ta
ställning till vilka ändamål som företagens
redovisning bör tillgodose. Redovisningskommitténs
slutbetänkande (SOU 1996:157) Översyn av
redovisningslagstiftningen är nu slutbehandlat och
har lett till att riksdagen hösten 1999 antog
regeringens förslag till bl.a. en ny bokföringslag
(prop. 1998/99:130, bet. 1999/2000:LU2, rskr. 50).
Såvitt utskottet har sig bekant har i det
sammanhanget från regeringens sida inte redovisats
några närmare överväganden rörande företagens
redovisning av könsfördelningen för olika
beslutsnivåer.

När nu frågan åter aktualiseras motionsvägen
noterar utskottet att justitieministern i ett
skriftligt frågesvar den 17 mars 1999 uttalat att
regeringen för närvarande inte ämnar ta något
initiativ till en utökning av informationslämnandet
i bolagens årsredovisningar (svar på fråga
1998/99:445). Enligt utskottets mening är emellertid
tiden nu mogen att överväga om en utvidgning av den
gällande skyldigheten att i årsredovisningen ange
könsfördelningen till en redovisning av fördelningen
mellan kvinnor och män i styrelser och på andra
ledande poster i företaget, kan vara till nytta för
jämställdhetsarbetet. Det bör ankomma på regeringen
att i lämpligt sammanhang ta initiativ till sådana
överväganden och återkomma till riksdagen.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motion L214 bör ges regeringen till känna.

Såvitt gäller den fråga som tas upp i motion L202
yrkande 2 om behovet av offentlig statistik över
kvinnorepresentationen i bolagsstyrelser, vill
utskottet peka på att regeringen i skrivelsen om
jämställdhetspolitiken inför 2000-talet understrukit
att synliggörandet av kön är en grundförutsättning i
jämställdhetsarbetet. Enligt 10 § förordningen
(1992:1668) om den officiella statistiken skall
därför individbaserad officiell statistik vara
uppdelad på kön såvida inte särskilda skäl talar
däremot. Bestämmelsen tillkom i samband med 1994 års
statistikreform (prop. 1993/94:100 bil. 8, bet.
FiU15). En utvärdering av reformen finns redovisad i
betänkandet (SOU 1999:96) Statistikreformen -
utvärdering och förslag till utveckling. I
betänkandet konstateras att merparten av den
individbaserade statistiken är uppdelad på kön, men
att det fortfarande finns vissa brister. Betänkandet
remissbehandlas för närvarande. Nämnas bör även att
inriktningen av den framtida statistikeregleringen
nyligen har övervägts i departementspromemorian (Ds
1999:75) Statistikens regler som överlämnades i
december 1999. I promemorian finns bl.a. förslag
till en ny lag om den officiella statistiken.
Promemorian remissbehandlas för närvarande med
siktet inställt på en proposition sommaren 2000.
Enligt vad utskottet har erfarit kommer även de
överväganden som gjorts i samband med utvärderingen
av 1994 års statistikreform att behandlas i denna
proposition eller i budgetpropositionen för år 2001.

Enligt utskottets mening faller det nu aktuella
spörsmålet inom ramen för det pågående arbetet, vars
resultat bör avvaktas. Utskottet avstyrker med det
anförda bifall till motion L202 yrkande 2.

Antalet styrelseuppdrag

I detta avsnitt behandlar utskottet ett
motionsspörmål om begränsning av antalet
styrelseuppdrag i bolag som en person får inneha.
Varken i aktiebolagslagen eller annan
associationsrättslig lagstiftning finns några regler
om en styrelseledamots möjligheter att samtidigt
vara styrelseledamot i andra företag.

I motion L208 av Agneta Ringman (s) anförs att det
finns exempel på personer som innehar ett stort
antal styrelseuppdrag och att det finns en risk för
att dessa personer på grund av tidsbrist inte
fullgör sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt,
något som kan leda till att företagens framtid
äventyras. I motionen begärs ett tillkännagivande om
att regeringen skall låta utreda möjligheten att
begränsa antalet styrelseuppdrag i bolagsstyrelser.

Utskottet erinrar om att frågan om att införa en
dylik begränsning övervägdes i samband med 1998 års
ändringar i aktiebolagslagen med anledning av
regeringens proposition Aktiebolagets organisation
(prop. 1997/98:99). I propositionen gjorde
regeringen bedömningen att det inte var lämpligt att
införa en begränsning av hur många styrelseuppdrag
en och samma person får inneha. Även om ett aktivt
styrelsearbete, framför allt i de större bolagen,
kräver en så stor arbetsinsats att det inte låter
sig förenas med många andra uppdrag, kunde det,
enligt vad som anfördes i propositionen, endast i de
enskilda fallen avgöras var gränsen går. I stället
förordade regeringen införandet av en ordning som
innebär att valet av styrelseledamöter i publika
aktiebolag skall föregås av information om de
föreslagna kandidaternas uppdrag i andra företag,
något som ger aktieägarna en möjlighet att i varje
enskilt fall ta ställning till om en viss kandidats
möjlighet att fullgöra ett uppdrag som
styrelseledamot i bolaget påverkas negativt av de
uppdrag som denne har i andra företag.

Utskottet delade i sitt av riksdagen godkända
betänkande regeringens bedömning och ställde sig
bakom regeringens förslag till en ny bestämmelse i 8
kap. 7 § aktiebolagslagen som innebär att
bolagsstämmans ordförande, innan styrelseval
förrättas i ett publikt aktiebolag, skall lämna
uppgift till stämman om vilka uppdrag den som valet
gäller har i andra företag. Samtidigt avstyrkte
utskottet bifall till ett motionsyrkande med samma
inriktning som det nu aktuella (bet. 1997/98:LU26).

Enligt utskottets mening har inte
framkommit någon omständighet som utgör
skäl att nu göra en annan bedömning än den
riksdagen gjorde våren 1998, och utskottet
avstyrker bifall till motion L208.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ny bolagsform för mindre
företag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:L201,

2. beträffande könskvotering i
bolagsstyrelser

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:L202 yrkande 1 och
1999/2000:L209,

res. 1 (v)

3. beträffande redovisning av
könsfördelning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:L214 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

res. 2 (m, kd)

4. beträffande statistik över
könsfördelning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:L202 yrkande 2,

5. beträffande antalet styrelseuppdrag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:L208.

Stockholm den 22 februari 2000

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf
Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig
Rindborg (m), Rune Berglund (s), Karin Olsson (s),
Henrik S Järrel (m), Nikos Papadopoulos (s),
Elizabeth Nyström (m), Marina Pettersson (s), Tasso
Stafilidis (v), Kjell Eldensjö (kd), Berit Adolfsson
(m), Anders Berglöv (s), Viviann Gerdin (c), Ana
Maria Narti (fp) och Christina Pettersson (s).

Reservationer

1. Könskvotering i bolagsstyrelser (mom. 2)

Tanja Linderborg och Tasso Stafilidis (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Som utskottet" och på s. 7 slutar med
"till motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att andelen kvinnor i
bolagsstyrelserna inte har förbättrats nämnvärt
under senare år. Nuvarande låga
kvinnorepresentation, som innebär att kvinnors
erfarenheter och kompetens inte tas till vara på
viktiga samhällsområden, är helt oacceptabel. Som
anförs i motionerna L202 yrkande 1 och L209 krävs nu
uppenbarligen tvingande lagstiftning beträffande
bolagsstyrelsernas sammansättning för att en
förbättring skall komma till stånd inom en
överskådlig framtid. Regeringen bör mot denna
bakgrund ges i uppdrag att återkomma till riksdagen
med lagförslag som innebär att minst 40 % av
vartdera könet skall vara representerat i
börsnoterade samt statliga och kommunala aktiebolags
styrelser.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen, med
bifall till motion L202 yrkande 1 och med anledning
av motion L209, som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande könskvotering i bolagsstyrelser

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:L202 yrkande 1
och med anledning av motion 1999/2000:L209 som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

2. Redovisning av könsfördelning (mom. 3)

Rolf Åbjörnsson (kd), Stig Rindborg (m), Henrik S
Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell Eldensjö
(kd) och Berit Adolfsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Vad först" och på s. 8 slutar med "till
känna" bort ha följande lydelse:

När det gäller den fråga som aktualiseras i motion
L214 måste, som utskottet framhållit tidigare vid
behandlingen av liknande motionsyrkanden (se bl.a.
bet. 1997/98:LU26 och 1998/99:LU16), beaktas att
syftet med reglerna i den redovisningsrättsliga
lagstiftningen om upprättande och offentliggörande
av årsredovisning i första hand är att bolagets
intressenter av skilda slag skall få upplysningar
som är av betydelse för bedömningen av företagets
ekonomiska förhållanden och utvecklingsmöjligheter.
I den mån det finns behov av en sådan lagstadgad
skyldighet som efterlyses i motionen bör sådana
bestämmelser i vart fall inte införas i den
redovisnings- eller associationsrättsliga
lagstiftningen. I sammanhanget bör även påpekas att
det till följd av att årsredovisningen enligt 2 kap.
7 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall skrivas
under av samtliga styrelseledamöter och
verkställande direktören det går att utläsa
könssammansättningen i företagets ledning. Vidare
bör erinras om att såväl styrelsen som andra ledande
befattningshavare regelmässigt presenteras utförligt
i årsredovisningarna och att uppgifter om ledande
befattningshavare också kan erhållas ur de
företagsregister som förs av Patent- och
registreringsverket.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motion L214.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande redovisning av könsfördelning

att riksdagen avslår motion
1999/2000:L214.

Särskilda yttranden

1. Ny bolagsform för mindre företag

Rolf Åbjörnsson (kd), Stig Rindborg (m), Henrik S
Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell Eldensjö
(kd), Berit Adolfsson (m), Viviann Gerdin (c) och
Ana Maria Narti (fp) anför:

Vi anser att en särskild företagsform bör etableras
för mindre företag. Detta bör ske utanför
aktiebolagslagens ram. Regeringen borde uppdra åt
någon sakkunnig att förutsättningslöst utreda om
man i Sverige bör införa en ny företagsform för
företag med begränsad omfattning. Aktiebolaget är
såsom juridisk form anpassad för att ett flertal
personer skall satsa visst begränsat kapital i en
verksamhet och därutöver inte ha något som helst
personligt ansvar. Denna juridiska form är
egentligen inte lämplig för ett mindre företag som
drivs av ett fåtal personer som själva är engagerade
i verksamheten såväl genom personliga insatser som
eget kapital. Förmodligen skulle en kombination av
regler från aktiebolagsrätten och
handelsbolagsrätten kunna utformas på ett sådant
sätt att en lämpligare företagsform för det mindre
företaget kunde komma till stånd. Till en sådan ny
företagsform skulle sedan enkla regler inom t.ex.
den arbets- och skatterättsliga lagstiftningen kunna
knytas utan att komma i kollision med de krav som
man kan ställa på större bolag som drivs i
aktiebolagets form.

Mot denna bakgrund har vi slutligen stannat för att
inte avge någon reservation till förmån för motion
L201.

Vi vill i stället i första hand avvakta vad
pågående arbete inom Regeringskansliet leder till.
Småföretagsdelegationen har lagt fram en lång rad
förslag som ännu inte blivit verklighet och
regeringen måste nu omgående se till att förslagen
genomförs. Det är vidare av stor vikt att
Simplexkommissionen ges sådana förutsättningar att
dess arbete leder fram till snara och konkreta
resultat.

2. Statistik över könsfördelning

Tanja Linderborg och Tasso Stafilidis (båda v)
anför:

En grundläggande förutsättning för allt
jämställdhetsarbete är att den strukturella
ojämlikhet i fråga om makt som råder mellan män och
kvinnor på olika områden synliggörs, exempelvis
genom statistik. Som anförs i motion L202 är det
därför angeläget att den officiella statistiken även
innehåller uppgifter om andelen kvinnor respektive
män i bolagsstyrelser och på ledande positioner i
företag. Vi förutsätter att också denna fråga
uppmärksammas inom ramen för det beredningsarbete på
statistikområdet som för närvarande pågår i
Regeringskansliet och finner därför inte skäl att nu
förorda ett bifall till motion L202 yrkande 2.