Sök

I medborgarskapslagen införs den 1 januari 1999 en möjlighet att medge dispens från kravet på styrkt identitet för den som ansöker om svenskt medborgarskap. Dispens ska få ges om sökanden har haft hemvist i Sverige sedan minst åtta år och gör sannolikt att den identitet han eller hon uppger är riktig.

Behandlade dokument

10

Justering

1998-11-12

Datum

1998-11-12

Debatt

1998-11-25

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för verksamheten i de företag som under 1997 helt eller delvis ägdes av staten.

Behandlade dokument

4

Justering

1998-11-12

Datum

1998-11-12

Debatt

1998-11-25

Skogsvårdslagen ändras på ett antal punkter med syftet att snabbare och mer effektivt nå de mål som riksdagen satte upp i 1993 års skogspolitiska beslut. Ändringarna innebär bl.a. preciseringar av kraven på skogsföryngring och miljöhänsyn. Bestämmelserna om krav på säkerhet för återväxtåtgärder efter avverkning skärps. Det införs krav på att det för varje brukningsenhet ska finnas en redovisning av hur skogen ser ut och vilka natur- och kulturmiljövärden som har registrerats för brukningsenheten. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera effekterna av vissa bestämmelser i jordförvärvslagen m.m. för att komma till rätta med problemen med oseriösa former av skogsbruk. Ställningstagandet gjordes med anledning av tre motioner (s, v, c).

Behandlade dokument

6

Justering

1998-11-12

Datum

1998-11-12

Debatt

1998-11-26

De immaterialrättsliga lagarna får den 1 januari 1999 bestämmelser om en ny skyddsåtgärd, s.k. intrångsundersökning. Åtgärden innebär att en rättighetshavare kan begära att det görs en undersökning för att säkra bevis hos någon som på goda grunder misstänks ha gjort ett intrång i en immateriell rättighet. Immaterialrätt är en beteckning för regler som skyddar intellektuella prestationer och kännetecken mot obehörigt utnyttjande.

Behandlade dokument

2

Justering

1998-11-12

Datum

1998-11-12

Bankaktiebolagslagen avskaffas den 1 januari 1999. Aktiebolagslagen ska i stället utgöra den associationsrättsliga grunden för bankaktiebolagen. Bakgrunden är att reglerna för bankaktiebolag och reglerna för de allmänna aktiebolagen överensstämmer till stora delar trots att de återfunnits i olika lagar. Vissa särbestämmelser ska dock gälla för bankaktiebolagen, bl.a. om aktiekapitalets storlek, oktroj, bolagets ledning, revision, låneförbud, likvidation, firma och registrering. Riksdagen beslutade om en ändring jämfört med regeringens förslag om styrelsens sammansättning i bankaktiebolag. Genom ändringen tillgodoses önskemål som Svenska Bankföreningen framfört.

Behandlade dokument

2

Justering

1998-11-12

Datum

1998-11-12

Upphovsrättslagen får fr.o.m. den 1 januari 1999 bestämmelser om s.k. kassettersättning. Bestämmelserna ska kompensera upphovsmännen för den i och för sig tillåtna privatkopieringen av deras skyddade verk. Ersättning ska betalas för anordningar på vilka ljud eller rörliga bilder kan tas upp och som är särskilt ägnade för framställning av exemplar av verk för enskilt bruk. Ersättningen ska betalas av näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet tillverkar eller importerar anordningarna.

Behandlade dokument

4

Justering

1998-11-12

Datum

1998-11-12

Debatt

1998-11-25

Riksdagen godkände tre nya överenskommelser som utarbetats inom Nordiska rådet. Överenskommelserna avser Nordiska investeringsbanken, Nordiska utvecklingsfonden och Nordiska miljöfinansieringsbolaget.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-12

Datum

1998-11-12

Riksdagen godkände 1997 års akt om ändring i Internationella arbetsorganisationens (ILO) stadga. Ändringen innebär en möjlighet till modernisering av ILO:s regelverk.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-12

Datum

1998-11-12

Debatt

1998-11-26

Riksdagen godkände, med vissa kompletteringar, regeringens förslag om mål och inriktning för storstadspolitiken. Det första av de båda målen ska vara att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt; storstadspolitiken bör därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar av landet. Det andra målet bör enligt riksdagen göras tydligare och kompletteras med orden diskriminerande respektive jämställda . Det andra målet bör därmed vara följande: att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Behandlade dokument

13

Justering

1998-11-12

Datum

1998-11-12

Debatt

1998-11-26

Riksdagen beslutade om vissa ändringar i lagen om radiokommunikation. Om det kan antas att det på grund av frekvensbrist inte är möjligt att meddela tillstånd för innehav och användning av radiosändare för nya eller väsentligt ändrade radioanvändningar åt alla som vill driva verksamheten ska prövningen ske efter ett särskilt inbjudningsförfarande. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 1999.

Behandlade dokument

3

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Debatt

1998-11-25

Fr.o.m. den 1 januari 1999 blir det förbjudet att tillverka, inneha, överlåta eller använda laserstörare, dvs. anordningar som stör funktionen hos en hastigetsmätare för vägtrafik. Radar- och laservarnare omfattas sedan tidigare av förbudet.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Debatt

1998-11-25

Riksdagen godkände ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Albanien.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Kraven för godtrosförvärv skärps. Ändringen innebär att om en förvärvare borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen ska han eller hon inte anses ha varit i god tro. Godtrosförvärv innebär att en förvärvare, under förutsättning att han eller hon är i god tro, blir ägare till egendomen även om den förvärvas från någon som inte hade rätt att överlåta den, t.ex. om det rör sig om stöldgods. Riksdagen beslutade även om en ändring i rättegångsbalken som innebär att en målsägande som har gjort anspråk på beslagtagen egendom ska få tid för att säkerställa sin rätt innan beslaget hävs. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999.

Behandlade dokument

2

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Debatt

1998-11-25

Riksdagen beslutade om vissa lättnader i de krav på tilläggsupplysningar som uppställs i årsredovisningslagen och därtill knutna lagar. Lättnaderna innebär framför allt att kretsen av de dotter- och intresseföretag om vilka det måste lämnas upplysningar begränsas. Det införs också ett par undantag från det nuvarande förbudet mot att publicera en ofullständig års- eller koncernredovisning tillsammans med revisionsberättelsen. Riksdagen beslutade vidare att sådana moderbolag som inte behöver upprätta koncernredovisning under vissa förutsättningar inte heller ska behöva lämna koncernupplysningar i sina delårsrapporter. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Riksdagen beslutade om ändringar i riksbankslagen av redaktionell karaktär och sådana ändringar som lagfäster Riksbankens praxis. Ändringarna innebär att riksbankslagen delas in i kapitel, att Riksbanken ges en utökad föreskriftsrätt, att bestämmelserna om Riksbankens kreditgivning förtydligas, att en bestämmelse om att Riksbanken får tillhandahålla system för avveckling av betalningar införs och att begreppet kreditinstitut ändras till finansinstitut. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Debatt

1998-11-25

Riksdagen beslutade slutligt om ändringar i regeringsformen och i riksdagsordningen som rör Riksbankens ställning. Beslutet innebär att Riksbanken får ansvaret för penningpolitiken. I regeringsformen tas in ett uttryckligt förbud för myndigheter att bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör penningpolitiken. Riksbankens ledningsstruktur förändras. Riksdagen väljer elva fullmäktige som i sin tur utser en direktion. Den utgör Riksbankens ledning. Fullmäktige har i övrigt en kontrollerande funktion. Ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor överförs från Riksbanken till regeringen. Riksdagen beslutade även om följdändringar som bl.a. innebär att målet för Riksbankens verksamhet ska vara att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken ska minst två gånger om året lämna en redogörelse om penningpolitiken till finansutskottet och inte till riksdagen, som regeringen föreslagit. Det blir därmed inte någon motionsrätt och riksdagsbehandling av redogörelserna. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999. (Se även 1997/98:KU15 .)

Behandlade dokument

6

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Debatt

1998-11-25

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för Allmänna pensionsfondens verksamhet 1997.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-05

Datum

1998-11-05

Debatt

1998-11-25

Riksdagen godkände en höjning av Sveriges insats eller kvot i Internationella valutafonden (IMF). Höjningen är en följd av en allmän översyn av medlemsländernas insatser. Riksdagen godkände även en ändring av IMF:s stadgar. Ändringen gör det möjligt att genomföra en riktad engångstilldelning till samtliga medlemsländer av s.k. särskilda dragningsrätter, IMF:s egen reservvaluta som vanligtvis förkortas SDR. Möjligheten till engångstilldelning innebär bl.a. att fördelningen av SDR mellan medlemsländerna blir mer rättvis.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-05

Datum

1998-11-05

Fondbolag ska fr.o.m. den 1 juli 1999 årligen informera varje andelsägare i en värdepappersfond om de totala kostnader som belastat fonden under det föregående året och som hänför sig till andelsinnehavet. Även pensionssparare inom det nyligen antagna premiepensionssystemet ska få den individuella kostnadsinformationen. Riksdagen beslutade vidare att upphäva aktiekontolagen fr.o.m. den 1 januari 1999 och ersätta den med en ny lag, lagen om kontoföring av finansiella instrument. Genom ändringen avskaffas Värdepapperscentralen VPC AB:s monopol på kontoföring av finansiella instrument. Lagen ska vara generell och avse kontoföring av alla slags finansiella instrument.

Behandlade dokument

3

Justering

1998-11-05

Datum

1998-11-05

Debatt

1998-11-25

Riksdagen beslutade om ändringar i lagen om offentlig upphandling (LOU) och i lagen om vissa personregister för officiell statistik (statistikregisterlagen). Ändringarna i LOU har till syfte att genomföra två direktiv från Europeiska unionens råd om offentlig upphandling. Ändringen i statistikregisterlagen innebär att lagen inte omfattar sådan behandling av personuppgifter som regleras särskilt i eller utförs med stöd av en annan lag. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-05

Datum

1998-11-05