Offentlig upphandling

Betänkande 1998/99:FiU17

Finansutskottets betänkande 1998/99:FIU17

Offentlig upphandling (förs. 1997/98:RR10)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

FiU17

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande Riksdagens
revisorers förslag till riksdagen 1997/98:RR10
Offentlig upphandling jämte 3 följdmotioner samt 21
motioner som väckts under den allmänna motionstiden
1998.

Riksdagens revisorer har på initiativ av
finansutskottet granskat offentlig upphandling.
Revisorerna föreslår bl.a. att det bör tas fram en
nationell policy för upphandlingsfrågor och att en
översyn av reglerna för offentlig upphandling bör
genomföras.

Med anledning av Riksdagens revisorers förslag
förordar utskottet att riksdagen skall ge regeringen
till känna vad utskottet anfört med anledning av
revisorernas förslag om att det bör tas fram en
nationell policy för upphandlingsfrågor och att det
bör genomföras en översyn av reglerna för offentlig
upphandling. Revisorernas förslag om att regeringen
före utgången av 1998 skall lämna en redogörelse för
upphandlingsfrågor avstyrks. Samtliga motioner
avstyrks.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels Riksdagens revisorers förslag 1997/98:RR10
Offentlig upphandling,

dels de med anledning av förslag 1997/98: RR10
väckta motionerna

1997/98:Fi69 av Jan Backman (m),

1997/98:Fi70 av Lars Tobisson m.fl. (m),

1997/98:Fi71 av Carl B Hamilton m.fl. (fp,

dels de under allmänna motionstiden 1998 väckta
motionerna

1998/99:Fi613 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkandena
2, 5 och 7,

1998/99:Fi801 av Kenth Skårvik (fp),

1998/99:Fi802 av Lars Tobisson m.fl. (m),

1998/99:Fi803 av Elizabeth Nyström och Lars Hjertén
(m),

1998/99:Fi804 av Carina Hägg (s),

1998/99:Fi805 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v),

1998/99:Fi806 av Christina Axelsson m.fl. (s),

1998/99:Fi807 av Per Erik Granström m.fl. (s),

1998/99:Fi808 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman
(s),

1998/99:Fi809 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

1998/99:Fi906 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c,
fp),

1998/99:Sk310 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 10,

1998/99:L705 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) yrkande
11,

1998/99:U508 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande
24,

1998/99:T808 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkande 8,

1998/99:MJ238 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 7,

1998/99:MJ749 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkande
26,

1998/99:MJ781 av Gunnel Wallin m.fl. (c) yrkande 5,

1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkande
14,

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund
(m, kd) yrkande 31

och 1998/99:N333 av Eva Flyborg m.fl. (fp).

Intern utfrågning

Under ärendets beredning har utskottet den 9
februari 1999 haft en intern utfrågning med
företrädare för Finansdepartementet, Nämnden för
offentlig upphandling och Riksdagens revisorer.

Revisorernas förslag

I Riksdagens revisorers förslag 1997/98:RR10
föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna har anfört om behovet av en
nationell policy för upphandlingsfrågor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna har anfört om behovet av en
fortsatt översyn av reglerna för offentlig
upphandling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna har anfört om en särskild
redogörelse för upphandlingsfrågor före utgången av
1998.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av
revisorernas förslag

1997/98:Fi69 av Jan Backman (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en prövning av lagen om
offentlig upphandlings tillämpbarhet på arkeologiska
undersökningar.

1997/98:Fi70 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av utvidgad
talerätt i LOU,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om möjligheterna för
mindre företag att delta i offentlig upphandling,

3. att riksdagen ger Riksdagens revisorer till
känna vad i motionen anförts om redovisning av
relevant riksdagsbehandling av de frågor som
behandlas i Riksdagens revisorers rapporter.

1997/98:Fi71 av Carl B Hamilton m.fl. (fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om huruvida den
fortsatta översynen av den offentliga upphandlingen
bör inriktas på att öka effektiviteten och
enkelheten och förbättra förutsättningarna för fler
producenter och leverantörer att delta, inte minst
små och medelstora företag,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag, i
enlighet med vad som anförts i motionen, till en
förstärkning av tillsynsmyndigheterna innebärande
att dessa ges möjlighet att själva driva processer i
upphandlingsärenden samt att sanktionsmöjligheter
införs för upphandlare som helt förbigår
lagstiftningen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden
1998

1998/99:Fi613 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förändringar i lagen
om offentlig upphandling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införande av lag om
konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om konkurrens och
upphandling på lika villkor.

1998/99:Fi801 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att offentliga
arbetsgivare vid upphandling av datasystem och
programvaror bör tillse att utrustningen är
tillgänglig för personal med funktionsnedsättningar.

1998/99:Fi802 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att statliga
regleringsbrev skall innehålla tydliga riktlinjer om
verksamhet som skall upphandlas och därmed
konkurrensutsättas,

2. att riksdagen som sin mening ger regerignen till
känna vad i motionen anförts om att kommunallagen
bör tillföras en principbestämmelse om obligatorisk
upphandling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om komplettering av
lagen om offentlig upphandling (LOU) gällande
utvidgad talerätt samt förbättrade möjligheter för
mindre och medelstora företag att delta i
upphandling.

1998/99:Fi803 av Elizabeth Nyström och Lars Hjertén
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
kvalietetssäkra offentlig upphandling.

1998/99:Fi804 av Carina Hägg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att aktivt verka för att
företag som utnyttjar barn skall uteslutas vid
offentlig upphandling.

1998/99:Fi805 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU
aktivt bör driva frågan om skärpta miljökrav i
offentlig upphandling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU
bör verka för rätten att ställa miljökrav på
leverantörer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
upphandlingsreglerna bör förenklas, göras tydligare
och mer användarvänliga,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU
aktivt bör driva frågan om att nivåerna för när
upphandling måste läggas ut på EU-marknaden höjs,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen
aktivt bör driva frågan om att jordbruksprodukter
undantas från EU:s upphandlingsdirektiv,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att centrala råd och riktlinjer för
miljöanpassad upphandling bör tas fram,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att Västernorrlands kommunförbund med bidrag
av statliga resurser ges i uppdrag att utarbeta
nationella råd och riktlinjer för miljöanpassad
offentlig upphandling,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att rejäla informationsinsatser för
miljöanpassad offentlig upphandling bör göras,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att alla statliga och andra offentliga
förvaltningar bör åläggas att senast år 2000 införa
miljöanpassade upphandlingsrutiner, miljöredovisning
och miljöledningssystem,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att staten bör stötta de kommuner och
andra som går före med miljökrav på upphandling och
därmed riskerar att bli dragna inför EG-domstolen.

1998/99:Fi806 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om rättvis handel.

1998/99:Fi807 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om regelsystemet
för offentlig upphandling.

1998/99:Fi808 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
förändring i lagen om offentlig upphandling.

1998/99:Fi809 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
offentlig upphandling.

1998/99:Fi906 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c, fp)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att statliga och
offentliga organ skall befrämja kvalitet och
miljöarbete inom näringslivet genom att ställa
relevanta och konkurrensneutrala krav,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att de offentliga
organen utarbetar en gemensam policy för
grundläggande principer för hur krav på kvalitets-
och miljöstyrning ställs av olika offentliga organ.

1998/99:Sk310 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring om skärpta krav på
konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning i
enlighet med vad som anförts i motionen,

1998/99:L705 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Sverige
inom EU skall verka för att reglerna kring offentlig
upphandling förändras så att kommunerna alltid kan
ställa de miljökrav man själva anser vara rimliga.

1998/99:U508 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att en
prioriterad fråga för Sverige skall vara att verka
för att EU:s upphandlingsregler ändras så att lokal
upphandling kan ske utan inskränkningar.

1998/99:T808 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om offentlig
upphandling.

1998/99:MJ238 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förändringar av
lagen om offentlig upphandling i miljövänlig
riktning.

1998/99:MJ749 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om förändring i
syfte att kunna ställa offensiva miljökrav vid
offentlig upphandling.

1998/99:MJ781 av Gunnel Wallin m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att tydliggöra lagen
om offentlig upphandling (LOU) så att offentliga
inrättningar vid upphandling kan ställa specifika
krav (vid inköp av varor).

1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att beakta
miljöfaktorer som ett konkurrensmedel vid offentlig
upphandling.

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund
(m, kd) vari yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om översyn av
lagen om offentlig upphandling,

1998/99:N333 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den fortsatta
översynen av den offentliga upphandlingen bör
inriktas på att öka effektiviteten och enkelheten
och förbättra förutsättningarna för fler producenter
och leverantörer att delta, inte minst små- och
medelstora företag,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
förstärkning av tillsynsmyndigheterna innebärande
att dessa ges möjlighet att själva driva processer i
upphandlingsärenden samt att sanktionsmöjligheter
införs för upphandlare som helt förbigår
lagstiftningen,

Utskottet

Riksdagens revisorers förslag om offentlig
upphandling

Bakgrund

Riksdagens revisorer har på initiativ av
finansutskottet genomfört en granskning av offentlig
upphandling.

Syftet med granskningen har bl.a. varit att
undersöka effekterna av lagen (1992:1528) om
offentlig upphandling (LOU) för främst statliga
myndigheter och vilka problem som uppstått för
upphandlande enheter. Även tillsynen över lagen och
regeringens roll har granskats, liksom frågor om
samordnad upphandling och utnyttjandet av ramavtal.

Revisorerna har i sin granskning funnit en rad
problem. Enligt revisorerna är det framför allt
regeringens uppgift att arbeta vidare med dessa
frågor. Några av problemen bör enligt revisorernas
mening kunna åtgärdas omgående medan andra kan kräva
mera ingående överväganden. Revisorerna föreslår att
det bör göras en skyndsam, samlad och övergripande
översyn av reglerna för offentlig upphandling.
Revisorerna redovisar sin uppfattning om vilka
frågor som lämpar sig för en fortsatt översyn.
Enligt revisorerna bör det dock ankomma på
regeringen att bestämma vilka frågor som bör
omfattas av översynen och vilka som kan avgöras
omgående. Revisorerna betonar att flera frågor
hänger intimt samman och därför bör behandlas i ett
sammanhang.

Frågor som lämpar sig för en fortsatt översyn

· Vissa problem hänförliga till EG-direktiven

·

Revisorerna anser att en översyn av reglerna för offentlig
upphandling bör innehålla överväganden om den
redovisning som skall krävas av offentliga
upphandlares val av leverantör. Kvalitetsaspekterna
skall enligt revisorernas mening i fortsättningen
ges stor tyngd.

· Behov av en nationell policy

·

Revisorerna anser att det behövs en samlad svensk policy för
den offentliga upphandlingen. Genom en sådan policy
bör frågan klargöras om vad en nationell
lagstiftning för upphandlingar under tröskelvärdet
skall innehålla. En nationell policy bör även
omfatta en redovisning av vilka som skall omfattas
av LOU.

· Små och medelstora företag

·

Revisorerna anser att det finns skäl för en omprövning av
lagstiftningen om upphandlingar under EG:s
tröskelvärde. Enligt revisorerna bör denna fråga
prioriteras i den fortsatta översynen, liksom frågan
om vilka regler och vilka belopp som skall gälla för
direktupphandling. En utgångspunkt bör vara att även
små och medelstora företag skall ha konkreta
möjligheter att konkurrera om offentliga
upphandlingar.

· Annonsering

·

Revisorerna föreslår att regeringen får i uppdrag att verka
för att otydliga och kostnadskrävande moment i
upphandlingsförfarandet tas bort. Revisorerna anser
att regeringen i EU-arbetet bör aktualisera frågan
om vilka krav på annonsering som skall ställas.
Dessutom bör regeringen driva frågan om hur
annonserna kan göras tillgängliga på ett enklare
sätt.

· Förhandling

·

Revisorerna föreslår att regeringen aktivt verkar för
enhetliga regler för offentliga upphandlingar.
Förhandlingar bör kunna genomföras även inom den
klassiska sektorn.

· Ramavtal

·

Revisorerna anser att regeringen tydligt bör ange vilken
nationell policy som skall gälla i fråga om
användning av ramavtal för offentliga upphandlare.
Regeringen bör enligt revisorernas uppfattning även
få i uppdrag att överväga vilka varor och tjänster
ramavtalen skall omfatta.

· Regeringens roll

·

Revisorerna anser att frågor om offentlig upphandling bör
samordnas inom Regeringskansliet. Revisorerna
föreslår att regeringen överväger var det
övergripande ansvaret för upphandlingsfrågorna skall
ligga inom Regeringskansliet. Regeringen bör också
på ett tydligare sätt än hittills ta hand om de
frågor om upphandling som ankommer på regeringen.

· Tillsyn och utvecklingsarbete

·

Revisorerna vill betona tillsynsfunktionens betydelse för
offentlig upphandling. De anser att det är av
största vikt att statsmakterna kan kontrollera att
regelverket följs. Enligt revisorernas uppfattning
bör innehållet i tillsynsfunktionen avgöras av ett
oberoende organ. Revisorerna anser i likhet med
många remissinstanser att det finns ett stort behov
av utvecklingsprojekt på upphandlingsområdet. Det
saknas en expertfunktion som driver
utvecklingsprojekt och tar fram nationell policy i
olika frågor. Revisorerna menar att en särskild
organisation för det policyskapande och utvecklande
arbetet bör ha nära anknytning till regeringen.
Revisorerna föreslår att den organisatoriska
tillhörigheten för en sådan fristående funktion bör
övervägas i det fortsatta arbetet med en översyn.

· Handbok

·

Revisorerna föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag
att klargöra vilka regler och vilken svensk policy
som gäller för skilda upphandlingsfrågor. Regeringen
bör också snarast ta initiativ till och avsätta
resurser för en pedagogiskt utformad handbok.

· Kommunal upphandling

·

Revisorernas granskning omfattade huvudsakligen upphandling
hos statliga myndigheter. De kommunala myndigheter
som fått rapporten på remiss har pekat på problem
med LOU även för den kommunala sektorn.

Regeringen har hösten 1997 beslutat inrätta ett
särskilt råd för frågor om konkurrens på lika
villkor mellan offentlig och privat sektor. Rådet
kommer att få stor frihet att utforma de närmare
riktlinjerna för sitt arbete.

Regeringen har även givit Nämnden för offentlig
upphandling i uppdrag att utreda möjligheterna för
kommuner och landsting att genomföra köp från sina
egna företag. En delredovisning lämnades till
regeringen i slutet av februari 1998.

Revisorerna förutsätter att Rådet för konkurrens på
lika villkor i sitt kommande arbete särskilt tar upp
de problem i den kommunala upphandlingen som
remissinstanserna har aktualiserat. Den redovisning
Nämnden för offentlig upphandling lämnar med
anledning av regeringens uppdrag bör behandlas i
anslutning till de frågor revisorerna har
aktualiserat.

· Miljöfrågor

·

Remissinstanserna har på ett tydligt sätt pekat på
svårigheterna att förena reglerna för offentlig
upphandling - med krav på öppen konkurrens och
affärsmässighet - med målen för andra
samhällssektorer. Svårigheterna gäller inte bara
avvägningar mellan upphandlingsregler och miljömål
utan även avvägningar mot t.ex. regionalpolitiska,
sysselsättningspolitiska och jämställdhetspolitiska
mål. Att lämna förslag till hur dessa avvägningar
bör göras blir därför en mycket angelägen uppgift
för dem som får uppdraget att ansvara för den
fortsatta översynen av reglerna för offentlig
upphandling.

· Överprövning

·

Revisorerna föreslår att regeringen överväger möjligheterna
att koncentrera överprövningsmålen till några få
domstolar.

· Rätt att väcka talan

·

Revisorerna föreslår att frågan om vilka instanser som skall
få väcka talan mot offentliga upphandlingar övervägs
i den fortsatta översynen av reglerna för offentlig
upphandling.

· Sanktioner

·

Det är enligt revisorernas mening otillfredsställande att det
saknas sanktioner för åsidosättande av och brott mot
LOU. Revisorerna föreslår därför att regeringen
överväger lämpligheten av och möjligheterna att
införa sanktioner för olika typer av brott mot LOU.

· En samlad lag för offentlig upphandling

·

Revisorerna föreslår att de bestämmelser som finns i
LOU och i lagen om ingripande mot otillbörligt
beteende avseende offentlig upphandling samlas i en
lag.

Revisorernas förslag

Som framgått ovan har revisorerna funnit en rad
oklarheter i den nuvarande regleringen av offentlig
upphandling. Som vägledning för upphandlarna och för
arbetet i EU behövs enligt revisorernas mening en
tydlig nationell policy för offentliga
upphandlingsfrågor. Revisorerna förutsätter också
att en samlad och övergripande översyn av reglerna
för offentlig upphandling genomförs. Denna översyn
bör genomföras skyndsamt.

Revisorerna menar dock att vissa av de problem
revisorerna har uppmärksammat i granskningen kan
lösas utan någon fortsatt översyn. Revisorerna
föreslår därför att regeringen före utgången av 1998
återkommer till riksdagen med en redogörelse för
vilka frågor som har behandlats utan särskild
översyn respektive vilka frågor som skall behandlas
i den fortsatta översynen.

Motionerna

Motionärerna i motionerna 1997/98:Fi69 av Jan
Backman (m), 1997/98:Fi70 av Lars Tobisson m.fl.
(m), 1997/98:Fi71 av Carl B Hamilton m.fl. (fp),
N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund (m, kd)
yrkande 31 och N333 av Eva Flyborg m.fl. (fp)
yrkandena 1 och 2 delar revisorernas bedömning att
det nu är lämpligt med en samlad översyn av LOU.
Liksom revisorerna anser motionärerna i motionerna
Fi70 (m), Fi71 (fp), N326 (m, kd), N333 (fp) samt i
motion Fi802 av Lars Tobisson m.fl. (m) yrkande 3
att det bör övervägas om kretsen av dem som har rätt
att klaga på upphandlande enheters tillämpning av
LOU bör utvidgas. Motionärerna förespråkar att såväl
sammanslutningar av näringsidkare som
tillsynsmyndigheten bör få rätt att klaga.
Motionärerna i motionerna Fi70 (m), Fi71 (fp), Fi802
(m), N326 (m, kd), N333 (fp) och i motion T808 av
Sven Bergström m.fl. (c) yrkande 8 anser att det bör
övervägas hur de mindre och medelstora förtagens
möjligheter att delta i upphandlingar kan
förbättras. Enligt motionärerna är det väsentligt
att mindre och medelstora företag upplever att de på
rimliga villkor kan delta i den offentliga
upphandlingen. Det bör därför övervägas vilka
lagändringar som kan vara befogade för att uppnå
detta.

I motionerna Fi71 (fp) och N333 (fp) förespråkas
att sanktionsmöjligheter bör införas för
upphandlande enheter som helt förbigår
lagstiftningen. I motion Fi69 (m) föreslår
motionären att översynen bör omfatta en omprövning
av det undantag från LOU som införts i 2 kap. 11 och
13 §§ lag (1988:950) om kulturminnen m.m.

Motionärerna i Fi70 (m) anser att det är
anmärkningsvärt att riksdagens behandling av de
frågor som revisorerna tar upp inte redovisas i
rapporten. När revisorerna tar fram en rapport som
därefter går ut på bred remiss anser motionärerna
att det är en klar brist att riksdagens tidigare
ställningstaganden inte finns med. Eftersom det
enligt motionärernas uppfattning inte bör råda någon
tvekan om att revisorernas rapporter av denna
karaktär alltid bör innehålla en lämpligt avpassad
redogörelse för riksdagsbehandlingen av aktuella
frågor bör riksdagen ge detta revisorerna till
känna.

Ett antal motionärer efterlyser att de upphandlande
enheterna i större utsträckning skall kunna ta
miljöhänsyn vid upphandling.

I motionerna Fi805 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v)
yrkandena 1 och 2, Fi807 av Per Erik Granström m.fl.
(s), L705 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) yrkande 11,
MJ238 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 7, MJ749 av
Lennart Daléus m.fl. (c) yrkande 26, MJ781 av Gunnel
Wallin m.fl. (c) yrkande 5 och N238 av Lennart
Daléus m.fl. (c) yrkande 14 förespråkas att
regeringen inom EU aktivt bör verka för att
upphandlingsdirektiven förändras så att det blir
möjligt att ställa offensiva miljökrav vid offentlig
upphandling. Rätten att ställa miljökrav på
leverantörer bör således skrivas in i
upphandlingsdirektiven och få samma tyngd som övriga
krav som upphandlande enheter i dag tillåts ställa
på leverantörer. I motion Fi805 (v) yrkande 3
föreslår motionärerna att upphandlingsreglerna bör
förenklas, göras tydligare och mer användarvänliga.
Detta för att t.ex. inte miljöarbetet på
upphandlingsområdet skall bromsas upp för att
upphandlarna inte vet vad som gäller.

I motion Fi805 (v) yrkandena 6-9 föreslås att
regeringen snarast bör se till att allmänna råd och
riktlinjer vad gäller miljöanpassad offentlig
upphandling bör utarbetas. Uppdraget kan lämpligen
gå till Västernorrlands kommuner som får utveckla
sitt påbörjade arbete och utarbeta centrala råd och
riktlinjer för hela landet. För detta bör de
tilldelas centrala resurser. För att miljöanpassade
upphandlingsregler skall fungera i praktiken krävs
även mycket information och utbildning. Motionärerna
anser att rejäla informationsinsatser för
miljöanpassad offentlig upphandling bör göras.
Vidare föreslås att alla statliga och andra
offentliga förvaltningar bör åläggas att senast år
2000 införa miljöanpassade upphandlingsrutiner,
miljöredovisning och miljöledningssystem. I motion
Fi906 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c, fp)
föreslås att statliga och offentliga organ skall
befrämja kvalitet och miljöarbete inom näringslivet
genom att ställa relevanta och konkurrensneutrala
krav. Vidare föreslås att offentliga organ bör
utarbeta en gemensam policy för grundläggande
principer om hur krav på kvalitets- och
miljöstyrning skall ställas av olika offentliga
organ. I motion Fi803 av Elisabeth Nyström och Lars
Hjertén (m) föreslås att staten, för att påskynda en
effektivisering och utveckling av den offentliga
upphandlingen, bör ställa höga krav på statliga verk
och myndigheter. Motionärerna anser att detta bör
göras genom krav på program för genomförande av
kvalitetssäkring av upphandling i enlighet med
internationella kvalitetskrav eller liknande.

I motion Fi806 av Christina Axelsson m.fl. (s)
föreslås att staten bör föregå med gott exempel och
via sina inköp bidra till att öka rättvisan i
världen. Staten bör således handla rättvist genom
att köpa Rättvisemärkta varor och se till att Rena
kläders uppförandekoder följts. I motion Fi805 (v)
yrkande 10 förespråkas att staten bör stötta de
kommuner och andra myndigheter som vågar gå före med
miljökrav på upphandling och därmed riskerar att bli
dragna inför EG-domstolen.

I motion Fi805 (v) yrkande 5 anförs att många
kommuner nu vill öka den lokala upphandlingen av
framför allt livsmedel. På grund av stora avstånd
och låg befolkningstäthet drabbas Sverige extra hårt
av att inte kunna ställa krav på korta
transportavstånd. Motionärerna föreslår att
jordbruksprodukter bör undantas från
upphandlingsdirektiven och att regeringen bör driva
denna fråga i EU. Motionärerna i motion Fi805 (v)
yrkande 4 och i motion U508 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) yrkande 24 anför att regeringen även bör verka
för att möjligheten att upphandla lokalt ökar.
Sverige bör under ordförandeskapet i EU driva denna
fråga.

I motion Fi809 av Rune Berglund och Berit Andnor
(s) anförs att LOU är ett hinder för kommuner som
aktivt arbetar för byutveckling och utveckling av
lokal demokrati genom att lagen hindrar kommunerna
från att ge medborgare i t.ex. byalag liksom lokala
näringsidkare uppdrag att utföra och driva kommunal
verksamhet. Även om majoriteten av de folkvalda i en
kommun anser att det bästa är att lägga uppdraget
lokalt så tvingar LOU kommunerna att handla upp
driften av verksamheten i konkurrens. Motionärerna
anser att Sverige i EU-samarbetet skall arbeta för
att ändra de EU-direktiv som styr den offentliga
upphandlingen.

I motion Fi804 av Carina Hägg (s) föreslås att
Sverige aktivt bör verka för att företag som
använder sig av barnarbetare skall kunna uteslutas
vid offentlig upphandling.

I motion Fi808 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman
(s) anför motionärerna att upphandlande enheter inte
kan ta hänsyn till om anbudsgivarna tecknat
kollektivavtal eller inte vid bedömningen av inkomna
anbud. Effekten av detta kan bli att oseriösa
företag med dåliga villkor för sina anställda kan
vinna konkurrensfördelar gentemot seriösa företag.
Motionärerna anser därför att det vore rimligt att
LOU ändrades så att hänsyn kan tas till om
kollektivavtal finns tecknat eller inte. Riksdagen
bör ge regeringen i uppdrag att utreda
förutsättningarna för en sådan förändring och komma
med förslag i den föreslagna riktningen.

Utskottets ställningstagande

Pågående arbete inom EU

Den 11 mars 1998 antog kommissionen ett meddelande
om offentlig upphandling. Meddelandet är en
uppföljning av kommissionens grönbok och presenterar
kommissionens syn på bl.a. vilka ändringar i
direktiven som kan bli aktuella. Kommissionen skall
enligt en tidsplan i meddelandet göra vad som
framgår nedan. Tidsplanen har sedermera reviderats.
De tidpunkter som anges nedan är hämtade från den
reviderade tidsplanen.

1. Under 1999 presentera förslag om ändringar i
upphandlingsdirektiven om bl.a. uteslutande av
konkurrensutsatt verksamhet inom t.ex.
telekommunikations- och elförsörjningsområdena från
direktivens räckvidd, utökande av möjligheten till
förhandlad upphandling (ev. ett nytt
upphandlingsförfarande) samt vidgande av möjligheten
till användning av elektroniska kommunikationsmedel
vid upphandling.

2. Under 1999 presentera tolkningsmeddelanden
rörande tolkning av olika begrepp (t.ex.
byggentreprenad, upphandlande enhet, privatisering
m.m.) i upphandlingsdirektiven samt i ett
tolkningsdokument förtydliga gällande principer som
tillåter beaktandet av sociala- och
arbetsmarknadspolitiska hänsyn.

3. Under 2001 skall de klassiska direktiven
kodifieras (föras samman till ett direktiv i stället
för tre direktiv med i princip likalydande
bestämmelser).

4. Uppmuntra inrättandet av oberoende
övervakningsorgan i medlemsländerna (vilket finns i
Sverige nämligen Nämnden för offentlig upphandling).

5. Förbättra informationen till små och medelstora
företag (under 1999).

6. Analysera behovet av och möjligheten till
hänsynstagande till miljöaspekter vid offentlig
upphandling och utarbetande av tolkningsmeddelande i
ämnet. Tolkningsmeddelandet skall lämnas under
första halvåret 1999.

Vid ministerrådets möte (Inremarknadsrådet) den 18
maj 1998 antog rådet enhälligt kommissionens
slutsatser i kommissionens meddelande om Offentlig
upphandling inom Europeiska unionen. Sverige och
Danmark anmälde till protokollet ett gemensamt
uttalande om miljöfrågan.

Inom Regeringskansliet arbetar en beredningsgrupp
med att ta fram en svensk ståndpunkt om vilka
miljökrav som bör kunna få ställas vid offentlig
upphandling. Beredningsgruppens arbete beräknas vara
avslutat inom kort. Avsikten är att Sverige utifrån
den ståndpunkten skall verka för att EG-direktiven
klargörs eller ändras så att det tydligt framgår
vilka miljökrav som får ställas.

Kommissionen skall som framgått ovan under första
halvåret 1999 i ett tolkningsmeddelande förtydliga
under vilka förutsättningar miljökrav får ställas
vid offentlig upphandling. Meddelandet diskuteras nu
i EU:s rådgivande kommitté för offentlig
upphandling. Regeringskansliet har i en skrivelse
till kommissionen bl.a. framfört att det är
angeläget att skapa klarhet på det här området.
Vidare har framförts att det skall vara möjligt att
ställa krav på att produkter som köps in uppfyller
kriterier för miljömärkning. Det är dock angeläget
att kommissionen först gör en analys av de
samhällsekonomiska effekterna och särskilt då
effekterna för näringslivet, små och medelstora
företag. Vidare bör det analyseras under vilka
förutsättningar det kan vara förenligt med ingångna
internationella avtal, exempelvis GPA (Government
Procurement Agreement).

Pågående utredningsarbete

Regeringen har den 25 juni 1998 tillkallat en
särskild utredare som skall utreda vissa frågor
angående offentlig upphandling. Av direktiven (dir.
1998:58) framgår att utredaren bl.a. har till
uppgift att utreda organisationen av Nämnden för
offentlig upphandling och vilken roll samt vilka
uppgifter nämnden bör ha i framtiden med hänsyn till
behovet av tillsyn av offentlig upphandling.
Utredaren skall bl.a. föreslå hur tillsynsrollen
skall utvecklas och ges större tyngd. Utredaren
skall också vid prövningen av det offentliga
åtagandet särskilt pröva hur
informationsverksamheten bör avgränsas i förhållande
till andra aktörer och precisera den
informationsskyldighet som har ett direkt samband
med tillsynsfunktionen och som kan anses vara ett
offentligt åtagande.

Av direktiven framgår vidare att utredaren skall
göra en översyn av bestämmelserna i 6 kap. LOU, som
bl.a. avser upphandling under de s.k.
tröskelvärdena. I samband med översynen av
bestämmelserna i 6 kap. LOU skall utredaren bl.a.
utreda om annonsering bör göras i större
utsträckning och om det skall finnas en beloppsgräns
för när en upphandlande enhet får direkt
upphandla. Utredaren skall också överväga om privata
företag som omfattas av reglerna över tröskelvärdena
bör omfattas av 6 kap. LOU. Även
Branschsaneringsutredningens förslag skall beaktas.
I uppdraget ingår också att utredaren skall
analysera om den framtida tillsynsfunktionen
och/eller andra organisationer skall ha rätt att
klaga på upphandlande enheters tillämpning av LOU.
Även bestämmelsen om skadestånd i 7 kap. 6 § LOU
skall ses över. Enligt direktiven skall också
möjligheterna att effektivisera den offentliga
upphandlingen vara utgångspunkt för utredningen.
Utredarens arbete skall vara slutfört senast den 31
december 1999.

Enligt uppgift från Finansdepartementet så kommer
även frågan om 7 kap. LOU är tillämpligt när
upphandlande enheter helt åsidosätter LOU att
behandlas av utredningen.

Regeringen har under 1998 inrättat Delegationen för
ekologiskt hållbar upphandling. Delegationen har i
uppgift att arbeta pådrivande för att den offentliga
upphandlingen skall vara ett instrument för att
åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
Delegationen skall bl.a. initiera och utveckla
konkreta vägledningar och metoder för hur miljökrav,
kvalitetskrav och andra krav på ekologisk hållbarhet
kan ställas vid offentlig upphandling inom stat,
kommun, landsting samt offentligt ägda bolag. Den
skall också initiera utbildningar för upphandlare
och leverantörer. Delegationen har lämnat en
lägesrapport i december 1998. Uppdraget i sin helhet
skall redovisas före utgången av år 2000.

Utskottets bedömning

Den offentliga upphandlingen uppgår till ca 300
miljarder kronor per år. Enligt utskottets
uppfattning är det därför av stort
samhällsekonomiskt intresse att den offentliga
upphandlingen fungerar väl. En effektiv upphandling
kan verksamt bidra till besparingar i de offentliga
utgifterna. Utskottet anser också att den offentliga
upphandlingen bör vara ett effektivt instrument för
att påverka utbudet på marknaden så att beståndet av
produkter snabbare kan anpassas till kraven på
ekologisk hållbarhet. Detta instrument bör användas
aktivt.

Av en rapport från Nämnden för offentlig
upphandling angående effekter av lagen om offentlig
upphandling framgår att LOU har lett till goda
ekonomiska effekter i den offentliga upphandlingen.
LOU beräknas ha bidragit till en nettobesparing på
3,3 miljarder kronor per år. Besparingen har kunnat
ske med bibehållen kvalitet. Det finns en stor och
ännu inte utnyttjad besparingspotential.

Som framgått ovan pågår ett omfattande arbete inom
EU med upphandlingsfrågor. Bl.a. har offentlig
upphandling i handlingsplanen för den inre marknaden
lyfts fram som ett område som bör prioriteras. Av en
av slutsatserna i kommissionens meddelande om
offentlig upphandling framgår att regelverket bör
göras enklare, mer flexibelt och anpassat efter
förändringarna på marknaden. Ett stort antal av de
frågor som är aktuella inom EU är sådana som
utskottet anser vara viktiga, t.ex. möjligheten att
ställa miljökrav. Utskottet ser med
tillfredsställelse på denna utveckling och
förutsätter att Sverige deltar i arbetet med stor
kraft.

Ovan har också framgått att regeringen tillsatt en
utredning med uppgift att se över vissa frågor
angående offentlig upphandling.

Av Riksdagens revisorers rapport framgår att
revisorerna vid sin granskning av offentlig
upphandling har funnit en rad problem med avseende
på små och medelstora företag, kommunal upphandling,
rätt att väcka talan, miljöfrågor m.m. I
sammanhanget vill utskottet understryka vikten av
att det befintliga regelverket utnyttjas fullt ut.
Som exempel kan utskottet nämna den möjlighet som
LOU ger de upphandlande enheterna att, efter det att
värdet av hela upphandlingen bestämts, dela upp
t.ex. upphandlingen av ett projekt i mindre delar.
Utskottet har tidigare uttalat att om upphandlande
enheter använder sig av den möjlighet som LOU
föreskriver så kan detta skapa bättre
förutsättningar för företag av olika storlek att
delta i upphandlingen (bet. 1997/98:FiU7).

Som utskottet anfört ovan är det av stort
samhällsekonomiskt intresse att den offentliga
upphandlingen fungerar väl. Även om det är vanskligt
att göra beräkningar av nettobesparingar på detta
område bedömer utskottet att det finns ett betydande
utrymme för besparingar när det gäller den
offentliga upphandlingen på ca 200 miljarder kronor
som sker av kommuner och landsting. Enligt
utskottets uppfattning visar Riksdagens revisorers
rapport att det föreligger ett behov av att det tas
ett mer samlat grepp om upphandlingsfrågorna för att
upphandlingen skall bli effektivare. Utskottet delar
således revisorernas bedömning att det som
vägledning för upphandlarna och för arbetet i EU
behövs en tydlig nationell policy för
upphandlingsfrågor samt att det föreligger ett behov
av en fortsatt översyn av reglerna för offentlig
upphandling.

Mot den ovan angivna bakgrunden anser utskottet att
den pågående utredningen snarast bör ges
tilläggsdirektiv innebärande att utredningen bör
övergå till att bli parlamentariskt sammansatt.
Utredningen bör i enlighet med gällande tidsplan,
dvs. senast den 31 december 1999, avlämna ett
delbetänkande omfattande det uppdrag utredningen
fått genom direktiv 1998:58. Av tilläggsdirektiven
bör vidare framgå att utredningen därefter bör få i
uppdrag att bl.a. sammanfatta de övergripande
riktlinjerna för den offentliga upphandlingen och ta
fram riktlinjer för det svenska arbetet i EU.
Utskottet anser det väsentligt att det klargörs
under vilka förutsättningar miljökrav får ställas
vid offentlig upphandling. Utskottet anser att det
bör vara möjligt att ställa krav på att produkter
som köps in uppfyller kriterier för miljömärkning.
Utskottet anser att utredningen också skall behandla
frågan om lokal upphandling. Vad utskottet anfört
med anledning av Riksdagens revisorers förslag,
yrkandena 1 och 2, bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Riksdagens revisorers
förslag, yrkande 3, avstyrks.

Med anledning av vad som anförs i motion Fi70 (m)
om att det i revisorernas rapporter bör finnas en
redogörelse för riksdagens behandling av aktuella
frågor vill utskottet anföra att det visserligen
hade varit av värde om en sådan redogörelse hade
funnits, men det ankommer dock inte på utskottet att
föreskriva vad Riksdagens revisorers rapporter skall
innehålla.

På grund av det anförda finner utskottet inte skäl
att med anledning av motionerna föreslå någon
riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker därför
motionerna 1997/98:Fi69 (m), 1997/98:Fi70 (m),
1997/98:Fi71 (fp), Fi802 (m) yrkande 3, Fi803 (m),
Fi804 (s), Fi805 (v), Fi806 (s), Fi807 (s), Fi808
(s), Fi809 (s), Fi906 (kd, m, c, fp), L705 (mp)
yrkande 11, U508 (mp) yrkande 24, T808 (c) yrkande
8, MJ238 (kd) yrkande 7, MJ749 (c) yrkande 26, MJ781
(c) yrkande 5, N238 (c) yrkande 14, N326 (m, kd)
yrkande 31 samt N333 (fp) yrkandena 1 och 2.

Verksamhet i offentlig egenregi och
obligatorisk upphandling

Motionerna

I motionerna Fi613 av Per Westerberg m.fl. (m)
yrkande 2 och i Fi802 av Lars Tobisson m.fl. (m)
yrkande 1 föreslås att det i LOU skall införas en
regel som gör offentlig verksamhet olaglig om den
inte beslutats formellt av stat, kommun eller
landsting. LOU bör även kompletteras så att det
införs ett lagfäst krav på att all verksamhet där
förutsättningar finns skall upphandlas i konkurrens.
Detta bör gälla såväl statlig som kommunal
verksamhet. Regeringen bör genom skrivningar i
regleringsbreven se till att så sker beträffande den
statliga verksamheten. Upphandling skall ske på lika
villkor. Avbrutna anbudsupphandlingar och oskäliga
anbudsvillkor skall inte få förekomma, inte heller
olika former av skattesubventioner. LOU bör vidare
kompletteras med ett krav på att affärsmässighet
skall gälla vid avbrytande av en upphandling. LOU
bör också ändras till att gälla även inköp från
egenregiverksamhet. I motionerna Sk310 av Carl Bildt
m.fl. (m) yrkande 10 och i Fi613 (m) yrkande 5
förespråkas att en lag om konkurrensneutralitet vid
offentlig prissättning bör införas med krav på att
offentlig näringsverksamhet skall redovisas skild
från annan verksamhet och att priset skall baseras
på en självkostnadskalkyl likvärdig den som gäller
för enskilda företag. Motionärerna i Fi613 (m)
yrkande 7 föreslår att det skall införas krav på att
det offentliga måste utsätta den egna verksamheten
för konkurrens innan tjänster får erbjudas den öppna
marknaden. I motion Fi802 (m) yrkande 2 anser
motionärerna att kommunallagen bör kompletteras med
en principregel om obligatorisk upphandling av
verksamhet.

Utskottets ställningstagande

All offentlig upphandling regleras i LOU. Enligt
1 kap. 4 § LOU skall upphandling göras med
utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns
och även i övrigt genomföras affärsmässigt.
Avbrytande av en upphandling måste grundas på
affärsmässighet.

I sammanhanget kan också nämnas lagen (1994:615) om
ingripande mot otillbörligt beteende avseende
offentlig upphandling. Lagen är avsedd att täcka ett
behov som inte kan fyllas genom LOU eller
konkurrenslagen. Lagen omfattar ett system med
rättsregler som bl.a. ger utrymme för att i lämplig
form gripa in mot vissa konkurrenssnedvridande
beteenden. Den prövning av oberoende part som
systemet skapar syftar till att väcka förtroende hos
företagen att de skall få en objektiv och rättvis
behandling i samband med offentlig upphandling.

Regeringen har under 1998 inrättat Rådet för
konkurrens på lika villkor mellan offentlig och
privat sektor där företrädare för näringslivet,
kommuner och landsting ingår. Rådets uppgift är att
behandla enskilda klagomål om
konkurrenssnedvridningar och att försöka nå en
samsyn om de långsiktiga spelreglerna.

Statsrådet Mona Sahlin uppgav i ett
interpellationssvar i riksdagen den 28 januari 1999
att hon nyligen uppdragit åt Rådet för konkurrens på
lika villkor mellan offentlig och privat sektor att
samlat redovisa erfarenheterna av det första
verksamhetsåret och vilka resultat som har uppnåtts.
Hon uppgav vidare att regeringen, med utgångspunkt
från den redovisningen, kommer att pröva om det
behövs en skärpning av gällande regler. Statsrådet
uppgav också att hon bjudit in kommun- och
landstingsförbunden till överläggningar under
februari månad om utformningen av en långsiktig
konkurrensstrategi.

Beträffande den begärda kompletteringen av
kommunallagen så har konstitutionsutskottet i
betänkande 1996/97:KU12 Kommunala kompetensfrågor
behandlat liknande motionskrav.
Konstitutionsutskottet fann inte skäl att föreslå
några ändringar i kommunallagen. Riksdagen beslutade
i enlighet med konstitutionsutskottets förslag.
Finansutskottet anser det självklart att kommunerna
skall kunna bedriva verksamhet i egen regi om de så
önskar och finner därför inte skäl att föreslå
riksdagen någon ändring av sitt tidigare
ställningstagande.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Fi613 (m) yrkandena 2, 5 och 7, Fi802 (m) yrkandena
1 och 2 samt Sk310 (m) yrkande 10.

Tillgänglighet för personal med
funktionsnedsättningar

Motionen

I motion Fi801 av Kenth Skårvik (fp) anför
motionären att offentliga arbetsgivare vid
upphandling av datasystem och programvaror bör
åläggas att tillse att utrustningen är tillgänglig
för personal med funktionsnedsättningar. Detta bör
ges regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande

I Sverige finns ingen generell reglering om
tillgänglighet för funktionshindrade. Däremot finns
sådan reglering inom olika områden, t.ex. plan- och
bygglagen. Utskottet anser därför inte att det finns
något behov av att ändra LOU på det sätt som
föreslås av motionären. Motion Fi801 (fp) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Riksdagens revisorers
förslag om offentlig upphandling

att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag
1997/98:RR10 yrkandena 1 och 2 samt med avslag
på Riksdagens revisorers förslag yrkande 3 och
motionerna 1997/98:Fi69, 1997/98:
Fi70, 1997/98:Fi71, 1998/99:Fi802 yrkande 3,
1998/99:Fi803, 1998/99:Fi804, 1998/99:Fi805,
1998/99:Fi806, 1998/99:Fi807, 1998/99:Fi808,
1998/99:Fi809, 1998/99:Fi906, 1998/99:L705
yrkande 11, 1998/99:U508 yrkande 24,
1998/99:T808 yrkande 8, 1998/99:MJ238 yrkande 7,
1998/99:MJ749 yrkande 26, 1998/99:
MJ781 yrkande 5, 1998/99:N238 yrkande 14,
1998/99:N326 yrkande 31 och 1998/99:N333
yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

res. 1 (m, kd, c, fp)

2. beträffande verksamhet i offentlig
egenregi och obligatorisk upphandling

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fi613 yrkandena 2, 5
och 7, 1998/99:Fi802 yrkandena 1 och 2 samt
1998/99:Sk310 yrkande 10,

res. 2 (m)

3. beträffande tillgänglighet för personal
med funktionsnedsättningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi801.

Stockholm den 2 mars 1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd),
Lars Tobisson (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lisbet Calner
(s), Johan Lönnroth (v), Lennart
Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),
Fredrik Reinfeldt (m), Carin
Lundberg (s), Sven-Erik Österberg
(s), Per Landgren (kd), Anna
Åkerhielm (m), Matz Hammarström
(mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter
(fp) och Marie Engström (v).

Reservationer

1. Riksdagens revisorers förslag om
offentlig upphandling (mom. 1) (m, kd, c,
fp)

Mats Odell (kd), Lars Tobisson (m), Lennart Hedquist
(m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Landgren (kd), Anna
Åkerhielm (m), Lena Ek (c) och Karin Pilsäter (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Den offentliga upphandlingen" och på s.
15 slutar med "N333 (fp) yrkandena 1 och 2" bort ha
följande lydelse:

Den offentliga upphandlingen uppgår till ca 300
miljarder kronor per år. Enligt utskottets
uppfattning är det därför av stort
samhällsekonomiskt intresse att den offentliga
upphandlingen fungerar väl. En effektiv upphandling
kan verksamt bidra till besparingar i de offentliga
utgifterna. Utskottet anser också att den offentliga
upphandlingen bör vara ett effektivt instrument för
att påverka utbudet på marknaden bl.a. så att
betståndet av produkter snabbare kan anpassas till
kraven på ekologisk hållbarhet.

Av en rapport från Nämnden för offentlig
upphandling angående effekter av lagen om offentlig
upphandling framgår att LOU har lett till goda
ekonomiska effekter i den offentliga upphandlingen.
LOU beräknas ha bidragit till en nettobesparing på
3,3 miljarder kronor per år. Besparingen har kunnat
ske med bibehållen kvalitet. Det finns emellertid en
stor och ännu inte utnyttjad besparingspotential som
enligt Nämnden för offentlig upphandling uppgår till
ytterligare 15-20 miljarder kronor per år. Siffrorna
belyser den samhällsekonomiska betydelsen av en
effektiv offentlig upphandling liksom också vikten
av att en ökande andel av den offentliga sektorns
verksamhet utsätts för konkurrens.

Av Riksdagens revisorers rapport framgår att
revisorerna vid sin granskning av offentlig
upphandling har funnit en rad problem med avseende
på små och medelstora företag, kommunal upphandling,
rätt att väcka talan, miljöfrågor m.m. I
sammanhanget vill utskottet understryka vikten av
att det befintliga regelverket utnyttjas fullt ut.
Som exempel kan utskottet nämna den möjlighet som
LOU ger de upphandlande enheterna att, efter det att
värdet av hela upphandlingen bestämts, dela upp
t.ex. upphandlingen av ett projekt i mindre delar.
Utskottet har tidigare uttalat att om upphandlande
enheter använder sig av den möjlighet som LOU
föreskriver så kan detta skapa bättre
förutsättningar för företag av olika storlek att
delta i upphandlingen (bet. 1997/98:FiU7). Vad
revisorerna påtalat visar dock på ett behov också av
konkreta åtgärder som underlättar för små och
medelstora företag att delta i upphandling.

Som utskottet anfört ovan är det av stort
samhällsekonomiskt intresse att den offentliga
upphandlingen fungerar väl. Riksdagens revisorers
rapport visar att det föreligger ett behov av att
det tas ett mer samlat grepp om upphandlingsfrågorna
för att upphandlingen skall bli effektivare.
Utskottet instämmer i att det är mycket angeläget
att upphandlingen blir effektivare och även omfattar
fler områden så att den stora besparingspotentialen
verkligen kan utnyttjas.

Som framgått ovan har revisorerna vid sin
granskning konstaterat ett antal problemområden inom
den offentliga upphandlingen. Utskottet delar som
nämnts t.ex. revisorernas bedömning att det bör
övervägas hur de små och medelstora företagens
möjligheter att delta i upphandlingar kan
förbättras. Utskottet anser att det är väsentligt
att små och medelstora företag upplever att de på
rimliga villkor kan delta i den offentliga
upphandlingen. Utskottet anser därför att det bör
övervägas vilka lagändringar som kan vara befogade
för att uppnå detta. Utskottet anser vidare, liksom
revisorerna, att det bör övervägas om kretsen av dem
som har rätt att klaga på upphandlande enheters
tillämpning av LOU bör utvidgas. Enligt utskottets
uppfattning förefaller det rimligt att såväl
sammanslutningar av näringsidkare som
tillsynsmyndigheten bör ha rätt att klaga. Utskottet
anser att de ovan angivna exemplen visar att det,
som revisorerna föreslagit, behövs en tydlig
nationell policy för upphandlingsfrågor och att det
föreligger ett behov av en fortsatt översyn av
reglerna för offentlig upphandling.

Mot den ovan angivna bakgrunden anser utskottet att
den pågående utredningen snarast bör ges
tilläggsdirektiv som innebär att utredningen bör
övergå till att bli parlamentariskt sammansatt.
Utredningen bör i enlighet med gällande tidsplan,
dvs. senast den 31 december 1999, avlämna ett
delbetänkande omfattande det uppdrag utredningen
fått genom direktiv 1998:58. Av tilläggsdirektiven
bör vidare framgå att utredningen därefter bör få i
uppdrag att skyndsamt lägga fram de av revisorerna
efterlysta förslagen som underlättar för små och
medelstora företag (inkl. den utvidgade talerätten)
och bl.a. sammanfatta de övergripande riktlinjerna
för den offentliga upphandlingen och ta fram
riktlinjer för det svenska arbetet i EU. Utredningen
bör också klargöra under vilka förutsättningar
miljökrav får ställas vid offentlig upphandling,
t.ex. möjligheterna att ställa krav på att produkter
som köps in uppfyller kriterier för miljömärkning
liksom även kriterier som avser produktionsprocesser
och transporter. Utskottet anser att utredningen
också skall kunna behandla frågan om lokal
upphandling. Vidare bör utredningen överväga
möjligheterna till ökade besparingar liksom
förenklade regler.

En viktig uppgift för utredningen bör också vara
att lägga fram förslag som säkerställer att
besparingspotentialen utnyttjas genom en mer
omfattande offentlig upphandling i stat, kommuner
och landsting.

Med anledning av vad som anförs i motion Fi70 (m)
yrkande 3 om att det i revisorernas rapporter bör
finnas en redogörelse för riksdagens behandling av
aktuella frågor vill utskottet anföra att det hade
varit av värde om en sådan redogörelse funnits.
Utskottet utgår dock från att revisorerna beaktar
detta självklara önskemål i sina kommande rapporter.

Vad utskottet anfört med anledning av Riksdagens
revisorers förslag yrkandena 1 och 2 och med
anledning av motionerna 1997/98:Fi69 (m), Fi70 (m)
yrkandena 1 och 2, 1997/98:Fi71 (fp), Fi802 (m)
yrkande 3, Fi803 (m), T808 (c) yrkande 8, MJ238 (kd)
yrkande 7, MJ749 (c) yrkande 26, MJ781 (c) yrkande
5, N238 (c) yrkande 14, N326 (m, kd) yrkande 31 och
N333 (fp) yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Riksdagens
revisorers förslag, yrkande 3, avstyrks. Utskottet
avstyrker även motionerna 1997/98:Fi70 (m) yrkande
3, Fi804 (s), Fi805 (v), Fi806 (s), Fi807 (s), Fi808
(s), Fi809 (s), Fi906 (kd, m, c, fp), L705 (mp)
yrkande 11 och U508 (mp) yrkande 24.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande Riksdagens revisorers förslag
om offentlig upphandling

att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag
1997/98:RR10 yrkandena 1 och 2 och motionerna
1997/98:Fi69,
1997/98:Fi70 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Fi71,
1998/99:Fi802 yrkande 3, 1998/99:Fi803,
1998/99:T808 yrkande 8, 1998/99:MJ238 yrkande 7,
1998/99:MJ749 yrkande 26, 1998/99:MJ781 yrkande
5, 1998/99:N238 yrkande 14, 1998/99:N326 yrkande
31 och 1998/99:
N333 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på
Riksdagens revisorers förslag yrkande 3 och
motionerna 1997/98:Fi70 yrkande 3,
1998/99:Fi804, 1998/99:Fi805, 1998/99:Fi806,
1998/99:Fi807, 1998/99:Fi808, 1998/99:Fi809,
1998/99:Fi906, 1998/99:L705 yrkande 11 och
1998/99:U508 yrkande 24 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Verksamhet i offentlig egenregi och
obligatorisk upphandling (mom. 2) (m)

Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt
och Anna Åkerhielm (alla m) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken
Verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk
upphandling bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att LOU bör kompletteras så att det
införs ett lagfäst krav på att all verksamhet där
förutsättningar finns skall upphandlas i konkurrens,
eftersom det är ett oöverträffat sätt att åstadkomma
att produktionen av offentliga tjänster sker till
lägsta möjliga kostnader inom ramen för föreskriven
kvalitet. Detta bör gälla såväl statlig som kommunal
verksamhet.

Regeringen bör genom skrivningar i regleringsbreven
ge tydliga riktlinjer om verksamhet som skall
upphandlas och därmed konkurrensutsättas.

För kommuner och landsting bör kommunallagen
kompletteras med en principbestämmelse om
obligatorisk upphandling av verksamhet. Undantag bör
kunna ske endast när förutsättningar för en
upphandling inte bedöms föreligga. I och med att den
kommunala självstyrelsen utgår från medborgar-
intresset finns det ett självklart önskemål att den
kommunalt bedrivna verksamheten bedrivs i så
effektiv form som möjligt. Utskottet anser vidare
att det skall införas en regel som gör offentlig
verksamhet olaglig om den inte beslutats formellt av
stat, kommun eller landsting.

Utskottet anser det väsentligt att upphandling sker
på lika villkor. Avbrutna anbudsupphandlingar och
oskäliga anbudsvillkor skall inte få förekomma. Inte
heller olika former av skattesubventioner. LOU bör
kompletteras med ett krav på att affärsmässighet
skall gälla vid avbrytande av en upphandling. LOU
bör också ändras till att gälla även inköp från
egenregiverksamhet. Utskottet anser också att en lag
om konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning
bör införas med krav på att offentlig
näringsverksamhet i den mån den undantagsvis må
kunna förekomma skall redovisas skild från annan
verksamhet och att priset skall baseras på en
självkostnadskalkyl på likvärdig grund som enskilda
företag.

Vad utskottet anfört med bifall till motionerna
Fi613 (m) yrkandena 2, 5 och 7, Fi802 (m) yrkandena
1 och 2 samt Sk310 (m) yrkande 10 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande verksamhet i offentlig egenregi
och obligatorisk upphandling

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Fi613
yrkandena 2, 5 och 7, 1998/99:Fi802 yrkandena 1 och
2 samt 1998/99:Sk310 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,