Vissa frågor som rör val till Europaparlamentet

Betänkande 1998/99:KU19

Konstitutionsutskottets betänkande 1998/99:KU19

Vissa frågor som rör val till Europaparlamentet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1998/99

KU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 1998/99:46 Vissa frågor som rör val till
Europaparlamentet. Utskottet tillstyrker
propositionen.

Utskottet tar i betänkandet initiativ till
ytterligare en ändring i vallagen vilken innebär att
vid valet till Europaparlamentet skall vallokalerna
vara öppna till klockan 21.00.

Propositionen

1998/99:46 vari yrkas att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i vallagen
(1997:157).

Lagförslaget är intaget som bilaga 1.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Ärendet och dess beredning

Sverige har sedan den 1 juni 1997 en ny gemensam
vallag (1997:157) för val till riksdagen, val till
landstings- och kommunfullmäktige samt val till
Europaparlamentet. Den nya vallagen ersatte bl.a.
lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet som
endast gällde för 1995 års val. Liksom i 1995 års
lag har, enligt regeringen, i vallagen beaktats de
detaljerade och bindande EG-rättsliga bestämmelser
som finns om val av företrädare i Europaparlamentet.
Dessa är enligt regeringen främst en av rådet
beslutad akt om allmänna och direkta val till
Europaparlamentet. Vidare finns bestämmelser i
rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om
fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt
och valbarhet vid val till Europaparlamentet för
unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där
de inte är medborgare.

Den 8 juli 1998 överlämnade Europeiska kommissionen
en formell underrättelse till Sverige enligt artikel
169 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen (EG-fördraget). Kommissionen anförde i
denna att vallagen inte fullt ut genomför direktiven
från december 1993.

Gällande ordning

Enligt artikel 8b.2 i EG-fördraget skall varje
unionsmedborgare som är bosatt i en medlemsstat där
han inte är medborgare ha rösträtt och vara valbar
vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där
han är bosatt, på samma villkor som medborgare i den
staten. I samma artikel föreskrivs att rådet före
den 31 december 1993 skall utfärda närmare
bestämmelser. Sådana bestämmelser finns intagna i
direktivet från 1993. Utgångspunkten är att en
unionsmedborgare skall kunna välja att delta i val
till Europaparlamentet antingen i den stat där han
är medborgare (hemstaten) eller i den stat där han
bor (bosättningsstaten). Detta gäller såväl rätten
att rösta som rätten att ställa upp som kandidat i
valet. Direktivets föreskrifter syftar bl.a. till
att säkerställa att ingen röstar mer än en gång i
samma val och att ingen kandiderar i mer än en
medlemsstat.

Enligt 5 kap. 16 § första stycket vallagen måste en
unionsmedborgare som inte samtidigt är svensk
medborgare och som önskar kandidera vid svenska val
till Europaparlamentet lämna en försäkran till den
centrala valmyndigheten. Försäkran skall bl.a.
innehålla en uppgift om att vederbörande inte
kandiderar vid val till Europaparlamentet i någon
annan stat. I paragrafens andra stycke anges att det
tillsammans med försäkran skall ges in ett intyg av
behörig myndighet i hemstaten med vissa relevanta
uppgifter.

Enligt 7 kap. 3 § vallagen skall röstlängderna för
val till Europaparlamentet innehålla uppgifter om
bl.a. unionsmedborgare som fyller 18 år senast på
valdagen, som är folkbokförda i landet och som
senast 30 dagar före valdagen, enligt 7 kap. 5 §,
skriftligen hos skattemyndigheten anmält sin önskan
att tas upp i röstlängd. Den som gör en sådan
anmälan skall enligt 5 § andra stycket i en
skriftlig försäkran lämna vissa för hans eller
hennes rätt att rösta relevanta uppgifter. I tredje
stycket föreskrivs att det skall fattas beslut i
anledning av anmälan. Detta sker genom att röstlängd
upprättas. Underrättelse om ett sådant beslut skall
sändas till valmyndigheten i den stat där den som
avses med beslutet är medborgare.

Regeringens förslag

Kommissionen har riktat kritik mot att vallagen
saknar en bestämmelse om att hemstaten skall förses
med information om någon av dess medborgare
kandiderar i Sverige vid val till Europaparlamentet.
Bosättningsstaten skall enligt direktivet informera
hemstaten om någon av hemstatens medborgare
kandiderar i bosättningsstaten vid val till
Europaparlamentet. Informationen syftar till att
förhindra att en unionsmedborgare kandiderar både i
hemstaten och i bosättningsstaten. Kommissionen har
anfört att vallagens brist i detta hänseende innebär
att andra medlemsstater i praktiken inte kan
förhindra dubbla kandidaturer eftersom de inte
kommer att få någon information när någon av deras
medborgare kandiderar i Sverige.

För att förhindra att unionsmedborgare kandiderar
vid val till Europaparlamentet både i Sverige och i
hemstaten bör en underrättelseskyldighet införas,
liknande den som redan finns beträffande beslut om
att ta upp en unionsmedborgare i röstlängd. Det
ankommer enligt regeringen på den centrala
valmyndigheten att ansvara för att denna
underrättelseskyldighet fullgörs.

Kommissionen har i den formella underrättelsen
vidare anfört att Sverige genom att föreskriva att
unionsmedborgare senast 30 dagar före varje val
måste anmäla sin önskan att tas upp i röstlängden
brutit mot artikel 9.4 i direktivet. Enligt artikeln
skall väljaren stå kvar i röstlängden på samma
villkor som statens egna medborgare tills han eller
hon stryks från den på egen begäran eller därför att
villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda.
Kommissionen har anfört att vallagen strider mot
direktivet eftersom en svensk medborgare med
automatik står kvar i röstlängden, medan en
unionsmedborgare vid varje nytt val till
Europaparlamentet måste ansöka om att tas upp i
röstlängd trots att vederbörande har registrerat sig
vid tidigare val och fortsatt att vara bosatt i
Sverige.

För att vallagen skall stämma överens med artikel
9.4 i direktivet bör, enligt regeringen, 7 kap. 3
och 5 §§ vallagen ändras. Den föreslagna ändringen
innebär att en unionsmedborgare som efter anmälan
tagits upp i röstlängd för val till
Europaparlamentet med automatik tas upp i en
röstlängd vid kommande val om inte unionsmedborgaren
själv meddelar att han eller hon vill strykas från
den, inte längre är folkbokförd här i landet eller
redan har röstat i ett annat medlemsland.

Nästa val till Europaparlamentet äger rum den 13
juni 1999. Det är därför enligt regeringen av stor
vikt att lagändringarna träder i kraft så snart som
möjligt, lämpligen den 1 april 1999. Det är vidare
enligt regeringen angeläget att unionsmedborgare som
vid 1995 års val till Europaparlamentet fanns
upptagna i röstlängd inte på nytt behöver anmäla sin
önskan om att tas upp i röstlängd. Den nya lydelsen
av 7 kap. 3 och 5 §§ bör därför vid 1999 års val
tillämpas också på unionsmedborgare som vid 1995 års
val till Europaparlamentet fanns upptagna i
röstlängd.

Utskottets bedömning

Genom regeringens förslag kommer den svenska
regleringen av val till Europaparlamentet att
bringas i överensstämmelse med rådets direktiv
93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av
närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid
val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som
är bosatta i en medlemsstat där de inte är
medborgare. Utskottet tillstyrker förslaget i
propositionen.

Vallokalernas öppethållande i
Europaparlamentsvalet (initiativ av
utskottet)

Bakgrund

Vallagen (1997:157) trädde i kraft den 1 juni 1997
då vallagen (1972:620) och lagen (1995:374) om val
till Europaparlamentet upphörde att gälla.

Enligt 10 kap. 1 § vallagen skall en vallokal
hållas öppen för röstning mellan klockan 8.00 och
20.00. Om väljarna i distriktet ändå får
tillräckligt bra möjligheter att rösta, får den
centrala valmyndigheten bestämma att vallokalen i
ett visst valdistrikt skall vara öppen för röstning
under kortare tid.

Enligt artikel 9.1 akten om allmänna direkta val av
företrädare i församlingen utfärdad i Bryssel den 20
september 1976 (den s.k. valrättsakten) skall val
till församlingen hållas den dag som varje
medlemsstat fastställer; denna dag skall för
samtliga medlemsstater infalla under samma period,
som skall börja en torsdag morgon och sluta närmast
följande söndag.

Enligt artikel 9.2 får rösträkningen inte börja
förrän valet har avslutats i den medlemsstat vars
väljare skall rösta sist inom den period som anges i
punkt 1.

Enligt uppgift från Italiens ambassad i Stockholm
kommer de röstande i Italien i valet till
Europaparlamentet ha möjlighet att rösta fram till
klockan 22.00 söndag kväll.

Utskottets bedömning

Rösträkningen vid valet till Europaparlamentet får
inte börja förrän valet har avslutats i den
medlemsstat vars väljare skall rösta sist. Detta
medför att i Sverige kan rösträkningen påbörjas
först klockan 22.00 på valdagen. Det är därför
möjligt att utsträcka tiden för vallokalernas
öppethållande utan att framräkningen av ett
preliminärt valresultat försenas. Det låga
valdeltagandet vid föregående val till
Europaparlamentet talar enligt utskottet för att
varje möjlighet att underlätta deltagandet i dessa
val bör tillvaratas. Utskottet föreslår därför att
röstning i vallokal bör tillåtas fram till kl.
21.00.

Enligt vad utskottet inhämtat från den
centrala valmyndigheten, Riksskatteverket,
skulle detta inte medföra några praktiska
problem. 10 kap. 1 § vallagen (1997:157)
bör ändras så att vid val till
Europaparlamentet skall vallokal hållas
öppen för röstning mellan klockan 8.00 och
21.00.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande information om medborgare i
annat EU-land som kandiderar i EU-valet i
Sverige, m.m.

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i vallagen (1997:157),

2. beträffande vallokalernas öppethållande
vid val till Europaparlamentet

att riksdagen antar det av utskottet i bilaga 2 framlagda
förslaget till lag om ändring i vallagen (1997:157).

Stockholm den 16 februari 1999

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m),
Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s),
Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd),
Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s),
Inger René (m), Kerstin Kristiansson (s),
Tommy Waidelich (s), Mats Einarsson (v),
Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik
Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa
Torstensson (c) och Helena Bargholtz (fp).

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i vallagen
(1997:157)

Av utskottet framlagt lagförslag

Förslag till lag om ändring i vallagen
(1997:157)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 1 § vallagen
(1997:157) skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

10 kap.

1 §
-----------------------------------------------------
En vallokal skall hållas En vallokal skall vid
öppen för röstning mellan val till riksdagen och
klockan 8.00 och 20.00. vid val till landstings-
Om väljarna i distriktet och kommunfullmäktige
ändå får tillräckligt bra hållas öppen för röstning
möjligheter att rösta, mellan klockan 8.00 och
får den centrala 20.00 samt vid val till
valmyndigheten bestämma Europaparlamentet mellan
att vallokalen i ett klockan 8.00 och 21.00.
visst valdistrikt skall Om väljarna i distriktet
vara öppen för röstning ändå får tillräckligt bra
under kortare tid. möjligheter att rösta,
får den centrala
valmyndigheten bestämma
att vallokalen i ett
visst valdistrikt skall
vara öppen för röstning
under kortare tid.
-----------------------------------------------------
---------------

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.