Sök

Regeringen har lämnat förslag om anslag för 2004 till Skatteverket, kronofogdemyndigheterna och Tullverket. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Justering

2003-11-13

Datum

2003-11-13

Debatt

2003-11-26

Beslut

2003-11-26

Riksdagen vill, till skillnad från regeringen, inte ha en vald ordförande i Europeiska rådet. EU bör behålla det nuvarande systemet med roterande ordförandeskap i Europeiska rådet. Regeringen har rapporterat till riksdagen om sina utgångspunkter för EU:s regeringskonferens om EU:s framtid. Regeringskonferensen ska behandla ett förslag till nytt konstitutionellt fördrag som lagts fram av EU:s framtidskonvent. Riksdagen har nu talat om för regeringen vilka utgångspunkter Sverige ska ha under regeringskonferensen. EU bör behålla ordningen med en kommissionär med rösträtt för varje medlemsstat. Konventet har föreslagit att Europeiska rådet ska kunna ändra beslutsregler i fördraget. Sverige bör arbeta för att reglerna bara ska kunna ändras när fördraget ändras. Det skulle vara bra om målet för hållbar utveckling lyftes fram i ett protokoll till fördraget. Sedan lång tid tillbaka är det så att EU-lagar går före EU-ländernas egna lagar. Två viktiga bestämmelser ingår i EU:s lagar: Respekten för medlemsstaternas nationella identitet, som uttrycks i deras politiska och konstitutionella grund, och de grundläggande rättigheter som följer av EU-ländernas gemensamma konstitutionella traditioner. Sverige bör dock arbeta för att dessa regler framgår tydligare.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

99

Reservationer

122 

Beredning

2003-10-23

Justering

2003-11-12

Datum

2003-11-12

Debatt

2003-11-20

Beslut

2003-11-20

Arvsfondsdelegationens ställning som en egen myndighet inom Regeringskansliet stärks. Delegationen ska besluta om allt stöd ur Allmänna arvsfonden oavsett beloppets storlek. Riksdagen sade ja till regeringens förslag förutom att en ändring beslutades när det gäller Kammarkollegiets redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2003-11-11

Datum

2003-11-11

Debatt

2003-11-26

Beslut

2003-11-26

Sveriges landområden och kustvattenområden ska delas in i vattendistrikt där miljön ska bedömas. Riksdagen sa nej till regeringens förslag att regeringen själv ska få bestämma indelning och vilken myndighet som ska övervaka miljön i distrikten. I stället fick regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på indelning och myndighetsstruktur. Vidare ska allmänheten få större möjligheter att påverka innehållet i åtgärdsprogrammen för renare vatten. Myndigheters och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Besluten börjar gälla den 22 december 2003 och innebär att svensk lagstiftning delvis anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. De anpassningar som gäller vattendistriktens utformning och myndighetsstruktur försenas, och genomförs i svensk lag först när riksdagen godkänt ett förslag från regeringen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

13

Reservationer

20 

Justering

2003-11-11

Datum

2003-11-11

Debatt

2003-11-19

Beslut

2003-11-19

Djurskyddslagen ändras från den 1 januari 2004. Kraven på att ge djur foder och vatten efter deras behov blir tydligare. Regeringen eller Djurskyddsmyndigheten får rätt att bestämma regler om utfodring och vattning av djur. Länsstyrelsen ska kunna förbjuda användning av stallbyggnader som inte har förprövats. Byggnader ska kunna undersökas och godkännas i efterhand. Tydligare krav ställs på djurägaren att se till att djur som genom sitt beteende visar tecken på ohälsa får nödvändig vård. Veterinär måste omedelbart kontaktas och undersöka djuret. Med anledning av motionsförslag beslutade riksdagen om en ändring i regeringens förslag: djurägaren ska inte vara skyldig att tillkalla veterinär, utan djuret kan även tas till veterinären. Enligt lagen krävs tillstånd för viss djurhållning. Nu förtydligas vilka verksamheter som kräver tillstånd. Med anledning av att Djurskyddsmyndigheten bildats görs några följdändringar i djurskyddslagen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2003-11-11

Datum

2003-11-11

Debatt

2003-11-19

Beslut

2003-11-19

Ett förslag till reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse är under arbete i riksdagen. Förslaget kommer att beslutas våren 2004 och börja gälla den 1 juli 2004. I väntan på de nya reglerna ska övergångsregler tillämpas. Företag som bedrev tillståndsfri inlåningsverksamhet när den nya bankrörelsedefinitionen trädde i kraft den 1 januari 1996 får fortsätta med verksamheten, längst till och med den 30 juni 2004. Det gäller främst större sparkassor. Vissa finansieringsföretag får fortsätta att driva verksamhet till och med den 30 juni 2004 utan krav på tillstånd. Det gäller företag som när lagen trädde i kraft den 1 januari 1994 drev finansieringsverksamhet som inte fordrade tillstånd enligt äldre lag, och som inte lånar upp medel från allmänheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2003-11-10

Datum

2003-11-10

Debatt

2003-11-19

Beslut

2003-11-19

Riksdagen beslutade om tilläggsbudget för budgetåret 2003. Rikdagen sa ja till alla utom ett av regeringens förslag. Totalt sett minskas anvisade medel med 7 953 miljoner kronor. Den största minskningen står anslaget för räntor på statsskulden för, som minskas med 12 300 miljoner kronor. Ökningarna av anslag uppgår till 4 659 miljoner kronor. De största enskilda posterna är följande: Anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättningen höjs med 3 900 miljoner kronor. Anslaget för bidrag till lönegarantiersättning ökas med 200 miljoner kronor. Det beror på att antalet anställda vid företag som går i konkurs fortsatte stiga första halvåret 2003. Anslaget för kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med 150 miljoner kronor, eftersom fler beräknas tas emot. Anslaget till sjukvårdsförmåner ökas med 100 miljoner kronor. Det är ett högkostnadsskydd för tandproteser inom tandvårdsförsäkringen som kommer att kosta mer än vad man räknade med. Kriminalvården får 100 miljoner kronor för att kunna öka antalet platser inom anstalter och häkten. Utgifterna för offentliga försvarare, offentliga biträden och målsägandebiträden har ökat och anslaget höjs med 75 miljoner kronor. Riksdagen sa nej till regeringens förslag att försvaret ska få göra beställningar under 2003 som är större än dem man tidigare beslutat. Riksdagen uppmanar också regeringen att snabbt tillsätta den tidigare begärda utredningen om formerna för styrning och finansiering av försvarets fastigheter och anläggningar (se 2002/03:FiU14 ). Regeringen får rätt att överta aktierna i det dotterbolag som Vasallen AB har bildat för att på kommersiella villkor förvärva kommunala bostadsfastigheter för omvandling till exempelvis företagslokaler.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Beredning

2003-09-30

Justering

2003-11-10

Datum

2003-11-10

Debatt

2003-11-19

Beslut

2003-11-19

Regeringen har lämnat förslag till statsbudget och utgiftsramar för de olika utgiftsområdena för 2004. Riksdagen sade ja till regeringens förslag men beslutade om några ändringar när det gäller skattepolitiken. Vården och tandvården får mer resurser och föräldraförsäkringen förstärks. Kommunerna får mer resurser så att fler lärare och andra specialister i skolan kan anställas, pensionerna förbättras, och studiebidraget för ungdomar förlängs med en månad. Högskoleutbyggnaden och satsningarna på forskningen fortsätter. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras. Rättsväsendet stärks. Insatserna för att öka invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden förstärks. Åtgärder vidtas för att öka arbetskraftsdeltagandet bland arbetslösa, äldre och ungdomar. Det särskilda sysselsättningsstödet för kommuner och landsting förlängs till att gälla även 2004 samtidigt som det förstärks. De s.k. 3:12-reglerna i beskattningen av fåmansbolag reformeras stegvis med syfte att på sikt ge företagen en skattelättnad om 1 miljard kronor. Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten med 200 kr för alla med förvärvsinkomster. Samtidigt sänks den allmänna löneavgiften för företag och enskilda näringsidkare med 0,12 procentenheter. Den gröna skatteväxlingen omfattar nästa år ca 2 miljarder kronor. Koldioxidskatten höjs med 18 % för hushåll och i servicesektorn. Regeringens förslag innebär att tillverkningsindustrins och jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarnas skattebelastning hålls oförändrad genom en höjning av koldioxidskatterabatten. Riksdagen beslutade att vänta med att säga ja till den höjda skatterabatten till dess Europeiska kommissionen också sagt ja. Elskatten höjs med 1 öre/kWh för hushåll och servicesektorn och med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket från den 1 juli 2004. Dieselskatten höjs med 10 öre/liter och skatten på bekämpningsmedel höjs med 10 kr/kg. Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Riksdagen sade nej till regeringens förslag om nya avdragsregler för värmeleveranser till industrin till dess man vet vilka effekter förslaget har på fjärrvärmeverken.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

19

Reservationer

17 

Beredning

2003-09-30

Justering

2003-11-10

Datum

2003-11-10

Debatt

2003-11-19

Beslut

2003-11-19

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om företag med statligt ägande. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. Riksdagens revisorer har i ett förslag till riksdagen kritiserat styrningen av de statliga bolagen på ett antal punkter: Koncentrationen av ägarfrågorna inom Regeringskansliet är otillräcklig. Oklarhet råder om styrdokumenten. Konkreta mål saknas för flera bolag. Uppföljningen av bolagens verksamheter är eftersatt. Revisorerna tycker också att det behövs en bättre insyn i företagen och stramare regler för bolagsledningarnas löner och ersättningar. Riksdagen sade nej till revisorernas förslag eftersom regeringen redan har gjort mycket för att det ska bli bättre.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

11

Reservationer

16 

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-13

Beslut

2003-11-13

Värdesäkringen av skadeståndslivräntor ska bättre följa förändringarna i penningvärdet än i dag. Livräntorna ska från den 1 januari 2004 värdesäkras strikt i förhållande till förändringarna i prisbasbeloppet. Dagens system med så kallade balanserade procenttal avskaffas.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-12

Handläggningen av vissa ärenden flyttas från tingsrätten och länsstyrelsen till Patent- och registreringsverket. Det gäller vissa ärenden om ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, sambruksföreningar och utländska filialer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-12

Konkursförvaltare ska inte behöva ligga ute med mervärdesskattebelopp. Förvaltare är skyldiga att betala mervärdesskatt i anslutning till att de yrkar arvode hos rätten. Men de kan i dag lyfta arvodet först sedan rättens beslut om arvode har vunnit laga kraft, vilket kan dröja. Förvaltare får därför rätt att lyfta den del av det begärda arvodet som motsvarar den mervärdesskatt som beräknats för arvodet redan när arvodesframställningen lämnats in till rätten. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2004.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-12

Regeringen fick i uppdrag att utreda frågan om kommunala extraval och komma tillbaka till riksdagen med förslag. Regeringen ska också lämna förslag till riksdagen om en ordning för att besluta om och genomföra ändringar i Sveriges indelning i län och landsting som ger riksdagen avgörandet. Förslag ska lämnas senast den 1 september 2004. Indelningsfrågan var aktuell i riksdagen även våren 2001 (se 2000/01:BoU13 ).

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

18

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

61, 1 minuter

Beredning

2003-09-18

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-13

Valsedlar utan partibeteckning, så kallade blankröster, ska redovisas särskilt i den offentliga statistiken. Valmyndighetens beräknar att minst 99 % av de ogiltiga valsedlarna i riksdagsvalen år 1998 och 2002 var ogiltiga på grund av att de saknade partibeteckning. Många människor tycker att blankröster ska redovisas särskilt eftersom de anser att en väljare som röstar blankt kan ha gjort ett aktivt val. Vallagen ändras också så att vissa ytterligare ämbeten och uppdrag inte går att kombinera med att vara ledamot av Europaparlamentet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Beredning

2003-10-16

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-13

Regeringen har rapporterat till riksdagen om arbetet med arkitektur, form och design. Rapporten innehåller inte några förslag till riksdagen. Regeringen berättar om vad den har gjort för att nå de mål som riksdagen och regeringen har satt upp. Regeringen berättar också om vad den tycker om arbetet hittills och vad arbetet i fortsättningen kommer att handla om. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 1 minuter

Beredning

2003-10-16

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-13

Riksdagen godkände Förenta nationernas (FN) konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Konventionen ska förstärka det internationella samarbetet mellan länderna för att de på global bas ska kunna bekämpa den gränsöverskridande organiserade brottsligheten och kunna döma och bestraffa de skyldiga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-12

Regeringen har rapporterat till riksdagen om en utvärdering som genomförts av förändringar i den yttre tingsrättsorganisationen. Regeringen har också rapporterat om planerade förändringar av den yttre tingsrättsorganisationen. Regeringen inledde för några år sedan en omfattande reformering av domstolsväsendet. När det gäller den yttre tingsrättsorganisationen rör dessa reformer i stor utsträckning frågor som regeringen själv kan besluta om. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. (Se även 1999/2000:JuU22 , 2000/01:JuU29 .)

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

39, 1 minuter

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-12

Från och med 2004 ska olika kommuners kostnader för stöd och service till personer med funktionshinder jämnas ut. De kommuner som har högre kostnader är genomsnittet ska få bidrag från staten. De kommuner som har lägre kostnader än genomsnittet ska betala en avgift till staten. De sammanlagda bidragen och avgifterna ska vara lika stora. Utjämningsssystemet ska gälla verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet med LSS är att personer med omfattande funktionshinder ska kunna leva som andra. Kostnaderna för LSS har ökat kraftigt och varierar i dag mycket mellan olika kommuner.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-13

Beslut

2003-11-13

Den 1 juli 2004 införs en ny form av upplåning som heter säkerställda obligationer. De ska ge ökad säkerhet för placerare vid bland annat lån till bostäder. Det kan ge lägre finansieringskostnader för bolåneinstituten och därmed leda till lägre bolåneräntor för konsumenterna. Beslutet innebär att svenska institut får samma förutsättningar till upplåning som finns inom de flesta medlemsländerna i EU.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-13

Beslut

2003-11-13

Regeringen har beslutat att Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (Stadshypotekskassan) ska upphöra. Riksdagen beslutade om några lagändringar på grund av detta och vad som ska hända med de pengar som blir över. Stadshypotekskassan ombildades 1992 och gick ihop med landets stadshypoteksföreningar. Därefter bildades Stadshypotek AB.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-13

Beslut

2003-11-13