Åtgärder mot s.k. fakturaskojeri och modemkapning Betänkande 2003/04:LU13Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Åtgärder mot s.k. fakturaskojeri och modemkapning

Betänkande 2003/04:LU13

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Under beredning
2003-12-04
Trycklov
2004-03-09
Avgörande
2004-03-18
Debatt
2004-03-18
Beslut fattades
2004-03-18

Hela betänkandet

Åtgärder mot s.k. fakturaskojeri och modemkapning(pdf, 115 KB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Motioner om fakturaskojeri och modemkapning (LU13)

Riksdagen sade nej till motioner om så kallat fakturaskojeri och modemkapning. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottet
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 11 motioner.

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet kommer beredas 4 december 2003, justerades 17 februari 2004 och fick trycklov 26 februari 2004.Reservationer: 1

Alla beredningar i utskottet

2003-11-25

Motioner om fakturaskojeri och modemkapning (LU13)

Lagutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om så kallat fakturaskojeri och modemkapning. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.

Debatt, Genomförd

Information kommer.
Stillbild från Debatt om förslag 2003/04:LU13, Åtgärder mot s.k. fakturaskojeri och modemkapning

Debatt om förslag 2003/04:LU13

Webb-tv: Åtgärder mot s.k. fakturaskojeri och modemkapning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Raimo Pärssinen (S)
Anf. 84 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Lagutskottet ska nu debattera åtgärder om så kallat fakturaskojeri och modemkapning. I vårt betänkande LU13 behandlas 11 motioner från den allmänna motionstiden. Fakturaskojeri är precis vad det låter som. Det är falska fakturor, inbetalningsavier eller liknande på produkter eller tjänster som uttryckligen inte har beställts av mottagaren. På så vis försöker man lura mottagaren att betala för en vara eller tjänst som varken blivit levererad eller blivit utförd. Det är ett problem för näringslivet. Under senare tid har även enskilda personer och föreningar drabbats. Organisationen Svensk Handel uppskattar omfattningen av fakturaskojeriet till så mycket som 1,6 miljarder årligen. Herr talman! Modemkapning innebär att det laddas ned ett uppringningsprogram, en så kallad dialer, i en dator utan att användaren är medveten om det. Det kan ske på olika sätt, till exempel via e-postmeddelanden, fildelningsprogram eller när man är ute och surfar på Internet. Dialern styr om modemet så att ett annat än det ordinarie telefonnumret rings. Det kan vara ett betalnummer som har en högre minuttaxa än vanliga nummer. Sedan fakturerar man abonnenten. Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden har under relativt kort tid tagit emot vardera över tusen skriftliga anmälningar respektive ärenden med yrkanden om återbetalning och betalningsbefrielse från krav på betalning från uppkopplingar till Internet och betaltjänster. Det är detta som behandlas i betänkandet.
saknar porträttfoto
Henrik von Sydow (M)
Anf. 85 Henrik von Sydow (M)
Herr talman! I veckotidningen Kalle Anka & Co, för er som är bekanta med den, utspelas stundtals vådliga äventyr. Joakim von Anka tvingas överlåta hela sitt kassavalv till Björnligan bara därför att han inte har läst det finstilta i kontraktet. Det är ungefär den kriminella idé som numera i verkligheten långt från fablernas värld blir alltmer utbredd och alltmer satt i system i Sverige. Under 1990-talet och framför allt under de senaste åren har företagsskojerierna ökat i omfattning mycket snabbt. Det är i verkligheten och långt från serietidningar och fiktion. Det rör sig om en organiserad ekonomisk brottslighet. Precis som vi hörde här tidigare har Svensk Handel uppskattat att falska fakturor årligen kostar handeln och andra företag 1,6 miljarder kronor. Det är upprörande av flera skäl. Först och främst är det oanständigt att ett litet gäng organiserade kriminella år efter år systematiskt kan berika sig på hederligt folks bekostnad. Det är inte sällan ekonomiskt hårt trängda småföretagare och alla deras kunder som i slutändan får betala notan för fakturabedrägerierna. Bakom verksamheten ligger den cyniska kalkylen att det alltid finns en liten procentandel mottagare som är tillräckligt godtrogna eller slarviga för att projektet ska bli lönsamt om man bara gör ett tillräckligt stort utskick. Som exempel redovisar Svensk Handel i sin rapport Brott och bedrägerier mot handeln hur ett företag gick ut med ett utskick på över 600 000 exemplar. Detta kostade mycket i porto förvisso. Men det blev en bra affär. Trots att bara 0,2 % av företagen svarade på utskicket så inbringade detta enligt Svensk Handels bedömning i storleksordningen 6 miljoner kronor i ganska lättförtjänta pengar. Samtidigt som fenomenet har blivit vanligare har Svenskt Näringsliv, Svensk Handel och andra branschorganisationer skärpt sin vaksamhet. Olika varningslistor för oseriösa blufföretag publiceras numera regelmässigt på Internet. Också skriverier i medier har bidragit till att öka företagarnas vaksamhet. Men detta kan inte rättssamhället lita till. Följaktligen har effekten blivit den att bedragarna har flyttat sitt fokus. Den senaste måltavlan är ekonomiska föreningar, inte minst bostadsrättsföreningar. Här är det återigen så att de stora bostadsrättsorganisationerna kanske inte drabbas nämnvärt. De lägger in och spärrar bedragarnas kontonummer i sina betalningsregister. Men övriga bostadsrättsföreningar motsvarar en fakturaskojares alla kravspecifikationer. Oftast är det en lekman, en ambitiös men ovan bostadsrättshavare, som låtit sig väljas till kassör för bostadsrättsföreningen som på fritiden en sen söndagskväll lägger sista handen vid föreningens olika räkningar. Sannolikheten för att en bluffaktura som ser ut som en vanlig elräkning ska slinka igenom är onekligen ganska stor. Herr talman! Dagens situation är oacceptabel. Nu klagar organisationer och myndigheter med rätta i kapp. Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Patent- och registreringsverket, polismyndigheterna, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Marknadsdomstolen, kreditupplysningsföretag, Posten och bankerna förfasar sig över sakernas tillstånd. Här måste nu politiken spela en roll som på allvar gör avtryck i verkligheten och stoppar fakturabedrägerierna. Detta går inte att åstadkomma med enkla medel eller snabba drag. Man kan inte gärna lagstifta mot möjligheten att ge erbjudanden till presumtiva kunder. Inte heller är det lätt att med lagstiftning hindra att dessa erbjudanden utformas så att de kan missförstås. Man kan inte förbjuda företag att hålla sig med en viss logotyp. Man kan inte rimligen lagstifta mot oförmånliga avtal. Det är en grannlaga uppgift att via lagstiftning försöka stoppa fakturaskojeriet. Men inte desto mindre måste de möjligheterna prövas. Det ansvaret ankommer ytterst på regeringen. Det man kan överväga är att införa begränsningar för antalet tillåtna konkurser i syfte att bemästra problematiken med så kallade målvakter. Marknadsföringslagen kan sannolikt förtydligas i syfte att sätta stopp för bedrägliga massutskick. En översyn av lagstiftningen bör därför kompletteras med effektivare åtgärder inom ramen för nu gällande lagstiftning. Det är viktigt. Det bör till exempel vara möjligt att införa snabbare och mer effektiva rutiner vid Patent- och registreringsverket när det gäller registreringsändringar, kontroll av så kallade målvakter, likvidation av bolag som saknar revisor, kontroll av aktiekapitalets storlek och så vidare. Därtill kan polismyndigheterna förändra sin attityd så att mångmiljonsvindlerier inte längre betraktas som företeelser i marginalen. Det vi kan göra nu här i dag är att skicka signalen om ett kraftigt ökat samarbete mellan olika myndigheter och de andra berörda aktörerna. Därför föreslår vi att regeringen skyndsamt tillsätter en handlingsinriktad ekobrottskommission mot fakturabedrägerierna. Herr talman! Jag yrkar bifall till Moderaternas reservation nr 1 i betänkandet.
saknar porträttfoto
Hillevi Larsson (S)
Anf. 86 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Vi har alla sett reportage och hört talas om de här horribla fallen. Det kan vara barn som har varit ute på nätet utan föräldrarnas kännedom, och sedan får föräldrarna räkningar i 10 000-kronorsklassen. Det kan vara över 50 000 kr. Detta är modemkapning; det som vi har fått veta tidigare vad det handlar om. Utvecklingen är katastrofal. Den har gått snabbt framåt under de senaste åren i takt med den tekniska utvecklingen. Likadant är det när det gäller fakturaskojeri. Precis som har sagts tidigare så var det förr mest företag som drabbades, men nu är det enskilda personer och organisationer. Det finns all anledning att vidta kraftfulla åtgärder nu. Samtidigt kan man konstatera att det redan finns lagar och regler på de här områdena. När det gäller fakturaskojeri finns det regler om att man kan få vite till exempel om man skickar saker till folk som de inte uttryckligen har beställt. Man kan åtalas för bedrägeri i dessa fall. När det gäller modemkapning finns det möjlighet att få vissa typer av nummer spärrade och även att få en spärr i räkningen. Man kan alltså anmäla till sin telefonoperatör att om räkningen överstiger en viss summa så ska operatören slå larm. Problemet med reglerna är att det inte är så många som känner till dem. Det läggs ett stort ansvar på den enskilde för att ordna detta. Etiska Rådet för Betalteletjänster finns också. Rådet ger information, och säger att konsumenten ska erhålla viss information innan modemuppkoppling sker. Uppenbarligen är så inte fallet; annars hade vi inte haft alla dessa fall. Vi är ovanligt eniga i utskottet. Det finns många bra motionsyrkanden, och en stor kreativitet i förslagen. Det gäller till exempel att granska hur inkassoverksamheten går till. Ytterst blir det ju så att när kronofogden kommer in och lämnar en räkning vågar folk inte annat än att betala av rädsla för betalningsanmärkning. Men om kronofogden också fick ett ansvar för att kolla vilka näringsidkare det är som kommer med betalningskraven och se efter om det är oseriösa sådana skulle man kunna lösa en del problem på det sättet. Det finns också förslag om att skärpa straffen för den här typen av brottslighet. Förslagen är otaliga, och vi tycker att alla är bra med ett enda undantag. Vi vill att arbetet ska fortsätta att bedrivas med dessa förslag i beaktande. Det enda förslag som vi är lite tveksamma till gäller konkurskarantän, det vill säga att man bara ska kunna ha ett visst antal konkurser och att det sedan är kört. Risken är att man drar brottslingar och otursdrabbade över en kam. Det kan ju vara så att man är olycksförföljd och råkar vara med om konkurs efter konkurs. Marknaden kanske har ändrats, de produkter som man tillverkar saknar marknad och så vidare. Självfallet ska man kunna gå in gentemot oseriösa företagare, men det är inte säkert att man är oseriös bara för att man har råkat vara med om ett antal konkurser. Det finns många bra initiativ på området. Konsumentverket har tillsammans med Post- och telestyrelsen och Konkurrensverket kommit med förslag till regeringen. Det handlar om allt ifrån opt in -lösningar till en kreditgräns. Opt in -lösning betyder att kunden själv ska ha beställt varan. Man ska alltså inte kunna komma ens med ett erbjudande utan att kunden själv har velat ha det. Det som kanske är allra viktigast att nämna i sammanhanget är den utredning som är på gång. En särskild utredare ska titta på frågorna. Den första frågan är: Behövs ett förstärkt konsumentskydd på området? Inom parentes kan man säga att det gör det självfallet, men man vill ändå ställa frågan så att det blir en så förutsättningslös utredning som möjligt. Om det behövs ett skydd, hur ska då detta skydd byggas upp? Man ska även titta närmare på lagen om elektronisk kommunikation, och särskilt se efter om den duger som den är eller om den behöver förändras. Man har gett ett brett uppdrag, och man kan föreslå vilka lagändringar eller åtgärder som helst. Man skulle alltså även kunna gå in på ett sådant område som föreslås när det gäller en ekobrottskommission. Vi har inte någonting emot det som reservationen om en sådan handlar om. Däremot vill vi inte lyfta fram det yrkandet framför alla de andra motionsyrkandena. Vi tycker att det finns en uppsjö av goda förslag, som jag också tror att utredaren kommer att titta på med stort intresse. Vi har även skickat med från utskottet att vi förutsätter att man tar alla de bra förslag som har kommit på allvar. Avslutningsvis kan man säga att någonting måste göras, och det snabbt. Brottslingarna ligger alltid steget före, och vi har en teknisk utveckling som hela tiden går framåt. Man hittar hela tiden nya kryphål. Det gäller verkligen att försöka komma i kapp brottslingarna med lagstiftning som är anpassad efter den nya verkligheten. Det finns många skäl, förutom de enskilda personer som drabbas av detta. Det handlar om en illojal konkurrens med alla seriösa näringsidkare som inte tillämpar de här metoderna. Det handlar också om konsumenternas tilltro till e-posthandel över huvud taget. Jag avslutar med att tacka så mycket för alla goda motioner och det goda samarbete som vi har haft, och hoppas nu på kraftfulla åtgärder på området.
saknar porträttfoto
Jan Ertsborn (Fp)
Anf. 87 Jan Ertsborn (Fp)
Herr talman! Fakturaskojeri är ett mycket allvarligt problem i vårt samhälle som vi måste ta på stort allvar och som vi måste stoppa. Tidigare drabbades framför allt företagen av falska fakturor, som gärna skickades ut i semestertider och inför större helger då stress råder och arbetsuppgifter ofta utförs av vikarier. Numera drabbas konsumenter, ideella föreningar och ekonomiska föreningar av falska fakturor som på ett utstuderat sätt ger sken av att vara äkta. Fakturaskojarna utnyttjar andra företags logotyper och gör endast mycket små förändringar. Ett bra exempel är Vasa Energi AB som utnyttjar försäkringsbolaget Wasas logotyp med endast den förändringen att namnet skrivs med V i stället för W. Med minimal textstorlek och på undanskymd plats finns sedan angivet "detta är inte en faktura" eller något liknande. Gällande bestämmelser i marknadsföringslagen är uppenbarligen inte tillräckliga. Polisen och åklagarna har inte resurser till att få fakturaskojarna dömda för bedrägeri. Dock finns det glädjande nog något fall där bedrägeriparagrafen har utnyttjats, och fakturaskojare faktiskt har blivit dömda till frihetsstraff. För någon tid sedan beslutade Nordea, som äger Postgirot, att stoppa ett fortsatt utnyttjande av postgirokonton. Det visade sig vara mycket effektivt. Vi förväntar oss nu liknande åtgärder av Bankgirot. Det finns ytterligare en rad åtgärder som måste vidtas. I likhet med vad som redan gäller beträffande en oberättigad konkursansökan bör ett skadeståndsansvar införas beträffande ansökningar om betalningsförelägganden som sker utan skälig grund. Vidare bör Posten ges möjligheter att stoppa distributionen av massförsändelser, som åtminstone ibland är ofrankerade. Kanske kan Bolagsbyrån på Patent- och registreringsverket agera ännu snabbare när ett bolag till exempel saknar registrerad revisor. Det skulle också försvåra för fakturaskojarna. Såväl de berörda myndigheterna som regeringen är uppenbarligen väl medvetna om vad som försiggår. Den pågående beredningen i Regeringskansliet av inte minst framställningarna från Svensk Handel och Svenskt Näringsliv bör inom kort kunna leda fram till konkreta förslag. Till detta kommer att regeringen också borde kunna ge besked om att polisens och åklagarna kamp mot fakturaskojarna måste intensifieras. Vad gäller modemkapningarna hälsar vi med tillfredsställelse regeringens beslut om en särskild utredning för att bland annat överväga hur konsumentskyddet kan förstärkas. Herr talman! Vi i Folkpartiet liberalerna ställer oss bakom förslaget i betänkandet i dess helhet.
saknar porträttfoto
Yvonne Andersson (Kd)
Anf. 88 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Det verkar som att flera av oss som är uppe beskriver den här problematiken på olika sätt,. Jag ska kanske beskriva den på det sätt som jag har mött den. I går firade jag vårt äldsta barnbarn Isaks 11-årsdag. Han fick då en dator, eller han blev delägare i en dator. Ska hans föräldrar behöva bli oroliga för höga telefonräkningar? Ska hans datorinnehav orsaka problem i familjen genom att bedragare kan ge sig till känna på olika sätt? Fakturaskojeri, som det här betänkandet tar upp, är inte enbart ett företagsproblem. Det är också ett problem för vanliga familjer, för våra barn. De förväntar sig att lära den nya tekniken, använda den och förbereda sig för vuxenlivet. Då behövs det skydd. Herr talman! Hemma på mitt skrivbord har jag ett antal kopior på inkassokrav till företag, till enskilda och dessutom till barn. Östgöta Correspondenten har genom sin journalist Håkan Wasén offentliggjort en rad oseriösa företag. Det intressanta är ju att vi vet vilka företag det är. Vi vet hur de ändrar namn gång på gång. Vi vet vilka styrelsepersoner som finns bakom företagen. Kristdemokraternas motion har kommit till för att skydda oskyldiga från bedrägerier och för att bedragare ska kunna lagföras så att de om möjligt slutar med sin verksamhet. I betänkandet påtalas att vi ska skydda enskilda, och det är ett steg på väldigt rätt väg. Men det hjälper inte att göra det svårt för de här skojarna att genomföra sin verksamhet. Vi behöver också hitta sätt att lagföra dem så att de slutar med detta. Nu fick vi in väldigt starka skrivningar i betänkandet. Det står att utskottet välkomnar initiativen och vill understryka vikten av att olika förslag till åtgärder som lagts fram i motionerna blir föremål för närmare övervägande inom ramen för det fortsatta arbetet. Där tycker vi att det är viktigt att våra yrkanden finns med. Det gäller att man jobbar vidare med idéerna, att man skyddar de enskilda så att de här bedragarna inte kan utöva sin verksamhet. Det kan vara att man genom näringslivet och på olika andra sätt sätter in spärrar och så vidare. Men vi vill också att man ser över detta så att de här människorna slutar med denna verksamhet. Fantasin är full med förslag för dem som har börjar med bedräglig verksamhet. Det har vi ju sett. Därför är det viktigt att vi kommer vidare med båda de här delarna. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet och yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.
saknar porträttfoto
Tasso Stafilidis (V)
Anf. 89 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! Även vi från Vänsterpartiet ansluter till den totala enighet som råder i den här frågan. Vi håller med om att det här är allvarligt och att vi måste ta itu med problemen på alla möjliga sätt. Jag vill instämma i det som har framkommit i - i stort sett - alla andra anföranden utom vad gäller detta med att vi ska införa en ekobrottskommission mot fakturabedrägerier. Det är viktigt, herr talman, att vi också ger signaler till våra myndigheter. Det blir den plats som de personer som utsätts för de här bedrägerierna kanske till slut hamnar på, till exempel när ett ärende går så långt att det hamnar hos kronofogdemyndigheten, som tidigare har nämnts här från talarstolen. Då är det viktigt att vi har så pass tydliga och klara regleringar att människor inte blir utsatta ännu en gång, när de hamnar hos kronofogdemyndigheten. Det måste finnas en beredskap för hur man hanterar de här frågorna så att inte människor till slut hamnar i en ohållbar situation där de blir straffade genom att de får en falsk faktura av någon bedragare och kronofogdemyndigheten sedan drar dem inför rätta och så vidare. Jag ser också fram emot resultatet av det arbete som utförs och de förslag som har lagts fram i de olika motionerna. Jag är också väldigt positiv, vill jag påtala, precis som Jan Ertsborn tog upp tidigare, till det arbete som redan har gjorts av Nordea och som förhoppningsvis också kommer att göras av de banker som har bankgiro. Jag vill inte förlänga debatten. Jag vill bara yrka bifall till förslaget i det här betänkandet i dess helhet.
saknar porträttfoto
Henrik von Sydow (M)
Anf. 90 Henrik von Sydow (M)
Herr talman! Jag kan också glädjas över att alla pratar så mycket om att arbetet kommer att gå vidare. Det finns många konstruktiva förslag. Vi ska ta krafttag mot det här. Det låter på flera sätt mycket bra och mycket hoppfullt. Flera debattörer har också varit väldigt duktiga på att peka på allt det fina arbete som har utförts av Svensk Handel, Svenskt Näringsliv samt bankerna och Posten på olika sätt. Men hur är det när det kommer till vad vi själva kan göra här inne i dag? Jag tyckte att Hillevi Larsson var rätt välvilligt inställd till reservationen, men Tasso Stafilidis avvisade den direkt. Det här är något som vi kan göra direkt i dag här inne, att rösta för en ekobrottskommission, att ge regeringen i uppdrag att tillsätta en ekobrottskommission just mot fakturabedrägerier eftersom vi alla håller med om att det är ett så stort problem, att det gäller att verkligen ta krafttag och att det gäller att skicka signaler - inte bara till Svenskt Näringsliv eller Svensk Handel utan också till rättsstaten, rättssamhället. Det handlar om att skicka signalen att det här är brottslighet som vi på allvar måste ta krafttag mot. Den signalen tror jag är viktig, inte minst för att polisen ska få det här arbetet som något som ligger högt prioriterat på skalan. Det är inte bara du, Tasso Stafilidis, utan det är hela utskottet som säger nej. Det är jättebra att andra gör saker. Fortsätt gärna med det! Men när ni själva härinne i dag kan rösta för en kommission som skulle ge just det utrymme, det forum, den plattform som alla pratar om, då säger ni: Vi gör ingenting. Vi röstar mot. Det är mycket märkligt. Hur kommer det sig?
saknar porträttfoto
Tasso Stafilidis (V)
Anf. 91 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! Ja tack, det var ju kul att just jag fick ta det här. Ni andra får också svara för er. Det gäller alltså frågan om en ekobrottskommission. Den så självklart välvilliga inställning som ni i Moderaterna har till att tillsätta en sådan kommission kan jag i och för sig ha förståelse för utifrån er argumentation. Men utskottets majoritet påtalar också att det vi säger i majoritetstexten i utskottets betänkande är att vi vill att man ska ta de här krafttagen. Vi förutsätter också att det görs med det arbete som pågår. Det kan väl också handla om att Moderaterna inte har varit tillräckligt pedagogiska för att övertyga oss andra om att det faktiskt skulle vara bra, med tanke på att det pågår en massa arbete, att tillsätta en helt ny ekobrottskommission som vi inte riktigt vet något om. Henrik von Sydow har inte heller utvecklat den här ekobrottskommissionen, så jag vet inte så mycket om den. Vi förlitar oss på det arbete som faktiskt har satts i gång både inom näringslivet och på Regeringskansliet. Det är där det kraftfulla arbetet utförs. Vi har gemensamt kommit fram till att vi inte tycker att det finns någon anledning att i nuläget tillsätta en sådan här ekobrottskommission.
saknar porträttfoto
Henrik von Sydow (M)
Anf. 92 Henrik von Sydow (M)
Herr talman! Här har vi varit väldigt tydliga, Tasso Stafilidis. Det är väl utvecklat i den motion som du har röstat emot i utskottet, som du har yrkat avslag på. Jag utvecklar det gärna mer. Det här är ju mot bakgrund av just att alla pratar om krafttag och att vi ska ändra lagstiftningen. Det finns saker vi kan göra redan nu, med gällande lagstiftning. Det handlar om att vi måste öppna. Vi måste göra det möjligt att införa snabbare och mer effektiva rutiner vid Patent- och registreringsverket när det gäller registreringsändringar, när det gäller kontroll av så kallade målvakter, när det gäller likvidation av bolag som saknar revisor, när det gäller kontroll av aktiekapitalets storlek och så vidare. Det här skickar faktiskt också en tydlig signal till poliskåren att den behöver samarbeta med duktiga aktörer, inte minst med Svensk Handel. Man bör få till stånd ett samarbete i någon organiserad form. Det är en kraftfull signal tillsammans med de konkreta uppgifter som finns för alla inblandade aktörer att lösa när det gäller det som vi kallar en ekobrottskommission mot fakturabedrägerier. Jag hoppas att innehållet i uppgiften inte har varit otydligt. Det har angivits i våra motioner som utskottet har gått emot. Kanske kan vi få Vänsterpartiet att i allians med Moderaterna ställa sig bakom en ekobrottskommission mot fakturabedrägerier.
saknar porträttfoto
Tasso Stafilidis (V)
Anf. 93 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! Alla talare från de andra partierna har påtalat de problem som Henrik von Sydow tar upp. Det gäller behovet av en snabbare och effektivare hantering hos polismyndigheterna, målvakterna och så vidare. Allt detta är vi helt överens om, och det finns ingen motsatsställning vad gäller texten i början av er reservation, till exempel om att de olika myndigheterna bör samarbeta mer och tillsammans bli mer effektiva. Jag tycker också att alla i utskottet har påpekat detta. Det intressanta är att det redan görs en massa på detta område. Henrik von Sydow pekar på att man redan med nu gällande lagstiftning kan göra en hel del, och så sker ju också, herr talman. Det har redan nu gjorts en massa saker, vilket vi ser positivt på. Det har också lagts fram en mängd förslag till åtgärder. Från den utgångspunkten behövs det inte någon ytterligare kommission eller ny byråkrati som ska sätta sig ned och åtgärda det här. Vi är nöjda med den nuvarande ordningen. Om det visar sig att det trots allt inte går att lösa dessa problem, får vi ta till ännu hårdare regleringar och ställa krav från riksdagen. Då kanske det inte räcker ens med en ekobrottskommission utan då måste vi kanske inrätta en helt ny myndighet, vem vet?
saknar porträttfoto
Viviann Gerdin (C)
Anf. 94 Viviann Gerdin (C)
Herr talman, ledamöter och åhörare! Det handlar nu om fakturaskojeri, men det är inte fråga om någon skojig företeelse utan om rent lurendrejeri. Vi har under de senaste åren sett att alltfler oseriösa företag har satt i system att kräva människor på pengar med hjälp av bluffakturor. Under föregivande av att den enskilde konsumenten har köpt varor eller tjänster försöker man dessutom skrämma människor att betala. I fall där den enskilde ifrågasätter kraven och inte betalar direkt använder sig de här bluffmakarna av alltmer tuffa metoder, bland annat hot om att pengarna ska drivas in. De oseriösa företagens sätt att använda bluffakturor är många. Det handlar främst om oseriösa Internetföretag som påstår att enskilda konsumenter har kopplat upp sig. Jag har väckt en motion om det här problemet. I de här Internetföretagens agerande, bland annat med modemkapningar, handlar det om vilka attityder man har gentemot människor. Man går medvetet över gränsen för vad man vet är helt olagligt. Det här är en attityd- och resursfråga. Det gäller också hur vi bemöter de människor som tar till helt olagliga metoder. Jag har i min motion lyft fram att det är viktigt att de här företeelserna leder till åtgärder inom polisväsendet. De ska föranleda förundersökning och åtal. Men det räcker inte med detta. Man bör för att stoppa dessa oegentligheter också ta in uppgifter om de inkassoföretag som agerar i dessa sammanhang. Det har uppmärksammats att en del av blufföretagen faktiskt har egna inkassoföretag. Jag har i tidningen Konsumentmakt läst att man enbart på konsumentkontoret i Göteborg under 2003 fick in 1 752 anmälningar om bluffakturor och modemkapningar. Det säger en hel del om omfattningen av den här verksamheten. Jag ansluter mig i stort sett till vad flera andra talare har sagt här tidigare. Vi har inte avgivit någon reservation från Centerpartiet. Min partikamrat som har tjänstgjort vid behandlingen av ärendet har gjort samma bedömning som jag, med tanke på att regeringen nu har tillsatt en utredare som snart ska komma med förslag till hur man ska sätta stopp för den här verksamheten. Jag vill dock säga att om man inte får fram ett effektivt förslag som verkligen leder till att det här upphör, ämnar vi naturligtvis återkomma i sammanhanget. Det är jätteviktigt att vi skyddar konsumenterna. Många barnfamiljer är drabbade, och jag tycker att vi snabbt måste försöka få till stånd en lag som verkligen kan förhindra att fler hamnar i en sådan här ohållbar situation. Det är också så att en del människor inte vågar protestera mot oriktiga krav. Jag tycker att det i all konsumentinformation mer borde understrykas att man inte ska betala i sådana här fall, utan att man ska vägra betala och vända sig till konsumentrådgivarna för att få hjälp. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
saknar porträttfoto
Barbro Feltzing (Mp)
Anf. 95 Barbro Feltzing (Mp)
Herr talman! Första gången som jag väckte en motion, omkring år 1998, hade det inträffat att min son hade fått en bluffaktura på 10 000 kr. Han hade startat ett jättelitet företag, och han var helt förtvivlad och trodde att han skulle bli tvungen att betala fakturan. Det skickades många brev fram och tillbaka. Han hade bara fått ett fax, som han inte svarade på, men då fick han klagomål över att han inte svarade. Det här blev ett jätteproblem. Jag vågar nästan inte tala om det, men till slut ringde jag upp blufföretaget och sade att jag, om man inte tar tillbaka fakturan, kommer att ta upp fallet i riksdagen. Det ledde till att han slapp betala fakturan. Jag skrev i alla fall en motion om det här. Problemet är, som vi har pratat om i dag, att alla sorters företag drabbas av det här skojet med annonser och så vidare. Det kan, som ni vet, röra sig om stora summor. Det är problem med massutskick till företag, men det är också bedrövligt när privatpersoner drabbas. Detta är ett väldigt stort problem, och det ökade också ytterligare i somras. Det har alltså blivit värre och värre. Det är väldigt bra att man nu tar det här på allvar. Jag har i min motion, liksom kanske också Moderaterna gjort, pekat på att de här bolagen, som ofta sköts från till exempel fängelser, kan ha upp till 60 konkurser bakom sig. Jag har föreslagit att man kanske skulle sätta en gräns för antalet konkurser för att komma åt den här verksamheten, som drabbar handeln så hårt. Jag har föreslagit en gräns vid fem konkurser, men den kan kanske också vara en annan. Jag tycker att det är en bra idé. Man skickar bland annat ut räkningar som ser ut som Teliaräkningar, med bifogad betalningsavi. Kanske skulle Konsumentombudsmannen få möjlighet att utdöma näringsförbud vid sådan här otillbörlig marknadsföring. Också det kan vara ett sätt att stoppa denna verksamhet. Man luras också med erbjudanden om dyr reklam, till exempel i den så kallade Företagskatalogen. Det finns faktiskt säljare som lockas att jobba för de här företagen. De här företagen annonserar via arbetsförmedlingens platsbank och kommer i kontakt med säljare. Dessa blir tystade och får inte säga vad det gäller. De får kanske 100 000 kr för att hålla tyst. Vad som gäller för de här säljarna är att se om kunden är "grön", om han inte vet någonting om detta och går att lura. Det gäller att få mest "gröna" kunder. Då är man proffsig. Har man fått en sådan före lunch får man kanske 50 kr i handen att gå och handla lunch för. Det här är alltså väldigt oseriöst. Arbetsförmedlingen har sagt att man kanske kan ha spärrar mot dem, men man kan inte neka dem att gå ut i arbetsförmedlingen och söka efter folk. Nu förekommer det också att företag i Europa går ut med detta. På webbplatsen har man gått ut med att 20 000 har drabbats av detta. Det är alltså ett väldigt stort problem. Jag har också föreslagit en utredning, och det kommer en utredning nu, som kan klargöra om en ändring i köplagen skulle vara behövlig. Vi har ju ingen plats i lagutskottet, men jag vill yrka bifall till motionen L208.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 18 mars 2004.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Åtgärder mot s.k. fakturaskojeri och modemkapning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L208 yrkandena 1-3, 2003/04:L280, 2003/04:L321 yrkandena 1 och 2, 2003/04:L322, 2003/04:L323, 2003/04:L325 yrkandena 1 och 2, 2003/04:L327, 2003/04:L328, 2003/04:L342, 2003/04:L349 och 2003/04:T473 yrkande 2.
    • Reservation 1 (m)

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.