Sök

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om kriminalvårdsfrågor. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om behovet av en ny verkställighetslag, frigivningsförberedelser, behandlingsinnehåll, intagna kvinnors särskilda behov, kontroll vid permissioner och överföring av verkställighet av fängelsestraff till den dömdes hemland.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Justering

2005-02-17

Datum

2005-02-17

Debatt

2005-03-10

Beslut

2005-03-10

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2003 om byggfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om ansvaret i byggandet, vissa villkor för bygglov, miljöanpassat byggande, energianvändningen och säkerheten i byggnader samt tillgängligheten i boendemiljön. Andra motioner handlar om bostadsanpassningsbidragen och forskningen inom bygg- och bostadssektorn.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

19

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

36, 1 minuter

Justering

2005-02-17

Datum

2005-02-17

Debatt

2005-03-03

Beslut

2005-03-09

Minerallagen ändras den 1 maj 2005 efter flera års utredningar. Ändringarna går markägarna till mötes när det gäller inflytande på mineralverksamheten och i ekonomiska termer. En av de större ändringarna är att markägarna och andra sakägare som exempelvis arrendatorer får rätt att framföra sina synpunkter i samband med att gruvföretaget redovisar en arbetsplan för undersökningsarbete. Om gruvföretaget och sakägaren inte kommer överens om undersökningsarbetet blir det bergmästaren som beslutar. De områden där undersökningsarbete inte får genomföras, till exempel i närheten av bostäder, utökas. Bergmästaren får möjlighet att ställa villkor, till exempel för att skydda natur- eller kulturmiljöer, i alla typer av undersökningstillstånd. En generell skyldighet införs att utföra undersökningsarbeten så att minsta skada vållas på natur- och kulturmiljön. En principiell förändring är att gruvföretaget vid nya bearbetningskoncessioner ska betala en särskild ersättning (mineralersättning) till ägare av de fastigheter som ligger inom koncessionsområdet och till staten. Ett syfte är att stimulera markägarnas intresse för mineralverksamheten. Vidare innebär ändringarna bättre möjligheter till inlösen av fastigheter när bearbetningskoncession meddelats menkoncessionen blivit outnyttjad.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

26, 100 minuter

Justering

2005-02-15

Datum

2005-02-15

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2003 om jakt och viltvård. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om skyddsjakt på initiativ av enskild med och utan tillstånd, beslutsnivån, ersättning för rovdjursangrepp, illegal jakt, fångstredskap samt eftersök av vilt. Andra motioner tar upp frågor om jakt på säl, björn och lo samt åtgärder mot vildsvinsstammen. Även frågor om djurskyddsaspekter på jakt, älgjakt, viltvårdsområden samt småviltsjakt ovanför odlingsgränsen behandlas.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

30

Reservationer

31 

Justering

2005-02-15

Datum

2005-02-15

Debatt

2005-03-03

Beslut

2005-03-09

Fler gärningar kommer att bedömas som våldtäkt. Det är ett av förslagen i regeringens proposition om ny sexualbrottslagstiftning som riksdagen sade ja till. Den nya lagen ska ännu mer än tidigare förstärka varje människas rätt till absolut personlig och sexuell integritet. Den tydliggör också ännu mer kvinnor och mäns rätt till sexuellt självbestämmande. Bestämmelserna om våldtäkt ändras vilket innebär att fler gärningar kommer att bli klassade som våldtäkt. Kravet på att våld eller hot ska ha förekommit i samband med övergreppet sätts lägre i den nya lagen. Tillämpningen ska även gälla om en person befinner sig i ett så kallat hjälplöst tillstånd till exempel vid sjukdom, berusning eller sömn. De allvarligaste fallen av de som i dag räknas som sexuellt utnyttjande kommer i fortsättningen att bedömas som våldtäkt. Straffen skärps på flera områden genom den nya lagstiftningen. Det införs särskilda straffbestämmelser för våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. Kravet på att tvång ska ha förekommit vid övergreppet mot barnet tas bort i den nya lagtexten. Den nya sexualbrottslagstiftningen träder i kraft den 1 april 2005.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

25

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

64, 1 minuter

Justering

2005-02-15

Datum

2005-02-15

Debatt

2005-03-02

Beslut

2005-03-02

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om statens arbetsgivarpolitik. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar främst om etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen, jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken samt arbetsmiljö och sjukfrånvaro i staten. Motionerna tar också upp etiska regler för statstjänstemän verksamma utomlands, statliga pensionsförmåner respektive myndighetschefernas bosättningsort.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

18, 48 minuter

Justering

2005-02-15

Datum

2005-02-15

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om statliga fastighetsfrågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Ändamålsfastighetskommittén lämnade sitt betänkande Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader (SOU 2004:28) till regeringen i april 2004. Regeringen arbetar just nu med dessa frågor och räknar med att lämna förslag till riksdagen under hösten 2005.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 10 minuter

Justering

2005-02-15

Datum

2005-02-15

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Den svenska väpnade styrkan stannar i Liberia. Riksdagen beslutade att ställa högst 300 personer till förfogande i ytterligare 12 månader. Sedan mitten av mars 2004 deltar Sverige med ett skyttekompani om cirka 230 personer i Förenta nationernas mission i Liberia (UNMIL) inom ramen för den irländska bataljonen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-02-10

Datum

2005-02-10

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16

Lagändringar ska effektivisera handläggningen, debiteringen och uppbörden av stämpelskatt. Stämpelskatt ska betalas till staten vid förvärv av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2005.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-02-10

Datum

2005-02-10

Debatt

2005-03-02

Beslut

2005-03-02

Bättre chanser att se biopremiärer även på mindre orter i landet. Det vill riksdagen och uppmanar regeringen att lämna förslag på hur den så kallade e-bion ska kunna få stöd att byggas ut i Sverige. Elektronisk filmvisning är ett nytt sätt att visa film. Den digitala tekniken har många fördelar och gör det möjligt även för mindre orter att visa aktuella filmer. I dag premiärvisas filmerna i de större städerna. De mindre orterna får vänta på sin tur. Distributionen av filmerna med den digitala tekniken blir både billigare och enklare. Bildkvaliteten blir bättre än med den analoga tekniken. Däremot är investeringskostnaderna högre för den digitala tekniken. Ett av de kulturpolitiska målen handlar om att kulturen ska vara tillgänglig i hela landet. Riksdagen anser att e-bio är ett bra sätt att göra filmen tillgängligare för flera. Riksdagen vill att regeringen lägger fram ett förslag om att stödja och underlätta en teknikneutral utbyggnad av e-bio i Sverige.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

34, 1 minuter

Justering

2005-02-10

Datum

2005-02-10

Debatt

2005-03-10

Beslut

2005-03-10

Bestämmelsen i plan- och bygglagen om miljökonsekvensbeskrivning av detaljplan ändras. Ändringarna behövs för att genomföra ett EU-direktiv om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-direktivet). Det innebär att vissa bestämmelser i miljöbalken ska tillämpas om detaljplanen innebär att planområdet får tas i anspråk för vissa verksamheter eller åtgärder och dessa kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det kan handla om industriändamål eller att bygga ett köpcentrum. De bestämmelser i miljöbalken som då ska tillämpas gäller bland annat krav dels på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla, dels på samråd med och information till andra länder som berörs. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2005.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 1 minuter

Justering

2005-02-10

Datum

2005-02-10

Debatt

2005-03-03

Beslut

2005-03-09

Kraven skärps på kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det ska i LSS anges att verksamheten ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om insatser enligt LSS ska dokumenteras. Det införs bestämmelser om den enskildes insynsrätt i dokumentationen och om förvaring och gallring av dokumenten. Bestämmelserna om dokumentation ska i tillämpliga delar också gälla i enskild verksamhet. En personakt i enskild verksamhet ska också i vissa fall få tas om hand. Det införs vidare en anmälningsskyldighet när det gäller allvarliga missförhållanden som rör enskilda som får insats enligt LSS. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-03-02

Beslut

2005-03-02

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om rikets styrelse. Motionerna handlar om Grundlagsutredningens uppdrag, statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet, flerkammarsystem, valperiodens längd och en förtroendekommission för politiken.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

31, 81 minuter

Beredning

2005-01-18

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Det behövs ett sekretesskydd hos den kommission och det råd som inrättats med anledning av naturkatastrofen i Asien. Privatpersoner ska kunna tala om sina personliga erfarenheter utan att dessa blir offentliga. Det är angeläget att privatpersoner i förtroende ska kunna vända sig till rådet och kommissionen med sina upplevelser. För att privatpersoner ska känna sig trygga i kontakterna med myndigheterna har riksdagen beslutat att införa ett sekretesskydd för uppgifter om personliga förhållanden och upplevelser. Regeringen har tillsatt ett nationellt råd för samordning och stöd för människor som drabbats av naturkatastrofen i Asien. En viktig uppgift för rådet är att underlätta kontakterna mellan myndigheter, drabbade och anhöriga. Dessutom har regeringen inrättat en kommission som ska granska hur regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna agerat i samband med katastrofen. Känsliga personliga uppgifter hos rådet får en starkare sekretess än sådana uppgifter hos kommissionen. Så blir det eftersom intresset av insyn är större hos kommissionen som ska granska myndigheterna

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-02-10

Beslut

2005-02-10

Kontrollen av hur mycket rättsliga biträden begär i ersättning ska bli bättre. Därför ska rätten att överklaga beslut om bland annat rättshjälp flyttas från Domstolsverket till Justitiekanslern. Rättsliga biträden kan till exempel vara advokater. Den som inte har tillräckliga ekonomiska resurser kan få hjälp betala sin advokat. I dag har Domstolsverket rätt att överklaga domstolars och andra myndigheters beslut om sådan rättshjälp. Domstolsverket använder sig sällan av den rätten eftersom det skulle kunna försämra verkets relationer till domstolarna. Därför föreslås att rätten att överklaga flyttas till Justitiekanslern. Justitiekansler ska också kunna överklaga beslut om bland annat ersättning i större utsträckning än Domstolsverket kan i dag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Beredning

2004-12-09

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16

Riksdagen uppmanar regeringen att komma med förslag om lagstiftning som gör att övergivna båtar kan forslas bort. Det är i dag är oklart vem som har rätt eller skyldighet att ta hand om övergivna båtar. Polisen, Kustbevakningen, kronofogden, länsstyrelsen, kommunen, Sjöfartsverket och hamnkaptener kan alla bli inblandade utan att lagen tydligt talar om deras ansvar. Bland annat är det oklart vem som ska betala för att forsla bort en övergiven båt. Problemet med övergivna båtar har uppmärksammats bland annat i Stockholms skärgård och Mälaren. Båtvrak kan vara farliga för både miljön och andra båtar. Det var en reservation från fem partier i försvarsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om sjö- och kustövervakningsfrågor från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 50 minuter

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om genteknik, avel och växtförädling. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och internationella överenskommelser men även det arbete som pågår både inom Europeiska unionen och i Sverige. Motionerna handlar bland annat om miljösäkerhet, etik, forskning och märkning.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Justering

2005-02-03

Datum

2005-02-03

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16

Riksdagen har godkänt regeringens förslag om ändringar i arbetstidslagen för att tydligare genomföra EG:s arbetstidsdirektiv. De nya reglerna innebär bland annat att den genomsnittliga veckoarbetstiden får vara högst 48 timmar och dygnsvilan måste vara minst elva sammanhängande timmar. Detta ska inte gälla vissa arbeten inom offentliga verksamheter som till exempel polisen och försvaret. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2005. Om det vid den tidpunkten och därefter, fram till och med den 31 december 2006, finns kollektivavtal mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen börjar reglerna gälla först den 1 januari 2007. Lagens så kallade EG-spärrar blir tydligare, det vill säga att kollektivavtal inte ska innebära sämre regler för arbetstagarna än som följer av arbetstidsdirektivet.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

27, 81 minuter

Justering

2005-02-03

Datum

2005-02-03

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16

Riksdagen gjorde tre uttalanden om hälso- och sjukvårdsfrågor med anledning av förslag från Riksrevisionens styrelse och motionsförslag. Det första uttalandet handlar om dels behovet av en förbättrad styrning och uppföljning av riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården, dels behovet av att utveckla återrapporteringen av resultatet av verksamheten till riksdagen. Riksdagen uttalade också på denna punkt att ett genusperspektiv bör anläggas på arbetet med att förbättra styrning, uppföljning och återrapportering av riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Det andra uttalandet handlar också om prioriteringar inom hälso- och sjukvården: Utgångspunkten i arbetet med prioriteringar inom hälso- och sjukvården måste vara att varje patient ska få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Varje fall är unikt och ska bedömas utifrån den enskilda patientens behov. Prioriteringar av enskilda patienter bör därför aldrig ske efter i förväg fastställda mallar eller kriterier. Detta är en viktig utgångspunkt som regeringen bör beakta i det fortsatta arbetet med prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Det tredje uttalandet handlar om hur ett förmånssystem för speciallivsmedel ska utformas: Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till förmånssystem för dem som av medicinska skäl är beroende av speciallivsmedel.

Behandlade dokument

250

Förslagspunkter

67

Reservationer

73 

Anföranden och repliker

58, 1 minuter

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-03-02

Beslut

2005-03-02

Konsumentskyddet stärks vid försäljning av finansiella tjänster på Internet eller via telefon. Riksdagen har godkänt regeringens förslag till ny distans- och hemförsäljningslag. Den 1 april 2005 träder den nya lagen i kraft och ersätter då den nu gällande distansavtalslagen. Förutom distansförsäljning (till exempel via Internet eller telefon) av varor, icke finansiella tjänster och hemförsäljning kommer lagen att nu också omfatta distansförsäljning av finansiella tjänster. Det handlar bland annat om försäkringar, kredit- och kontotjänster eller handel med aktier och fonder. Lagändringarna grundar sig på ett EG-direktiv. Beslutet innebär också att företagen ska ge tydlig information till kunderna. Kunden får rätt att ångra ett köp inom 14 dagar. Riksdagen beslöt dessutom att förlänga preskriptionstiden för reklamationer från två till tre år. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2005.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 38 minuter

Beredning

2004-11-25

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16