Sök

Sjuklönesystemets effekter för småföretagare behöver utvärderas. Det anser riksdagen och vill att utvärderingen göras under 2006. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna som en person är sjuk. Det finns farhågor för att vissa småföretagare inte anställer personal för att de är oroliga för att utgifterna för eventuella sjukskrivningar ska bli för stora. Systemet med sjuklön kan också bidra till att människor som ofta är sjuka stängs ute från arbetsmarknaden. Därför vill riksdagen ha en utvärdering av effekterna av småföretagares sjuklöneansvar. Frågan om en utvärdering kom upp i samband med budgetbehandlingen av området ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Riksdagen godkände regeringens förslag inom utgiftsområdet.

Behandlade dokument

197

Förslagspunkter

86

Reservationer

93 

Beredning

2005-10-27

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Riksdagen godkänner regeringens budgetförslag på cirka 3,3 miljarder kronor i anslag 2006 för utgiftsområdet Regional utveckling. Riksdagen stöder regeringens strävan att inrikta den regionala utvecklingspolitiken mot en hållbar tillväxt i hela landet. Det är inte bara välfärden som är beroende av tillväxten utan även det omvända gäller, det vill säga att välfärden är en förutsättning för att alla ska kunna vara med och bidra till tillväxten, påpekar riksdagen. Riksrevisionen har redogjort för styrningen av de regionala stöden. En motion som lämnats in med anledning av redogörelsen avslås med hänvisning till pågående utvecklingsarbete. Riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är värdefull men avslutar ärendet utan några ytterligare tillägg.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-15

Beslut

2005-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag inom utgiftsområdet Näringsliv. Regeringens förslag innebär bland annat följande. Budgetanslagen för 2006 ska uppgå till cirka 4,2 miljarder kronor för området näringsliv. Målen för näringspolitiken ska vara att främja en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning genom fler företag och ökad konkurrenskraft. Regeringen ska få föra över ett belopp som motsvarar större delen av Patent- och registreringsverkets (PRV) balanserade överskott till Bolagsverket för att minska Bolagsverkets underskott. Regeringen ska också få ta till vissa åtgärder för att förbättra kapitalstrukturen i statligt ägda företag samt besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-15

Beslut

2005-12-15

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2005-11-17

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Tjänstepensionsinstituten som förvaltar tjänstepensionerna ska vara aktsamma med pensionstagarnas pengar. Riksdagen har i huvudsak sagt ja till regeringens förslag till nya regler för tjänstepensionsinstitut. Tjänstepensionen regleras genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare och är för många ett viktigt komplement till den allmänna pensionen. Riksdagens beslut innebär att tjänstepensionspengarna ska placeras på ett sätt som de enskilda försäkringstagarna själva skulle göra om de hade nödvändig kunskap. Tjänstepensionsinstituten ska också tydligt informera försäkringstagarna om sin verksamhet och om överenskommelserna som ligger till grund för försäkringarna. Beslutet berör tjänstepensionskassor, livförsäkringsbolag och pensionsstiftelser. Riksdagen beslutade på finansutskottets förslag att pensionsstiftelserna inte ska omfattas av de nya reglerna i samma utsträckning som övriga tjänstepensionsinstitut eftersom det är arbetsgivaren och inte pensionsstiftelsen som står för pensionsåtagandet. Det ska vara arbetsgivaren och inte pensionsstiftelsen som informerar försäkringstagaren om pensionsförmåner och överenskommelser som ligger till grund för försäkringen. Pensionsstiftelserna ska inte heller behöva ta samma hänsyn till arbetsgivarens pensionsåtaganden som övriga tjänstepensionsinstitut när de placerar tjänstepensionspengarna. Tillgångarna ska placeras på det sätt som bäst gagnar pensionstagarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över livförsäkringsbolagen och tjänstepensionskassorna och får nu också tillsyn över pensionsstiftelserna. Lagändringarna grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 januari 2006. Tjänstepensionskassorna får vissa övergångsregler.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

7

Beredning

2005-09-14

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Avgiften till EU uppgår till drygt 28 miljarder kronor 2006. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

10, 20 minuter

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Riksdagen har godkänt regeringens förslag på cirka 43,1 miljarder kronor i budgetanslag för utgiftsområdet Statsskuldsräntor 2006. Om det blir nödvändigt ska regeringen få överskrida anslaget Räntor på statsskulden och anslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader, enligt riksdagens beslut.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Anslagen under utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommunerna kommer att uppgå till cirka 60,2 miljarder kronor 2006. Riksdagen har sagt ja till regeringens budgetförslag. Utgiftsområdet omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. I utgiftsområdet ingår också bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting samt bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Riksdagen säger nej till motionsförslag om bland annat ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet, det kommunala självstyret och konkurrensneutralitet. Regeringen har också lämnat den årliga redovisningen av verksamheterna och ekonomin i kommuner och landsting till riksdagen. Riksdagen framhåller att den årliga redovisningen är viktig och avslutar ärendet utan några ytterligare tillägg.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

14

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

25, 79 minuter

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2006. Riksdagen godkände också bostadsutskottets synpunkter om mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen. Synpunkterna handlar om hur redovisningen bättre ska kunna anpassas till riksdagens behov när utskotten och kammaren arbetar med förslagen i budgetpropositionen.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

26

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

95, 275 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-08

Beslut

2005-12-08

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till studiestöd för 2006. Anslagen till studiehjälp och studiemedel anpassas till det förväntade studerandeantalet. Bland annat ökar antalet platser i högskolan och i den kvalificerade yrkesutbildningen under 2006. Det nyligen beslutade tilläggsbidraget för studerande med barn, och beslutet om att åldersgränsen för att kunna få studiemedel höjs från 50 till 54 år, medför också att anslagsbeloppet för studiemedel ökas. Anslaget till rekryteringsbidrag för vuxenstuderande höjs. Anslaget för studiemedelsräntor och avskrivningar av studielån ökar bland annat för att den totala skulden förväntas öka. Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk och stödet till produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker behålls på dagens nivå.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 34 minuter

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-08

Beslut

2005-12-14

Sverige ska nästa år lägga 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) på internationellt bistånd. Det innebär att biståndsramen är tillbaka på den nivå den hade före sänkningen i samband med 1990-talets ekonomiska kris. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att presentera en ny Afrikastrategi. Mycket har hänt i Afrika sedan slutet av 1990-talet då Sveriges nuvarande strategi lades fast. EU:s åtaganden och andra internationella åtaganden om ökade biståndsinsatser i Afrika motiverar också en ny svensk strategi.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

22

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

52, 1 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-05

Beslut

2005-12-07

Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag inom områdena transportpolitik och IT, elektronisk kommunikation och post. Riksdagen ser fram emot den transportpolitiska propositionen som regeringen avser lämna under riksmötet. Ramen till utgiftsområdet Kommunikationer är på 31,5 miljarder kronor. Den största delen av anslaget går till att bygga och underhålla vägar och järnvägar. Riksdagen sade ja till att 893 miljoner går till Rikstrafiken. Dessutom ska 130 miljoner gå till att trygga funktionshindrade personers behov av telekommunikationer och posttjänster. För att upprätthålla grundläggande kassaservice i hela landet vill riksdagen avsätta 400 miljoner kronor till Posten AB.

Behandlade dokument

160

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

86, 213 minuter

Beredning

2005-10-18

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-05

Beslut

2005-12-07

Riksdagen har godkänt regeringens förslag om leveranssäkra elnät som syftar till att undvika omfattande och långvariga elavbrott. För att driva på nätföretagens investeringar i att förbättra elnäten har riksdagen beslutat om följande åtgärder. Kunden ska från och med den 1 januari 2006 få ersättning för elavbrott redan efter 12 timmar. Ju längre elavbrott desto högre ersättning. Regler om miniminivåer och maximinivåer införs. Nätföretagen måste också lämna bättre information om leveranssäkerheten till kunderna och ta fram bättre underlag för att rätta till brister i elnäten. Från och med den 1 januari 2011 får inte oplanerade elavbrott överstiga 24 timmar. Nätföretagen ska få ökade möjligheter att producera el i reservkraftsaggregat. Krav på trädsäkra regionnät införs. Ett företag kan få jämka ersättningar för elavbrott om de nya reglerna skulle innebära att företaget drabbas oskäligt hårt ekonomiskt. Med jämkning menas att företaget inte behöver betala ut hela ersättningen. Riksdagen beslöt också på näringsutskottets förslag att det tydligt ska framgå i lagen att ersättning ska kunna jämkas om arbetet med att få igång elförsörjningen försenats till följd av storm och mörker som medfört betydande risker för arbetstagarna.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Beredning

2005-11-22

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om pengar till kultur, medier, trossamfund och fritid för nästa år. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att snabbt se över den nuvarande metoden för att räkna ut hyreskompensationen till museer och andra myndigheter. Riksdagen gav redan för ett år sedan regeringen ett sådant uppdrag. Bakgrunden är att några museer och andra kulturinstitutioner har fått hyrorna höjda samtidigt som hyreskompensationen sänkts. De måste då ta pengar från sin verksamhet för att betala hyran. Riksdagen ifrågasätter dessutom om det är rimligt att förutsätta att museer och andra kulturinstitutioner ska kunna förhandla med Fastighetsverket om sin hyra. Många saknar den kompetens som krävs. Regeringen fick i uppdrag att se över även detta.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

43

Reservationer

22 

Beredning

2005-10-18

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-06

Beslut

2005-12-07

Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

En person som deltar i en demonstration får vid ett upplopp eller annan ordningsstörande situation inte täcka sitt ansikte på ett sätt som gör att det inte går att identifiera personen. Det innebär förslaget om maskeringsförbud som riksdagen sagt ja till. Förslaget innebär att personer som deltar i demonstrationer inte helt eller delvis får täcka sitt ansikte på ett sätt som försvårar identifikation om det vid demonstrationen skulle uppkomma en störning av den allmänna ordningen eller en omedelbar fara för en sådan störning. De nya bestämmelserna innebär att det som huvudregel kommer att vara tillåtet att vara maskerad i samband med en demonstration. Det är om en ordningsstörande situation uppstår eller är på väg att uppstå som maskeringsförbudet börjar gälla. Maskeringsförbudet gäller inte för den person som täcker sitt ansikte av religiösa skäl. Den som anordnar en allmän sammankomst ska också hos polisen kunna ansöka om att deltagarna ska få täcka sitt ansikte. För demonstrationsdeltagare som fått ett sådant tillstånd gäller inte maskeringsförbudet. Lagen om maskeringsförbud träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

34, 42 minuter

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-01

Beslut

2005-12-01

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till utbildning och universitetsforskning för 2006. Statsbidraget till personalförstärkningar höjs till 2 miljarder kronor. Målet med stödet är att öka personaltätheten samt ge förutsättningar för att minska barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan. Bidraget till den kvalificerade yrkesutbildningen förstärks med ytterligare 120 miljoner kronor och utbildningen kommer att kunna byggas ut med 1 000 platser. Bidraget till utveckling av påbyggnadsutbildningar ökas med 175 miljoner kronor. År 2006 sker en permanent utökning av högskolan med 15 820 platser. För detta tillförs grundutbildningsanslagen sammanlagt 1 125 miljoner kronor. Några universitet och högskolor får tillbaka medel som drogs in i budgetpropositionen för 2002 på grund av svårigheter med att rekrytera tillräckligt många studenter. Anslaget till Vetenskapsrådet ökar med 208 miljoner kronor. De nya resurserna ska bland annat användas för medicinsk forskning, teknikvetenskaplig forskning samt starka forskningsmiljöer. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att Högskoleverket ska få 10 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

130

Förslagspunkter

40

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

116, 482 minuter

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-12-08

Beslut

2005-12-14

FN:s barnkonvention måste få genomslag på alla områden i samhället som rör barn. Det anser riksdagen och vill att regeringen återkommer till riksdagen med tydligare mål om hur barnkonventionen ska förverkligas i Sverige. Riksdagen ratificerade i juni 1990 FN:s barnkonvention. I mars 1999 sade riksdagen ja till ett regeringsförslag som handlade om en strategi för att förverkliga barnkonventionen i Sverige. Strategin innehåller olika mål. Till exempel ska barnkonsekvensanalyser alltid göras vid statliga beslut som rör barn. Ett annat mål är att barns och ungdomars inflytande och delaktighet i samhälls- och trafikplaneringen ska utvecklas. Riksdagen anser att målen som ställts upp för att genomför strategin inte är tillräckligt tydliga. Dessutom vill riksdagen att regeringen på ett bättre sätt ska informera riksdagen om hur det går med arbetet att få bättre genomslag för barnkonventionen i samhället.

Behandlade dokument

93

Förslagspunkter

23

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

34, 14 minuter

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

En fysisk person som har fullmakt och som hos Skatteverket har registrerats som ombud i huvudmannens ställe ska få lämna skattedeklaration om den skrivs under och lämnas i elektronisk form. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2006. Den som lämnar en förenklad skattedeklaration för ersättning eller förmån till en begränsat skattskyldig ska ange mottagarens utländska skatteregistreringsnummer och medborgarskap. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2006 och tillämpas första gången för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som gäller för beskattningsåret 2006. Myndigheter får direktåtkomst till sådan information i Skatteverkets beskattningsdatabas som rör myndigheten själv. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Riksdagen sade ja till regeringens förslag att det nuvarande statsbidraget till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet ska ersättas av ett nytt statsbidrag för kvinnors organisering. Tanken med det nya statsbidraget är att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget ska främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Riksdagen betonar att ett villkor för att få statsbidraget är att organisationen arbetar för att stärka kvinnors ställning i samhället. Riksdagen delar i huvudsak regeringens uppfattning om vilka villkor som bör gälla för att en kvinnoorganisation ska få pengar. Organisationen ska bedriva verksamhet som tillgodoser syftet med statsbidrag. Den ska vara demokratiskt uppbyggd. Dessutom ska den vara riksomfattande med lokalt och regionalt förankrad verksamhet i minst fem län eller ha ett riksintresse.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-12-06

Beslut

2005-12-08