Sök
Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.
28 675 träffar med valda filter, Sökning utan sökord, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En ny lag om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, m.m.
Betänkande 2005/06:AU10
En ny lag införs om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Lagen om arbetslöshetsförsäkring ändras när det gäller dels utökade bemyndiganden att meddela föreskrifter, dels samordning av ekonomiskt skadestånd med arbetslöshetsersättningen, dels viss uppgiftsskyldighet vid Arbetsmarknadsverket och IAF. En ny bestämmelse om återbetalning till a-kassan införs. Slutligen ändras lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten så att Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får behandla personuppgifter för att tillhandahålla information som behövs inom IAF:s intygsverksamhet. Det innebär också att IAF under vissa förutsättningar får direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i den arbetsmarknadspolitiska databasen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 4
- Justering
- 2006-05-11
- Datum
- 2006-05-11
- Debatt
- 2006-05-30
- Beslut
- 2006-05-31
- Dokument & lagar
Arbetstagarinflytande i europakooperativ
Betänkande 2005/06:AU9
Riksdagen beslutade om en ny lag om arbetstagarinflytande i europakooperativ och några lagändringar i syfte att genomföra ett EU-direktiv i svensk lag. Lagstiftningen börjar gälla den 18 augusti 2006.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2006-05-11
- Datum
- 2006-05-11
- Debatt
- 2006-05-30
- Beslut
- 2006-05-31
- Dokument & lagar
Nationell IT-strategi för vård och omsorg
Betänkande 2005/06:SoU30
Regeringen har rapporterat till riksdagen om en nationell IT-strategi för vård och omsorg. Utgångspunkten är att IT är ett av de viktigaste verktygen för att förnya och utveckla vård- och omsorgsverksamheterna. Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet kan kraftigt förbättras genom IT. Den nationella IT-strategin är första etappen i ett långsiktigt arbete för att få till stånd en fördjupad nationell samverkan kring dessa frågor. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 21, 53 minuter
- Justering
- 2006-05-09
- Datum
- 2006-05-09
- Debatt
- 2006-05-17
- Beslut
- 2006-05-18
- Dokument & lagar
Genomförande av EG-direktivet om kvalitet och säkerhet hos blod och blodkomponenter
Betänkande 2005/06:SoU29
Riksdagen sade ja till regeringens förslag att införliva EU:s bloddirektiv i svensk lag. Bloddirektivet handlar om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2006-05-09
- Datum
- 2006-05-09
- Debatt
- 2006-05-29
- Beslut
- 2006-05-30
- Dokument & lagar
Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier
Betänkande 2005/06:SfU14
Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 19, 51 minuter
- Justering
- 2006-05-09
- Datum
- 2006-05-09
- Debatt
- 2006-05-17
- Beslut
- 2006-05-18
- Dokument & lagar
Migration och asylpolitik
Betänkande 2005/06:SfU10
Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.- Behandlade dokument
- 67
- Förslagspunkter
- 44
- Reservationer
- 64
- Anföranden och repliker
- 48, 191 minuter
- Justering
- 2006-05-09
- Datum
- 2006-05-09
- Debatt
- 2006-05-17
- Beslut
- 2006-05-19
- Dokument & lagar
Vissa konkurrenspolitiska frågor
Betänkande 2005/06:NU16
Riksdagen sade nej till motioner om konkurrenspolitiska frågor från allmänna motionstiden 2005. När det gäller frågan om konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor hänvisar riksdagen till att regeringen meddelat att den inom kort ska tillsätta en utredning där frågan behandlas. Riksdagen har tidigare genom ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att komma till rätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor (se 2004/05:NU16 ).- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Justering
- 2006-05-09
- Datum
- 2006-05-09
- Debatt
- 2006-05-30
- Beslut
- 2006-05-31
- Dokument & lagar
Ny skuldsaneringslag
Betänkande 2005/06:LU35
Från den 1 januari 2007 ska det bli enklare och gå snabbare att ansöka om skuldsanering. Den stora skillnaden mot tidigare är att kronofogdemyndigheten ska kunna fatta beslut om skuldsanering även i de fall fordringsägarna säger nej. Ett sådant beslut ska kunna överklagas till tingsrätten. Dagens krav på att skuldsatta ska göra ett eget försök att komma överens med fordringsägarna innan de får ansöka om skuldsanering slopas. Liksom tidigare har kommunerna ansvar för att lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Genom den nya lagen får Konsumentverket ett ansvar för att stödja kommunernas budget- och skuldrådgivning. Skuldsanering innebär att den skuldsatta under en period, oftast fem år, ska leva på begränsade ekonomiska resurser och att det överskott som eventuellt finns fördelas mellan fordringsägarna. Om den skuldsatta har möjlighet att betala tillbaka pengar fastställs en betalningsplan.- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 15, 71 minuter
- Justering
- 2006-05-09
- Datum
- 2006-05-09
- Debatt
- 2006-05-18
- Beslut
- 2006-05-19
- Dokument & lagar
Ändringar i patentlagen
Betänkande 2005/06:LU32
Riksdagen godkände en överenskommelse i den europeiska patentkonventionen som ska minska patenthavares översättningskostnader. Därmed försvinner kravet på fullständig översättning till svenska som förutsättning för ett europeiskt patents giltighet i Sverige.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2006-05-09
- Datum
- 2006-05-09
- Debatt
- 2006-05-18
- Beslut
- 2006-05-18
- Dokument & lagar
Vissa frågor om förhandsavgörande från EG-domstolen
Betänkande 2005/06:JuU39
Om de högsta domstolsinstanserna beslutar att inte inhämta ett förhandsavgörande från EG-domstolen ska de ange skälen till detta. Det gäller de flesta mål och ärenden. Det är innehållet i ett regeringsförslag som riksdagen har sagt ja till. Beslutet påverkar inte den fördrags- och konventionsreglerade skyldigheten för domstolarna att hämta in förhandsavgörande. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2006-05-09
- Datum
- 2006-05-09
- Debatt
- 2006-05-17
- Beslut
- 2006-05-17
- Dokument & lagar
Ett stärkt nämndemannainstitut
Betänkande 2005/06:JuU32
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för nämndemannauppdraget. Syftet med reglerna är bland annat att få en bredare sammansättning av nämndemän när det gäller ålder, kön, yrke och etnisk bakgrund. För att uppdraget som nämndeman ska cirkulera mer bland medborgarna bör valförsamlingen i första hand välja de personer som inte tjänstgjort som nämndemän tidigare eller som tjänstgjort kortast tid om det skulle finnas flera alternativ till att nå en bredare sammansättning. Beslutet innebär också nya regler om nämndemännens lämplighet för uppdraget: bland annat ska ett lämplighetskrav införas och nämndemän som visat sig olämpliga för uppdraget ska kunna entledigas eller stängas av. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 19, 59 minuter
- Justering
- 2006-05-09
- Datum
- 2006-05-09
- Debatt
- 2006-05-17
- Beslut
- 2006-05-17
- Dokument & lagar
Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle
Betänkande 2005/06:FöU9
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till ny lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Den nya lagen innehåller bestämmelser som syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer. Kommuner och landsting får en skyldighet att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser ett ansvar för att se till att förtroendevalda och anställda får utbildning och övning för att kunna lösa sina uppgifter i en krissituation en skyldighet att till regional och central nivå rapportera om krisberedskapsläget före, under och efter en kris Regeringen har för riksdagen även redovisat en strategi för samhällets säkerhet. Där meddelar regeringen att den snart ska återkomma med förslag om en myndighet som kan leda arbetet över samtliga inblandade myndigheter vid en kris. Riksdagen har även behandlat ett stort antal motionsförslag om krisberedskap. I frågan om en nationell krishanteringsfunktion i Regeringskansliet vidhåller riksdagen sin tidigare uppfattning att det är upp till regeringen, inte riksdagen, att besluta om Regeringskansliets inre organisation.- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 28, 121 minuter
- Beredning
- 2006-04-25
- Justering
- 2006-05-09
- Datum
- 2006-05-09
- Debatt
- 2006-05-29
- Beslut
- 2006-05-30
- Dokument & lagar
En svensk Asienpolitik
Betänkande 2005/06:UU20
Regeringen har redovisat sin Asienpolitik inom ett antal viktiga områden. Utgångspunkten är Sveriges intressen i internationella frågor, önskan att främja Sveriges välfärd genom sysselsättning och tillväxt samt de asiatiska ländernas egna mål och behov. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade nej till motioner om bland annat den svenska Asienpolitiken, demokrati och de mänskliga fri- och rättigheterna, Burma, Kina och Taiwan.- Behandlade dokument
- 43
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 27, 180 minuter
- Beredning
- 2006-04-25
- Justering
- 2006-05-04
- Datum
- 2006-05-04
- Debatt
- 2006-05-12
- Beslut
- 2006-05-16
- Dokument & lagar
Internationella frågor om hållbar utveckling och miljö
Betänkande 2005/06:UU17
Utrikesutskottet har redovisat för riksdagen sin syn på motioner om hållbar utveckling och miljö i ett internationellt perspektiv. Utskottet vill understryka det starka samband som råder mellan ekonomisk och social utveckling och skyddet av miljön. Det är viktigt att Sverige bidrar till att ytterligare stärka EU:s samarbete på miljöområdet i syfte att hantera de stora miljöproblemen både inom EU och globalt, betonar utskottet. Sverige måste även verka för att förbättra tillståndet för den globala miljön. För att uppnå detta krävs ett omfattande internationellt och europeiskt miljöarbete. Motionerna tar upp frågor om mål och inriktning på politiken, säkerhetspolitiska aspekter, organ inom det internationella miljöarbetet, genomförande av miljökonventioner samt en rad globala miljöfrågor, till exempel om vatten, klimat och energi. Riksdagen sade nej till samtliga motioner.- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 23, 106 minuter
- Beredning
- 2006-04-06
- Justering
- 2006-05-04
- Datum
- 2006-05-04
- Debatt
- 2006-05-17
- Beslut
- 2006-05-17
- Dokument & lagar
Norden
Betänkande 2005/06:UU16
Regeringen har berättat för riksdagen om det nordiska samarbetet under 2005 och Nordiska rådets svenska delegation har redogjort för parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sade också nej till ett antal motioner som tar upp olika frågor om nordiskt samarbete.- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 6
- Anföranden och repliker
- 35, 132 minuter
- Justering
- 2006-05-04
- Datum
- 2006-05-04
- Debatt
- 2006-05-17
- Beslut
- 2006-05-17
- Dokument & lagar
Åtgärder mot svarttaxi m.m.
Betänkande 2005/06:TU14
Riksdagen uppmanar regeringen att skynda på arbetet mot den ekonomiska brottsligheten inom taxinäringen. Det skulle innebära att regeringen under denna mandatperiod lämnar en remiss till lagrådet med förslag på åtgärder. På så sätt skulle ett förslag till riksdagen kunna presenteras redan i höst. Regeringens utredning har bland annat föreslagit att det ska bli obligatoriskt att föra över informationen från taxametern till en redovisningscentral. Utredningen visar att taxinäringen årligen undanhåller intäkter på 4 miljarder kronor. Riksdagen beslutade även att den som utfört en enstaka körning med svarttaxi ska kunna dömas till böter. På så vis ska det bli lättare att bekämpa svarttaxikörningarna. Lagändringen börjar gälla den 1 juli. Den 1 april 2007 införs också ett nytt, praktiskt körprov för den som ansöker om taxiförarlegitimation.- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 15, 54 minuter
- Beredning
- 2006-04-06
- Justering
- 2006-05-04
- Datum
- 2006-05-04
- Debatt
- 2006-05-12
- Beslut
- 2006-05-16
- Dokument & lagar
Vissa socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2005/06:SfU16
Riksdagen sade ja, med en mindre ändring, till regeringens förslag om att ändra vissa socialförsäkringsregler. Ändringarna innebär bland annat följande: En utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar vid vård av allvarligt sjukt barn. Personer som haft sjuk- eller aktivitetsersättning under minst ett år ska ha sin förmån vilande för studier under längst 24 kalendermånader utan att arbetsförmågan ska prövas. Personer som har arbetspraktik i form av interpraktik ska kunna ha sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, skyddad. Till följd av ett EU-direktiv ändras en socialförsäkringsbestämmelse som rör tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta i annat EU-land men som har uppehållstillstånd i Sverige. Dessa personer ska likställas med svenska medborgare när försäkringstiden för sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning ska beräknas. Reglerna om rätten till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier börjar gälla den 1 januari 2007. Övriga ändringar träder i kraft den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Justering
- 2006-05-04
- Datum
- 2006-05-04
- Debatt
- 2006-05-16
- Beslut
- 2006-05-17
- Dokument & lagar
Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning
Betänkande 2005/06:SfU15
Den 1 juli höjs inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen från drygt 24 800 kronor till drygt 33 000 kronor per månad. Den som tjänar upp till 33 000 kronor i månaden kommer då att få 80 procent av lönen från försäkringskassan när de är sjuka eller föräldralediga. Det höjda inkomsttaket kommer även att omfatta bland annat rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning. Inkomsttaket höjs bland annat för att allt fler tjänar över taket. Det höjda taket berör 1,4 miljoner arbetstagare. Det kan också vara ett sätt att främja en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten, det vill säga att män att tar ut en större del än i dag. Även den lägsta nivån för hel föräldraförsäkring höjs, från 60 kronor per dag till 180 kronor per dag. Höjningen gäller barn som föds efter den 30 juni 2006. De så kallade lägstanivådagarna är 90 dagar utöver den vanliga föräldraförsäkringen på 390 dagar. Ersättningen är lika för alla oavsett inkomst.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 41, 125 minuter
- Justering
- 2006-05-04
- Datum
- 2006-05-04
- Debatt
- 2006-05-16
- Beslut
- 2006-05-17
- Dokument & lagar
Finansieringen av kärnavfallets slutförvaring
Betänkande 2005/06:MJU24
Riksdagen beslutade om en ny lag om finansiering av kärnavfallets slutförvaring. Lagen ersätter en tidigare lag. Syftet är att säkerställa finansieringen av de allmänna skyldigheter som följer av den så kallade kärntekniklagen. Riksdagen beslutade också att regeringen ska kunna bestämma att en kommun ska utöva tillsyn över solarieverksamhet. Flertalet av bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2008.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 14, 37 minuter
- Justering
- 2006-05-04
- Datum
- 2006-05-04
- Debatt
- 2006-05-18
- Beslut
- 2006-05-19
- Dokument & lagar
Europakooperativ
Betänkande 2005/06:LU30
EU:s förordning om europeiska kooperativa föreningar (europakooperativ) ska börja gälla i augusti 2006. Ett europakooperativ ska vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan. De kan närmast liknas vid en ekonomisk förening. Riksdagen har nu sagt ja till ett kompletterande lagförslag från regeringen. Enligt beslutet ska Skatteverket och Finansinspektionen under vissa förhållanden kunna motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till ett annat EU-land eller att en svensk ekonomisk förening är med och bildar ett europakooperativ genom fusion. Motsvarande bestämmelser förs in i lagen om europabolag. De nya reglerna börjar gälla den 18 augusti 2006, det vill säga samma dag som EU-förordningen träder i kraft.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 25 minuter
- Justering
- 2006-05-04
- Datum
- 2006-05-04
- Debatt
- 2006-05-17
- Beslut
- 2006-05-17