Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Nationell IT-strategi för vård och omsorg

Betänkande 2005/06:SoU30

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 maj 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Nationell IT-strategi för vård och omsorg(pdf, 97 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2005/06:30 Nationell IT-strategi för vård och omsorg

Beslut

Nationell IT-strategi för vård och omsorg (SoU30)

Regeringen har rapporterat till riksdagen om en nationell IT-strategi för vård och omsorg. Utgångspunkten är att IT är ett av de viktigaste verktygen för att förnya och utveckla vård- och omsorgsverksamheterna. Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet kan kraftigt förbättras genom IT. Den nationella IT-strategin är första etappen i ett långsiktigt arbete för att få till stånd en fördjupad nationell samverkan kring dessa frågor. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna. Skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 4

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-04-25
Justering: 2006-05-09
Trycklov till Gotab och webb: 2006-05-10
Trycklov: 2006-05-10
Reservationer: 5
Betänkande 2005/06:SoU30

Alla beredningar i utskottet

2006-04-25

Nationell IT-strategi för vård och omsorg (SoU30)

Regeringen har rapporterat till riksdagen om en nationell IT-strategi för vård och omsorg. Utgångspunkten är att IT är ett av de viktigaste verktygen för att förnya och utveckla vård- och omsorgsverksamheterna. Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet kan kraftigt förbättras genom IT. Den nationella IT-strategin är första etappen i ett långsiktigt arbete för att få till stånd en fördjupad nationell samverkan kring dessa frågor. Socialutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-05-17
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:SoU30, Nationell IT-strategi för vård och omsorg

Debatt om förslag 2005/06:SoU30

Webb-tv: Nationell IT-strategi för vård och omsorg

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anne Marie Brodén (M)
Anf. 171 Anne Marie Brodén (M)
Fru talman! Vi ska ju nu debattera socialutskottets betänkande om en nationell IT-strategi för vård och omsorg. Vi moderater har tillsammans med våra borgerliga kamrater fyra reservationer som vi självklart står bakom, men jag vill för tids vinnande yrka bifall endast till reservation nr 1 under punkt 1 som handlar om behovet av nationell styrning av IT i vården. Fru talman! För ett tag sedan läste jag i tidningen: Tio olika system. I dag registreras patientuppgifter upp till tio gånger i olika system. Sjukhus kan inte kommunicera elektroniskt med varandra och patienter kan inte boka tid elektroniskt. Om man ser svensk sjukvård som en koncern med nationell styrning skulle det gå att spara 30 % av nuvarande administrationskostnader, vilket lågt räknat är en besparing på 30 miljarder kronor per år, säger Jan Dahlin som har ett långt förflutet som IT-chef i näringslivet men som nu arbetar på Konsultkollegiet. Han säger också att det behövs mycket tydligare riktlinjer för att landstingen ska börja samarbeta bättre för att en nationell IT-strategi ska kunna genomföras. Fru talman! Regeringen har länge utlovat en IT-strategi i vården och nu är den äntligen här. Vi delar uppfattningen att det behövs en nationell IT-strategi och den är verkligen efterlängtad. Kommer då detta förslag att bli verklighet runtom i landet? Det vi ifrågasätter är genomförbarheten. I betänkandet konstaterar regeringen att varje landsting och kommun själv beslutar i kraft av det kommunala självstyret för vilka ändamål och på vilket sätt IT ska användas samt upphandlar eller utvecklar själva de IT-stöd de beslutar om. I princip innebär detta att varje landsting har veto, även när det gäller vitala nationella intressen som att garantera att man kan kommunicera mellan olika landsting och säkerställa möjligheten att följa upp kvalitet och kostnader i nationella kvalitetsregister. Det är enligt vår mening ett bekymmer. Staten bör kunna ställa krav på att de IT-system som används i landstingen kan kommunicera med varandra och självklart också följa vad som händer med patienten. I takt med att sjukvården internationaliseras ställs även krav på möjligheten att kommunicera med sjukvårdssystem i andra länder. Staten bör av dessa, och många andra skäl, ha möjlighet att ställa krav på landstingen att tillämpa en nationell standard för IT. Utan sådana möjligheter kommer regeringens IT-strategi aldrig att kunna förverkligas. Många andra länder, till exempel Storbritannien, har insett behovet av en nationell strategi och den brittiska regeringen har därför lanserat projektet Connecting for Health som är ett led i moderniseringen av den offentliga sjukvården. Trots att Sverige har en mer utbredd användning av IT i vården saknas denna helhetssyn här, även om viljan till samordning finns. Regeringen konstaterar vidare att rörligheten i befolkningen har ökat och att detta ställer större krav på att vården fungerar utan verksamhetsmässiga och administrativa hinder och oavsett geografiska avstånd. Det är självklart att vi delar den uppfattningen. Kommer då denna IT-strategi att bidra till att det blir bättre? Vikten av att kunna kommunicera gäller inte enbart medicinsk information utan IT är också ett effektivt sätt att förbättra resurshushållningen inom vården. IT används sedan länge för planering, styrning och uppföljning av vårdens verksamhet. Med hjälp av informationsteknik kan väntetider förkortas och verksamheter samordnas. Informationsteknik är också en förutsättning för den patientrörlighet som vi i den borgerliga alliansen vill se både här i Sverige och över landets gränser. Fru talman! För att kunna ge en bra vård måste landstingen oaktat nationella riktlinjer ha ett väl fungerande IT-system. Allians för Sverige har uttalat att det behövs ett nationellt system med användbara och tillgängliga kvalitetsjämförelser av hälso- och sjukvårdens prestationer, datoriserade patientjournaler och så kallade e-recept. Vi vet att det varje år satsas mellan 6 och 9 miljarder kronor på IT i vården. På tio år har vi sett att landstingen har satsat mellan 60 och 90 miljarder runtom i landet. Merkostnaden för att se till att systemen kan prata med varandra är i det perspektivet litet medan vinsterna är betydande. Fru talman! Vi vill se mer än denna IT-strategi. Vi vill också se en finansiering och en tidsplan för hur detta ska kunna genomföras - en tydlig organisation när det gäller användningen av IT i vården. Vi moderater har därför tillsammans med Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern lagt fram förslag på att satsa 50 miljoner på att förbättra vårdens IT-infrastruktur och för att finansiera utvecklingen av en nationell standard för informationsteknik i vården. Detta tillskott tillsammans med ytterligare 60 miljoner är viktiga förutsättningar för en bra sjukvårdspolitik och för att kunna utveckla de ersättningssystem där resurserna kan följa patienten. Fru talman! På sikt är nya moderna IT-system en viktig förutsättning för att utveckla sjukvården, följa upp kvaliteten och samverka kring patienten. Där har vi i den borgerliga alliansen många bra förslag.
Christer Winbäck (Fp)
Anf. 172 Christer Winbäck (Fp)
Fru talman! Jag och Folkpartiet står naturligtvis bakom samtliga reservationer som vi deltar i, men yrkar för tids vinnande bifall endast till reservation 1. Efter att ha jobbat i trafikutskottet i ett antal år nu, där vi jobbar med IT-frågor, kan jag kan konstatera att det är glädjande att se att IT-frågorna sprider sig även till andra utskott där de hör hemma och där man kan jobba med dem funktionsmässigt. Då kan man se hur de kan vara till nytta för olika saker på respektive område. Det gläder mig att regeringen har lagt fram en skrivelse för hur en nationell IT-strategi för vård och omsorg ska kunna gå framåt och implementeras. Där slår man fast att IT är ett av de viktigare verktygen för att förnya och utveckla vårdsektorn. Det är glädjande att regeringen äntligen kommer till skott med denna prioritering. Informationsteknologin inom vården är underutvecklad, som föregående talare nämnde. Det finns mycket att göra och det finns många vinster att göra. För egen del - jag som har arbetat inom detta fält i många år - har vi efterfrågat en nationell IT-strategi av det här slaget länge. Det har funnits olika frivilliga initiativ till samordning, men nationella dito har varit för få. Detta har efterfrågats i många år. Säkerhet för patienter, kvalitet och tillgänglighet är ledord vid utveckling av olika former av IT-stöd. Möjligheten att samverka mellan system och möjliggöra åtkomst till systemen oberoende av var de finns är också oerhört viktigt. Det handlar inte om ett system från samma producent utan det handlar om att ha gemensamhet i standard, begrepp, termer och annat. För att klara av en IT-fiering av vården krävs lagändringar. Men det krävs framför allt gemensamma informationsstrukturer. Det är viktigt att man ställer krav på de system som landstingen upphandlar så att man får gemensamheten i standarder och ser till att man får möjligheter till utbyte mellan systemen på ett sätt som är bra för vården. Produktionsstöd är en av de viktigare sakerna för vården, som jag har nämnt alldeles nyss. Men det är också viktigt för att klara forskning och utveckling av framtida vård. Utan gemensamhet och möjligheter att söka bakåt i historik, behandlingar och annat kan man inte få en feedback in i forskning och utveckling för att få bättre läkemedel, bättre vård och så vidare för patienterna. Det är nödvändigt att detta är en sak som hålls högt vid byggandet av system. Det är också viktigt att dokumentationen med hjälp av sådana här system kan förbättras betydligt. Jag har själv jobbat i vården i många år. Många yrkesgrupper är skyldiga att dokumentera, men vi som har jobbat i vården vet att det görs alltför lite och alltför sällan. Dessutom blir det många gånger så att man för journaler för olika yrkesgrupper på olika sätt. Man får inte alltid samlade patientjournaler, vilket också är av ondo för patienten. Sjuksköterskorna gör sina anteckningar, paramedicinarna gör sina, kuratorsjournalen kommer ingen annan åt och så vidare. Det är också angeläget att kvalitetsregister av olika slag ska kunna användas på olika sätt tillsammans med patientjournalerna för att också där kunna ge feedback tillbaka. Så kan man också få en ytterligare utveckling av vårdens möjligheter. Det behövs också morötter och piska. Föregående talare nämnde det här med finansiering och behovet av att tillskjuta resurser för att kunna finansiera utvecklingen av en nationell standard. En renodlat statlig finansiering är inte aktuell, men det behövs en tydligare strategi för finansieringen än de resonemang som nu föreligger. Gemensamhet i branschråd är också intressant att diskutera. Det finns i dag olika aktörer som försöker samarbeta för att skapa gemensamma strukturer, men det behövs mer av detta. Vi hade tidigare sådana som jobbar med IT i vården - Spri, som tyvärr inte finns kvar, och HSA. Carelink har jobbat ett tag tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, men vi saknar ett större helhetsgrepp på de här frågorna. Fru talman! Någonting som jag, som har jobbat med det här länge, har engagerat mig mycket i när det gäller IT i vården är säkerhet och integritet för patienterna. Tyvärr är det ofta så att man slåss på två plan. Det gäller dels patientens integritet, dels vårdgivarnas behov av att få så mycket information som möjligt för att kunna ge en säker vård. Någonstans däremellan finns det som kanske är det rimliga. Det är viktigt att konstatera att IT skapar nya förutsättningar, men det är också viktigt att vi får avgränsningar och tillsyn av teknikens användning. Vi frågar oss om enkelheten i att hantera tillgängligheten kan innebära att andra myndigheter steg för steg får större tillgång till uppgifter av integritetskänslig karaktär. Det är inte bra. Vi tror att det går att förena kravet på personlig integritet med behovet av nödvändig information för en god och säker vård. Det är viktigt att detta finns med som en ledstjärna. Sammanfattningsvis präglas regeringens skrivelse av ett framtidsperspektiv, men tyvärr av få skarpa förslag. Det finns visioner, men det finns också sådant som Sjukvårds-Sverige och IT-branschen redan - om än splittrat - har arbetat med sedan länge. Det är en god ambition att samordna regelverk och nationella standarder men det ska alltid ske med den enskilda patientens intresse i fokus. Vi hoppas nu att regeringen ser till att det leder till en fortsättning så att vi inte behöver vänta i ytterligare tio år på denna fortsättning.
Chatrine Pålsson (Kd)
Anf. 173 Chatrine Pålsson (Kd)
Fru talman! Kära vänner som har kommit hit till kammaren för att lyssna på mig! IT har revolutionerat många områden i samhället på ganska få år. Jag tycker att det är synd att det inte har gått lika fort i vården eftersom det finns så enormt mycket vinster att göra när det gäller vården och att kommunicera. Fru talman! Ibland när det kommer nya system finns det risk att man sväljer allt med hull och hår utan att tänka sig för. Men i det här fallet tycker jag att det är en brist att man inte har kunnat hitta vägar så att vi kan kommunicera med varandra. Det finns många system ute i vården där man kan kommunicera på ett visst område utan att bli återkopplade till varandra. Under lång tid har det pågått ett utvecklingsarbete för att förbättra och samordna IT-stödet inom hälso- och sjukvården. Carelink, som flera har talat om här, har försökt få en samordning. Men det har inte hjälpt. Det är fullt tekniskt möjligt att inrätta ett nationellt system med användbara och tillgängliga kvalitetsjämförelser av hälso- och sjukvårdens prestationer, datoriserade patientjournaler och så kallade e-recept. Men för detta fordras det ett tydligare nationellt krav på landsting och regioner samt långsiktigare investeringar för att bygga ut och samordna register och IT-system inom sjukvården. Fru talman! Jag använder mig ibland av olika jämförelser, för då blir det lite lättare att förstå. Jag tänker mig då följande. När vi här i Sverige bygger räls till våra tåg måste det finnas ett nationellt system för att se till att det finns räls. Sedan kan man köpa tåg och frakta på den här rälsen. Men då är både kommuner och landsting för små - man kan inte tro att var och en ska kunna bygga sin räls. Det känns som att det ungefär likadant när det gäller IT. Vi måste ha nationella krav på att en ordentlig räls byggs för att man sedan ska kunna kommunicera. Fru talman! Jag tänkte yrka bifall till reservation nr 2 om IT ur ett patientperspektiv. Men självklart står Kristdemokraterna bakom de övriga reservationer som vi har undertecknat. Patientsäkerheten tycker jag är den kanske viktigaste frågan. Varje år dör många människor. Kanske skulle man ha kunnat vidta förebyggande åtgärder och undvika dödsfallet genom att ha bättre kommunikationsmedel. Åtminstone säger professionen det. Om det till exempel finns en gemensam patientjournal är risken för fel betydligt mindre. Precis som Christer sade måste vi se till att den personliga integriteten hålls högt. Men samtidigt, fru talman, kan man som patient ta reda på väldigt mycket om kvalitet, om tillgänglighet och om olika sjukdomar ifall man har tillgång till den här kommunicerade IT-tekniken. Därför känns det som att det också för patienternas bästa skulle vara oerhört värdefullt om vi nu kunde fortsätta lite snabbare än vad regeringen har föreslagit och komma till rätta med problemen. Fru talman! Jag vill också nämna några ord om den grupp människor där många inte kan informationsteknik. För många äldre är nämligen kommunikationen mellan teknik och människa svårförståelig, men ingen är för gammal för att lära sig detta. Äldre människor kan faktiskt, om de får möjlighet och kunskap, lära sig systemet och ha mycket nytta av det. Jag anser, fru talman, att om man inte öppnar för att även äldre ska få lära sig informationstekniken är det en form av åldersdiskriminering. Detta känns viktigt, och det tar vi upp i reservation 4. Jag vill också påminna om att det underlättar väldigt mycket om man har direktiv, etablerade standarder och gemensamma gränssnitt. I det sammanhanget kan vi få tydligare direktiv från regeringen - direktiv som till exempel gäller hur programvara baserad på öppna standarder ska användas inom offentliga myndigheter. Brist på tydliga direktiv finns det också vad gäller uppbyggnaden av en gemensam informationsstruktur och gemensamma gränssnitt utifrån etablerade standarder hos offentliga myndigheter.
Kenneth Johansson (C)
Anf. 174 Kenneth Johansson (C)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 5 men står självfallet bakom övriga reservationer där Centerpartiet finns med. En bättre användning av IT i vården och omsorgen rymmer stora möjligheter. Centerpartiet har under en följd av år kämpat för att visionen om ett nationellt hälsonät ska förverkligas. Vi har gjort det i motioner, i rapporter och i budgetsammanhang - så även för innevarande år. Dessutom har vi tillsammans med övriga partier i alliansen enats om åtgärder för att bland annat skapa öppna kvalitetsregister och en bättre elektronisk journalföring. Det har gått alldeles för sakta att få fram IT-strategin för vård och omsorg. Anledningen till att vi nu äntligen har en proposition att behandla är främst den överenskommelse mellan EU:s medlemsländer som träffades i april 2004 om att en IT-strategi ska finnas i de olika medlemsländerna senast i december 2005. Nu finns den här, och som en början är resultatet enligt vår uppfattning riktigt hyfsat. Såvitt jag erfarit står vi oss väl vid en internationell jämförelse. Det är bra att ett arbete pågår i samarbete med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och med apotek och andra aktörer. Nu kommer nästa steg. Jag vill särskilt betona hur viktigt det är med ett förankringsarbete, med en delaktighet och med att detta når ut riktigt långt lokalt - ut på fältet - samt att det rör både vård och omsorg och därmed både landsting och kommuner. Patientnyttan är det viktigaste i en förlängning vad gäller IT-strategin. Det handlar om att nationellt ha tillgång och information för att stödja vårdprocesser och vårdkedjor, om att stärka den enskilde patienten, om att ha tillgång till vård oavsett var man befinner sig, om att öka tillgängligheten och om att kunna boka tid och kunna ha mejlkontakt. Det finns stora möjligheter till utveckling om vi får ett fungerande IT-system i vården. I Dalarna har det gjorts en undersökning av attityden till IT. Av de 3 000 användare inom vården som svarade säger 71 % att IT underlättar arbetet. Det tycker jag är ett bra resultat. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi tar fasta på vad vårdpersonalen säger och på dess attityder och inställning för att vi fortsatt ska kunna utveckla IT-användningen i vården. Jag och Centerpartiet är ivriga. I reservation 3 pekar vi på att ett väl fungerande IT-stöd kan ha stor betydelse för att mobilisera individernas intresse och möjligheter att förebygga när det gäller hälsoproblem. I höstas presenterade vi en idé om ett individuellt elektroniskt hälsopass - en personlig hemsida. Här finns lämpliga journaluppgifter samt möjligheter att kontakta och att kommunicera med sina vårdgivare. Det kommer, är det svar jag hittills fått. Trots att strategin betonar vikten av tillgången till hälso- och kvalitetsinformation för både patienter och vårdansvariga saknas det handfasta förslag om att öppna kvalitetsregistren samt länka dem till IT-strukturen. Det kommer, är det svar jag brukar få. Fru talman! Nu krävs det enligt vår uppfattning att vi ökar tempot och att vi går från ord till handling. Lagar och förordningar måste anpassas. Vad gör bästa och största möjliga nytta? Vi vill se en tidsplan, en finansiering och en tydlig organisation när det gäller användningen av IT i vården. Hur utvecklar vi en nationell standard för IT i vården och omsorgen? Det kommer, är det svar jag brukar få. Den årliga kostnaden för IT i vården uppgår i dag, enligt uppgift, till ca 4-5 miljarder kronor, och då är inte kommunerna inräknade. Det är stora belopp, och det är viktigt att de används rätt. Ett ambitiöst förverkligande av IT-strategin förutsätter investeringar som kan uppgå till mångmiljardbelopp. En renodlad statlig finansiering kan knappast vara aktuell. Vi vill se en tydligare strategi för finansieringen; hur resurser till detta gemensamma projekt kan mobiliseras. Centerpartiet, med stöd av övriga allianspartier, för fram att det också behövs aktörer och finansiärer utanför det allmänna. Till exempel kan en PPP-lösning, Private Public Partnership , vara en lösning. Vi har inte kommit till den typen av frågeställningar än, brukar vara det svar som man får. Fru talman! Sammanfattningsvis: Äntligen finns IT-strategin för beslut. Den ger en hyfsad grund, men mycket återstår. Jag och Centerpartiet vill medverka till att öka tempot i genomförandearbetet - för patientens och för den enskilda människans skull.
Conny Öhman (S)
Anf. 175 Conny Öhman (S)
Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och samtidigt yrka avslag på de reservationer som det har yrkats bifall till under debatten. Sedan lång tid används självfallet IT i sjukvården, men vi kan konstatera att användningen varierar mycket inom olika sektorer inom vården. Ett problem är, som redan antytts i debatten, att många av vårdens IT-system inte kan kommunicera med varandra. Ja, det finns till och med exempel på att man inom samma landsting inte kan kommunicera med varandra. Ett givet användningsområde för IT i vården är elektroniska recept. När den möjligheten infördes kunde vi se och konstatera att det tog väldigt olika lång tid innan de olika landstingen klarade av detta med elektroniska recept. Tusen blommor har blommat när det gäller IT i sjukvården skulle man kunna säga. Elektroniska patientjournaler är ett givet användningsområde. Och den som med egna ögon har sett ett journalarkiv i svensk hälso- och sjukvård inser självfallet att IT är ett enormt hjälpmedel för att hålla reda på alla dessa uppgifter som finns om oss patienter. Behovet av en nationell IT-struktur för vård och omsorg är således alldeles givet. I skrivelsen redogörs för den grundsyn, plattform, eller vad man ska kalla det, som nu kommer att gälla för det fortsatta arbetet. Man kan säga att det i princip är tre olika grupperingar som kommer att ha nytta av detta. Först och främst är det självfallet medborgarna och patienterna som i en framtid kommer att få möjlighet att boka tid för sina besök med mera. Dock ska vi kanske påminna oss om att vi under ganska lång tid kommer att ha grupper i det svenska samhället som inte kommer att ha tillgång till IT, och de måste självfallet också få en bra service. För personalen i vården är det givet att detta är och kommer i än större utsträckning att vara ett mycket bra hjälpmedel för att effektivisera arbetet och för att kunna garantera patientsäkerheten. För dem som är ansvariga för vården kommer ett utvecklat IT-stöd att vara en oerhört stor tillgång för att kunna följa upp vårdens kvalitet, för verksamhetsstyrning och för resursfördelning inom vården. Ett modernt IT-system i vården kräver effektiva säkerhetslösningar, att man har system för uppföljning av vårdkvalitet, för uppföljning av tillgänglighet och för stöd för verksamhetsuppföljning. Regeringens skrivelse lägger nu en plattform, en gemensam grundsyn, för det fortsatta utvecklingsarbetet. En given styrka är att den här plattformen, grundsynen, har utarbetats i samverkan mellan stat, kommuner, landsting, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket med flera. Det är alltså ett arbete som har framtagits på ett helt annat sätt än det som framskymtar i några skrivningar i reservationerna, där man pratar om statliga direktiv som ett arbetsredskap i det här sammanhanget. Jag tror att den form som handlar om samverkan mellan de inblandade parterna är att föredra. Men det här är det första steget. Det krävs självfallet vidare arbete, och det krävs flera etapper. Det krävs en andra etapp där man diskuterar omfattning, finansiering, beslutsformer, eventuella statliga stimulansmedel och genomförandeprocessen efter det att den här strukturen är lagd. Jag utgår från att det arbetet kommer att bedrivas i samverkan och med högsta möjliga hastighet. Jag kan konstatera, efter att ha lyssnat på de fyra så kallade allianspartierna här, att i sak finns det inga invändningar mot det som står i texten. De säger tvärtom att de tycker att detta är en hygglig skrivelse, om jag kommer ihåg ordanvändningen rätt. Det som de diskuterar i sina reservationer är i princip det som är andra etappen i det här arbetet, och andra etappen är ju den som man är mitt uppe i nu och som ska slutföras så småningom. Vi vet att en skrivelse också om den andra etappen kommer så småningom. En viktig pusselbit i allt detta arbete är det jobb som Patientdatautredningen gör just nu. Det kommer att bli kniviga frågeställningar efter det att utredningen har lagt fram sitt betänkande. Det är jag själv ganska övertygad om, därför att som någon redan sagt är det en avvägning mellan riskerna med att registrera saker och ting, att uppgifter hamnar fel i obehöriga händer, och det självklara, nämligen att ett bra IT-system är en tillgång för att utveckla svensk hälso- och sjukvård. När Patientdatautredningen kommer och när förslagen efter remissbehandling kommer till riksdagen kommer riksdagen självfallet att få diskutera de här frågorna. Det kommer att kräva en kanske ännu mer seriös hantering än just den plattform och den strategi som vi diskuterar i dag. Jag yrkar bifall till denna skrivelse.
Chatrine Pålsson (Kd)
Anf. 176 Chatrine Pålsson (Kd)
Fru talman! Jag vill använda min replik till att instämma i Conny Öhmans avslutning på anförandet, att det här i fortsättningen ska gå med högsta möjliga hastighet. Sedan vill jag tacka Conny Öhman för alla härliga och roliga debatter vi har haft under många år. Som av en händelse har vi förstått att det är Conny Öhmans sista debatt här i riksdagen, åtminstone som vi vet nu. Jag tycker att det finns all anledning att säga ett stort tack till Conny som alltid har varit väl påläst. Vi har inte alltid haft samma åsikter. Conny kommer från landstingsvärlden precis som jag. Det känns oerhört roligt att också kunna tacka en så kallad motståndare för allt roligt som vi har haft. Jag hoppas att vi ska kunna kommunicera via IT även när du har slutat här. Då behöver du faktiskt bara svara på de mejl som du vill. Men jag är helt säker på att vi kommer att behöva kommunicera och använda varandras erfarenheter även efter det att Conny Öhman nu frivilligt lämnar riksdagen. Tack så jättemycket, Conny, för många härliga debatter!
Conny Öhman (S)
Anf. 177 Conny Öhman (S)
Fru talman! Jag blir nästan tagen. Tack för de vänliga orden, Chatrine. Du sade att du ville instämma i det sista jag sade. Du får gärna instämma i allt jag säger, men det kanske är att begära för mycket. Det är sant, detta är alldeles säkert min sista debatt. Jag blev sjukvårdspolitiker som nyinvald i Östergötlands läns landsting 1976. Efter 30 år som sjukvårdspolitiker tycker jag att det är dags att sätta punkt. Jag kanske kommer tillbaks som pensionärspolitiker eller i något annat sammanhang. Vi får se.
Chatrine Pålsson (Kd)
Anf. 178 Chatrine Pålsson (Kd)
Fru talman! Jag säger bara: Allt gott till dig, Conny.
Anne Marie Brodén (M)
Anf. 179 Anne Marie Brodén (M)
Fru talman! Jag får väl instämma och säga ett stort tack till Conny för de debatter som vi har haft, även om de inte har varit så många eftersom det är min första period här i riksdagen. Vi har ju också gemensamma diskussioner när det gäller landstingen. Jag är ändå lite bekymrad för just det här tempot. Kommer detta att innebära att vi kommer att se att det blir verklighet av alla dessa vackra ord? Det är nämligen en bra IT-strategi. Jag har läst den från pärm till pärm, och jag kan hålla med om att det är väldigt mycket i den här plattformen som vi alla berömmer, även om det har tagit tid innan den kom så här långt. Men nu kommer nästa steg - nästa etapp. Conny Öhman säger att det ska gå fort, men min fråga kanske då kommer att handla om tålamod till slut: Hur lång tid är det när det går fort i riksdagen?
Conny Öhman (S)
Anf. 180 Conny Öhman (S)
Fru talman! Ja, det varierar ju, höll jag på att säga! Är det fråga om grundlagsfrågor tar det ju årtionden. När det gäller sjukvårdsfrågor är min förhoppning att det går fortare än så. Arbetet är upplagt på det sättet att det sker i samverkan mellan staten och berörda parter, och det är klart: Det förutsätter att alla parter drar sitt strå till stacken för att det ska gå så fort som möjligt. Jag är i alla fall ganska övertygad om att i den mån det ankommer på staten är staten väldigt angelägen om att det ska bli högsta möjliga tempo i detta arbete.
Anne Marie Brodén (M)
Anf. 181 Anne Marie Brodén (M)
Fru talman! Ja, det gäller ju både tempo och pengar - ekonomin i detta. Vi vet att det kostar en hel del att göra de här satsningarna. Någon typ av medel måste också regeringspartiet och vänsterkartellen ta fram i den fortsatta satsningen. Vad sätter du för summa på den här satsningen, som ni eventuellt kommer att göra?
Conny Öhman (S)
Anf. 182 Conny Öhman (S)
Fru talman! Det är det som ligger i etapp nr 2 att diskutera. Vi brukar inte från socialdemokratiskt håll börja med att sätta ut en summa, utan vi brukar först analysera problematiken och räkna på vad det kostar och sedan ta en diskussion om hur vi fördelar kostnaderna. Det är socialdemokratisk arbetsmetodik - kanske lite tråkig och grå, men det är enligt mitt sätt att se den mest framkomliga vägen om man ska jobba i samverkan med andra parter. Ska man jobba enligt direktiv så kanske man kan jobba på ett annat sätt.
Christer Winbäck (Fp)
Anf. 183 Christer Winbäck (Fp)
Fru talman! Tack, Conny Öhman, för goda ord från talarstolen! Men när det gäller det här med samverkan är det väldigt viktigt att ta till sig att även vi i oppositionen kan ha goda saker att ge i den samverkan, vilket vi också försöker göra i en del av våra reservationer. Conny Öhman förvånades över att det till och med fanns landsting som saknade kommunikation mellan sina patientjournaler inom samma landsting. Jag vet sjukhus där man inte kan kommunicera inom sjukhuset. Jag vet kliniker där man inte kommunicerar därför att man har olika system på kliniken. Det beror på att systemen har byggts upp efter helt olika behov när de en gång har tagits fram. Att de inte kan kommunicera med varandra beror på att vi saknar och i många år har saknat någon form av nationell strategi vad gäller begrepp och termer, vilket jag i mitt anförande försökte belysa något. Jag tror att det är väldigt viktigt att de saker som vi i många år har frågat efter faktiskt kommer och kommer fort. Ju längre det dröjer, desto mer hinner vi få av de här disparata delarna av patientjournaler, och det är inte bra. Det är ingen av oss, varken Conny Öhman eller jag, som vill ha det så. I reservationerna försöker vi peka på några punkter som vi tror är viktiga att ta med sig i det fortsatta arbetet. Jag ska inte gå in på dem just nu - jag kanske gör det nästa replikskifte - men jag tror att det nog är en god idé att ta till sig det som sägs i reservationerna för att få den samverkan som Conny Öhman säger sig vilja ha.
Conny Öhman (S)
Anf. 184 Conny Öhman (S)
Fru talman! Jag känner självfallet också till att det internt på vissa sjukhus finns problem med kommunikationen, och det är ju än värre än när det inte går att kommunicera inom ett enskilt landsting. Ingetdera är bra. Jag kan konstatera att både borgerligt styrda landsting och socialdemokratiskt styrda landsting har varit så att säga delaktiga i att situationen ser ut som den gör, så skuldbördan för detta är delad, helt klart. För mig är IT i vården ingen politisk stridsfråga, utan jag tycker för min del att alla intressenter här har ett gemensamt ansvar för att få fram bästa möjliga lösning. IT är ett redskap för att utveckla vården och utveckla servicen till patienterna - egentligen är det inte mycket mer än så - men självfallet är det en styrka om vi kan ha, som jag efter den här debatten uppfattar att vi har, en gemensam syn på den plattform som ligger här. Det är en styrka för det framtida jobbet med IT-utveckling inom vården, som jag ser det.
Christer Winbäck (Fp)
Anf. 185 Christer Winbäck (Fp)
Fru talman! Den reflexion som jag gjorde nyss var inte menad att lägga skuld på något landsting eller annat. Ska här läggas skuld så hamnar den i så fall lite högre upp. Att alla de här systemen har fyllt ett behov när de har införts, och de fyller också ett behov i dag, nämligen att vara produktionsstöd. Det kan gälla diabetesjournaler, hjärtjournaler, allmänna patientjournaler på data med mera. Var och en har fyllt sitt behov. Anledningen till att de har blivit olika i sin systemstruktur, framför allt när det gäller begrepp och termer, är att vi har saknat det övergripande stöd som det finns behov av. Jag vet att Spri höll på för många år sedan med begrepp och termer, och man kom en bit på vägen, men det blev liksom aldrig klart. Vi står fortfarande där i dag och saknar en del av de gemensamma strukturerna även när det gäller informationsteknik och en del annan teknik. Jag tror att det är viktigt - där tror jag att vi är överens - att de här sakerna måste skyndas på. Vi kan klaga över att det har tagit lång tid, men nu gäller det att se härifrån och framåt. Nu går vi i så rask takt som möjligt framåt. Vad krävs då för detta? Det är en del av det som vi pekar på i våra reservationer. Vi behöver både morot och piska för att komma dit, och vi tror att det är viktigt att försöka hitta former så att tempot blir betydligt raskare än vad det har varit hittills. Det är inte så att man på något sätt ska förbjuda eller tycka att det är fel att de system som har införts i sjukvården har införts. Felet har varit att man då inte har haft förutsättningar att få likhet i termer och begrepp, informationsstruktur och liknande. Det är bland annat det vi eftersträvar. Sedan finns det också många andra goda saker i reservationerna som vi tycker att vi vill peka på för att få denna samverkan för framtiden och göra det bästa möjliga för patienterna med hjälp av IT.
Conny Öhman (S)
Anf. 186 Conny Öhman (S)
Fru talman! Jag är heller inte ute efter att fördela någon skuld. Jag konstaterade bara att utvecklingen fram till i dag har varit som den har varit. Jag tror att det den här skrivelsen handlar om, nämligen att försöka att jobba i samverkan, oavsett om det är fråga om staten eller kommuner och landsting, är rätt infallsvinkel på det här problemet. Det jag är lite rädd för är att ni i era reservationer talar om statliga direktiv på det här området. Det måste till en finansiering där båda parter är med, som jag ser det, och då måste man jobba tillsammans med att utveckla det här jobbet. Ordet "direktiv" är för mig kanske inte det rätta ordet i det sammanhanget. Ni använder det tyvärr ganska ofta i era reservationer. Jag ser detta som ett gemensamt arbete där man jobbar fram en samsyn och där man gör jobbet gemensamt.
Elina Linna (V)
Anf. 187 Elina Linna (V)
Fru talman! Jag ska börja med att instämma med kamraterna i socialutskottet och tacka Conny Öhman för gott samarbete under den mandatperiod då jag har haft förmånen att samarbeta med Conny Öhman. Fru talman! IT-strategi för hälso- och sjukvården har varit ett område som Vänsterpartiet drivit sedan förra mandatperioden. Vi har pekat på vikten av ett enhetligt och kompatibelt system. Användarvänlighet och funktionssäkerhet är det viktigaste för oss. Sverige består av både storstad, småstad, glesbygd och landsbygd, och alla har rätt till en god hälso- och sjukvård. Bra IT-system kan överbrygga avstånd när de fungerar optimalt. Som exempel kan nämnas telemedicin, kompetensspridning via IT-konferenser och dokumentation. Men IT-strategin får inte bli exkluderande. Vård och omsorg handlar om kontakt och kommunikation mellan människor. Alla kan inte, vill inte eller tål inte elektroniska hjälpmedel och kommunikationer. Vi vill inte heller se en utveckling där personal på äldreboende ersätts av larmsystem. Vi vill se larmsystem och teknik som i stället ger mer utrymme för personliga relationer och underlättar vården. Att ersätta människor med teknik underlättar inte utan skapar osäkerhet och otrygghet. Därför är det viktigt att personer med vårdkompetens finns med när dessa system utformas. Vi har noterat att den nationella IT-gruppen tyvärr bekräftar gamla könsmönster. Hälso- och sjukvården, som domineras av kvinnor i den vårdande delen, domineras av män i den tekniska delen. Vi kan konstatera att det i den nationella ledningsgruppen för IT i vård och omsorg sitter åtta män och fem kvinnor. Bland annat företräds Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting av enbart män. Det är ett observandum som regeringen bör ta ansvar för och kan ta ansvar för. Fru talman! Avreglerade marknader och köp-sälj-system är inte en nationell IT-strategi för sjukvårdens bästa. Vi i Vänsterpartiet besökte Nordnorge under förra mandatperioden och imponerades där av en välutvecklad telemedicin. Samtidigt kunde vi konstatera att till exempel Svalbards sjukhus inte kunde använda den förträffliga telemedicinska utrustningen på grund av att företaget Telenor ville ha 100 000 kr i månaden för att sjukhuset skulle få använda kabeln. En sådan situation vill inte vi ha i Sverige. IT i vården ska utgå från behov och, för att använda en klyscha, utgå från patienterna. Bokningssystem och dylikt får inte bli en möjlighet endast genom datateknik. Vi kan inte förutsätta att alla har tillgång till datorer eller vill använda dem. Pratar vi om kommunikation måste behovet och syftet styra och inte teknikintresset. Och låt inte detta bli männens domän och gräddfil i vården! Vi emotser också att den nationella IT-strategigruppen kommer att arbeta med det tillkännagivande om Pion som socialutskottet har gett.
Christer Winbäck (Fp)
Anf. 188 Christer Winbäck (Fp)
Fru talman! Jag vill börja med att hålla med Elina Linna. Det är väldigt viktigt att IT i vården inte används för att ta bort kontakten mellan vårdgivare och patient. Det är otroligt viktigt att människor vårdar människor; där håller jag helt med. Tanken är ju att detta ska kunna ge möjligheter att få resurser över till att kunna vårda människor på ett bättre sätt. Däremot finns det naturligtvis människor som på olika sätt kan vara hjälpta av att ha direktkontakt med vårdgivare med hjälp av IT. Det kan vara vård i hemmet där man via uppkoppling kan berätta - om man är klar och redig och klarar av att hantera utrustningen - för sin distriktssköterska eller distriktsläkare vad man lider av. Det finns också en del andra sådana försök som görs. Det är dock viktigt, det håller jag med om, att det måste vara personer som vill och kan hantera detta. Jag var dock tvungen att bara ställa en fråga. Elina Linna sade alldeles nyss angående Norge att Telenor tog betalt för att dra fram en kabel till ett sjukhus, och detta ville Vänsterpartiet inte på något sätt vara delaktiga i. Menar Elina Linna att man inte ska ta betalt för tjänster? Jag förstod inte riktigt det där. Jag vill gärna få det utvecklat.
Elina Linna (V)
Anf. 189 Elina Linna (V)
Fru talman! Att Telenor tog betalt för att dra fram en kabel vet jag ingenting om. Det handlade om att Telenor vill ha 100 000 kr i månaden om sjukhuset använder kabeln. Det finns en fin fiberkabel som är dragen, men Telenor vill ha 100 000 kr i månaden för det. Detta har inte sjukhuset på Svalbard budget för. Det är naturligtvis en komplikation för sjukhuset och för dess möjligheter att använda det här fina systemet. Detta måste förebyggas redan från början genom att det också finns finansiering för det här.
Christer Winbäck (Fp)
Anf. 190 Christer Winbäck (Fp)
Fru talman! Naturligtvis är det så att det man beställer och vill ha får man betala för, och då är det viktigt att det finns finansiering för det. Nu kan inte jag hur det ser ut längst däruppe i Norge. Naturligtvis finns det dock olika alternativ att kommunicera med, och det finns också olika företag som kan slåss och bjuda om att få erbjuda en datakommunikation till sjukhuset. Men det är klart att det måste vara på rimliga villkor. Jag ville bara höra om ni över huvud taget var helt emot detta att man kunde ta betalt för tjänster och liknande. Så var det alltså inte, utan det gällde en viss kabel här. Okej, jag är nöjd med det svaret. Jag vill också tillägga en sak - jag har faktiskt drygt en minut kvar. Elina Linna sade alldeles nyss att det är viktigt att IT inte blir en mansdomän, så att säga, att bara män jobbar med IT-frågor. Det tycker jag är oerhört viktigt, och det tror jag nog att alla här i kammaren bejakar. Jag kan bara ta ett exempel från min egen verksamhet - jag har jobbat i många år med IT - där vi faktiskt har haft mer än hälften kvinnor av dem som har deltagit, i både ledande och producerande funktioner. Det har varit väldigt stimulerande och givande. Jag tror att det är väldigt viktigt att få både kvinnors och mäns perspektiv på vården. Eftersom det är kvinnor som till allra största delen arbetar i vården är det viktigt att de också får ett stort inflytande på hur dessa system kommer att fungera. De ska ju många gånger använda dem.
Elina Linna (V)
Anf. 191 Elina Linna (V)
Fru talman! Då är vi helt överens om att IT inte ska bli en gräddfil för män.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-05-18
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 3, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Nationell styrning av IT i vården

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:So31 yrkande 1 och 2005/06:So33 yrkandena 2-5.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1280016
    m04708
    fp14007
    kd02904
    v23005
    c01804
    mp13004
    -1001
    Totalt166134049
    Ledamöternas röster
  2. IT ur ett patientperspektiv

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:So31 yrkande 2, 2005/06:So32 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:So34 yrkande 2.
    • Reservation 2 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1280016
    m04708
    fp04107
    kd02904
    v23005
    c01804
    mp13004
    -1001
    Totalt165135049
    Ledamöternas röster
  3. IT i det förebyggande hälsoarbetet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2005/06:So34 yrkande 1.
    • Reservation 3 (c)
  4. IT-utbildning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2005/06:So33 yrkande 6.
    • Reservation 4 (m, c, fp, kd)
  5. Finansiering av den nationella IT-strategin

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:So31 yrkande 3, 2005/06:So33 yrkande 1 och 2005/06:So34 yrkandena 3 och 4.
    • Reservation 5 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1280016
    m04609
    fp04107
    kd02904
    v23005
    c01804
    mp13004
    -1001
    Totalt165134050
    Ledamöternas röster
  6. Regeringens skrivelse

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2005/06:139 till handlingarna.