Sök

Vägverkets enhet Vägverket Produktion ombildas till ett statligt helägt aktiebolag. Bolaget ska syssla med entreprenader, service och uthyrning inom trafik-, mark-, bygg-, och anläggningsområdet. Även Vägverkets enhet Vägverket Konsult och Banverkets enhet Banverket Projektering ombildas till ett statligt helägt aktiebolag. Det nybildade bolaget ska arbeta med konsultverksamhet, huvudsakligen inom området trafik och transporter. Bolagiseringarna beräknas kunna genomföras tidigast den 1 januari 2009. De aktuella verksamheterna drivs redan under bolagslika former och i stora delar i konkurrens. Riksdagen anser att en bolagisering skapar förutsättningar för bättre konkurrens och effektivare nyttjande av resurser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

30, 60 minuter

Justering

2008-11-13

Datum

2008-11-18

Debatt

2008-11-27

Beslut

2008-11-27

Nya skatteregler som ska lätta på den administrativa bördan för företagen träder i kraft den 1 januari 2009. Reglerna innebär bland annat följande: Ett företag får göra skatteavdrag när det sätter av pengar till en periodiseringsfond. Efter ett antal år måste företaget ta upp avdraget till beskattning. Om företaget gjort flera sådana avdrag ska det enligt de nya reglerna ta upp avdragen i en bestämd ordning. Det blir möjligt att lämna koncernbidrag till eller från nybildade bolag som förvärvats under året. Hanteringen av säkerheter i samband med skalbolagsdeklaration förenklas. En fysisk person, till exempel ett företag, som säljer en andel i ett skalbolag ska endast behöva ställa säkerhet när Skatteverket begär det. De så kallade 3:12-reglerna ändras så att årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid den tidpunkten. De nya reglerna ska tillämpas första gången vid 2010 års taxering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-11-11

Datum

2008-11-18

Debatt

2008-11-26

Beslut

2008-11-26

Europeiska rådet beslutade i juni att Bulgarien och Rumänien ska ansluta till skiljemannakonventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag som har en så kallad intressegemenskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införliva rådets beslut i svensk lag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-18

Debatt

2008-11-26

Beslut

2008-11-26

Anslaget för området migration kommer att bli ca 5,9 miljarder kronor 2009. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen inom utgiftsområdet migration. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och Migrationsverket. Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken som bland annat handlar om att inom ramen för den reglerade invandringen värna asylrätten, underlätta rörlighet över gränser, främja behovsstyrd arbetkraftsinvandring och fördjupa det europeiska samarbetet.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Justering

2008-11-13

Datum

2008-11-18

Debatt

2008-11-27

Beslut

2008-12-03

Hyresnämnden ska i fortsättningen kunna ge tillstånd till andrahandsuthyrning när en hyresgäst på grund av längre utlandsvistelse eller studier på annan ort vill hyra ut sin lägenhet. I dag kan den som har tagit ut en oskälig andrahandshyra bli återbetalningsskyldig upp till två år bakåt i tiden. Den tiden förkortas nu till ett år. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2008-11-13

Datum

2008-11-18

Debatt

2008-11-26

Beslut

2008-11-26

Riksdagen beslutade att godkänna EU:s Lissabonfördrag. 243 ledamöter röstade ja och 39 röstade nej. Riksdagen godkände också den överlåtelse av beslutanderätt till EU som följer av Lissabonfördraget, genom en ändring i Sveriges anslutningslag till EU. EU:s stats- och regeringschefer enades 2007 om ett nytt EU-fördrag, Lissabonfördraget. För att fördraget ska börja gälla måste det ratificeras i alla EU:s medlemsstater. Lissabonfördraget innebär bland annat nya beslutsregler i EU:s ministerråd, färre EU-kommissionärer och en fast ordförande för stats- och regeringschefernas EU-toppmöten. Riksdagen konstaterar att EU:s medlemsstater med Lissabonfördraget kan agera effektivare i gränsöverskridande frågor. Lissabonfördraget är, enligt riksdagen, bättre än nu gällande fördrag och stärker EU på viktiga områden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Beredning

2008-10-28

Justering

2008-11-13

Datum

2008-11-14

Debatt

2008-11-20

Beslut

2008-11-20

Riksdagen godkände ett rådsbeslut om Europol som innebär vissa ändringar av Europeiska polisbyråns, Europols, mandat och arbetsformer. Bland annat utvidgas mandatet till att omfatta alla former av allvarlig brottslighet som rör två eller flera medlemsstater. Det nuvarande kravet på att brottsligheten ska vara organiserad tas alltså bort. Ändringarna innebär också en öppnare reglering om vilka system för informationsbehandling som kan finnas i verksamheten. Nya bestämmelser om dataskydd införs. Bland annat stärks dataskyddet genom inrättandet av ett oberoende uppgiftsskyddsombud. Rådsbeslutet ersätter den nu gällande Europolkonventionen vilket innebär att det ordinaire förfarandet för att ändra rättsakter inom EU blir tillämpligt även på Europol.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2008-11-11

Datum

2008-11-12

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skjuta till totalt 34 703 miljoner kronor till statsbudgeten för 2008. Pengarna ska bland annat gå till följande: Vägverket och Banverket får 25 299 miljoner kronor extra för att amortera av lånen för väginvesteringar och järnvägsinvesteringar. 6 413 miljoner kronor ska finansiera ökade räntekostnader för statsskulden. 1 755 miljoner kronor går till att redan i år korrigerar anslaget för aktivitets- och sjukersättningar till följd av att personer ska erhålla ålderspensionsrätt för 93 % i stället för 80 % av antagandeinkomsten från 2008. Försäkringskassan får ytterligare 250 miljoner kronor för hantering av den reformerade sjukskrivningsprocessen och ändringarna i sjukersättningen. Riksdagen godkände också riksdagsstyrelsens förslag om att anslaget för riksdagens ledamöter och partier ska få användas för utgifter som gäller klimatkompensation för flygresor.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Justering

2008-11-11

Datum

2008-11-12

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-20

Riksdagen sa ja till regeringens budgetproposition för 2009. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under november-december fattar beslut om de olika anslagen. Beslutet innebär bland annat följande prioriteringar: Sänkta skatter på arbete i form av bland annat ett tredje steg i jobbskatteavdraget och sänkta arbetsgivaravgifter. Den allmänna förskolan utvidgas till att omfatta även treåringar. Satsningar på fortbildning av förskollärare och barnskötare . Det införs en barnomsorgspeng för ökad valfrihet. En skolsatsning på mer än en halv miljard kronor de kommande tre åren. Satsningen gäller matematik, teknik och naturvetenskap, kompetensutveckling för lärare och resurser för uppföljning och utvärdering. Lärlingsutbildningen inom gymnasieskolan utökas och kopplingen mellan arbetsliv och utbildning förstärks. Forskningen förstärks med 2,4 miljarder kronor 2009 och åren därefter förstärks forskningssatsningen ytterligare. Viktiga infrastrukturprojekt tidigareläggs för att bygga bort flaskhalsar, framför allt i vägnätet men även i järnvägsnätet. Satsningar på bland annat skolan, äldreomsorgen, sjukvården och psykiatrin ger tillsammans med sänkt arbetsgivaravgift kommunerna och landstingen cirka 20 miljarder mer under 2009-2011. Pensionärerna får sänkt skatt. Den så kallade skäliga nivån inom äldreförsörjningsstödet höjs liksom det särskilda bostadstillägget för pensionärer. Från 2010 satsas en miljard kronor per år på att ge patienterna ökad tillgänglighet till vård . • Om budgetpropositionen 2009

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Beredning

2008-10-21

Justering

2008-11-11

Datum

2008-11-12

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-19

Valfrihetssystem används sedan länge i ett antal kommuner och inom olika verksamheter. En ny lag om valfrihetssystem, LOV, ska göra reglerna tydligare och göra det lättare för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter. LOV innehåller regler för vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd- vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Valfrihetssystem kan användas på bland annat omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster. De kommuner och landsting som vill använda LOV måste annonsera löpande på en nationell webbplats för valfrihetssystem. Både privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Det är inte någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Den enskilde får i stället möjlighet att välja den leverantör som han eller hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. För personer som inte väljer ska det finnas ett ickevalsalternativ. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2009.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

41, 144 minuter

Justering

2008-11-11

Datum

2008-11-11

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-20

Lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler ändras den 1 januari 2009. Bakgrunden är behovet av att genomföra ett EU-direktiv om mänskliga vävnader och celler med mera.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-11-11

Datum

2008-11-11

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-20

Grunden för anslagsavräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter ändras från den 1 januari 2009. Det innebär att myndigheternas förvaltningsutgifter från och med budgetåret 2009 ska avräknas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig och inte längre det budgetår till vilket utgiften hänför sig. Undantaget är förvaltningsutgifter för universitet och högskolor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med tillägget att de nya bestämmelserna även ska gälla för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier ska dock undantas från bestämmelsen om kostnadsmässig anslagsavräkning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-05

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12

Antalet ledamöter från arbetsgivar- och arbetstagarsidan, så kallade intresseledamöter, ska halveras i diskrimineringsmål i Arbetsdomstolen. Tidigare avgjordes målen normalt med sju ledamöter, varav fyra intresseledamöter. Från den 1 januari 2009 ska domstolen i dessa mål bestå av fem ledamöter, varav två intresseledamöter. Därmed kan de inte få majoritet över domstolens tre övriga domare. Syftet är att domstolens opartiskhet inte ska kunna ifrågasättas. Om parterna i målet begär att Arbetsdomstolen ska ha en sammansättning med sju ledamöter får dock en sådan sammansättning användas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2008-10-28

Datum

2008-11-05

Debatt

2008-11-13

Beslut

2008-11-19

Nya regler infördes den 1 januari 2009 om byggherrens arbetsmiljöansvar under byggprocessen. Bland annat måste byggherren beakta arbetsmiljösynpunkter och utse en byggarbetsmiljösamordnare. Byggherren kan överlåta sina uppgifter och sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen till en självständig uppdragstagare. Arbetsmiljöverket kan om det finns särskilda skäl flytta ansvaret mellan uppdragstagaren och byggherren. Delvis andra regler ska gälla i konsumentförhållanden. Då ska uppdragstagaren och inte byggherren ha arbetsmiljöansvaret om inte annat har avtalats.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 64 minuter

Justering

2008-10-28

Datum

2008-11-05

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12

Försöken med villkorlig körkortsåterkallelse i kombination med alkolås ska få fortsätta till den 31 december 2010. Lagen reglerar den försöksverksamhet som bedrivs med alkolås för personer som gjort sig skyldiga till trafikbrott då de kört berusade. Försöksverksamheten ska få fortsätta fram till dess att frågan om ett permanent system är beredd.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-04

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12

Sverige ska tillträda FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen godkände också att Sverige tillträder ett fakultativt protokoll till konventionen som innebär att den som upplever sina rättigheter kränkta kan klaga till en övervakningskommitté. Tillträdet till konventionen och protokollet innebär inga ändringar i lagstiftningen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-04

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-13

Riksdagen begär att regeringen ska granska effekterna av de olika klimat- och energipolitiska styrmedlen för den internationellt konkurrensutsatta industrin. Granskningen bör inte bara handla om effekterna när det gäller elcertifikat och undantag från kvotplikten, utan även omfatta andra styrmedel, till exempel energibeskattning och utsläppsrätter. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny definiton av elintensiva industrier i lagen om elcertifikat. Definitionen styr vilka företag som kan få vara kvotpliktiga i elcertifikatssystemet och därmed undanta kostnaden för elcertifikat för den del av elen som används i tillverkningsprocessen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Justering

2008-10-28

Datum

2008-11-04

Debatt

2008-11-13

Beslut

2008-11-13

Riksdagen har beslutat om ändringar i ersättningssystemet för viss mervärdesskatt som gäller för kommuner och landsting. Idag har ersättning för moms som kommuner och landsting betalat kunnat utgå två gånger. För att förhindra dubbel kompensation ändras nu lagen så att ersättning bara kan betalas en gång. Förändringarna börjar gälla den 1 januari 2009 men tillämpas från och med 1 maj 2008.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-04

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12

Regeringen har lämnat en redovisning av AP-fondernas verksamhet under 2007. Regeringen redovisar dessutom en utvärdering av resultatet av fondernas strategiska beslut från start fram till 2007 samt en utvärdering av fondernas operativa förvaltning den senaste femårsperioden. Trots begynnande konjunkturnedgång och oro på finansmarknaderna gav AP-fonderna (exklusive Sjunde AP-fonden) ett sammanlagt resultat på 36,6 miljarder kronor under 2007. Regeringens utvärdering visar liksom förra året att Fjärde AP-fondens långsiktiga avkastning är betydligt svagare än övriga buffertfonders. Finansutskottet uppmanade förra året regeringen att intensifiera uppföljningen av vidtagna och planerade åtgärder för att förbättra lönsamheten i Fjärde AP-fonden samt att fortsätta den inledda förnyelsen av styrelsen. Regeringen har utsett både en ny ordförande och en ny vice ordförande i styrelsen. Utskottet kommer att särskilt noga följa utvecklingen och resultaten av styrelseförändringarna och åtgärdsprogrammen i Fjärde AP-fonden. Riksdagen avslutade ärendet utan ytterligare tillägg.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 59 minuter

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-04

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-20

Riksdagen beslutade om ett antal förändringar av och tillägg till de nuvarande reglerna om återkrav i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Enligt de nya reglerna, som börjar gälla den 2 mars 2009, ska ersättningstagare som inte i rätt tid återbetalar ett återkrävt belopp debiteras dröjsmålsränta enligt räntelagen. Det blir också bl.a. utökade möjligheter till avräkning av återkrävda belopp gentemot senare utbetalningar av arbetslöshetsersättning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 54 minuter

Justering

2008-10-28

Datum

2008-11-04

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12