Genomförande av det tredje penningtvättsdirektivet

Debatt om förslag 11 februari 2009

Protokoll från debatten

Anföranden: 18

Anf. 22 Margareta Persson (S)

Herr talman! I dag behandlar kammaren regeringens proposition 2008/09:70, Genomförande av det tredje penningtvättsdirektivet . Därmed ersätts den nuvarande penningtvättslagen med en ny lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorismen. Vi kan konstatera att det har tagit tid att komma till beslut, men nu är vi här, och det välkomnar vi. Bättre sent än aldrig, som man kan säga. Grov organiserad brottslighet är ett växande samhällsproblem, och det finns i dag en stark koppling mellan denna typ av brottslighet och ekonomisk brottslighet. Penningtvätt är en ofrånkomlig del i nästan all kriminell verksamhet. Svarta pengar måste bli vita för att brottsligheten ska vara lyckad. Därför är det viktigt att det finns skarpa regler som motverkar penningtvätt. Med den nya lagstiftningen, som bygger på ett direktiv från EU, skärps reglerna. Fler aktörer ska nu omfattas av reglerna. Ett riskbaserat förhållningssätt introduceras, och det ställs även mer detaljerade krav på information som aktörerna ska ta reda på om sina kunder. Därför välkomnar vi socialdemokrater den nya lagstiftningen. Det finns emellertid anledning att göra några påpekanden av betydelse när det gäller effektiviteten i lagstiftningen. Ett problem med lagstiftningen om penningtvätt är att endast en bråkdel av alla företag som i dag har rapporteringsplikt rapporterar misstanke om penningtvätt till finanspolisen. Det är till och med så att antalet rapporter om misstänkt penningtvätt eller terroristfinansiering till finanspolisen i dag minskar årligen sedan 2005. Vi anser bland annat mot denna bakgrund att det krävs åtgärder från regeringens sida för att följa upp effekterna av det nya regelverket samt för att se till att myndigheterna har de resurser och den teknik som behövs för ett effektivt arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorismen. Vi anser inte som majoriteten skriver i betänkandet att det är tillräckligt med kommissionens aviserade uppföljning av lagstiftningens effektivitet, utan ansvaret för effektiviteten vilar också på regeringen. Några av remissinstanserna har föreslagit att fler aktörer och verksamheter ska omfattas av lagstiftningen. Till detta har regeringen i propositionen hävdat att det fordrar ytterligare djupare analyser och skriver att den fortsatta utvecklingen på området får utvisa om även annan verksamhet ska omfattas av lagen. Också detta gör att regeringen bör följa upp lagstiftningens effektivitet för att kunna avgöra om ytterligare åtgärder behövs och ytterligare verksamheter ska omfattas av lagstiftningen. Vi menar att finanspolisen kan spela en viktig roll för att förbättra rapporteringen genom att genomföra riktade utbildningsinsatser till företag som omfattas av reglerna. Justitieutskottets majoritet menar att sådana utbildningsinsatser ska utföras av det samordningsorgan som ska inrättas inom Finansinspektionen, och det har vi socialdemokrater inget principiellt emot. Samtidigt kan jag konstatera att utbildningen enligt vad som beskrivs i propositionen inte tillhör samordningsorganens huvudsakliga uppgifter. Att få anmälningar när det finns misstanke om penningtvätt måste anses vara en prioriterad fråga. Därför krävs det tydlighet för hur regeringens arbete inom detta område ska organiseras. Denna tydlighet finns inte i dag, och det är naturligtvis inte bra för lagstiftningens effektivitet. Ett annat akut problem är resursfrågan. Finanspolisen måste förstärkas för att kunna hantera de anmälningar den får, inte minst eftersom dessa lär bli fler med det tredje penningtvättsdirektivet. Visst kan finanspolisens samverkan med Skatteverket förbättras. Därigenom kan vissa effektivitetsvinster nås. Men situationen för polisen ser oroväckande ut. Redan i år beräknas polisen dras med stora underskott på över 1 miljard. År 2011 är det prognostiserade samlade underskottet över 3 ½ miljard. Det handlar om enorma underskott. Som läget är nu körs polisens verksamhet på kredit under flera år framöver. Att lägga ytterligare uppgifter på våra myndigheter utan att extra resurser följer med känns därför ganska svårsmält. Det är till och med så illa att polisen, som räknade med tillskott i år, i stället fick en total neddragning på 120 miljoner mot vad som utlovades så sent som för ett år sedan. Polisens underfinansiering kommer att drabba kampen mot den ekonomiska brottsligheten. De förstärkningar som behövs, inte minst inom finanspolisen, blir i stället neddragningar. Det förtjänar att påpekas att vi socialdemokrater vill satsa nära en halv miljard mer på rättsväsendet än den borgerliga regeringen gör de kommande åren. Vi vill ge polisen 100 miljoner kronor mer per år. Vi ger finanspolisen bättre förutsättningar att bekämpa bland annat penningtvätt. En annan viktig fråga för de institut som är skyldiga att tillämpa reglerna rör möjligheterna för företag att samköra sina penningtvättsregister. Om till exempel banker inom en koncern kan samköra sina register kan uppgifterna i dessa register komma till mer effektiv användning och öka möjligheten att upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Den lagstiftning som regeringen nu föreslår innebär att det befintliga förbudet mot samkörning förs vidare in i det nya regelverket. Propositionens motivering till att behålla förbudet är dock mycket kortfattat, och det går inte att utläsa vilken avvägning som legat till grund för regeringens ställningstagande i denna fråga. Enligt vår mening bör frågan om samkörning av register mellan företag analyseras mer ingående så att möjligheterna till en mer effektiv bekämpning av allvarlig brottslighet kan vägas mot befogade integritetsintressen. Det är angeläget att bestämmelserna utformas så att arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorismen kan bedrivas effektivt och rättssäkert. Vi tycker att regeringen bör återkomma snarast i frågan om samkörning av register. Jag yrkar bifall till våra reservationer 2 och 3.

Anf. 23 Mehmet Kaplan (Mp)

Herr talman! Jag yrkar bifall till den gemensamma reservation vi har tillsammans med s och v, reservation 2. Grov organiserad brottslighet är ett växande samhällsproblem, och det finns i dag en stark koppling mellan denna typ av brottslighet och ekonomisk brottslighet. När man stryper penningtillförseln skadar man den grova organiserade brottsligheten på ett väldigt starkt och viktigt sätt. Penningtvätt är en ofrånkomlig del i nästan all kriminell verksamhet. Svarta pengar måste bli vita för att brottsligheten ska vara lyckad. Därför är det viktigt att det finns skarpa regler som motverkar penningtvätt. När vi i dag diskuterar och debatterar betänkandet JuU13, Genomförande av det tredje penningtvättsdirektivet , är det viktigt att vi lyfter fram en del saker som kanske inte platsar i just den här texten. Det är mycket viktigt att de regler som finns är tillräckligt skarpa för att motverka penningtvätt men att de inte motverkar ett legalt utbyte av pengar med länder där de finansiella instrumenten är sönderslagna eller inte riktigt väl utvecklade. Vi har under den senaste tiden sett ett antal sådana problematiska fall. Människor som har skickat pengar till områden i världen där de finansiella instrumenten inte riktigt har fungerat på det sätt som vi är vana vid har hamnat i trubbel i Sverige. Det sitter en man åtalad i dag i södra Sverige på grund av detta. Det har under föregående år varit uppe ett ärende där vi har sett att det kan medföra besvär och men att skicka pengar till länder med svåra förhållanden när det gäller de ekonomiska transaktionssystemen. Jag kommer att lyssna på regeringspartiernas företrädare här och ställa adekvata frågor.

Anf. 24 Otto von Arnold (Kd)

Herr talman! Svenska folket, kammarens ledamöter! Det är för mig en ära att få presentera regeringens förslag om det tredje penningtvättsdirektivet och utskottets betänkande. Det här är efterlängtat, och syftet är att vi ska kunna bekämpa penningtvätt och finansiering av internationell terrorism och även terrorism i Sverige. Som tidigare talare har nämnt är den grova organiserade brottsligheten ofta förbunden med penningtvätt. Penningtvätten är i sig icke ett brott, och det är de bakomliggande brotten som man vill komma åt. Penningtvätt är ett sätt för brottslingar att göra svarta pengar vita. De regler som vi inför är av administrativ art och brottsförebyggande. Låt mig få dra lite grann om bakgrunden. Det första penningtvättsdirektivet utfärdades av EU-kommissionen redan 1991. Det var för att förhindra missbruk av de fria kapitalrörelserna. Man tittade främst på narkotikabrott. Det riktades till de finansiella instituten och kreditinstituten. År 2001 kom det andra penningtvättsdirektivet. Det var bredare och riktade sig till flera aktörer och avsåg också andra brott. Även revisorer och jurister, fastighetsmäklare, handlare som hanterade varor med värde över 15 000 euro, däribland juvelhandlare, auktionsfirmor och kasinon, innefattades i det. Det tog ända fram till den 1 januari 2005 innan lagen blev antagen i Sverige. Den här lagstiftningen bygger på rekommendationer av ett mellanstatligt organ som förkortas FATF, Financial Action Task Force. Det har sitt säte i Paris. De har tagit fram ca 40 rekommendationer för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. De utfärdar rekommendationer för policyer och följer upp hur länderna ligger till. Det publiceras. Därför är det ganska beklagligt att enligt den rapport som kom i februari 2006, notera datumet, under den gamla regeringens tid var det på 20 av de totalt 40 punkterna som det visade sig att åtgärderna i Sverige var helt otillräckliga. Jag kan förstå Socialdemokraternas önskan om att det här ska genomföras. Det är positivt. Sverige blev ett paradis för penningtvätt. Den dåvarande regeringen fallerade verkligen i sina förpliktelser för att leva upp till internationell rätt. Därför är det i dag oerhört viktigt att vi så fort som möjligt och redan i mars inför det tredje penningtvättsdirektivet. Det är min förhoppning - och med utskottsbetänkandet, regeringens proposition och de nödvändiga anpassningar som kommer att göras av verksamheten har vi goda chanser - att vi kommer att klara den prövning som FATF kommer att göra den 25-27 februari. Det är väldigt viktigt att vi klarar det. Det har jobbats mycket på Finansdepartementet kring de här frågorna, och de är högt prioriterade. Lagförslaget skiljer sig lite grann från det första och andra penningtvättsdirektivet. Det här tredje ersätter de två tidigare. Det gäller alltså hur företag och personer ska kunna arbeta mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det viktigaste är att man måste ha en riskbaserad kundkännedom. Det är rätt så fritt och upp till varje organisation att ha koll på sina kunder och veta vad de har för sig i de här sammanhangen. Man dokumenterar transaktionerna. ID-kontroll är väldigt viktigt. Det här gäller inte bara inom EU och i ESS-området utan även de finansiella institutens dotterbolag utanför nämnda områden. Det finns en skyldighet att rapportera till finanspolisen, och det ska ske efter en intern utredning. Man kan också säga att för vissa grupper som har nära kundrelationer kan det uppstå subtilitetsproblem. Givetvis har det uppmärksammats av utskottet, och vi måste åter påpeka att de här grupperna absolut inte får medverka i hantering av vare sig penningtvätt eller finansiering av terrorismen. Det finns också ett meddelarförbud under den pågående utredningen. Det finns också en möjlighet för finanspolisen att ställa frågor direkt till revisorer och advokater. Hur ligger vi då till i det här sammanhanget? Det här håller på att införas i de flesta länder. I Österrike infördes det den 29 december 2007, i Cypern den 1 januari 2008, Republiken Tjeckien den 1 september, Danmark den 1 mars 2006 redan och så vidare. De flesta länder har gjort någonting. Polen kommer att införa det under 2009. Vi ligger sist. Det är, herr talman, väldigt viktigt att det här kommer att ske nu. Få jag lite grann bemöta oppositionens kritik mot förslaget. Det är viktigt, precis som påpekats, att samverkan sker mellan myndigheterna. Jag kan glädja oppositionen med att det finns en alldeles ypperlig samverkansmöjlighet genom regionala underrättelsecentrum mellan skattemyndighet, finanspolis och så vidare. Det kommer att öka effektiviteten på ett påtagligt sätt. Det är upp till myndigheterna att finna formerna. Här ser vi åter filosofin där alliansen ger myndigheterna förtroende, vi litar på dem, medan oppositionen vill detaljstyra allt. Jag kan också glädja oppositionen med att samkörning inom koncern är fullt möjlig, så vi slipper det problemet. Bara man har ett gemensamt register är det fullt klart. Vi menar att det är tillfyllest att en utvärdering kommer att ske den 15 december. Det kommer att ske en uppföljning successivt av det hela i och med att det är en ny lagstiftning. Vi har även EU:s ögon på oss. Jag ser fram emot att få genomföra det här. Jag tillstyrker utskottets förslag i betänkandet och avstyrker samtliga motioner.

Anf. 25 Mehmet Kaplan (Mp)

Herr talman! Det var verkligen i sista stund jag lyckades trycka på knappen för replik. Det handlar nämligen om det som Otto von Arnold tog upp när det gäller samverkan. Jag tackar honom för en bra genomgång av det betänkande som vi i dag debatterar. Men jag har två frågor till Otto von Arnold. Den ena handlar om samverkan. Trots denna samverkan verkar systemet fallera. Människor som försöker hjälpa andra människor i nöd misstänks och åtalas. Penningtvättsdirektivet innefattar finansiering av terrorism. Enligt artikel 1 finns förutom en definition av penningtvätt även en definition av begreppet finansiering av terrorism. Det finns även en hänvisning till rådets rambeslut, som det också står i en proposition som skrevs redan 2002. När det gäller finansiering av terrorism avses tillhandahållande av medel oavsett tillvägagångssätt. När man i dag skickar pengar till exempelvis det aktuella fallet Gaza riskerar man att misstänkas och även åtalas, vilket är fallet i Malmö i dag. Där misstänks en person för detta. Jag undrar hur man ska kunna hantera denna samverkan så att den inte fallerar så starkt som den verkar göra, Otto von Arnold. Hur ska vi göra för att ha kontroll så att människor inte misstänks och lagförs för saker som de faktiskt inte har gjort?

Anf. 26 Otto von Arnold (Kd)

Herr talman! Jag väntade på att du skulle ställa den här frågan, Mehmet Kaplan, och tackar för den. Ingen är dömd förrän det är bevisat. Det måste vara upp till respektive myndighet att pröva huruvida lagstiftningen är tillämplig. Vi har ju inte genomfört det tredje penningmarknadsdirektivet än, så det är alltså gammal lagstiftning som du pratar om. Jag trodde att vi skulle prata framåt, men jag kan givetvis bemöta det. Här sker redan en samordning mellan myndigheterna. I Malmö finns det ett RUC sedan tidigare. De har säkert goda grunder för att åtminstone väcka åtal om det hela. Vi vet att lagstiftningen för terrorism är ganska vid. Samtidigt är det viktigt att man har rent mjöl i påsen - för att citera mig själv från tidigare - och kan visa det här. Det sker transaktioner på många sätt ned till både Somalia och Gaza och så vidare. Om man gör det på ett legalt sätt kan man i och för sig ändå bli misstänkt för terrorism, men det är upp till respektive person att bevisa sin oskuld. Det har egentligen inte med lagstiftningen att göra.

Anf. 27 Mehmet Kaplan (Mp)

Herr talman! Det är riktigt som Otto von Arnold säger - det här har inte genomförts än. Men det kommer att ytterligare stadga den situation vi i dag befinner oss i. Det kommer inte att underlätta. Problemet som jag vill lyfta fram, herr talman, är just att det är så svårt att göra rätt när man vill skicka pengar till Somalia och Gaza i dag. Detta är människor i nöd. Vi ser det på tv, lyssnar till det i radio och läser om det i tidningarna. Hur ska man i dag kunna skicka pengar till Somalia om man vill göra det, vilket många medborgare i vårt land vill? En del har släktingar och vänner där. Andra vill göra det för att människor är i nöd. Hur ska man kunna göra det utan att misstänkas för terrorism eller finansiering av terrorism enligt direktivet? Det är där jag tycker att problemet finns. Annars tycker jag naturligtvis att så länge man har rent mjöl i påsen ska man inte vara orolig. Men även de som har rent mjöl i påsen och vill skicka pengar är oroliga för att åtalas. Det är inte bara det att åtalet i sig behöver vara problematiskt, utan det kan medföra att man enligt andra terrorlagar som vi har antagit i Sverige kan bli inspärrad. Man kan bli av med sitt jobb, om man har ett sådant. Detta kan alltså skada på många olika sätt. Jag tror att det här inte bara handlar om penningtvätt generellt, utan det handlar specifikt också om finansiering av terrorism. I dag ska man kunna skicka pengar till Somalia från Sverige. När jag frågade justitieministern om detta svarade hon, till en början i alla fall, att man skulle kunna använda Western Union eller någonting. Tyvärr finns inte de systemen i Somalia. Så länge de systemen inte finns, så länge det finns människor i nöd och så länge det finns svenska medborgare här i Sverige som vill hjälpa människor Gaza, i Palestina och i Somalia måste vi ge dem en möjlighet att göra rätt.

Anf. 28 Otto von Arnold (Kd)

Herr talman! Jag håller självfallet med Mehmet Kaplan om att det är oerhört viktigt att vi kan hjälpa människor i nöd och att det finns fungerande betalningssystem. De måste kunna användas utan att man blir misstänkt för något. Egentligen pratar Mehmet Kaplan om terrorismlagstiftningen, och det är inte det vi pratar om. Men vi kan ändå ta upp det eftersom det är ett bekant ämne, om man säger så. När det gäller att skicka pengar finns det vad jag förstår antingen Western Union eller kurirer som man använder sig av. Man har någon betrodd person där nere som det hela kan fungera med. Den personen kan betala ut pengarna mot någon som finns här hemma. Det är alltså någon form av informellt banksystem. Problemet i det här är att man på något sätt måste bevisa sin oskuld. Varför inte bara gå in och tala med finanspolisen och be dem om hjälp och råd? Då tror jag säkert att man kommer att lösa det här på ett alldeles praktiskt och bra sätt. Det är min rekommendation.

Anf. 29 Inge Garstedt (M)

Herr talman! Det här handlar om införandet av tredje penningtvättsdirektivet. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Penningtvätt är inte att man kör pengarna i tvättmaskinen eller tvättar dem i handfatet, utan det innebär att man måste redovisa de pengar som man tjänar. Det finns många olika metoder att göra det på ett svart sätt. Det är det man vill förhindra genom penningtvättsdirektivet. Den grova brottsligheten går efter pengar. Det är vinning som är dess incitament. Det är därför människor begår brott. Om man kan hindra användandet och utnyttjandet av de pengar som man får in på brottslig verksamhet minskar man långsiktigt den brottsliga verksamheten. Därmed minskar man också viljan att ingå i olika former av kriminalitet. Det är viktigt framför allt för de unga som ofta rekryteras till brottslighet och sedan kommer in i grov organiserad sådan. Det är viktigt att polisen har resurser. Därför har alliansregeringen beslutat att Sverige vid halvårsskiftet år 2010, mitt i 2010, ska ha 20 000 poliser. Justitieutskottet - de i riksdagen som har hand om den här typen av lagstiftning, kriminallag, poliser och så vidare - fick i går en föredragning av rikspolischefen. Han konstaterade att polisens ekonomi är i balans. Man har alltså de pengar man behöver för 2009. Alliansregeringen har sagt att det är väldigt viktigt att varje skattekrona som finns inom rättsväsendet används på bästa sätt av dem som ska jaga de svarta otvättade pengarna. Därför gör man nu en genomlysning av polisens ekonomi som är klar. Man tittar på resten av rättskedjan, och sedan kommer man fram till ett resultat. Detta ska naturligtvis ligga till grund för de pengar som rättsväsendet ska få 2010 för att vi ska kunna fortsätta att jaga svarta pengar, grov organiserad brottslighet och terrorism. Sverige har en ekonomi i balans när det gäller rättsväsendet.

Anf. 30 Margareta Persson (S)

Herr talman! Jag ville rikta en fråga till Inge Garstedt. Vi har i vår motion sagt att man behöver hjälp med att utbilda människor. Man behöver teknik. Ni säger att samordningsorganet kan sköta det. Då är min fråga: Kan ni nu garantera att detta blir en uppgift för samordningsorganet och att man har tillräckliga resurser för detta?

Anf. 31 Inge Garstedt (M)

Fru talman! Vad jag förstår är det regeringens klara avsikt att det här uppdraget ska ligga på samordningsorganet. Det kommer dessutom att göras en uppföljning redan i september 2009, och den lär följas av fler uppföljningar från EU. Det är också så att den svenska regeringen på olika sätt följer de verksamheter som vi betalar skattepengar till. Jag är därför mycket säker på att utbildningen kommer att ske på rätt sätt.

Anf. 32 Margareta Persson (S)

Fru talman! Vi får hoppas på det, och vi kommer naturligtvis att följa upp det här på vårt sätt. En annan fråga handlar om Advokatsamfundet. Man har framfört kritik mot det här förslaget, bland annat vad gäller beredningsförfarandet, att remissinstanserna inte har beretts tillfälle, och man har synpunkter på att det här förslaget går utöver direktivet. Det hävdas i betänkandet att det inte gör så, men inga andra länder i vår närhet har implementerat förslaget på det sättet och gått lika långt som regeringen gör. Hur ser ni på kritiken från Advokatsamfundet vad gäller remissförfarandet men främst deras syn på utvidgningen? Vad tänker ni ta för initiativ till att föra en diskussion med Advokatsamfundet?

Anf. 33 Inge Garstedt (M)

Fru talman! Först och främst kan jag konstatera att vi trots allt är tämligen överens över partigränserna om vikten av införandet av tredje penningtvättsdirektivet. Sedan är det så att det är Advokatsamfundets uppgift att vara kritiskt och komma med synpunkter. Det gör de på nästan varje proposition om lagstiftning som läggs fram. Dessutom finns det flera länder som har gått lika långt som Sverige på olika sätt. Jag tror att fyra av EU-länderna har gjort det. Jag är inte helt säker på den siffran. Det regeringen har konstaterat, som också utskottet har konstaterat, är att man behöver ha den här bestämmelsen för att kunna genomföra det viktiga direktivet hela vägen ut. Jag tycker att det är viktigt, och det tror jag att Margareta Persson egentligen kan instämma i, att det ingenstans ska finnas en frizon för att kunna tvätta svarta pengar. Har man inte den här bestämmelsen kan det utvecklas en frizon. Det finns alltså problem inom alla seriösa verksamheter med enstaka oseriösa individer. Det är det man vill täcka upp.

Anf. 34 Johan Linander (C)

Fru talman! Nästan all organiserad grov kriminalitet har ett och samma mål. Det målet är att tjäna pengar. Vilken typ av brottslighet det är kvittar. Narkotikasmuggling, alkoholsmuggling, människosmuggling, människohandel, utpressning - det är inte det som är det intressanta. Vilka människor som drabbas, som kränks och utnyttjas av den här kriminaliteten kvittar också. Det viktiga är att tjäna pengar. Det är möjligheten i olika branscher att tjäna pengar som avgör vilken bransch de ägnar sig åt. När pengarna sedan är intjänade kvarstår ett relativt stort problem för de kriminella. Det är att tvätta de svarta pengarna vita så att de blir möjliga att använda på precis det sätt som de själva vill. Uppfinningsrikedomen när det gäller hur man ska göra de här pengarna lagliga har alltid varit stor. Ofta använder man legala branscher med stor kontanthantering för att stoppa in sina egna svarta pengar och plocka ut dem som vita. Att föra över pengar mellan olika konton i olika länder på diverse snillrika sätt är mer avancerat men säkert också förekommande. Varje land har ett ansvar för att bekämpa pengatvätt för att göra kriminaliteten mindre lönsam. Men det räcker inte att varje land gör jobbet för sig självt. Därför krävs det ett internationellt samarbete. Precis som Otto von Arnold var inne på tidigare finns det en organisation som förkortas FATF, Financial Action Task Force, som nu har 34 medlemsländer som också ger rekommendationer. Det är med de här rekommendationerna som grund som det tredje penningtvättsdirektivet har skrivits. Det är alltså det som vi behandlar här i dag när Sverige ska genomföra detta EU-direktiv. Det allra mesta av direktivet är redan svensk lag. Direktivet bygger också på det första och andra penningtvättsdirektivet. Den största skillnaden med det här nya är att fler aktörer kommer att omfattas. Exempel på nya aktörer är registrerade revisionsbolag, försäljare eller förmedlare och juridiska personer samt yrkesmässig auktionsförsäljning över vissa belopp. Om jag kort ska gå in på oppositionens reservationer kan jag notera, som också är sagt, att samkörning av register inom ett företag eller en koncern är okej. Jag kan hålla med om att det uttrycks något oklart, men Finansinspektionen menar att det är okej med koncerngemensamma penningtvättsregister. Vidare finns det en reservation om uppföljning av den nya lagstiftningen. Det är möjligt att det behövdes sådana påpekanden från riksdagens sida när vi hade en socialdemokratisk regering. Men nu när vi har alliansregeringen behöver inte riksdagen säga att regeringen ska följa upp den nya lagstiftningen. Det är något som görs i alla fall. Självklart ska all ny lagstiftning följas upp. Till slut finns det också två reservationer om resursfrågor. Vi fattade beslut om rättsväsendets resurser före årsskiftet, och det kommer en vårproposition. Vi kommer att diskutera resursfrågor igen. Det kanske inte är just när vi behandlar tredje penningtvättsdirektivet som det är tillfälle att fatta nya beslut om resurser. Jag kan nämna att när Socialdemokraterna hävdar att de vill tillföra några promille extra till polisen glömmer de att berätta att deras samarbetspartner i den rödgröna alliansen vill dra ned på de totala resurserna till polisen. Margareta Persson glömde också att berätta att vi från alliansens sida har tillfört oerhört mycket pengar den här mandatperioden till svenskt rättsväsen i allmänhet och till polisen i synnerhet. Men i dag fattar vi som sagt inga beslut om resurser. Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på reservationerna.

Anf. 35 Margareta Persson (S)

Fru talman! Det gör skillnad vilka som sitter i regeringen, det har vi upptäckt också. Det var inte det jag skulle fråga om. När det gäller samkörning av register står det faktiskt i betänkandet att man får ha ett gemensamt penningregister men inte att man skulle få samköra. Om det är möjligt, som Johan Linander och dessutom Otto von Arnold säger, varför tar man då inte bort det här förbudet? Det verkar ju lite konstigt. Det var inte det heller jag begärde ordet för, utan jag vill uppehålla mig vid Advokatsamfundet. Det är klart att det inte ska finnas några frizoner. Men det är väl ett alldeles speciellt regelverk som gäller för Advokatsamfundet, både de delar som handlar om deras etik och att man i rättegångsbalken har en fastslagen tystnadsplikt. Det handlar inte om att advokater inte ska kunna rapportera om de misstänker penningtvätt eller så, utan det handlar om att finanspolisen utan den här rapporteringen kan begära uppgifter från Advokatsamfundet. Det är alltså ganska få länder som har implementerat detta. Min fråga återstår: Har ni inte för avsikt att ändå ta en diskussion med Advokatsamfundet om varför det här finns med och om vilka åtgärder ni ämnar vidta? Jag tycker inte att man kan säga att de alltid kommer med synpunkter så att man därför egentligen inte behöver bry sig om det.

Anf. 36 Johan Linander (C)

Fru talman! Det är skillnad mellan register inom företag och koncerner och register mellan företag. Det handlar också om integritet. Man ska vara tydlig med att det när det gäller undantaget för advokater inte handlar om mål där en advokat försvarar en klient, utan det handlar om när en advokat hjälper en klient att till exempel föra ut pengar och liknande. Att regler som gäller för alla andra även ska gälla för advokater tycker jag är självklart såvida det inte handlar om den sekretess som finns inom ett mål - det kan till exempel gälla en försvarsadvokat i förhållande till dennes klient. När det gäller vem som infört vad har ju Otto von Arnold från en föredragande i finansutskottet fått svaret att elva länder redan har infört precis det som vi nu gör i Sverige. Jag håller med om att man självklart ska lyssna på alla remissvar. Det gör vi också. Men det är inte alltid som man kan följa alla åsikter i remissvaren. Ofta går de isär. Det är helt omöjligt att göra som alla vill. Den avvägning som vi här gjort tycker vi är fullt rimlig.

Anf. 37 Margareta Persson (S)

Fru talman! Jo, jag har förstått att ni tycker att det är riktigt. Ändå återstår frågan om att det gäller alla. Men det här träder lite grann Advokatsamfundets fastslagna rätt till tystnadsplikt förnär. De har inte haft möjlighet att yttra sig över detta eftersom det fanns med efter det att tiden för remissförfarandet hade gått ut när det gäller det här direktivet. Därför tycker jag att man kanske lite mer borde lyssna i det avseendet, men det har alliansregeringen inte för avsikt att göra. Det är väl bara att konstatera att så är det.

Anf. 38 Johan Linander (C)

Fru talman! Jag kan börja med att konstatera att Socialdemokraterna inte har reserverat sig på den punkt som Margareta Persson tog upp när det gäller advokaterna. Slutligen kan jag också konstatera att den här lagstiftningen kommer att följas upp. Det kommer att ske ganska snart. Skulle det visa sig att det är något problem med en lag som införs ska den givetvis förändras. Vi har inte någon prestige som säger att det vi gör alltid kommer att vara rätt. Visar det sig att det behövs förändringar är vi självklart öppna för sådana. Något annat vore främmande för oss.

Anf. 39 Cecilia Wigström i Göteb (Fp)

Fru talman! I dag kan en känd yrkeskriminell person stövla in på ett bankkontor med 200 000 kronor i kontanter i en väska och växla in de pengarna till ett annat lands valuta. Att växla in kriminellt intjänade pengar till ett annat lands valuta är ett sätt att tvätta pengar i Sverige. När en känd yrkeskriminell på det sättet stövlar in på en bank kan polisen inte göra någonting; så är det i dag. Precis som redan varit uppe i debatten i Sverige har vi fått kritik från det internationella organet FATF som har granskat hur 40 olika länder jobbar mot penningtvätt. FATF har konstaterat att Sverige och Grekland inom EU är sämst på att bekämpa penningtvätt. Vi har fått kritik för dålig tillsyn, ett ineffektivt rättsväsen och alltför milda straff. Sverige har helt enkelt varit ett penningtvättsparadis. Det kommer vi i och med dagens beslut att göra någonting åt. Det är väldigt allvarligt att vi haft det så här. Alltmer kommer den grova organiserade brottsligheten att handla om ekonomisk brottslighet. Det handlar då inte bara om narkotika, utan den blandas med trafficking, utpressning och ekonomisk brottslighet. Detta är väldigt allvarligt eftersom den grova organiserade brottsligheten är ett hot mot vår demokrati i och med att man hotar vittnen, domare, advokater och poliser och på det sättet utmanar vår rättsstat. Utan en fungerande rättsstat kan vår demokrati inte fungera. Det är därför som det är så viktigt att vi i dag fattar beslut om detta. Vi får därmed en modern och effektiv tillsyn så att banker, försäkringsbolag och mäklare inte utnyttjas för penningtvätt. Det är sant att, som Socialdemokraterna påpekar, utbildning behövs. Det är också sant att, som vi i majoriteten i utskottet säger, vi kommer att se till att människor utbildas. Det uppdraget har Finansinspektionen. Dessutom kan jag berätta att det i vårt land finns en mängd småföretag som redan är på gång med att utbilda människor - kreativa företagare som ser att de kan leverera IT-lösningar till banker och fastighetsmäklare när den här lagstiftningen ska genomföras. Jag vet att företag som ska tillämpa lagstiftningen redan vid ett 240-tal olika tillfällen har fått utbildning. Men självklart ska vi förstärka här när det gäller de insatser som det privata näringslivet gjort. Förhoppningsvis kan det leda till att fler anmälningar kommer in till Finanspolisen. Hur som helst, fru talman: Dagens beslut blir kraftfullt, tillsammans med alla övriga åtgärder som alliansregeringen vidtar med syftet att komma åt den grova organiserade brottsligheten. Vi ser till att det till år 2010 blir 3 000 fler poliser i Sverige - alltså redan nästa sommar. Dessutom har vi sett till att få en effektiv lagstiftning på plats - dagens lagstiftning, buggningslagstiftningen och förra årets lagstiftning om att kunna förverka kriminellas tillgångar som kommer från brott. Vi har också tagit det viktiga beslutet om en nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten. Det här är ett problem inte bara för polisen. Alla myndigheter ska verka tillsammans för att jaga de yrkeskriminella. Det kan då vara Försäkringskassan, Skatteverket eller en kommun som till exempel har möjlighet att noggrannare granska restaurangbranschen. Jag vill också, fru talman, ta upp två frågor där vi i Folkpartiet tycker att det är viktigt att gå vidare. I höstas tog vi fram en rapport om penningtvätt, mycket utifrån att vi var oroade över FATF:s tidigare kritik mot Sverige. Redan 1999 föreslog faktiskt en utredning förändringar på området. Men den utredningen lät den socialdemokratiska regeringen ligga i brevlådan. Man tog inte problemen på allvar. Jag tror att det är viktigt att nu försöka gå vidare med att förändra penningtvättslagstiftningen. Konstruktionen där är gammalmodig jämfört med andra länders lagstiftning. I dag kan polisen inte ingripa och göra en brottsutredning när penningtvätt pågår om man inte vet från vilket brott pengarna kommit. Innan polisen kan ingripa och stoppa en penningtvätt måste man alltså ha reda på vilket narkotikabrott pengarna kommit från. Precis som Otto von Arnold sagt är penningtvätt i sig inte kriminellt. Men det i sig måste betecknas som brottsligt även i Sverige. Dessutom behöver vi en frysningsmöjlighet så att polisen kan frysa pengar i väntan på en brottsutredning. I dag försvinner pengarna lätt som en plätt; de flyttas från ett konto till ett annat - detta medan polisen utreder brottet. Förhoppningsvis kan alltså dagens kraftfulla beslut följas av ännu kraftfullare beslut på penningtvättsområdet. En sista sak som jag vill ta upp och som är väldigt viktig: Till alla som tittar på tv eller som sitter på riksdagens läktare och lyssnar på vår debatt vill jag säga att kampen mot den grova organiserade brottsligheten inte ska föras bara av myndigheter och av regering och riksdag. Det är väldigt viktigt att också alla vi medborgare hjälps åt i den här kampen. Risken finns att vi förlamas av oron för en mc-väst och tystnar och backar. Men vi ska alltid komma ihåg att dessa yrkeskriminella utgör mindre än 1 procent av befolkningen. Ja, de utgör säkert bara någon promille av befolkningen. Alla vi andra är så många fler. Om vi håller ihop och inte backar, viker undan, kommer de yrkeskriminellas utrymme att minska. Kontakta polisen när ni utsätts för brott! Vi ska se till att man vittnar om en medmänniska utsätts för brott. Vi ska också sluta med att understödja den svarta ekonomin inom byggbranschen och restaurangbranschen - ett sätt för dessa kriminella att tvätta pengar. Jag tror att det är viktigt och att det är dags att alla vi svenskar beträffande den attityd som vi kanske haft till svartarbete - tyvärr har svartarbete varit lite allmänt accepterat i Sverige - inser att svartarbete i dag inte är någonting oskyldigt. I och för sig har det aldrig varit det. Men det har blivit organiserat av kriminella gäng, och våldsinslag har kommit in i de svarta branscherna. Låt oss alltså tillsammans säga nej till svartarbete och tillsammans motarbeta den grova organiserade brottsligheten! I detta anförande instämde Helena Bargholtz (fp).

Beslut

Ny lag mot penningtvätt och finansiering av terrorism (JuU13)

Penningtvättslagen upphävs och ersätts med en ny lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. De nya reglerna innebär att ett EG-direktiv (det tredje penningtvättsdirektivet) genomförs i Sverige. En rad nya aktörer kommer att omfattas av reglerna. Det gäller till exempel registrerade revisionsbolag och andra aktörer som erbjuder bokförings- och revisionstjänster samt bolagsbildare, företagsförmedlare och aktörer som bedriver handel eller auktionsförsäljning av varor, där kontant betalning sker med ett belopp motsvarande minst 15 000 euro. Kraven skärps på aktörerna att utifrån en riskbaserad utgångspunkt lära känna sin kund. Aktörerna ska lägga ner mest resurser där de bäst behövs. Misstänkta transaktioner ska utan dröjsmål rapporteras till Finanspolisen för vidare utredning. Samtliga aktörer som omfattas av det tredje penningtvättsdirektivet ska stå under tillsyn, och Finansinspektionen ska samordna tillsynen. De nya reglerna började gälla den 15 mars 2009.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.