Sök

Andelen oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor har ökat från 10 procent år 2005 till 20 procent år 2009, enligt en granskning som Riksrevisionen har gjort. Oförbrukade bidrag är bidrag som delats ut till ett forskningsprojekt men inte använts under det år som var avsett. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningen. En förklaring till att andelen oförbrukade bidrag har ökat är enligt regeringen att universiteten och högskolorna har gått över till nya redovisningsprinciper för indirekta kostnader. Regeringen har för avsikt att vidta två åtgärder med anledning av granskningen. Vetenskapsrådet ska få i uppdrag att i samverkan med de tre övriga forskningsråden samt universiteten och högskolorna utveckla rutinerna för utbetalning av forskningsstöd, så att de bättre anpassas till lärosätenas planering. Universiteten och högskolorna ska även få i uppdrag att utveckla sin redovisning av forskningsbidrag. I dag finns ingen samlad redovisning av inbetalade och förbrukade forskningsbidrag i universitetens och högskolornas årsredovisningar. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-10-20

Datum

2011-10-25

Debatt

2011-11-09

Beslut

2011-11-09

Regeringen har lämnat en redogörelse för samarbetet under 2010 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för det parlamentariska samarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

31, 122 minuter

Beredning

2011-10-05

Justering

2011-10-18

Datum

2011-10-19

Debatt

2011-10-26

Beslut

2011-10-26

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om exportkontroll för produkter med så kallade dubbla användningsområden. Det handlar om högteknologiska produkter inom exempelvis elektronik, kärnkraft och telekommunikation som kan användas för både civila och militära ändamål. EU-länderna genomför exportkontroller av dessa produkter. Kontrollerna är ett instrument för icke-spridning av massförstörelsevapen och mot okontrollerade flöden av konventionella vapen. EU-kommissionen vill med grönboken inleda en diskussion om hur kontrollsystemet fungerar och hur det bör se ut i framtiden. Utrikesutskottet är positivt till att en diskussion inleds och välkomnar förslag som medför en ökad harmonisering mellan medlemsländerna. Utskottet anser också att tillståndsprövningen av export även fortsättningsvis ska utföras av respektive medlemslands licensmyndighet. Detta mot bakgrund av att handel med kontrollerade varor kan påverka nationell utrikes- och säkerhetspolitik. Riksdagen avslutade ärendet och skickade utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Beredning

2011-09-20

Justering

2011-10-18

Datum

2011-10-18

Debatt

2011-10-26

Beslut

2011-10-26

Regeringen ska köpa bolaget Scandinavian Helicopter Invest AB (SHI) och dess dotterbolag. Ett av dotterbolagen är Norrlandsflyg, som i dag sköter helikopterverksamheten inom sjö- och flygräddningen på uppdrag av Sjöfartsverket. Genom köpet vill regeringen försäkra sig om att den svenska sjö- och flygräddningsverksamheten kan upprätthållas utan avbrott. Riksdagen godkände köpet. Riksdagen gav också regeringen rätt att besluta om kapitaltillskott till SHI vid senare tillfälle och att sälja samtliga aktier i bolaget eller avveckla det.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-10-18

Datum

2011-10-18

Debatt

2011-10-26

Beslut

2011-10-26

Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2010. Allmänna arvsfonden stöder ideell verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen avslutade ärendet utan några åtgärder.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-10-18

Datum

2011-10-18

Debatt

2011-10-26

Beslut

2011-10-26

EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv som, tillsammans med en förordning, ska utgöra det regelverk som styr bankverksamhet och tillsynsregler för kreditinstitut och värdepappersföretag. Syftet är att få en mer enhetlig reglering inom EU och uppnå finansiell stabilitet. Finansutskottet har granskat förslaget och är positivt till kommissionens regleringsarbete med att skapa ett stabilare finansiellt system. Utskottet anser också att förslaget kan bidra till finansiell stabilitet på EU-nivå. Kommissionens förslag innehåller dock bestämmelser om absoluta krav på hur mycket buffertkapital en bank eller ett institut måste ha vid varje tidpunkt. Medlemsländerna ska enligt förslaget inte få lagstifta om högre krav. Finansutskottet vill i stället ha minimikrav som innebär att varje EU-land ska få höja nivåerna om det behövs för att säkra landets finansiella stabilitet. Utskottet är enigt om att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, också kallad för närhetsprincipen. På förslag från utskottet beslutade riksdagen att be kommissionen att ändra det föreslagna direktivet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Beredning

2011-10-11

Justering

2011-10-18

Datum

2011-10-18

Debatt

2011-10-19

Beslut

2011-10-19

I en skrivelse berättar regeringen hur de ser på Riksrevisionens effektivitetsgranskning av universitet och högskolor. Riksrevisionen skriver i sin granskningsrapport att högskolans effektivitet är hög men att det finns en förbättringspotential. Granskningen visade bland annat att resurserna används olika effektivt på olika universitet och högskolor. Regeringen menar att granskningen ger en något förenklad och översiktlig bild av effektiviteten på olika lärosäten men att det finns anledning att följa upp innehållet noggrannare. Högskoleverket får därför i uppdrag att närmare följa upp universitetens och högskolornas resursutnyttjande samt utveckla metoder för att bättre mäta utvecklingen av effektivitet och produktivitet. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-10-13

Datum

2011-10-17

Debatt

2011-10-26

Beslut

2011-10-26

Riksdagen sa ja till ett antal förbättringar inom familjepolitiken som regeringen har föreslagit. De innebär följande. Ett barns föräldrar ska kunna få föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår. De nuvarande 10 så kallade pappadagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen kvarstår. Jämställdhetsbonusen förenklas och kopplas till utbetalningen av föräldrapenningen. När den förälder som tagit ut lägst antal dagar tar ut föräldrapenning på sjukpenning- eller grundnivå får vardera föräldern 50 kr i jämställdhetsbonus per dag. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen innebär det som hittills totalt 13 500 kr i jämställdhetsbonus. Tid under vilken föräldrarna gör ett samtida uttag av föräldrapenning ska dock inte ge rätt till bonus. Detsamma gäller de första 60 dagarna för vilka en förälder ensam har tagit ut föräldrapenning, de så kallade reserverade dagarna. Om föräldrarna väljer att vara hemma samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår, blir den totala bonussumman som högst 10 500 kr. Lagändringarna börja att gälla den 1 januari 2012.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Beredning

2011-09-14

Justering

2011-10-04

Datum

2011-10-05

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Elever i gymnasiesärskolan ska kunna få rätt till förlängt barnbidrag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 november 2011 men de ska tillämpas för tid från och med den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-10-04

Datum

2011-10-04

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Försäkringskassan ska inte längre överföra ålderspensionsavgifterna till AP-fonderna. Det ska istället göras av Pensionsmyndigheten. Syftet är att bokföra alla avgifter på samma ställe och skapa en tydligare redovisning av pensionssystemet. När det gäller hanteringen av Pensionsmyndighetens återkrav av felaktiga pensionsutbetalningar, förlängs övergångstiden för Försäkringskassans handläggning till och med 2014. Lagen börjar gälla den 1 januari 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-29

Datum

2011-10-04

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Riksdagen återställde en ändring i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Den tidigare beslutade ändringen skulle annars komma att upphävas den 1 november 2011 utan att detta varit avsikten.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-29

Datum

2011-10-04

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Vegetabiliska och animaliska oljor och fetter som används som uppvärmningsbränsle och biogas som används som motorbränsle ska vara befriade från skatt på vissa villkor. Kravet är att bränslet uppfyller vissa hållbarhetskriterier som Energimyndigheten satt upp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-27

Datum

2011-09-30

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Den tid som en person kan vara frihetsberövad innan hans eller hennes fall prövas inför domstol och under domstolsbehandlingen varierar i dag avsevärt mellan olika EU-länder. EU-kommissionen vill genom en grönbok undersöka hur frågor som rör frihetsberövande påverkar EU-ländernas förtroende för övriga EU-länders rättsliga myndigheter. Att det finns ett ömsesidigt förtroende är nödvändigt för att länderna effektivt ska kunna erkänna rättsliga avgöranden som gjorts av en domstol i ett annat EU-land, anser EU-kommissionen. Justitieutskottet har granskat grönboken och ser positivt på att EU-kommissionen lyfter frågan. Utskottet anser, precis som regeringen, att det behövs ett grundligt förberedelsearbete innan nya lagstiftningsförslag kan läggas fram. Enligt utskottet är det viktigt att lagstiftningsförlag på EU-nivå läggs fram endast om det finns ett kartlagt behov av sådan lagstiftning. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-09-27

Datum

2011-09-28

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Riksdagen sände ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om energieffektivitet strider mot EU:s subsidiaritetsprincip, även kallad närhetsprincipen. Enligt den ska beslut inom EU tas på den nivå där det är effektivast och så nära medborgarna som möjligt. EU-kommissionens förslag till direktiv innehåller olika typer av åtgärder för ökad energieffektivitet inom den offentliga sektorn, hushåll, service och industri samt inom sektorerna för energiomvandling och energiöverföring. Syftet med förslagen är att försäkra sig om att EU når det mål man tidigare satt upp om att minska energiförbrukningen med 20 procent fram till 2020. Riksdagen konstaterar att förslaget är mycket brett och innehåller flera långtgående förslag till åtgärder. Riksdagen har i grunden en förståelse för detta eftersom det finns en risk för att EU inte kommer att nå målet om energibesparing. Men riksdagen anser samtidigt att flera av de åtgärder som EU-kommissionen föreslår strider mot EU:s subsidiaritetsprincip. Bland annat föreslår EU-kommissionen att offentligt ägda byggnader som är större än 250 kvadratmeter ska renoveras i en takt av 3 procent per år tills de uppfyller en miniminivå för energieffektivitet. Kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla ska främjas genom nationella värme- och kylplaner. Riksdagen anser inte att det är acceptabelt att målen uppfylls genom detaljerad administrativ styrning på EU-nivå som inte är anpassade till lokala och regionala förhållanden. Här gör riksdagen en annan bedömning är regeringen, som inte anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-27

Datum

2011-09-27

Debatt

2011-09-28

Beslut

2011-09-28

Lagen om handel med utsläppsrätter ändras för att anpassas till EU:s nya registerförordning. Förordningen är ett led i EU:s program mot klimatförändringar och innebär att medlemsländernas nationella utsläppsregister ersätts med ett unionsregister på EU-nivå. Reglerna kring rapportering av flygutsläpp blir tydligare och omfattar inte bara EU-länder utan samtliga länder inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det blir också tydligare att det endast är de utsläpp av koldioxid, dikväveoxid och perfluorkolväten som är tillståndspliktiga enligt lag som inte får omfattas av andra villkor för att begränsa utsläppen. Syftet är att utsläppen inte ska ingå i två system för begränsningar samtidigt. Om utsläppen omfattas av lagen ska de inte omfattas av andra begränsningar. Lagändringarna om handel och utsläppsrätter börjar gälla den 1 januari 2012. Övriga regler börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-22

Datum

2011-09-23

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Ändringar i det kommunala utjämningssystemet ska ge bättre förutsättningar för skatteväxlingar mellan kommuner och landsting. Systemet bygger på att kommuner och landsting med svag ekonomi får bidrag medan de med starkare ekonomi måste betala en särskild avgift. Avgiften beräknas med hjälp av en så kallad garantinivå. Vid skatteväxlingar mellan kommuner och landsting uppstår i dag oönskade omfördelningseffekter på grund av olika garantinivåer. Ändringen innebär att garantinivån för landstingen höjs från 110 till 115 procent, samma nivå som gäller för kommunerna. Bakgrunden till ändringen är en ny lag om kollektivtrafik som börjar gälla den 1 januari 2012. Kommuner och landsting i flera län planerar att ändra huvudmannaskapet för den regionala kollektivtrafiken med åtföljande skatteväxling. Det innebär exempelvis att kommunerna i ett län som övertar verksamhet från landstinget höjer sina skattesatser med samma procentsats som landstinget sänker sin skattesats. Kommunerna och landstinget i ett län kan också komma överens om att landstinget ska ansvara för den regionala kollektivtrafiken i länet. Kommunerna ska då få lämna ekonomiska bidrag till varandra, om det behövs för att jämna ut kostnaderna mellan kommunerna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2011-09-22

Datum

2011-09-23

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

EU-kommissionen har tagit fram en grönbok om att modernisera det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet. Inom EU kan en person som har fått sin yrkeslegitimation i ett medlemsland ansöka om att få utöva sitt yrke i ett annat medlemsland. Det gäller yrken som fastighetsmäklare, läkare och elinstallatörer. Direktivet reglerar frågor som rör själva erkännandet av yrkeskvalifikationerna. Utbildningsutskottet har granskat grönboken och vill bland annat framhålla följande. Att direktivet moderniseras är positivt. Det är viktigt att rörligheten inom EU underlättas utan att berättigade kvalifikationskrav kringgås. Systemet för automatiskt erkännande, som bland annat tillämpas för läkaryrket, bör snabbt och flexibelt kunna ta hänsyn till nationella utbildningsreformer och beakta vetenskapliga framsteg. Medlemsländernas ansvar för utbildningens innehåll måste fullt ut respekteras. Förslaget om att införa ett europeiskt yrkeskort ifrågasätts. Sverige skulle behöva inrätta en myndighet som utfärdar yrkeskort för en mängd yrken som inte finns reglerade i Sverige men inom övriga EU. Det skulle medföra ökade administrativa kostnader. Oproportionerliga krav på yrkeskvalifikationer inom EU behöver överlag ses över. Det samarbete som finns mellan myndigheter inom ramen för tjänstedirektivet bör utvecklas så att det blir lättare för yrkesutövare att göra ansökningar och få tillgång till nödvändig information. För att stärka patientsäkerheten bör man kräva av yrkesutövare inom hälso- och sjukvård att de kan visa att de inte har fått yrkesförbud. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-22

Datum

2011-09-22

Debatt

2011-09-28

Beslut

2011-09-28

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter. Målsättningen för kommissionen är att påbörja en översyn av EU:s politik på området och inleda en diskussion om hur nuvarande system skulle kunna utvecklas och förbättras. Utgångspunkten är att det europeiska jordbruket och livsmedelsindustrin står inför stora utmaningar med starka konkurrenter både på de traditionella och de nya framväxande marknaderna. Miljö- och jordbruksutskottet ståndpunkt är att informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder inte ska finansieras med offentliga medel. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2011-08-23

Justering

2011-09-22

Datum

2011-09-22

Debatt

2011-09-28

Beslut

2011-09-28

En ny lag ska reglera upphandlingen av vissa varor och tjänster inom området försvar och säkerhet. Den nya lagen ska tillämpas vid upphandling av materiel och tjänster som är av så känslig natur att övriga lagar på området inte är lämpliga att använda. Lagen har samma struktur som lagen om offentlig upphandling. Bakgrunden till den nya lagen är ett EU-direktiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Justering

2011-09-22

Datum

2011-09-22

Debatt

2011-09-28

Beslut

2011-09-28

Sverige ska fortsätta att delta i den internationella militära insatsen i Libyen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att regeringen ska ställa en svensk väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst 30 dagar. Deltagandet är tänkt att inledas den 25 september 2011. En förutsättning är dock att Nato beslutar om en förlängning. Enligt planerna ska Sverige bidra med flygstridskrafter och stödresurser. Det innebär bland annat att fem plan av typen JAS 39 Gripen blir kvar för att verkställa FN:s säkerhetsrådsresolution 1973. Även resurser för informationsoperationer ska ställas till förfogande. Sammantaget handlar det om ett bidrag på cirka 140 personer. Styrkan ska kunna förstärkas tillfälligt vid behov. Sverige har deltagit i den militära insatsen sedan april 2011.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 123 minuter

Justering

2011-09-20

Datum

2011-09-20

Debatt

2011-09-21

Beslut

2011-09-21