Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag för rättsväsendet. Anslagen kommer att uppgå till totalt knappt 37,9 miljarder kronor 2012. De största anslagsposterna är polisorganisationen som får drygt 20 miljarder kronor, Sveriges Domstolar som får knappt 4,9 miljarder kronor och Kriminalvården som tilldelas drygt 7,5 miljarder kronor.

Riksdagen gav också regeringen mandat att under 2012 dels delta i bildandet av en stiftelse för att främja kriminologisk forskning, dels besluta om kapitaltillskott om högst 14 miljoner kronor till samma stiftelse.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

49

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

28, 129 minuter

Beredning

2011-11-08

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-08

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 43 miljarder kronor till vägar, järnvägar, IT och post för 2012. Det innebär bland annat en förstärkning till trafikens infrastruktur på 2 750 miljoner kronor för drift och underhåll av, reinvesteringar i och så kallade trimningsåtgärder för vägar och järnvägar. Riksdagen godkände också regeringens förslag till nytt mål för it-politiken. Det nya målet innebär att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Behandlade dokument

111

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

80, 284 minuter

Beredning

2011-11-10

Justering

2011-11-29

Datum

2011-12-07

Debatt

2011-12-14

Beslut

2011-12-14

Riksdagen beslutade att Sverige ska få leda den nordiska stridsgruppen, som står till EU:s förfogande, tidigast under 2015. Ett villkor för Sveriges ledarskap är att EU:s stridsgrupper, åtminstone de som Sverige deltar i, ska kunna ställas till FN:s förfogande. Regeringen ska ta initiativ till en översyn av hur stridsgrupperna ska användas. En förutsättning är också att regeringen tillsätter den parlamentariska luftförsvarsutredning som riksdagen begärde våren 2011. Utredningen ska fokusera på tiden efter 2040 och analysera helheten inom luftförsvaret. När det gäller uppgradering av JAS 39 Gripen kan regeringen föreslå en sådan i en proposition till riksdagen. Detta blir sedan i så fall en förutsättning för utredningens arbete. För att Sverige slutgiltigt ska ta på sig ledaransvaret för den nordiska stridsgruppen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut.

Riksdagen sa i övrigt ja till regeringens förslag till budgetanslag 2012 för försvaret och samhällets krisberedskap. Anslagen kommer att uppgå till 45,5 miljarder kronor. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och Försvarsmaktens materielanslag. Stora satsningar ska göras på beställningar av försvarsmateriel nästa år.

Försvarsmaktens logistikverksamhet - som bland annat omfattar inköp, service och förråd - ska rationaliseras. Resurserna som frigörs ska användas till Försvarsmaktens nya organisation. Riksdagen beslutade på förslag från försvarsutskottet att regeringen ska återkomma med ett förslag på hur rationaliseringen av logistikorganisationen ska gå till.

Riksdagen sa också ja till försvarsutskottets förslag om att budgetanslagen till de frivilliga försvarsorgansiationerna ska återinföras i budgetpropositionen.

Utöver detta fick en reservation om objektsramar från S,V och MP stöd från riksdagen. Beslutet innebär att regeringen ska redovisa materielprojekt mer utförligt för riksdagen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

91, 276 minuter

Beredning

2011-10-27

Justering

2011-12-01

Datum

2011-12-07

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 70,5 miljarder kronor till arbetsmarknad och arbetsliv för 2012. De största anslagen är arbetslöshetsersättning, lönebidrag och Samhall, arbetsmarknadspolitiska program och insatser och kostnader för Arbetsförmedlingen. I regeringens förslag ingår ett särskilt arbetsmarknadspaket om sammanlagt 8,1 miljarder kronor för åren 2012-2014, med fokus på insatser för jobb, bättre arbetsförmedling, bättre uppföljning och högre kvalitet och aktivitet i åtgärderna. En god matchning mellan arbetssökande och lediga platser säkras för att förhindra flaskhalsar och sämre tillväxtförutsättningar, bland annat genom satsningen på Arbetsförmedlingen. Riksdagen har inget att invända mot de mål för arbetsmarknadspolitiken och arbetslivspolitiken som regeringen föreslår. Riksdagen ställer sig också bakom regeringens bedömning att Riksrevisionens rapport Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen inte kräver några åtgärder.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

15

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

76, 284 minuter

Justering

2011-12-01

Datum

2011-12-07

Debatt

2011-12-14

Beslut

2011-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 60,1 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2012. De största anslagen går till läkemedelsförmåner, statlig assistansersättning och tandvårdsförmåner.

Riksdagen beslutade också att höja högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet för bland annat besök inom den öppna hälso- och sjukvården höjs från 900 kronor till 1 100 kronor under en tolvmånadersperiod och för läkemedel från 1 800 kronor till 2 200 kronor. Beloppen inom högkostnadstrappan för läkemedel höjs proportionerligt lika mycket. Lagändringarna gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa även här ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

26

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

34, 104 minuter

Justering

2011-12-01

Datum

2011-12-06

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag för utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Anslagen kommer att uppgå till cirka 17,7 miljarder kronor 2012 inom utgiftsområdet. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske.

Miljö- och jordbruksutskottet har gjort en uppföljning och analys av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen. Utskottet konstaterar bland annat att regeringen inte har kommenterat de synpunkter på skrotning av fiskefartyg som utskottet framförde hösten 2010. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen följer utvecklingen på området och återkommer med information till riksdagen.

Vidare framhåller riksdagen att det vill få bättre möjligheter att följa kopplingen mellan gjorda insatser, redovisade resultat och regeringens anslagsförslag i resultatredovisningen inom utgiftsområdet.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

27, 122 minuter

Beredning

2011-11-10

Justering

2011-11-24

Datum

2011-12-06

Debatt

2011-12-19

Beslut

2011-12-20

Försvarsexportmyndigheten har tagit över uppgifter från framför allt Försvarets materielverk. För att Försvarsexportmyndighetens ska kunna fullgöra sin uppgift beslutade riksdagen att sekretesstiden för villkor i avtal som sluts av myndigheten ska förlängas från två till fem år. Det är samma sekretesstid som bland annat Försvarets materielverk och statliga affärsverk har för motsvarande uppgifter. Anledningen till den förlängda sekretesstiden är att två år har ansetts ge alltför kortvarigt skydd, bland annat när det gäller utvecklings- och optionsavtal på mer än två år.

Med anledning av att ett antal internationella samarbetsavtal som innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier har upphört att gälla beslutade riksdagen också om några ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Lagändringarna gäller från och med den 1 maj 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-06

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att biståndsramen för 2012 ska vara 35,8 miljarder kronor. Det motsvarar 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI). Utgiftsområdet Internationellt bistånd får drygt 30 miljarder kronor under 2012. Mest pengar går till biståndsverksamhet (27,9 miljarder) och reformsamarbete i Östeuropa (1,3 miljarder). Riksdagen anser i likhet med regeringen att de tre tematiska prioriteringarna för utvecklingssamarbetet under mandatperioden bör kvarstå och preciseras. Prioriteringarna är demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat respektive främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling.

Riksdagen behandlade också regeringens skrivelse Biståndets resultat - tema jämställdhet och kvinnors roll för utveckling. Där har regeringen redogjort för resultat från Sveriges internationella utvecklingssamarbete och reformsamarbetet i Östeuropa. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

21

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

41, 143 minuter

Beredning

2011-10-25

Justering

2011-11-29

Datum

2011-12-05

Debatt

2011-12-12

Beslut

2011-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 211 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2012. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 93 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 77 miljarder kronor).

Riksdagen uppmanar också regeringen att återkomma med ett lagförslag senast den 1 mars 2012 om förändrade regler i sjukförsäkringen när det gäller prövning av arbetsförmågan. Socialförsäkringsutskottet vill att de regler som gällde före 1 juli 2008 ska återinföras eftersom den nuvarande prövningen av arbetsförmågan efter 180 dagar inte fungerar rättssäkert. Vidare föreslår utskottet att regeringen uppdrar åt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att ytterligare förbättra samarbetet och klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna.

Vidare innebär budgetbeslutet:

• att det finns en möjlighet att förlänga sjukpenningen på den så kallade fortsättningsnivån även efter 550 sjukskrivningsdagar. Detta om det på grund av den försäkrades sjukdom skulle framstå som oskäligt att inte lämna sjukpenning.
• att en försäkrad som fått tidsbegränsad sjukersättning under längsta möjliga tid och som inte har någon eller har en låg sjukpenninggrundande inkomst ska kunna få en ny förmån, sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall samt ett boendetillägg.
• att en försäkrad som fyller 65 år ska få en ökning av bostadstillägget med 170 kr per månad före reduceringen mot inkomst. Detta gäller även den som har äldreförsörjningsstöd.
• att bostadsbidraget höjs för såväl barnfamiljer som hushåll utan barn.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

40

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

106, 246 minuter

Beredning

2011-11-10

Justering

2011-12-01

Datum

2011-12-05

Debatt

2011-12-12

Beslut

2011-12-14

Riksdagens beslutade om att de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel ska fortsätta att gälla till och med den 31 december 2013 istället för som nu fram till utgången av 2012. Det gäller lagen om hemlig rumsavlyssning, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott samt lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

26, 60 minuter

Justering

2011-12-01

Datum

2011-12-05

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,15 miljarder kronor till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik för 2012. Mest pengar går till Lantmäteriet (495 miljoner kronor), Boverket (202 miljoner kronor) och Konsumentverket (113 miljoner kronor). Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny målformulering för bostadspolitiken och om en ändring i fastighetsmäklarlagen. Riksdagen sa dessutom nej till ett antal motionsförslag från allmänna motionstiden 2011 om olika bostads- och konsumentpolitiska frågor.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

16

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 122 minuter

Justering

2011-12-01

Datum

2011-12-05

Debatt

2011-12-14

Beslut

2011-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan. Detta under förutsättning att FN:s säkerhetsråd fortsätter att stödja insatsen.

Sverige ställer en väpnad styrka om högst 70 personer till förfogande fram till och med den 1 april 2012 för Natos fredsfrämjande insats i Kosovo. Styrkan ska därefter successivt minska fram till utgången av 2013 då den avvecklas helt. Syftet med den internationella styrkan är enligt FN:s säkerhetsråd att upprätthålla en fredlig och säker miljö i Kosovo.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Beredning

2011-11-24

Justering

2011-12-01

Datum

2011-12-02

Debatt

2011-12-12

Beslut

2011-12-14

Den svenska väpnade styrkan i Afghanistan får förnyat mandat under 2012. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen stödjer regeringens inriktning om att den svenska militära insatsen i landat successivt ska anpassas och reduceras.

Den svenska militära insatsen kommer under merparten av 2012 bestå av cirka 500 personer på plats i Afghanistan. Vid utgången av 2012 ska styrkan ha minskat till 400 personer på plats i Afghanistan. Utöver dessa tillkommer den svenska helikopterenheten samt personal som bland annat hjälper till med att frakta hem utrustning och material. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

33, 144 minuter

Beredning

2011-11-24

Justering

2011-12-01

Datum

2011-12-02

Debatt

2011-12-12

Beslut

2011-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag för området studiestöd. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt drygt 22 miljarder kronor 2012. Det är knappt 1,3 miljarder kronor mindre än anslagna medel för 2011. Anslagsförändringarna beror bland annat på att flera tillfälliga satsningar har avslutats och att omfattningen har förändrats. Med anledning av satsningar på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, yrkesvux, samt stimulans till kommunerna att bedriva lärlingsutbildning inom den gymnasiala vuxenutbildningen och på yrkeshögskolan ökar utgifterna för studiemedel.

Regeringen har i budgetpropositionen redovisat uppnådda resultat inom utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att resultatredovisningens koppling till målen kan utvecklas.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2011-11-24

Datum

2011-12-01

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Åldersgränserna för att köra tyngre och mer effektstarka motorcyklar, lastbilar och bussar höjs, och behörigheten att köra den här typen fordon ska tydligare än i dag nås genom flera steg. Syftet med ändringarna i körkortsreglerna är dels att öka trafiksäkerheten, dels att vissa regler ska vara desamma i alla EU-länder. Bakgrunden till ändringarna är ett EU-direktiv.

För den som har B-körkort blir det möjligt att genom ett körprov få behörighet att köra med tyngre släp. Den utökade behörigheten ger rätt att köra ett fordon med släp som sammanlagt väger max 4,25 ton, vilket är 750 kg mer än vad ett vanligt B-körkort tillåter.

Lagändringarna innebär också följande:

• Åldersgränserna för tyngre och mer effektstarka motorcyklar och för lastbil och buss höjs för den som inte är yrkeschaufför.
• En ny behörighet för motorcykel, A2, införs som en mellankategori mellan lättare och tyngre motorcyklar.
• Fyra nya behörigheter för lastbil och buss införs: C1, C1E, D1 och D1E.
• Minimiåldern för övningskörning sänks för vissa typer av fordon.
• Läkarnas plikt att anmäla olämpliga taxiförare skärps.

De flesta lagändringarna gäller från den 19 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Justering

2011-12-01

Datum

2011-12-01

Debatt

2011-12-08

Beslut

2011-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om cirka 9 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Migration för 2011. De största anslagen inom utgiftsområdet går till asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och till Migrationsverket. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden. Motionerna handlar bland annat om Migrationsverkets uppdrag och personalens utbildning och kompetens. Andra motioner handlar om asylsökandes ersättningar och frågor om ensamkommande barn.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

45, 155 minuter

Justering

2011-11-29

Datum

2011-12-01

Debatt

2011-12-08

Beslut

2011-12-14

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2011-12-01

Datum

2011-12-01

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

• Anslagen för energi ska uppgå till cirka 2,9 miljarder kronor 2012.
• En investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät för perioden 2012-2014 godkänns. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som sköter stamnätet för elkraft. Affärsverket ska också få finansiella befogenheter för 2012, som bland annat innebär att det får ta lån på upp till 6 miljarder kronor.
• Uttaget av avgiften för elberedskapsavgiften ska få uppgå till högst 255 miljoner kronor 2012. Elberedskapsavgiften finansierar delar av Svenska Kraftnäts arbete.
• Regeringen får mandat att låta Svenska kraftnät förvärva svenska statens andel av tillgångarna i Swe-Pol Link AB och därefter likvidera detta bolag. Swe-Pol Link AB är en koncern som äger och driver en likströmsförbindelse mellan Sverige och Polen.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

49, 163 minuter

Justering

2011-11-24

Datum

2011-11-30

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,2 miljarder i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2011. De största anslagen går till folkbildning, idrott och regional kulturverksamhet. Bland de större satsningarna finns en förstärkning av den fria scenkonsten. En ökad satsning görs på den regionala kultursamverkansmodellen som införs successivt från och med 2011 i syfte att öka möjligheterna till kulturverksamhet i hela landet. Satsningen på digitalisering av biografer fortsätter.

Sveriges Radio, SVT och UR får extra medel för att göra program ur arkiven tillgängliga. Riksdagen sa nej till en begäran från regeringen. Det handlar om att avskaffa kravet på att minst 55 procent av allmänproduktionen i Sveriges Radios och SVT:s rikssändningar ska produceras utanför Stockholm.

Riksdagen konstaterade att det pensionssystem som nu tillämpas på scenkonstområdet har negativa konsekvenser för scenkonstinstitutionerna, de konstnärliga yrkesutövarna och publiken. Riksdagen uppmanade därför regeringen att återkomma med besked om hur frågan kan och bör lösas på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt. Regeringen ska återkomma inom ramen för den ordinarie budgetprocessen, gärna i budgetpropositionen för 2013. Riksdagen konstaterade också att antalet besök på de statliga museerna har minskat sedan entréavgifter återinfördes. Riksdagen uppmanade regeringen att följa upp museibesökens utveckling. Regeringen ska sedan analysera besöksmönstren så att de kan ställas mot de kulturpolitiska målen.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

25

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

57, 169 minuter

Justering

2011-11-24

Datum

2011-11-30

Debatt

2011-12-08

Beslut

2011-12-14

Justitieutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om straffrätt. Enligt EU-kommissionen bör EU kunna ha minimiregler inom straffrätt på de områden där det behövs för att EU ska kunna genomföra sin politik på ett effektivt sätt. Ett exempel på ett sådant område där EU-länderna har en gemensam politik är finanssektorn. En straffrättslig lagstiftning på EU-nivå skulle till exempel kunna användas för att bekämpa bedrägeri, penningförfalskning och olika brott med koppling till aktiehandeln. Åtgärderna skulle kunna bestå av minimiregler för vad som definieras som ett brott och för vilka påföljder ett brott kan få, till exempel böter eller fängelse.

Justitieutskottet påpekar att EU-ländernas straffrättsliga lagstiftning återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i de olika länderna. Utskottet understryker att det inte är EU:s uppgift att ersätta den nationella lagstiftningen, utan att behovet av straffrättslig lagstiftning på EU-nivå noggrant måste analyseras inför varje beslut. Lagstiftning endast ska tas fram om den ger ett tydligt mervärde. Eftersom en sådan lagstiftning har stor inverkan på enskilda individer är det enligt utskottet viktigt att den tar hänsyn till grundläggande rättsprinciper. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 23 minuter

Justering

2011-11-29

Datum

2011-11-30

Debatt

2011-12-08

Beslut

2011-12-14