Sök

Socialtjänsten ska kunna besluta att ett barn ska vårdas mot den ena vårdnadstagarens vilja, förutsatt att vården krävs för barnets bästa. De nya reglerna gäller från den 1 maj 2012 för psykiatrisk och psykologisk utredning och behandling, behandling i öppna former samt utseende av en kontaktperson eller familj enligt socialtjänstlagen. Reglerna omfattar också vissa åtgärder enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Normalt krävs båda vårdnadstagarnas samtycke för att ett barn ska få vård. Om barnet självt anses kunna samtycka till eller motsätta sig olika behandlingar krävs inget samtycke från vårdnadshavarna.

För närvarande införs ingen möjlighet för domstolar att utse ett juridiskt biträde för barn i mål som rör vårdnad, boende eller umgänge. Riksdagen har tidigare vid två tillfällen gett regeringen i uppdrag att se över frågan. Regeringen anser att frågan behöver övervägas ytterligare och kommer därför att låta utvärdera vårdnadsreformen från 2006.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 29 minuter

Justering

2012-02-28

Datum

2012-03-06

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Arbetsmarknadsutskottet har granskat regeringens redogörelse för jämställdhetspolitikens inriktning under perioden 2011-2014. Riksdagen beslutade 2006 att det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De nya insatserna ska dels fullfölja det reformarbete som startade under föregående mandatperiod, dels säkerställa hållbarheten i de åtgärder som redan genomförts. De områden som har högst prioritet är att bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer, prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Fortsatta insatser för en jämställd arbetsmarknad och jämställdhet i skolan är andra prioriterade områden.

Utskottet välkomnar den fortsatta ambitiösa satsningen från regeringen. Det finns stora brister i jämställdheten mellan kvinnor och män, konstaterar man. Mycket arbete återstår till exempel när det gäller kvinnors och mäns möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och i näringslivet, att stanna kvar och utvecklas i arbetslivet samt att kunna kombinera arbete och familjeliv. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att våld och andra övergrepp mot kvinnor är den mest akuta jämställdhetsfrågan i dag. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

41, 160 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-03-06

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om ett europeiskt system för gränsövervakning delvis strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU-parlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande. Enligt subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

EU-kommissionen presenterade i december 2011 ett förslag om att inrätta ett europeiskt gränsövervakningssystem, Eurosur. Syftet är att etablera gemensamma regler för utbyte av information mellan EU-länderna och Europeiska byrån för förvaltningen av yttre gränser, Frontex. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag i flera delar är så oklart att det är svårt att uttala sig om det är förenligt med subsidiaritetsprincipen och om förslagen på åtgärder står i proportion till de mål man vill uppnå. Redan nu menar dock riksdagen att en viss del av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller reglerna om vilka åtgärder som EU-länderna ska vidta vid olika så kallade effektnivåer. Reglerna är alltför detaljerade och målen kan uppnås lika bra om EU-länderna får ett större utrymme att själva bestämma vilka närmare åtgärder som de ska vidta, anser riksdagen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 65 minuter

Justering

2012-03-01

Datum

2012-03-05

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-15

Riksdagen sa nej till motioner om hyresrätt från allmänna motionstiden 2011. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hyressättning, främjande av uthyrning av privatbostäder, kooperativ hyresrätt samt ombildning till bostadsrätt och ägarlägenheter.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

17

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

29, 120 minuter

Justering

2012-02-28

Datum

2012-03-05

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Den 1 januari 2009 ändrades inkomstskattelagen så att fler fick möjlighet att skatta för inkomst av näringsverksamhet, F-skatt, i stället för tjänst. Riksdagen vill nu att regeringen förutsättningslöst utvärderar effekterna av lagändringen.

Lagändringen innebar att reglerna blev tydligare utifrån gällande rättspraxis. För några år sedan var gränserna mellan näringsverksamhet och tjänst skarpare - vissa yrkeskategorier kategoriserades alltid som arbetstagare. Hur verksamheten faktiskt bedrivs har fått en mer avgörande betydelse efter lagändringen. Fler som arbetar självständigt i förhållande till sina uppdragsgivare kan nu välja näringverksamhet som sin verksamhetsform.

Med ändringen har antalet skattskyldiga som själva ska betala sina skatter och avgifter ökat. Det medför en risk för svartarbete och annat undandragande av skatt. Riksdagen vill därför att regeringen förutsättningslöst utvärderar reformens effekter och det skyndsamt. I utvärderingen bör regeringen undersöka konsekvenserna för skatteuppbörden och effekterna på arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor. Bakom ställningstagandet står samtliga partier. Ställningstagandet grundar sig på ett förslag i en motion från Socialdemokraterna.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

14

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

20, 68 minuter

Justering

2012-02-28

Datum

2012-03-02

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 inom området mervärdeskatt. Ett flertal motioner gäller sänkning av moms på olika områden såsom turism, kultur- och besöksnäring, tjänstenäring, glasögon och linser och körkortsutbildningar. Andra motioner gäller exempelvis reglerna för ideell verksamhet.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Justering

2012-02-28

Datum

2012-03-02

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Riksdagen sa nej till motioner om trossamfund från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Motionerna tar bland annat upp frågor om Svenska kyrkans ställning i förhållande till andra trossamfund, begravningsverksamheten och dialog med religiösa samfund.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-02-28

Datum

2012-03-02

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Riksdagen beslutade om ändringar i begravningslagen. Ändringarna innebär att den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och gravsättning förkortas till en månad, istället för som tidigare två månader. Det blir tydligare att den som upplåter en gravplats ansvarar för att graven hålls i ordnat och värdigt skick. Länstyrelsen ansvarar för tillsynen och får utökade rättigheter att inspektera verksamheten och begära ut handlingar. Kraven på de av Länstyrelsen förordnade begravningsombuden förtydligas. Begravningsavgiften för medlemmar i Svenska kyrkan separeras från kyrkoavgiften.

Lagändringarna som gäller begravningsavgiften börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga ändringar börjar gälla 1 maj 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-02-28

Datum

2012-03-02

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen att utreda hur en ordinarie tillsyn över handläggningen av ärenden inom Migrationsverkets och socialförsäkringsområdets verksamhet ska organiseras och utformas. Orsaken är att Justitieombudsmännen, JO, måste använda en stor del av sina resurser åt dessa ärenden och att mängden klagomål på myndigheten ökat.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Beredning

2011-11-24

Justering

2012-03-01

Datum

2012-03-02

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska tillträda konventionen om klusterammunition. Syftet med konventionen är att förhindra en fortsatt användning av klusterammunition och att komma till rätta med de svåra humanitära problem som klusterammunition fört med sig i länder där sådan ammunition har använts. Spridningen av massförstörelsevapen utgör ett av de största hoten mot internationell fred och säkerhet. Därför måste alla former av massförstörelsevapen avvecklas, anser riksdagen.

Under drygt ett år har utrikesutskottet arbetet med ett särskilt betänkande om nedrustnings- och icke-spridningsfrågor samt konventionella vapen. Utskottet välkomnar förslag och initiativ som stärker arbetet med att förhindra användningen av kemiska och biologiska vapen. Konventionell rustningskontroll i Europa är, enligt utskottet, fortfarande av stor betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Utskottet vill att regeringen fortsätter att visa stort engagemang för dessa frågor, bland annat genom att vid behov uppdatera de avtal som finns och arbeta för att de åtaganden man har ingått genomförs. Utskottet lyfter också fram att små och lätta vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än andra typer av vapen. Därför är det viktigt att den okontrollerade spridningen av dessa vapen stoppas.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 96 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-02-23

Datum

2012-03-01

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-15

Riksdagen sa nej till motioner som tar upp övergripande miljöfrågor från allmänna motionstiden 2011. Skälet är i huvudsak att frågorna redan bereds eller utreds inom Regeringskansliet. Motionerna handlar bland annat om den politiska samstämmigheten inom miljöpolitiken, miljöprövningar enligt miljöbalken, markanvändning, miljöanpassade transporter, vissa tillstånds- och ersättningsfrågor, buller och GMO. Vissa motionsförslag tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under mandatperioden, och dessa behandlas därför förenklat.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 118 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-03-01

Debatt

2012-03-21

Beslut

2012-03-21

Reglerna för återbetalning av outnyttjade vägavgifter ändras. För lastbilar och andra fordon som väger minst 12 ton betalar ägaren en vägavgift på vissa vägar. Om ägaren inte använde fordonet under en del av den period som han eller hon har betalt avgift för ska den delen av avgiften återbetalas. I dag sker återbetalningen endast för hela, återstående månader. Reglerna ändras nu så att avgiften i stället återbetalas för alla de dagar som återstår. Dessutom slopas den nuvarande regeln om att endast avgifter som betalats för ett helt år i taget kan återbetalas. Återbetalning ska kunna ske även för en avgift som betalats per månad, vecka, eller dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-28

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-28

Villkoren för studerande föräldrar vars barn har avlidit förbättras den 1 juli 2012. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får då möjlighet att meddela föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp och studiemedel vid ledighet i samband med att ett barn under 18 år har avlidit.

Regeringen bedömer att studerande, vars barn under 18 år har avlidit, som avstår från studier bör ha rätt att behålla studiemedlet under en viss tid per förälder och barn. Studielån som avser sådan tid bör kunna skrivas av helt.

Regeringen bedömer även att Centrala studiestödsnämnden bör få meddela närmare föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp vid ledighet i samband med att ett barn under 18 år har avlidit.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-02-23

Datum

2012-02-27

Debatt

2012-03-22

Beslut

2012-03-28

Friskolor på gymnasienivå ska kunna välja att till vissa utbildningar endast ta emot elever som är i behov av särskilt stöd och vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Därmed blir det möjligt för friskolor på gymnasienivå att erbjuda utbildningar som är särskilt riktade till elever med till exempel dyslexi, inlärningsproblem eller koncentrationssvårigheter. Syftet med de nya reglerna är att skapa lika villkor mellan kommunala skolor och friskolor samt att ge eleverna större möjlighet att välja mellan olika skolor.

Friskolor på både grundskole- och gymnasienivå blir skyldiga att spara elevernas svar i nationella prov under en viss tid. Hittills har bara kommunala skolor haft den skyldigheten. Svaren används av Skolinspektionen vid kontrollrättning och av dem som konstruerar proven i deras utvecklingsarbete.

De nya bestämmelserna gäller från den 1 april 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-02-27

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Riksdagen uppmanar regeringen att överväga att ta fram ett förslag om en översyn av systemet för fördelning av basanslaget till universitet och högskolor. Bakgrunden är Riksrevisionens granskning som visar att vissa lärosäten har svårt att uppfylla samtliga intentioner med basanslaget.

Utbildningsutskottet anser att det är viktigt att basanlaget är väl avvägt i relation till målet att att varje universitet och högskola ska ha förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin forskning och kunna värna lärosätets integritet gentemot sina samarbetspartner. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 4 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-02-24

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Gymnasiesärskolans bestämmelser anpassas till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan. Det ska råda stor flexibilitet för både elever och skola. Samarbetet mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet ska stärkas. Det ska finnas nio nationella program, och utbildningarna ska kvalitetssäkras på nationell nivå. En poängplan ska ersätta timplanen för gymnasiesärskolans nationella program, och ett ämne ska kunna bestå av flera kurser där betyg sätts efter avslutad kurs. Det ska fortfarande finnas individuella program, men indelningen i yrkes- och verksamhetsträning tas bort.

Eleverna i gymnasiesärskolan får ökade möjligheter att välja utbildningsvägar. De ska få rätt till stöd till inackordering. Efter avslutad utbildning får eleverna en utökad dokumentation av sina studier i form av ett gymnasiesärskolebevis. Hemkommunen ska vara skyldig att utreda målgruppstillhörigheten om det framkommer indikationer på att en elev inte tillhör målgruppen för grund- respektive gymnasiesärskolan.

Utbildningsutskottet har blivit informerade om att regeringen tänker vidta ytterligare åtgärder inom ramen för Lärarlyftet II som syftar till att säkerställa att lärare i särskolan har hög kompetens . Utskottet anser att det då bör läggas särskild vikt vid att Skolverket i samarbete med lärosätena möjliggör validering av tidigare tillägnade kunskaper. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med utskottets tillägg.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2012. Huvuddelen av bestämmelserna ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 2013.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Trafikutskottet har granskat regeringens skrivelse om Botniabanan. I skrivelsen behandlar regeringen Riksrevisionens granskning av Botniabanan och kringliggande järnvägssystem.

Enligt Riksrevisionen behövs följdinvesteringar i det omkringliggande järnvägssystemet för att Botniabanan ska kunna fungera som det var tänkt. Man anser också att beslutsunderlaget angående Botniabanan var bristfälligt. Det har saknats ett systemperspektiv som samordnar Botniabanan med omkringliggande banor, menar Riksrevisionen. Även informationen från regeringen och Trafikverket har varit bristfällig, anser man.

Sedan riksdagen beslutade om Botniabanan 1998 har flera åtgärder vidtagits för att stora infrastrukturprojekt ska kunna planeras, styras och genomföras på ett effektivt sätt, påminner utskottet. Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen redovisar med anledning av Riksrevisionens granskning. Regeringen anser bland annat att planeringen av infrastruktur behöver effektiviseras ytterligare så att transportinfrastrukturen snabbare kan utvecklas och möta samhällets behov. Regeringen har för avsikt att under 2012 lämna förslag till riksdagen om detta. Utskottet delar regeringens åsikt att det är för tidigt att dra slutsatser om vilka effekter Botniabanan, som invigdes i augusti 2010, har gett. Man är nöjd med att regeringen har utvecklat resultatredovisningen till riksdagen för väg- och järnvägssatsningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-02-02

Justering

2012-02-21

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Riksdagen gav regeringen ett uppdrag som gäller bemanningen inom äldreomsorgen. Regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och, om man anser det lämpligt, utfärda föreskrifter om bemanningen på särskilda boenden inom äldreomsorgen.

Socialstyrelsen arbetar sedan tidigare med ett uppdrag som gäller bemanningen på särskilda boenden för demenssjuka. Socialstyrelsen har i ett yttrande till riksdagen sagt att det ofta finns brister i bemanningen i särskilda boenden även för andra grupper. Riksdagen anser att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att utreda och, om man anser det lämpligt, utfärda föreskrifter om bemanning i särskilda boenden även för andra grupper än demenssjuka. Föreskrifterna bör utgå från den enskildes behov. De ska inte innebära något större nytt åtagande för kommunerna utan säkerställa att kommunerna gör det socialtjänstlagen kräver. Uppdraget bör samordnas med Socialstyrelsens pågående uppdrag om organisering av särskilt boende för personer med demenssjukdom, utan att detta uppdrag försenas. Riksdagen vill att regeringen återkommer med en redovisning och vid behov förslag till åtgärder senast i november 2012.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ta fram ett program för en sammanhållen gruv- och mineralindustri. Programmet ska utarbetas i samverkan med näringen och den akademiska världen.

Riksdagen anser att det är hög tid för regeringen att agera för att gruvnäringen ska kunna möta både det ökade intresset för mineraler och metaller i Sverige och moderna miljökrav. Regeringen nämnde i höstens budgetproposition att man kommer att ta fram en mineralstrategi, men riksdagen menar att det behövs en mer ambitiös ansats. Man understryker även att det är viktigt att regeringen skyndsamt hanterar riksdagens begäran. Programmet bör bland annat lyfta frågeställningar som rör infrastruktur, handläggningstiderna för tillståndsprocesser, kommunernas roll och betydelsen av välutbildad arbetskraft.

Riksdagens beslut innebär att man sa ja till en motion från en socialdemokrat. Riksdagen sa nej till övriga mineralpolitiska motioner från allmänna motionstiden 2011.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

55, 172 minuter

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Regeringens rätt att utfärda föreskrifter om krav på och kontroll av elmätare med över 63 ampere huvudsäkring eller gränspunkter förtydligas. Hittills har regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, enbart fått utfärda föreskrifter för elmätare för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser eller då det har varit befogat ur konsumentsynpunkt. För elmätare med över 63 ampere huvudsäkring eller gränspunkter finns det dock inte några internationella överenskommelser och denna typ av elmätare finns sällan hos enskilda konsumenter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-21

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14