Sök

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera de om- och avregleringar som har genomförts på olika marknader de senaste åren ur ett konsumentperspektiv. Exempel på sådana marknader är inrikesflyg, taxi, el, telefoni, post, apotek, järnvägar och bilprovning. Utvärderingen ska fokusera på vilka effekter om- och avregleringarna har haft på priser, utbud, service, kvalitet och tillgänglighet i hela landet. Riksdagen har identifierat två områden som behöver utvärderas omgående, elmarknaden och persontrafiken på järnvägen. I och med beslutet sa riksdagen ja till två motioner från Socialdemokraterna. Reglerna för bedömning av konkurrensbegränsande specialiseringsavtal och avtal om forskning och utveckling anpassas till EU-rätten. Anpassningen innebär att samma regler kommer att gälla oavsett om Sveriges eller EU:s konkurrensrätt tillämpas i enskilda fall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Justering

2011-06-07

Datum

2011-06-09

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-17

Riksdagen beslutade i maj 2010 om trängselskatt i Göteborg från och med den 1 januari 2013. Efter flera utredningar kompletteras nu det tidigare beslutet med ytterligare ett beslut om flerpassageregel. Beslutet innebär att bilar som passerar flera betalstationer inom 60 minuter endast ska beskattas en gång. För att kompensera de minskade skatteintäkter som ändringarna medför höjs skattebeloppen. Några förflyttningar av betalstationer görs också. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2012. De ändrade skattebeloppen tillämpas först den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 40 minuter

Justering

2011-06-07

Datum

2011-06-08

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Det blir lättare för den som har fjärrvärme att få information om förbrukning för att på så sätt kunna styra sin energianvändning. Fjärrvärmeföretagen blir skyldiga att en gång i månaden mäta kundens värmeförbrukning och meddela kunden mätresultatet. Fjärrvärmeföretag får endast fakturera kunden baserat på mätresultaten, och faktureringen ska ske minst fyra gånger per år. Därmed får inte fjärrvärmeföretagen fortsätta med dagens praxis, där kunderna faktureras enligt en preliminär beräkning och beloppet justeras i efterhand genom årliga avstämningsfakturor. Motsvarande regler har tidigare införts för mätning av el. Bestämmelserna gäller från den 1 januari 2015. I avtalet mellan fjärrvärmeföretaget och kunden ska det finnas uppgifter om vilka regler som gäller för mätning, rapportering och fakturering. Den bestämmelsen gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-06-07

Datum

2011-06-08

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-17

Riksdagen beslutade om ökat konsumentskydd för personer som ingår avtal för att periodvis och återkommande kunna nyttja övernattningsboende, exempelvis ett fritidshus eller en semesteranläggning. Så kallat tidsdelat boende. Det ökade konsumentskyddet gäller även rätten till boenderabatter eller liknande förmåner som en konsument betalar särskilt för att utnyttja, till exempel under semesterresor. Den nya lagen omfattar fler typer av avtal. Därmed minskas risken för att skyddsregler kringgås. Dessutom ökar företagens informationsplikt både i marknadsföringen och i utformningen av avtalet. Konsumentens ångerfrist utökas från tio till fjorton dagar. Företaget eller näringsidkaren får inte heller kräva att konsumenten betalar innan ångerfristen har löpt ut. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Datum

2011-06-08

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har beslutat om tre tillkännagivanden till regeringen om lex Laval, EU:s utstationeringsdirektiv och en konvention från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Det första beslutet innebär att riksdagen ber regeringen att skyndsamt tillsätta en utredning om den så kallade lex Laval. Bakgrunden är EU-domstolens dom i Laval-målet 2007 som resulterade i förändringar i det svenska regelverket, lex Laval. Förändringarna handlar om när det ska vara tillåtet att ta till fackliga stridsåtgärder om villkoren för arbetstagare som är utstationerade i Sverige. Oron för att de svenska kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden inte kan hävdas och värnas med nuvarande lagstiftning är berättigad, anser riksdagen. Därför vill riksdagen att en utredning överväger vilka lagändringar som krävs för att värna den svenska modellen i ett internationellt perspektiv. Utredningen bör vara klar senast den 1 september 2012. Regeringen behöver ta nya politiska initiativ på EU-nivå när det gäller utstationeringsdirektivets skyddsregler, menar riksdagen i ett andra tillkännagivande. Detta för att säkerställa att utstationeringsdirektivets regler i framtiden tolkas som ett golv för löne- och anställningsvillkor och inte som ett tak. Riksdagen vill i ett tredje tillkännagivande att Sverige ska ratificera, det vill säga godkänna, ILO-konvention 94. Enligt konventionen ska offentliga myndigheters upphandling innehålla villkor som bland annat garanterar arbetare kollektivavtalsenlig lön och arbetstid. I övrigt säger riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om arbetsrätt.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

17

Reservationer

17 

Justering

2011-06-07

Datum

2011-06-08

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Elever som går en lärlingsutbildning på gymnasienivå ska ingå ett skriftligt utbildningskontrakt med arbetsplatsen där de är lärlingar. Kontraktet ska undertecknas av eleven, arbetsplatsen och skolan. Om eleven är under 18 år ska också vårdnadshavaren underteckna kontraktet. Det ligger på skolans ansvar att se till att kontraktet upprättas. Av utbildningskontraktet ska det framgå vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och vad dessa delar omfattar. Kontraktet ska också reglera hur kostnaden för eventuella skador som eleven orsakar på arbetsplatsen ska fördelas mellan skolan och arbetsplatsen. Dessutom ska kontraktet innehålla uppgifter om avtalstider, grunder för att bryta avtalet och kontaktpersoner på skolan och arbetsplatsen. Ändringarna gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Justering

2011-05-31

Datum

2011-06-07

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-16

Riksdagen sa ja till en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringen gäller enbart en språklig justering.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-06-07

Datum

2011-06-07

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-09

Riksdagen vill renodla domstolarnas verksamhet till dömande uppgifter. Som ett led i arbetet har riksdagen beslutat att handläggningen av vissa typer av ärenden ska flyttas från tingsrätterna till andra myndigheter. Förändringen berör cirka 26 000 nya ärenden varje år. Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Rikspolisstyrelsen och länsstyrelserna tillhör de myndigheter som tar över olika ärendetyper. Skatteverket ska även överta hanteringen av äktenskapsregistret från Statistiska centralbyrån. Rätten till domstolsprövning garanteras genom möjligheten att överklaga myndighetens beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2011-06-07

Datum

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Riksdagen har beslutat om en ny lag om medling och ändringar i befintlig reglering om medling och förlikning. Syftet med beslutet är att öka möjligheterna att lösa tvister på frivillig väg och införa ett EU-direktiv. Förslagen omfattar såväl medling i domstol och hyres- och arrendenämnd som privat medling. Förändringarna innebär bland annat: att talefrister och preskriptionstider inte ska kunna löpa ut under pågående medling. att tystnadsplikt ska gälla för medlare. att en medlingsöverenskommelse ska kunna förklaras verkställbar av tingsrätt. att tingsrättens skyldighet att i pågående tvistemål verka för att parterna kommer överens genom förlikning eller särskild medling skärps. att hovrätten får nya regler om förlikning och särskild medling. Lagförslagen föreslås börja gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 30 minuter

Beredning

2011-04-28

Justering

2011-06-07

Datum

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Prümrådsbeslutet är ett fördjupat EU-samarbete för att bekämpa terrorism och annan gränsöverskridande brottslighet. Under 2010 beslutade riksdagen därför att i ett första steg göra det enklare för polisen att utbyta information med andra EU-länder ( 2009/2010: JuU30 ). I ett andra steg har riksdagen nu beslutat om de lagändringar som är nödvändiga för att DNA-profiler, fingeravtryck och fordonsuppgifter ska kunna utbytas automatiskt med andra EU-länder. Redan i dag utbyts uppgifterna som i fortsättningen ska kunna hämtas direkt genom sökningar i de andra ländernas register. Den stora skillnaden blir att sökningar kan ske automatiserat. Den som behöver informationen kan då omedelbart få besked om det finns någon uppgift av intresse eller inte. DNA-profilen eller fingeravtrycket lämnas bara ut med ett slags referensnummer, en sifferbeteckning. För att identifiera personen måste Sverige eller det andra EU-landet sedan, på samma sätt som i dag, återkomma med en förfrågan om ytterligare uppgifter. DNA-profiler ska också få jämföras automatiskt efter en överenskommelse mellan berörda länder. Lagändringarna börjar gälla i stora delar den 1 augusti 2011. Vissa delar börjar gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-06-07

Datum

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Reglerna om den statliga insättningsgarantin ändras den 1 juli 2011. Insättningsgarantin är ett skydd för kundernas insättningar i bland annat banker om banken inte kan betala ut kundernas pengar. Det här är några av ändringarna: Ersättningar ska betalas ut till kunderna inom 20 arbetsdagar i stället för tre månader. Finansinspektionen får i uppgift att besluta om när insättningsgarantin ska börja gälla. I dag måste en domstol först försätta banken i konkurs, vilket kan ta flera veckor eller månader. Banker och andra kreditinstitut ska ansöka om förhandsprövning av om insättningsgarantin gäller för olika slags konton. I dag får instituten själva göra en preliminär bedömning av detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Datum

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Miljökraven vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster anpassas till ett EU-direktiv. Myndigheter som köper bilar eller leasar dem i minst ett år ska vid upphandlingen beakta bilens energi- och miljöpåverkan under hela användningstiden. Energi- och miljöpåverkan kan anges i pengar och tas med vid utvärderingen av anbuden. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2011-05-31

Datum

2011-06-07

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-16

Riksdagen godkände regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten för ett antal utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat administration vid utlandsmyndigheter, vissa jämställdhetsåtgärder och verksamheter för Östersjösamarbete. De börjar att gälla 2012. Riksdagen sa också ja till några språkändringar i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen samt till en lagteknisk ändring i lagen med instruktion för Valprövningsnämnden. Ändringarna börja att gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Beredning

2011-05-10

Justering

2011-05-31

Datum

2011-06-01

Debatt

2011-06-13

Beslut

2011-06-15

Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning om hur regeringen skött sitt arbete. I år har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagens ledamöter. En anmälan handlar om jordbruksminister Eskil Erlandssons styrning av Jordbruksverket. KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksministern lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av jordbruksministern, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas. En annan anmälan tar upp förhandsprövning av nya programtjänster inom public service. Regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen strider inte mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud, menar KU. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning

Anföranden och repliker

87, 286 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2011-05-31

Datum

2011-06-01

Debatt

2011-06-13

Beslut

2011-06-15

Den så kallade Studsviklagen reglerar den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för avvecklingen av viss historisk verksamhet med koppling till det svenska kärnkraftsprogrammet. Riksdagen har tidigare beslutat att lagen skulle sluta gälla i slutet av 2011, men nu förlängs tiden till slutet av 2017. Det betyder att avgiften kommer att tas ut till och med 2017. Det blir också tydligare vilka verksamheter och åtgärder som omfattas av Studsvikslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Datum

2011-06-01

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-22

Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete. Granskningen visar att polisen planerar för mycket mer resurser till det brottsförebyggande arbete än vad som används för ändamålet. Riksrevisionen konstaterar vidare att effekten av det arbete som utförts varit oklar. Riksrevisionens styrelse betonar i sin redogörelse att det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet fungerar tillfredställande. Enligt riksdagens intentioner ska arbetet vara planlagt, proaktivt, problemorienterat och kunskapsbaserat samt göras i samverkan med andra samhällsaktörer. Riksrevisionens styrelse anser att kunskapen om det brottsförebyggande arbetet måste öka hos polisen så att regeringen får förbättrade möjligheter att övergripande styra det brottsförebyggande arbetet. Ökad kunskap kan dessutom leda till att återrapporteringen till riksdagen om effekterna av det brottsförebyggande arbetet kan förbättras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 21 minuter

Justering

2011-05-31

Datum

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, Tullverkets befogenheter i brottsutredningar, arbetet mot barnsexturism och samarbetet inom EU.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

35

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

16, 62 minuter

Justering

2011-05-31

Datum

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Det finns en FN-konvention om internationella köp av varor (CISG). Syftet är att samma regler ska gälla för ett köp oavsett vilka länder som ett köpeavtal har anknytning till. Den del i konventionen som gäller avtal ska nu föras in i lagen om internationella köp. CISG baseras på kontraktsprincipen, som i sin renaste form innebär att en anbudsgivare blir bunden av sitt anbud då det accepteras av mottagaren. Den svenska avtalslagen ska dock även i fortsättningen gälla för avtal mellan företag som har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Beslutet innebär att Sverige återkallar sin reservation mot avtalsdelen i konventionen och att det förbehåll som gäller den internordiska handeln justeras till att omfatta även avtalsdelen. Regeringen ska bestämma när lagändringarna börjar gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Datum

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Regeringen ska se över vallagen. Mot bakgrund av erfarenheterna av höstens riksdagsval uppmanar riksdagen regeringen att lyfta in ett antal frågor i utredningen. Det handlar bland annat om röstlokaler för förtidsröstning, budröstning. partisymboler på valsedlar, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att rösta och utbildning av röstmottagare. Riksdagen menar också att det vore bra om regeringen i lämpligt sammanhang utreder möjligheten att införa ett elektroniskt röstningssystem i val- och röstningslokaler Riksdagen sa vidare nej till en rad motionsförslag, bland annat till förslaget om röstning via internet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 41 minuter

Beredning

2011-04-14

Justering

2011-05-17

Datum

2011-05-26

Debatt

2011-06-13

Beslut

2011-06-15

Riksdagen uppmanar regeringen att stoppa nya anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Riksdagen ber också regeringen att skyndsamt redovisa för riksdagen vilka åtgärder som man vidtagit med anledning av uppmaningen. Enligt beslutet har långtidsarbetslösa placerats i fas 3 utan att regeringen låtit kontrollera seriositet och kvalitet. Vissa deltagare erbjuds inte någon meningsfull sysselsättning. Andra deltagare får utföra reguljära arbetsuppgifter. Jobb- och utvecklingsgaranti för personer som varit långvarigt arbetslösa infördes 2007. Aktiviteterna är indelade i tre faser. Den första och andra fasen fokuserar på intensifierat jobbsökande respektive olika arbetsmarknadspolitiska program. Efter 450 arbetslösa dagar förs alla över 25 år över till garantins sista del, fas 3. Syftet med fas 3 är att långtidsarbetslösa ska erbjudas sysselsättning hos en anordnare med arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan ses som kvalitetshöjande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-05-19

Datum

2011-05-26

Debatt

2011-06-09

Beslut

1899-01-01