Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vissa förändringar av trängselskatten i Göteborg

Betänkande 2010/11:SkU34

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 juni 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Vissa förändringar av trängselskatten i Göteborg(pdf, 836 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2010/11:34 Vissa förändringar av trängselskatten i Göteborg

Beslut

Förändringar av trängselskatten i Göteborg (SkU34)

Riksdagen beslutade i maj 2010 om trängselskatt i Göteborg från och med den 1 januari 2013. Efter flera utredningar kompletteras nu det tidigare beslutet med ytterligare ett beslut om flerpassageregel. Beslutet innebär att bilar som passerar flera betalstationer inom 60 minuter endast ska beskattas en gång. För att kompensera de minskade skatteintäkter som ändringarna medför höjs skattebeloppen. Några förflyttningar av betalstationer görs också. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2012. De ändrade skattebeloppen tillämpas först den 1 januari 2015.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2011-05-31
Justering: 2011-06-07
Trycklov till Gotab och webb: 2011-06-08
Trycklov: 2011-06-08
Trycklov: 2011-06-09
Reservationer: 1
Betänkande 2010/11:SkU34

Alla beredningar i utskottet

2011-05-31

Förändringar av trängselskatten i Göteborg (SkU34)

Riksdagen beslutade i maj 2010 om trängselskatt i Göteborg från och med den 1 januari 2013. Efter flera utredningar kompletteras nu det tidigare beslutet med ytterligare ett beslut om flerpassageregel. Det föreslår skatteutskottet. Förslaget innebär att bilar som passerar flera betalstationer inom 60 minuter endast ska beskattas en gång. För att kompensera de minskade skatteintäkter som ändringarna medför höjs skattebeloppen. Några förflyttningar av betalstationer görs också. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2012. De ändrade skattebeloppen tillämpas den 1 januari 2015 enligt förslaget.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-06-15
Stillbild från Debatt om förslag 2010/11:SkU34, Vissa förändringar av trängselskatten i Göteborg

Debatt om förslag 2010/11:SkU34

Webb-tv: Vissa förändringar av trängselskatten i Göteborg

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

David Lång (Sd)
Anf. 118 David Lång (Sd)
Herr talman! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation. I motionen utgår vi från antagandet att beslut bör tas på lägsta möjliga, ändamålsenliga nivå - så nära medborgarna som möjligt. Det är viktigt att de medborgare som berörs av ett beslut också får vara med och besluta. Personligen har jag valt att driva frågan med anledning av det principiella ställningstagandet att ett beslut om trängselskatt är ett beslut som bäst fattas av berörda medborgare. Min partikollega Mikael Jansson, som också kommer att delta i denna debatt, representerade Sverigedemokraterna i Göteborgs kommunfullmäktige under förra mandatperioden och var då ensam om att verka mot ett införande av trängselskatt i Göteborg. Hans bidrag till denna debatt kommer därför att i alla fall i viss mån handla om ärendet i sak, medan jag personligen nöjer mig med att förespråka just folkomröstningen. Det är uppenbart att det finns olika uppfattningar om huruvida trängselskatter är det bästa för Göteborg eller inte, och det finns ett mycket stort folkligt engagemang i frågan. Över 20 000 namnunderskrifter har samlats in till stöd för en folkomröstning. Ett helt nytt enfrågeparti har bildats, som också tog sig in med fem mandat i kommunfullmäktige i Göteborg i valet i höstas. Det innebär att de kritiska rösterna i Göteborgs kommunfullmäktige har ökat från ett mandat till åtta mandat. Dessutom fick de partier som har en kritisk syn på trängselskatten stärkt stöd i omvalet i Västra Götalandsregionen. Huruvida trängselskatt i Göteborg är något önskvärt eller ej menar jag är upp till medborgarna att ta ställning till lokalt och regionalt. Det tar inte jag personligen ställning till. Däremot tar jag ställning för principen om ett ökat medborgarinflytande. Mikael Jansson kommer senare också att visa att det inte är någon självklarhet eller naturlag som säger att trängselskatt är att föredra i detta fall. De som bor i Göteborg och dess närhet är fullt medvetna om hur ett införande av trängselskatt ska finansieras. De är fullt medvetna om vad skattepengarna ska gå till. De är fullt medvetna om vilka alternativ till trängselskatter och vilka alternativ till finansiering som finns, och de är fullt kapabla att själva avgöra om trängselskatten är något de vill ha. Därmed är de fullt kapabla att själva ta beslutet genom en lokal folkomröstning. Det var precis det som skedde här i Stockholm i valrörelsen 2006. Vi som bodde i Stockholm fick möjlighet att rösta. En viktig poäng med en sådan folkomröstning är att beslutet blir lättare för befolkningen att acceptera. Även den som kampanjar på nejsidan i en folkomröstningskampanj får lättare att acceptera ett beslut om en majoritet av medborgarna visar sig vara för beslutet och att de investeringar som behövs därefter genomförs. Det hölls, som jag nämnde tidigare, nyligen ett omval i Västra Götalandsregionen. Alla de gamla partierna är för trängselskatter, men Sverigedemokraterna kandiderade till regionfullmäktige med budskapet att vi vill stoppa alla fortsatta steg i riktning mot ett införande av trängselskatter i Göteborg till dess att en lokal folkomröstning har hållits. Varför skulle inte göteborgarna få samma möjlighet som vi fick här i Stockholm? Vad är de gamla partiernas företrädare rädda för? Vill man som politiker ha väljarnas förtroende bör man också visa väljarna förtroende genom att lita på att väljarna tar det beslut som bäst tillgodoser deras behov och önskemål och som bäst gynnar den egna kommunen och egna regionen. Herr talman! Det finns all anledning att lyssna till opinionen, glädjas åt det folkliga engagemanget i denna fråga och visa förtroende för att medborgarna faktiskt kan besluta i en sådan här fråga. Med anledning av det borde en folkomröstning betraktas som det enda rimliga alternativet, och alla investeringar, alla fortsatta planer, alla lagändringar och andra åtgärder borde stoppas till dess att en folkomröstning har hållits. Med anledning av det vill Sverigedemokraterna avslå propositionen, och jag yrkar därmed bifall till Sverigedemokraternas reservation. I detta anförande instämde Mikael Jansson (SD).
Hans Olsson (S)
Anf. 119 Hans Olsson (S)
Herr talman! Jag tror att den fråga vi nu ska diskutera är en av de stora. Detta är egentligen bara en detaljfråga i det stora hela, men den stora diskussionen hade vi för ungefär ett år sedan när vi talade om införande av trängselskatter i Göteborg. Detta är bara en liten teknikalitet på det beslutet. Just dessa debatter tror jag dock att vi kommer att få se mer av. Jag tror också att vi kommer att behöva mer av denna typ av debatter, för vi kan inte sticka huvudet i sanden eller var man nu sticker det någonstans när man inte vill göra någonting. Inte bara Sverige utan vårt lilla jordklot står inför stora utmaningar vi inte kan bortse ifrån. Jag tror att vi om vi ska lösa detta måste ha killar och tjejer som är engagerade politiskt, som vågar ta stora och viktiga beslut - inte för att det är kul att ta stora, viktiga beslut, och inte för att det är lätt att ta stora, viktiga beslut utan för att framtiden kräver det. Framtiden, som vi ska lämna över till kommande generationer, kräver att vi vågar ta stora politiska beslut som gör att jorden blir något lättare att leva på eller framför allt går att leva på. Det kommer att ske överallt; över hela jorden måste man ta sådana här beslut. Detta är ett av de beslut vi måste ta som handlar om att vi ska få en bra miljö och en bra värld att leva i. Nu är det så unikt att samtliga partier var helt överens när vi tog detta beslut här. Vi socialdemokrater hade två synpunkter som jag ska återkomma till, men beslutet togs i full enighet. Det intressanta är att det som har förberetts, beslutet nere i Västra Götaland och Göteborg, var också alla i princip överens om när vi tog beslutet för ett år sedan. Det mest intressanta tycker jag är att Svenskt Näringsliv med Västsvenska Handelskammaren i spetsen har sagt att detta är bra. Det är en unik situation där man förstår att vi måste göra någonting åt Göteborgs situation, dels på järnvägssidan och dels på vägsidan och i kollektivtrafiken. Människorna som bor där känner nämligen problemen. Vi som pendlar eller åker mycket tåg vet att Centralen i Göteborg är rent bedrövlig. Det är nämligen en gammal säckstation, som det heter; tågen kan inte köra igenom utan måste in och vända. En ombyggnad och att få göra den så kallade Västlänken skulle göra hur mycket som helst för tågtrafiken och pendlingen i Västra Götaland. Nu är det så att vi måste stå emot tillfälliga opinioner. Vi måste stå upp, och vi måste våga ta beslut som några kanske lite populistiskt kan säga att vi inte ska ta. David Lång representerar Sverigedemokraterna. Han sade att det var det parti som gick fram i omvalet i Västra Götaland, därför att de tycker att det ska vara en folkomröstning. Jag kollade siffrorna, och det är faktiskt så att Sverigedemokraterna gick fram lite grann i Göteborg i det omval vi hade. Det kan man kanske säga beror på att partiet står upp för att man ska ha en folkomröstning. Mitt parti, Socialdemokraterna, som skulle ha stått i den andra ringhörnan, gick dock också fram - dubbelt så mycket som Sverigedemokraterna. Vi ökade med 3 procent. Om omvalet var en folkomröstning om huruvida det ska hållas en folkomröstning vann alltså Socialdemokraterna. Herr talman! Detta är alltså en teknisk uppföljning av det stora beslut vi tog. Vi socialdemokrater hade då två synpunkter. Det ena var att vi skulle lösa detta med flerpassagerarregeln, och det andra var att skattskyldigheten för utlandsregistrerade fordon måste lösas. Nu har vi svart på vitt att den första frågan är löst, och vi utgår från att den andra också kommer att lösas. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Helena Leander (Mp)
Anf. 120 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Trängselskatter är ett riktigt smart sätt att lösa trängselproblem. Köer och trängsel - nu ska jag erkänna att jag är lite influerad av ekonomi - uppstår enkelt uttryckt när utbudet på vägutrymme inte motsvarar efterfrågan. Det är helt enkelt fler människor som vill åka bil än vad det finns vägar. Det finns ett planekonomiskt sätt att lösa detta, och det är att bygga nya vägar. Det funkar ett tag, men om man bygger ett samhälle som underlättar för bilismen får man ett mer bilberoende samhälle. Väldigt snart är de nya vägarna igenkorkade med bilar. Så har vi det lite mer marknadsekonomiska sättet att lösa problemet. Det är att sätta ett pris på det begränsade vägutrymmet som matchar utbud och efterfrågan och därmed undanröjer trängseln. Det är en lite mer långsiktig lösning. När Stockholm införde trängselskatt på försök minskade biltrafiken till och från innerstaden med mellan 20 och 25 procent. Det i sin tur innebar naturligtvis att kötiderna minskade, med en tredjedel i morgonrusningen och nära på hälften i eftermiddagsrusningen. Den ökade framkomligheten innebar att förseningarna med bussar minskade, till stor glädje för alla som åker buss. Minskad trafik leder förstås till minskade utsläpp. Koldioxidutsläppen minskade med 14 procent, och de hälsofarliga utsläppen minskade med mellan 8 och 14 procent i innerstaden. Sedan dess har trafiken ökat en aning eftersom man inte räknat upp nivåerna på trängselskatt i takt med pris- och inkomstutvecklingen i samhället. Trots detta får trängselskatten fortfarande sägas vara en framgångssaga. Det är alltså inte konstigt att även göteborgarna vill ha trängselskatt. Beslutet att införa trängselskatt i Göteborg 2013 är redan fattat. Det vi pratar om nu handlar snarare om några detaljer, om att flytta några betalstationer och sådant. Det är alltså det som vi i Sveriges riksdag ska ta ställning till. Det är vi som ska fundera på om det är smart att flytta några betalstationer lite längre söderut till Sankt Sigfridsgatan i Göteborg. Jag som representerar Uppsala län kan säga med en gång att jag har ganska dålig koll på Sankt Sigfridsgatan i Göteborg. Jag har lite svårt att bedöma om det är smart att ha betalstationerna just där. Jag tror att det är många i utskottet som delar detta lilla bekymmer som jag har. Den här frågan borde de lokala politikerna kunna besluta om själva i stället för att de ska behöva skicka förslagen hit för godkännande med ett antal månaders fördröjning som följd. Egentligen är det inte bara det här med några betalstationer hit eller dit eller några kronor hit eller dit upp och ned på nivån som de borde besluta om, utan även makten över vart intäkterna ska gå borde ligga närmare de människor som berörs. Det är någonting som vi i Miljöpartiet länge har efterlyst, men tidigare gick det inte såsom vår grundlag såg ut. Sedan årsskiftet är det däremot fritt fram. Det enda vi har väntat på är att regeringen ska få ändan ur vagnen och utreda hur en sådan reglering ska kunna se ut. Och faktiskt, väldigt vältajmat tillsattes en utredning förra veckan, så vi behöver inte bråka om den saken i dag utan kan glatt se fram emot att vi framöver kommer att slippa att i riksdagen diskutera betalningsstationerna på Sankt Sigfridsgatan. Det enda vi har kvar att bråka om i riksdagen handlar om Sverigedemokraternas förslag att vi inte ska göra något mer för att införa trängselskatt innan man har haft en lokal folkomröstning i Göteborg. Att vilja ha lokala folkomröstningar i sig är en högst respektabel åsikt som även Miljöpartiet ofta hyser, men frågan är vem som ska besluta om att ha en lokal folkomröstning. David Lång sade någonting om att man skulle ta de här besluten så nära som möjligt de människor som berörs. Det här är en lokal fråga. Är det då inte rimligt att det är kommunfullmäktige i Göteborg som ska besluta om man ska ha en lokal folkomröstning eller inte? De har haft frågan uppe och beslutat och sagt: Nej, vi behöver inte ha en lokal folkomröstning. Det kan man tycka olika saker om, men det är i alla fall den lägsta nivån som har beslutat om det. Ska vi då från Sveriges riksdag komma och säga att det de beslutade är fel och de ska ha en lokal folkomröstning? Det tycker jag är orimligt, så jag ställer mig i stället bakom förslaget i betänkandet.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 121 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Om detta hade varit ett radioprogram skulle rubriken absolut ha varit Favorit i repris. Vi har under mycket lång tid i olika sammanhang debatterat detta. Jag tog mig för att gå tillbaka till riksdagens utmärkta protokoll och noterade att min första debatt ägde rum den 2 mars 2003 och att beslutet gällande Stockholm togs nära nog på dagen sju år tillbaka i tiden, nämligen den 16 juni 2004. Ett par tre av oss var med redan på den tiden. Catharina Bråkenhielm, som inledde debatten, hade en mycket klok synpunkt som jag noterade. Hon sade att debatten då handlade om Stockholm men att det nog skulle kunna tänkas utsträckas till att gälla andra områden i Sverige. Hon nämnde inte vilka. Men det var en mycket klok synpunkt; hon visade framsynthet på den punkten. Lars Gustafsson från Kristdemokraterna var med i den debatten, och Socialdemokraternas Börje Vestlund hade invalts till skatteutskottet för just detta ändamål. Vägskatter eller vägavgifter är ett mycket effektivt medel för att styra trafiken. Det tror jag att alla är medvetna om. När vi 2004 beslutade om trängselskatten var det, särskilt från Miljöpartiet och Vänsterpartiet, helt och hållet miljöaspekten som dominerade. Man skulle minska trafiken och utsläppen. Det har, som Helena Leander sade, fungerat väl om man räknar på bara trafiken. Man hade gjort det i London tidigare, även om man där räknade lite annorlunda. Skatteutskottet gjorde klokt nog ett besök i London. Det visade sig att antalet bilar visserligen minskade, och London Transport Authority berättade att också bensinförbrukningen minskade mellan 4 och 10 procent. Det är viktigt att bensinförbrukningen går ned, för det är bensinen som genererar avgaserna. Strax utanför den stora ringen gick bensinförbrukningen ned med ungefär 20 procent. Problemet var att människor betedde sig på ett sätt som politiker inte vill att de ska göra. De tog långa omvägar, och bensinförbrukningen på de stora motorvägarna utanför hade ökat med 20 procent. Det här är något av det problem som nu ska lösas i Göteborg genom trängselskatter eller trängselavgifter. Jag har som Helena Leander ganska få synpunkter på hur man placerar ut betalstationerna. Jag noterar att det är samma problem som man hade i Stockholm. Detta är den åttonde propositionen om detta som jag är med och debatterar. Det har varit lite oenighet om orden "med mera" i rubriken, för det gick inte med någonting annat. Men det är själva betalsystemet och den åttonde propositionen som vi diskuterar. I huvudsak är trängselavgifterna en stor framgång. Man ska dock inte bortse från att det här i ett avseende, enligt mitt sätt att se, har avlyft de mest entusiastiska miljöförespråkarna från att vilja vidta andra åtgärder för att minska just bensinförbrukningen, nämligen att satsa på kollektivtrafiken. Det är ett problem, som jag ser det. Även om man vill höja avgifterna finns här en förnöjsamhet med att ha gjort vad som kan göras. Jag menar att till exempel här i Stockholm, förmodligen också i Göteborg och på andra ställen, är det en absolut förutsättning för att minska den samlade trafiken. Då måste man se till att bygga ut kollektivtrafiken. Jag hoppas att kommande riksdagar ska lyckas med det. Förbifarter är alldeles utmärkta, och dem kan man folkomrösta om. Det gjorde man till exempel inte i Uppsala; där byggde man Förbifart Uppsala. Det tycker jag var klokt - Helena Leander kommer just därifrån. Där har man inte några avgifter inne i staden, men förbifarten avlastar trafiken. När det gäller reservationen från Sverigedemokraterna måste man i detta sammanhang notera att det har varit en väldig röra beträffande vem som ska få rösta om vad. Här har partierna intagit olika positioner vid olika tillfällen. Så sent som i den förra valrörelsen föreslog Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att man, om de partierna fick majoritet i riksdagen, skulle ha en omröstning om huruvida Förbifart Stockholm skulle fullföljas eller inte. När det gäller den reservation som Sverigedemokraterna har avgett håller jag helt med Hans Olsson om att man kan tolka valresultatet i Göteborg på just det sätt som Hans Olsson gör i stället, att det var ett starkt nej till en eventuell folkomröstning. När man ska anordna folkomröstningar - det är som jag ser det en brist i reservationen från Sverigedemokraterna - talar man inte om exakt vad man ska rösta om, och man talar inte heller om vem som ska få rösta. Det är väldigt stor skillnad om det är bara de som är bosatta i Göteborg eller om också människorna i Partille, Mölndal och till och med uppe i Töreboda, som tillhör Västra Götaland, ska få vara med och rösta. Jag yrkar bestämt avslag på reservationen, för det skulle ställa till ett elände om den vann bifall. Jag vill gärna instämma med mina övriga företrädare och yrka bifall till den lilla men marginella förändringen. Allra sist, herr talman: Som jag tidigare var inne på var det från början fråga om att ta in pengar av trängselorsak, och här har jag en invändning mot Hans Olsson. Det finns en principiell skillnad i denna lilla proposition, och det är att man ska höja avgiften beroende på ett annat bortfall av intäkter. Det är helt enkelt inte en miljöåtgärd utan en ren finansieringsåtgärd som används när höjningar av avgifter fastställs. Jag tycker i och för sig att det är rimligt att göra på det sättet, så jag har ingen invändning.
Mikael Jansson (Sd)
Anf. 122 Mikael Jansson (Sd)
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen. Liksom David Lång, min partikollega, vill jag framhålla vikten av att frågan om trängselskatt i Göteborg får en demokratisk prövning genom en folkomröstning. Göteborgarna har starka och viktiga åsikter om både trängselskatt och Göteborgs trafiksystem, såväl det kollektiva som bilvägarna. Socialdemokraterna i Göteborg lovade tidigt en folkomröstning om trängselskatten men ändrade sig. Alternativet till trängselskatt är att investeringarna möjliggörs genom vanlig skatt. En lösning utan trängselskatt innebär att de dyra betalstationerna inte behövs och att dessa pengar kan läggas på rena trafiksatsningar i stället. Betalstationerna kostar nästan 1 miljard kronor initialt och sedan runt 200 miljoner kronor per år. Detta är rent slöseri. Vårt partidistrikt i Göteborg har verkat för att dessa pengar i stället ska användas i rena satsningar på infrastruktur. Trängselskatten är en del av det västsvenska infrastrukturpaketet. Det västsvenska infrastrukturpaketet är en politisk överenskommelse mellan sju partier där väljarna inte fått ta ställning till sakfrågorna. Det är ingen hemlighet att Moderaterna tvingades acceptera trängselskatten, som man såg som ett onödigt system, eller att miljöpartisterna tvingades acceptera Marieholmstunneln, som de såg som gynnande av biltrafiken. I det västsvenska infrastrukturpaketet fick alla sju partier med en godbit men fick samtidigt acceptera sura karameller. Men vad fick medborgarna i Göteborg? Marieholmstunneln som ska avlasta Tingstadstunneln är med i paketet, och det är en god sak. Kostnaden för Marieholmstunneln beräknas till 3,5 miljarder kronor. Med i det västsvenska infrastrukturpaketet finns också en delfinansiering av Göta Älvbron som sjunger på sista versen. Även det är en god sak. Ett batteri med små förändringar av kollektivtrafiken främst i Göteborg, Mölndal och Partille är även det med i paketet. De flesta av dessa förändringar pekar i rätt riktning. Det är rätt tänkt så långt. Men ser man till den stora bilden och de största pengarna tornar moln upp sig, i alla fall på min himmel. Den övervägande delen av det västsvenska infrastrukturpaketet är Västlänken, som beräknas kosta 20 miljarder och är en tågtunnel under centrala Göteborg med två nya stationer som ska öka kapaciteten för pendeltågstrafiken in till centrala Göteborg. Redan i dag är det väldigt många som pendlar in till centrala Göteborg för att jobba. Tanken bakom det västsvenska infrastrukturpaketet är att planeringen ska leda till att antalet som pendlar in till centrala Göteborg ska drastiskt öka. Förhoppningen är att andelen som reser kollektivt ska öka radikalt. Här är det tillfälle att återknyta till Göteborg och trängseln. Den rådande planeringen för Göteborg är alltså att ytterligare förtäta i centrum med arbetsplatser och boende. Förtätningen ska ske på mark som i många fall inte ligger högt över havsytan. Den romantiserade bilden av varför Göteborg ska förtätas i centrum är att en mycket hög andel ska åka kollektivt eftersom kollektivtrafiken ska bli närmare. Men jag ser två problem med att förtäta Göteborg i centrum. 1. För att lösa trängselproblemet på sikt är det bättre att förtäta Göteborg i en ring runt centrum och planera kollektivtrafiken långsiktigt efter det, och då behövs inga trängselskatter. 2. Utan att döma ut centrum i Göteborg på något sätt är det alltför riskabelt att koncentrera förtätningen till precis de områden som är känsliga för högt vatten. Högt vatten pressar på från två håll, från havet, om klimatforskarna har rätt, och från Göta älv. Avrinningen från Vänern är ett känt problem. Den måste öka för att motsvara tillrinningen, men den kan inte öka utan hot om skred i Götaälvdalen. Det utreds om en tunnel kan byggas för att tappa Vänern rakt ut i Skagerrak med en kapacitet på runt 500 kubikmeter vatten i sekunden. För att komma till rätta med Göteborgs trafikproblem krävs fler och andra åtgärder än de som ryms i det västsvenska paketet. I stället för att förtäta Göteborg i centrum och samtidigt införa trängselavgifter just vid inpassage dit bör Göteborg förses med en modern kollektivtrafik med hög medelfart och planfrihet. Förtätningen av Göteborg när Göteborg växer bör också göras i fler kärnor i en ring runt centrum och på mer höglänt mark. När i en framtid enorma investeringar har gjorts i K2020 och Västlänken kommer Göteborg fortfarande att lida av dålig kollektivtrafik. Spårvagnar ska fortsätta att brottas med personbilar, och Göteborgs central kommer fortfarande att vara en säckstation etcetera. Andelen kollektivtrafikresande i Göteborg är lägre än i Stockholm och Oslo. På många sträckor går det lika långsamt att åka kollektivt i Göteborg som det gjorde för 20 år sedan - ingen skillnad. Andelen kollektivtrafikåkande kommer inte att öka om inte medelfarten i kollektivtrafiken ökar generellt. Naturligtvis är en långsiktig planering avgörande eftersom Göteborgsregionen växer. Trafiken ska planeras för framtiden. Redan 1934 fanns det utredningar om planfri kollektivtrafik i Göteborg, men alla utredningar av detta slag har gått rakt ned i malpåsen. I stället har Göteborg manövrerat sig in i en återvändsgränd trafikmässigt. Sverigedemokraterna i Göteborg har begärt en ny utredning om planfri kollektivtrafik med hög medelhastighet, men utan framgång. Angående finansieringen av infrastruktur av nationellt intresse säger nog alla att den är ett statligt ansvar. Men trenden är nu att staten kräver motprestationer från kommuner och regioner. Det är också ett skäl till att vi har förslaget om trängselskatter i Göteborg. Infrastruktursatsningarna i Göteborg med omnejd är av största vikt för hela landet eftersom Göteborg är vår största export- och importhamn. Slutligen vill jag säga att trängselskatten dessutom har en mycket svag arbetslinjeprofil. Många i Göteborg som måste ha bil för att ta sig till och från jobb och förskolor, och som inte har någon som helst möjlighet att åka kollektivt på grund av de dåliga allmänna trafiksystemen, kommer att få betala stora avgifter, över tusen kronor per månad eller, enligt det nya förslaget, strax under tusen kronor per månad. Det är en mycket kostsam pålaga för låg- och medelinkomsttagare. Frågan om trängselskatten är sällsynt lämplig att avgöra i en folkomröstning. Herr talman! Jag tycker att vi ska låta göteborgarna bestämma i denna fråga.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 123 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Det är ännu långt till julafton. Ändock fick vi höra en version av julklappsönskelista från Göteborg. Det finns inte någon som helst finansiering. Staten ska klara detta. Men, Mikael Jansson, trängselskatten i Göteborg - det kan du läsa i propositionen - beräknas under en 25-årsperiod inbringa, tro det eller ej, 14 miljarder kronor. Du står här och ska finansiera en annan jättelång lista med trafikinvesteringar och allt vad du har, och du avstår från de första 14 miljarder kronorna. Vem ska betala dem? Det är den första frågan jag har. Sedan ska jag ställa den andra frågan. Vem ska folkomrösta? Är det de som bor i Mölndal och Göteborg som ska folkomrösta? Vi måste veta exakt vilka det är som ska folkomrösta. Ska människorna i Töreboda också få folkomrösta? Det är en väldigt intressant fråga. Den tredje frågan är: Hur ska frågan formuleras? En av bristerna som jag ser det är att det var väldigt oklart vem som skulle få folkomrösta i det förslag som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lade fram. Det var väldigt klart när det gällde själva frågan om man skulle bygga Förbifart Stockholm eller inte. På den punkten var det klart. Men det var väldigt oklart vem som skulle få folkomrösta. Ni har i er reservation inte presenterat det på någon punkt. Vad är det man ska folkomrösta om i Göteborg? Man kan inte folkomrösta och både säga nej till pengarna och bygga ut kollektivtrafiken för en fruktansvärd massa miljarder.
Mikael Jansson (Sd)
Anf. 124 Mikael Jansson (Sd)
Herr talman! Intäkterna för att bygga ut infrastruktur tas i huvudsak upp via skatt. De 6 miljarder som kamerorna kommer att kosta under den här perioden tycker vi är slöseri. Det vore bättre att planera trafiken på ett sådant sätt att man inte behöver trängselskatt. Då kan man spara 6 miljarder att lägga på infrastruktur. I övrigt har man skatteintäkterna att luta sig på generellt. När det gäller vem som ska folkomrösta har vi i det här fallet nämnt Göteborgs kommun. Men det finns också flera andra kommuner som är pendlingskommuner till Göteborg. I huvudsak är det kommunernas ansvar att själva resa frågan. Det är väldigt turbulent i Göteborgsområdet. Många har lovat folkomröstningar och sedan ändrat sig fram och tillbaka. Vi ville visa vad vi i riksdagen tycker om frågan. Det är därför som vi har väckt följdmotionen. När det gäller hur frågan ska formuleras är det inte så anmärkningsvärt. Det har folkomröstats i Stockholm, och vi har motionerat i Göteborg om det tidigare. Det finns färdiga mönster att följa.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 125 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Om det var en julklappslista i huvudanförandet är det rena trolleriet med finansieringen här. På vad ska ni spara 6 miljarder kronor? Har ni sedan de pengarna kvar till någonting annat? De finns ju inte. Det är staten som ska betala. Det är de i Sollefteå som ska betala till göteborgarna. Vi har slagit fast en annan princip. Stockholmarna, som jag råkar höra till, ska minsann betala tunnelbanan själva och Förbifart Stockholm själva. Man tar upp trängselskatten för att det ska finansieras. Mikael Jansson får vara hur populistisk han vill i Göteborg. Men här i Sveriges riksdag kan man inte säga att det ska finnas olika principer för Stockholm och Göteborg. Det går inte. Jag har en fråga till. Det gäller detta med vem som ska folkomrösta. Det är inte ointressant. Vi har haft ett sammelsurium av folkomröstningar. Stockholms stad röstade så sent som för något år sedan för att vi skulle ha trängselskatterna. Alla de omkringliggande kommunerna som hade icke-socialdemokratisk majoritet samt Nynäshamn röstade emot. Därför måste nu Sverigedemokraterna tala om: Vem ska rösta? Hur ska folkomröstningsresultatet tolkas om det blir olika resultat i Göteborg och Töreboda? Vad ska då gälla? Ska det bli nej eller ja? Ni måste bestämma er på den här punkten. Ni kan inte bara säga att man ska folkomrösta. Ni måste tala om vad man ska folkomrösta om och vem som ska folkomrösta! (Applåder)
Mikael Jansson (Sd)
Anf. 126 Mikael Jansson (Sd)
Herr talman! När det gäller vem som ska folkomrösta är det Göteborgs stad med pendlingskommuner. Det är upp till kommunerna själva att väcka frågan. När det gäller vem som ska betala säger alla att infrastruktur av nationellt intresse ska staten betala. Det är vad alla säger i alla debatter som jag hittills har hört. Det som skedde i Stockholm var ett undantag. Det var inte staten som tryckte på. Det var Stockholms kommun som tryckte på och ville medfinansiera för att få satsningen här. Det har blivit en trend där Västsverige har följt efter med medfinansiering. Men de debattörer som jag har hört hittills har alla sagt att det ska vara statlig finansiering av satsningar av det här slaget. Detta är egentligen av engångskaraktär. Något trolleri med medel finns inte. Tar man 14 miljarder i trängselavgifter från västsvenskarna varav 6 miljarder förbrukas till de onödiga kamerorna är det slöseri. Det är ganska enkel matematik. Det finns mycket bättre sätt att undvika trängsel i Göteborg.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-06-15
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Vissa förändringar av trängselskatten i Göteborg

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:133 och avslår motion 2010/11:Sk3.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990013
    M100007
    MP21004
    FP18006
    C17006
    SD02000
    KD17002
    V15004
    Totalt28720042
    Ledamöternas röster