Sök
Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.
28 655 träffar med valda filter, Sökning utan sökord, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Utbyte av uppgifter ur kriminalregister mellan EU:s medlemsstater
Betänkande 2012/13:JuU4
Riksdagen sa ja till lagändringar som ska göra det lättare att utbyta information om dömda personer inom EU.
Sverige ska meddela andra EU-länder om deras medborgare döms för brott här. De andra länderna ska informera Sverige om domar mot svenska medborgare. Uppgifterna om svenska medborgare ska sparas i belastningsregistret här i Sverige. Andra EU-länders myndigheter kan begära ut uppgifter om enskilda personer från belastningsregistret. Sverige kan göra en motsvarande begäran hos de andra länderna. Uppgifterna får endast användas för det som de begärdes ut för.
Lagändringarna innebär att Sverige genomför EU:s rambeslut om medlemsländernas utbyte av uppgifter ur kriminalregister.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 3 minuter
- Justering
- 2012-11-15
- Datum
- 2012-11-16
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-11-28
- Dokument & lagar
Lån till IMF
Betänkande 2012/13:FiU17
Riksbanken får ingå ett avtal om mer lån till Internationella valutafonden, IMF. Lånet gäller en kredit på 6,7 miljarder så kallade särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 6,7 miljarder SDR motsvarar cirka 70 miljarder kronor.
Den svenska bilaterala krediten är en del av en större förstärkning av IMF:s utlåningsresurser. Hittills har 39 länder utlovat bilaterala lån till IMF på sammanlagt drygt 461 miljarder dollar.
IMF är enligt riksdagen en mycket viktig global finansiell institution. Riksdagen välkomnar därför förstärkningen av IMF:s resurser för att bland annat säkra en eventuellt ökad kreditefterfrågan till följd av bland annat skuldkrisen i euroområdet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 40 minuter
- Justering
- 2012-11-15
- Datum
- 2012-11-16
- Debatt
- 2012-11-22
- Beslut
- 2012-11-22
- Dokument & lagar
Stärkt stöd och skydd för barn och unga
Betänkande 2012/13:SoU4
Socialtjänstlagen ändras för att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som gäller vård eller behandling. Ett barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som gäller barnet. Om barnet inte framför sina åsikter ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt.
Andra lagändringar innebär följande:
- Det finns kriterier för när vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att anmäla att ett barn far illa och när allmänheten bör göra en anmälan. Dessa kriterier ändras till när man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
- När socialnämnden har fått in en anmälan som gäller barn eller unga ska nämnden omedelbart göra en så kallad skyddsbedömning. Beslut om att inleda eller inte inleda en utredning ska i normala fall fattas inom 14 dagar.
- När socialnämnden beslutar om vård utanför det egna hemmet ska nämnden teckna avtal med familjehemmet om åtaganden under placeringen. Socialnämnden ska ge familjehem och jourhem som nämnden tänker anlita den utbildning som de behöver.
- När vård ges i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende ska socialnämnden utse en särskild socialsekreterare som ska ansvara för kontakterna med barnet eller den unge.
- Socialnämnden ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden.
- Öppna insatser ska kunna ges till barn som fyllt 15 år även utan vårdnadshavarens samtycke.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013.
- Behandlade dokument
- 63
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 32, 96 minuter
- Justering
- 2012-11-13
- Datum
- 2012-11-14
- Debatt
- 2012-11-22
- Beslut
- 2012-11-22
- Dokument & lagar
Lag om uthyrning av arbetstagare m.m.
Betänkande 2012/13:AU5
En ny lag ska reglera vilka villkor som ska gälla för anställda på bemanningsföretag som hyrs ut för att arbeta för andra företag. Bakgrunden till lagen är ett EU-direktiv.
Grundprincipen i lagen är att en bemanningsanställd ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som om han eller hon anställts direkt av kundföretaget. Detta gäller bland annat arbetstidens längd, övertid, raster, semester och helgdagar, lön samt skydd mot diskriminering på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Arbetsmarknadens parter har rätt att göra undantag från kravet på likabehandling genom kollektivavtal. En lagändring ger fackliga organisationer större möjligheter att vidta stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal som stärker skyddet för bemanningsanställda. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen har tagit ställning till ett antal motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om bemanningsföretag. Riksdagen anser att Sverige bör kräva att EU ska anta ett socialt protokoll för att skydda fackliga rättigheter inom EU. På förslag av arbetsmarknadsutskottet beslutade riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen menar att den fria rörligheten inom EU inte får utnyttjas för att pressa löner eller arbetsvillkor. Ett juridiskt bindande socialt protokoll ska göra det tydligt att de grundläggande fackliga rättigheterna, som den fria förhandlings- och konflikträtten samt rätten att fritt teckna kollektivavtal, inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Beslutet innebär att riksdagen sa ja till ett antal motionsförslag från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 24, 95 minuter
- Justering
- 2012-11-08
- Datum
- 2012-11-14
- Debatt
- 2012-11-22
- Beslut
- 2012-11-28
- Dokument & lagar
Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna
Betänkande 2012/13:FiU1
Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av inkomsterna i regeringens budgetproposition för 2013. Utgiftsramarna är styrande när sedan riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Budgetens utgifter blir totalt 837,2 miljarder kronor och inkomsterna 829,6 miljarder kronor för 2013. Slutsumman, det vill säga statens budgetsaldo, blir därmed -7,6 miljarder kronor.
Riksdagen delar regeringens bedömning att det i nuläget inte finns något behov av breda åtgärder som tillfälligt stimulerar efterfrågan. Hushållen har utrymme att öka sin konsumtion tack vare högre disponibla inkomster. I stället finns det utrymme för ytterligare strukturellt angelägna åtgärder. Det handlar om infrastruktur och forskning samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt. Bland annat sänks bolagsskatten till 22 procent och begränsningarna av ränteavdragen utvidgas.
Riksdagen konstaterar att den svenska arbetsmarknaden hittills klarat sig relativt väl. Ökningen av sysselsättningen har dock dämpats, och anställningsplaner och varsel tyder på att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas svagt. Riksdagen välkomnar de åtgärder regeringen föreslår för att få fler i arbete och för att motverka arbetslösheten. Särskilt fokus bör läggas på grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden som unga och utrikes födda.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 114, 407 minuter
- Justering
- 2012-11-08
- Datum
- 2012-11-13
- Debatt
- 2012-11-21
- Beslut
- 2012-11-21
- Dokument & lagar
Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna 2010 och 2011
Betänkande 2012/13:UU13
Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna under 2010 och 2011. Utrikesutskottet har behandlat skrivelsen. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 23, 83 minuter
- Beredning
- 2012-10-16
- Justering
- 2012-11-08
- Datum
- 2012-11-12
- Debatt
- 2012-11-21
- Beslut
- 2012-11-22
- Dokument & lagar
Höständringsbudget för 2012
Betänkande 2012/13:FiU11
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar av statsbudgeten för hösten 2012. Beslutet innebär att anslagen ökar med cirka 7,4 miljarder kronor. Merparten av ökningen beror på att anslaget för räntor på statsskulden under utgiftsområde 26, som inte omfattas av budgetens utgiftstak, ökar med 6 miljarder kronor. Ökningen beror i huvudsak på högre kursförluster vid byten av lån och högre valutakursförluster för skulden i utländsk valuta. En orsak till att kursförlusterna vid byten och återköp har ökat är att Riksgälden kontinuerliga ändrar i låneplanen. Dessutom bidrar dagens låga marknadsräntor till ökade ränteutgifter på kort sikt när Riksgälden köper tillbaka lån med högre kupongränta än gällande marknadsränta.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 2
- Justering
- 2012-11-08
- Datum
- 2012-11-12
- Debatt
- 2012-11-21
- Beslut
- 2012-11-22
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om miljökrav i offentlig upphandling – är styrningen mot klimatmålet effektiv?
Betänkande 2012/13:FiU7
Riksrevisionen har granskat om regeringen, myndigheterna och Miljöstyrningsrådet använder miljökrav i offentlig upphandling på ett effektivt sätt så att de bidrar till att uppnå klimatmålet. Riksrevisionen bedömer att styrningen av arbetet behöver stärkas för att effektiviteten ska öka. Regeringen håller med Riksrevisionen.
Finansutskottet har förberett riksdagen beslut och välkomnar att regeringen tänker se över sin handlingsplan för ökade miljökrav vid offentlig upphandling. Om det bedöms som lämpligt tänker regeringen knyta handlingsplanen tydligare till miljökvalitetsmålen och rikta den mer mot prioriterade miljöproblem. Regeringen bedömer att det inför det vidare arbetet är viktigt att ta hänsyn till lagändringar på EU-nivå. Det är också viktigt att vänta in pågående utredningar på upphandlingsområdet. Utskottets håller med regeringen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 19 minuter
- Justering
- 2012-11-06
- Datum
- 2012-11-09
- Debatt
- 2012-11-21
- Beslut
- 2012-11-22
- Dokument & lagar
Ändringar i radio- och tv-lagen
Betänkande 2012/13:KU6
Tv-bolag ska kunna göra avbrott för annonser som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. Det innebär att de svenska reglerna anpassas till ett EU-direktiv så att reglerna inte missgynnar svenska tv-bolag jämfört med konkurrenter som sänder till Sverige från utlandet. Vid direktsändningar av sportevenemang med få pauser finns det i dag begränsade möjligheter att sända reklam utan att tittaren går miste om väsentliga inslag i sändningen. Det kan även vara till fördel för tittarna om tv-bolagen kan placera annonsavbrott på ett mer flexibelt sätt, till exempel vid spelavbrott. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.
Regeringen föreslår dessutom att tv-bolag ska kunna göra kortare annonsavbrott även i andra direktsändningar än sportevenemang om det finns synnerliga skäl. Det kan gälla direktrapportering från en valvaka eller någon annan stor pågående händelse. Riksdagen tycker inte att det finns någon tillräckligt god motivering för ett sådant undantag och att det är oklart när det kan användas. Riksdagen sa därför nej till denna del i regeringens förslag.
Det ska gå att ställa krav på tv-bolag att göra tv-sändningar i tråd, det vill säga kabel- och ip-nät, tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla webbsändningar. Det är redan i dag möjligt att ställa krav på att tv-bolag ska göra tv-sändningar tillgängliga via marknät och satellit för personer med funktionsnedsättning, till exempel genom textning och syntolkning. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 13, 31 minuter
- Beredning
- 2012-10-16
- Justering
- 2012-11-06
- Datum
- 2012-11-07
- Debatt
- 2012-11-14
- Beslut
- 2012-11-14
- Dokument & lagar
Sekretess vid samarbete mellan europeiska energitillsynsmyndigheter
Betänkande 2012/13:KU7
Svenska myndigheter samarbetar inom EU om tillsyn av marknaderna för el och naturgas. Tillsynsmyndigheter i andra länder eller mellanstatliga organ kan då lämna uppgifter till de svenska myndigheterna. Sekretess ska då gälla för sådana uppgifter om man kan anta att den svenska myndighetens möjlighet att bedriva tillsyn motverkas om uppgiften röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 6 minuter
- Beredning
- 2012-10-18
- Justering
- 2012-11-06
- Datum
- 2012-11-06
- Debatt
- 2012-11-14
- Beslut
- 2012-11-14
- Dokument & lagar
Hanteringsordning av Riksrevisionens rapporter m.m.
Betänkande 2012/13:KU5
Riksrevisionen ska lämna sina granskningsrapporter om Riksdagsförvaltningen och riksdagens övriga myndigheter i form av redogörelser till riksdagen. Redogörelserna blir då formella riksdagsärenden med motionsrätt redan när de kommer in till riksdagen. I dag gäller samma ordning som för granskningsrapporter om de myndigheter som ligger under regeringen. Riksdagen lämnar då över granskningsrapporten till regeringen som återkommer med en skrivelse som sedan blir ett riksdagsärende. Riksdagen sa ja till denna del av Riksdagsstyrelsens förslag, med ändringen att lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2013.
Riksdagsstyrelsen föreslår att uppgifter som är sekretessbelagda hos Riksrevisionen ska omfattas av sekretess om de begärs in till riksdagen. Riksdagen sa nej till denna del av förslaget. Skälet är att riksdagen har svårt att se behovet av en sådan bestämmelse. Riksdagen framhåller också att allmänhetens intresse av insyn är större i riksdagen än hos en myndighet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Beredning
- 2012-10-16
- Justering
- 2012-11-06
- Datum
- 2012-11-06
- Debatt
- 2012-11-14
- Beslut
- 2012-11-14
- Dokument & lagar
Beredskapslagring av olja
Betänkande 2012/13:FöU2
Riksdagen sa ja till att ersätta den nuvarande lagen om beredskapslagring av olja med en ny lag. Med den nya lagen genomförs EU:s direktiv om EU-ländernas skyldighet att inneha ett minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter i svensk lagstiftning. Syftet med lagen är att säkerställa tillgången till bränsle vid allvarliga försörjningsavbrott.
Sveriges beredskapslager ska även i fortsättningen bestå av så kallade lagringsbränslen. Lagren ska hållas av ekonomiska aktörer som importerar, förbrukar eller säljer lagringsbränslen i landet. Om regeringen beslutar det ska även statliga myndigheter vara skyldiga att hålla lager. När det gäller delegering av lagerhållning föreslås en mer omfattande tillståndsplikt än vad direktivet kräver. Statistik ska fortlöpande redovisas till EU-kommissionen.
Lagändringen börjar gälla från den 30 december 2012.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 6 minuter
- Beredning
- 2012-10-16
- Justering
- 2012-11-06
- Datum
- 2012-11-06
- Debatt
- 2012-11-21
- Beslut
- 2012-11-22
- Dokument & lagar
Behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Betänkande 2012/13:AU4
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet. IFAU ska främja, stödja och genomföra vetenskapliga studier, uppföljningar och utvärderingar. En ny lag ska gälla för den behandling av personuppgifter som sker vid IFAU. Lagen innehåller regler om när personuppgifter får behandlas, vilka personuppgifter som får behandlas och hur uppgifterna får behandlas. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2013 och ska gälla till den 31 december 2015.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2012-11-06
- Datum
- 2012-11-06
- Debatt
- 2012-11-14
- Beslut
- 2012-11-14
- Dokument & lagar
Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder
Betänkande 2012/13:FiU14
Riksdagen godkände att Riksbanken deltar i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 13 minuter
- Justering
- 2012-10-25
- Datum
- 2012-10-31
- Debatt
- 2012-11-07
- Beslut
- 2012-11-07
- Dokument & lagar
Ersättning av staten till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården
Betänkande 2012/13:SoU3
Personer som har blivit omhändertagna av de sociala myndigheterna som barn eller unga och som har utsatts för övergrepp eller försummats ska få ekonomisk ersättning från staten. Rätten till ersättning gäller personer som har placerats i fosterhem eller på institutioner under perioden 1920-1980 och som blivit utsatta för allvarliga övergrepp eller försummats på ett allvarligt sätt i samband med vården. Ersättningen är 250 000 kronor.
Den som vill ansöka om ersättning kommer att kunna lämna in en ansökan till en särskild nämnd. Nämndens beslut kan inte överklagas. Att ersättning endast betalas ut till dem som drabbats fram till 1980 beror på att i princip alla brott som begåtts fram till dess är preskriberade. Den som blivit utsatt för ett brott senare än detta kan, om brottet inte är preskriberat, fortfarande få ersättning genom en vanlig rättsprocess.
Den nya lagen gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 13, 70 minuter
- Justering
- 2012-10-25
- Datum
- 2012-10-30
- Debatt
- 2012-11-07
- Beslut
- 2012-11-07
- Dokument & lagar
Program för energieffektivisering och vissa andra frågor
Betänkande 2012/13:NU4
Vid årsskiftet upphör statens program för energieffektivisering. Programmet har riktat sig till företag som använder mycket energi i sin produktion. Företag som har deltagit i programmet har inte behövt betala energiskatt på el. Nu upphör den möjligheten. Förändringen påverkar inte företag som före slutet av 2012 har godkänts att delta i ett program. De omfattas av de gamla reglerna.
En rättelse görs också i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. En missvisande hänvisning i lagen rättas till. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 24, 78 minuter
- Justering
- 2012-10-25
- Datum
- 2012-10-30
- Debatt
- 2012-11-14
- Beslut
- 2012-11-14
- Dokument & lagar
Lag om att vissa äldre sedlar ska upphöra som lagliga betalningsmedel
Betänkande 2012/13:FiU8
Äldre 50- och 1 000-kronorssedlar slutar fungera som betalningsmedel den 31 december 2013. De äldre sedlarna har samma motiv som de nyare, skillnaden är att de saknar det så kallade foliebandet och vissa andra säkerhetsdetaljer. Efter årsskiftet 2014 ska det gå att lösa in de gamla sedlarna hos bankerna under en tid. Efter det ska det gå att lösa in sedlarna hos Riksbanken via brev.
En orsak till att de gamla versionerna av sedlar tas ut bruk är att det ska bli enklare för bankerna, värdetransportföretagen och handelsföretagen när de nya svenska sedlarna och mynten införs med början hösten 2015. Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2012-10-25
- Datum
- 2012-10-30
- Debatt
- 2012-11-07
- Beslut
- 2012-11-07
- Dokument & lagar
Riksrevisorernas årliga rapport
Betänkande 2012/13:FiU9
Riksrevisorerna har lämnat sin årliga rapport som fokuserar på de viktigaste iakttagelserna från revisionsverksamheten under det gångna året. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion, anser finansutskottet, då den ger en översiktlig och sammanhållen bild av det gångna årets revisionsarbete. Flera av Riksrevisionens revisionsrapporter har handlat om frågor om upphandling. Riksrevisorerna konstaterar att många myndigheter har problem med att uppfylla kraven i lagen om offentlig upphandling, LOU. Flera av de granskade myndigheterna upptäcker inte om de överskrider gränsen för direktupphandling eftersom de inte gör någon samordning av inköpen. Riksrevisorerna bedömer också att myndigheterna inte har tillräcklig kunskap om hur LOU ska tillämpas vid upphandling av lokaler. Finansutskottet menar att dessa iakttagelser är värdefulla, eftersom det i förlängningen handlar om medborgarnas förtroende för statsförvaltningen. Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2012-10-25
- Datum
- 2012-10-29
- Debatt
- 2012-11-07
- Beslut
- 2012-11-07
- Dokument & lagar
Sekretessen för djur- och växtarter
Betänkande 2012/13:MJU3
Känsliga uppgifter som samlas in om hotade växter och djur som är viktiga att bevara ska kunna skyddas genom sekretess. Med det menas att uppgifterna inte behöver lämnas ut. Sekretesskyddet ska inte längre bara gälla utrotningshotade arter.
Miljöbalken ändras också så att den hänvisar till bland annat den omarbetade versionen av EU:s direktiv om bevarande av vilda fåglar.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2012-10-18
- Datum
- 2012-10-26
- Debatt
- 2012-11-14
- Beslut
- 2012-11-14
- Dokument & lagar
Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering
Betänkande 2012/13:AU3
Diskriminering på grund av ålder är i dag förbjuden inom arbetslivs- och utbildningsområdena. Skyddet mot åldersdiskriminering utvidgas den 1 januari 2013 till fler samhällsområden: varor, tjänster, bostäder, allmänna sammankomster, offentliga tillställningar, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, studiestöd och offentlig anställning.
Det ska finnas undantag från förbuden. Det ska även i fortsättningen vara tillåtet att ha nedre åldersgränser för tillträde till barer och restauranger som serverar alkohol. Vidare ska försäkringstjänster undantas.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 44, 133 minuter
- Justering
- 2012-10-23
- Datum
- 2012-10-26
- Debatt
- 2012-11-07
- Beslut
- 2012-11-07