Sök

Regler för så kallade utevarodomar, domar där den dömde inte varit närvarande under förhandlingen i rätten, EU-anpassas. Beslutet gäller reglerna för när ett EU-land ska erkänna och verkställa en utevarodom från ett annat EU-land. Syftet är att reglerna i EU-länder ska likna varandra så mycket som möjligt och att det ska bli tydligt vilka utevarodomar som kan verkställas i ett annat EU-land. Däremot ska alla EU-länder även i fortsättningen ha egna regler för när en domstol kan besluta om en utevarodom.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-07

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Lagreglerna om så kallad statsluftfart får formen av en ramlag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska utforma de närmare bestämmelserna.

Statsluftfart är den luftfart som en stat bedriver för offentligt ändamål och utan att ha som syfte att tjäna pengar. I Sverige handlar det främst om Försvarsmakten i form av militär luftfart och om polisen och Kustbevakningen i form av annan luftfart.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014 och gäller bland annat vissa definitioner av begrepp och regler för tillsynen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 51 minuter

Justering

2013-10-01

Datum

2013-10-04

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen godkänner ett nytt samarbetsavtal, så kallat ramavtal, mellan EU och Vietnam. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Vietnam. Genom avtalet inrättas ett ramverk för relationerna mellan parterna. Grunden för samarbetsavtalet är respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.

Avtalet innehåller ett rättsligt bindande åtagande från båda parter om att motverka spridning av massförstörelsevapen samt om respekt för mänskliga rättigheter. Parterna ska också samarbeta för att uppnå internationellt överenskomna utvecklingsmål. I avtalet ingår även samarbete inom många andra områden, till exempel hållbar utveckling och klimatförändringar, rättvisa och säkerhet, kultur och utbildning, migration samt handel och investeringar. Avtalet ska också sätta ramarna för förhandlingar om ett frihandelsavtal med Vietnam.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-26

Datum

2013-10-03

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Regeringens får rätt att besluta om insamlingssystem för återvinning eller återanvändning av elektriska och elektroniska produkter. Regeringen får också rätt att besluta om regler för när företag som tillverkar elektriska och elektroniska produkter måste ha ett ombud i ett annat EU-land.

Regeringen får även rätt att besluta om vissa regler som gäller bekämpningsmedel. Det gäller kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel, undantag från förbudet mot spridning av bekämpningsmedel från flygplan samt avgifter för utbildning i hantering av bekämpningsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-19

Datum

2013-09-24

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Riksdagsledamöter som slutar sitt uppdrag ska få bättre stöd för att gå över till yrkeslivet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om att införa ett nytt omställningsstöd som ska ersätta den nuvarande inkomstgarantin.

Omställningsstödet består av två delar. Den ena delen är ett stöd för övergång till arbetslivet som ska likna det stöd som erbjuds på den övriga arbetsmarknaden. Det kan bestå av rådgivning och kompletterande utbildning. Den andra delen är ett ekonomiskt stöd som i sin tur består av två delar. Alla ledamöter som slutar sitt uppdrag får under högst två år ett ekonomiskt stöd som liknar en avgångsersättning på arbetsmarknaden. Utöver det kan äldre personer som varit riksdagsledamöter i minst åtta år få ett förlängt ekonomiskt stöd. Den här ersättningen är lägre och beviljas för ett år i taget. Det ekonomiska stödet kan under vissa förutsättningar minskas eller dras in, så kallad jämkning.

Det nya omställningsstödet gäller för nya riksdagsledamöter som väljs in i riksdagen vid valet 2014 eller senare. Nuvarande riksdagsledamöter som blir omvalda 2014 får rätt till den nuvarande inkomstgarantin när de slutar sina uppdrag, eftersom riksdagen anser att ledamöternas villkor bör vara förutsebara. Skillnaderna mellan det nya omställningsstödet och den gamla inkomstgarantin är enligt riksdagen så stora att det nya systemet inte bör gälla nuvarande ledamöter.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Beredning

2013-09-12

Justering

2013-09-24

Datum

2013-09-24

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Nya regler ska skapa ett mer enhetligt och effektivt studiemedelssystem för studier utomlands. Den som studerar utomlands bör få samma lånebelopp som den som studerar i Sverige. Det bör införas ett nytt kompletterande merkostnadslån för utlandsstudier och en möjlighet till ett högre och mer flexibelt merkostnadslån för undervisningsavgifter. Detta för att inte begränsa de studerande i deras val av studieland. Merkostnadslånet kan täcka till exempel terminsavgifter, resor och försäkringar. Samtidigt är det viktigt att stärka kontrollerna av utbetalningar av studiemedel vid utlandsstudier.

Vidare bör rätten till studiemedel för gymnasiestudier, till det högre studiebidraget inom studiemedlen och till tilläggslån i princip vara densamma för studier i andra EU-länder, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz som för studier i Sverige.

Det är regeringen som kommer att besluta om de exakta reglerna.

Benämningen utlandsstudier införs i studiestödslagen för studier utanför Sverige, och i studiestödsförordningen bör det klargöras vad som avses med utlandsstudier. Vidare ersätter benämningen merkostnadslån benämningen tilläggslån för vissa merkostnader i studiestödslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-09-19

Datum

2013-09-23

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Investeraravdrag för företag av mindre storlek börjar gälla den 1 december 2013. Avdraget ska gälla för fysiska personer som förvärvar andelar när företaget bildas eller vid en nyemission. Man ska då få göra avdrag för hälften av betalningen för andelarna. Maxgränsen för avdrag är 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar andelar för 1,3 miljoner kronor. Alla investerares sammanlagda betalning för andelar i ett och samma företag får vara högst 20 miljoner kronor per år.

Riksdagen beslutade om ett förtydligande av regeringens förslag. Detta efter ett påpekande av EU-kommissionen. Avdrag ska inte gälla om någon andel i företaget handlas på en reglerad marknad, det vill säga är börsnoterat. Andra villkor som ska vara uppfyllda för att få avdrag:

• Medelantalet anställda inklusive delägare som arbetar i företaget ska vara färre än 50 personer.
• Nettoomsättningen eller balansomslutningen ska vara högst 80 miljoner kronor.
• Företaget ska ha ett löneunderlag på minst 300 000 kronor.

Lagen skulle enligt regeringens förslag ha börjat gälla den 1 september 2013. Riksdagen beslutade att lagen ska börja gälla den 1 december 2013 och ska tillämpas på investeringar efter den 30 november 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 48 minuter

Beredning

2013-05-16

Justering

2013-09-19

Datum

2013-09-23

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Reglerna om dödförklaring av försvunna personer ändras från den 1 januari 2014.

I dagsläget räcker det att en person är försvunnen för att kunna bli dödförklarad. Beslutet innebär att en försvunnen person måste befaras vara död för att frågan om en dödförklaring ska tas upp till behandling. En annan ändring är att den som är god man, förvaltare eller förordnad förmyndare för en person som är försvunnen nu kan ansöka om dödförklaring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-19

Datum

2013-09-20

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Tillsynsreglerna för energideklarationer för byggnader ändras från den 1 januari 2014.

En energideklaration ger information om energianvändningen för en bostad eller annan byggnad. I samband med försäljning eller uthyrning ska en energideklaration överlämnas till köparen eller den blivande hyresgästen.

Beslutet innebär att Boverket eller annan tillsynsmyndighet ska kunna kontrollera att de personer som gör energideklarationer är oberoende i förhållande till sina uppdragsgivare. Ett nytt system för certifiering av personer som gör energideklarationer ska införas och ändringarna är ett led i detta.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-19

Datum

2013-09-19

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

En rad regler inom socialförsäkringsområdet blir enklare från den 1 januari 2014.

Det innebär till exempel att den som vårdar en svårt sjuk närstående inte ska behöva anmäla vården direkt för att kunna få närståendepenning. Andra exempel är att sjukpenning ska kunna betalas ut för upp till sju dagar före det att sjukanmälan kom in till Försäkringskassan och att dagar i sjukperioder ska läggas samman om färre än 90 dagar har gått mellan perioderna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-12

Datum

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Gravida egenföretagare som utsätts för risker i sin arbetsmiljö får rätt till graviditetspenning. Om det finns risk för företagarens hälsa eller för skadlig inverkan på graviditeten eller fostret ska graviditetspenning betalas ut för varje dag som företagaren avstår från att arbeta.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2013-09-12

Datum

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Migrationsverket får ökade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som ska ordna boende till barnet. Migrationsverket ska kunna göra detta även om det inte finns någon överenskommelse mellan verket och kommunen om mottagande av ensamkommande barn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2013-09-12

Datum

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Vissa uppgifter som länsstyrelserna ansvarar för tas över av Bolagsverket från den 1 november 2013. Det gäller bland annat att utse en behörig revisor i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och att i vissa fall också kalla till stämma i sådana företag.

Revisionsbyråer ska inte längre undantas från kravet på att den verkställande direktören ska vara revisor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-13

Datum

2013-09-06

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om Försvarsmaktens miljöarbete och den miljöpåverkan myndighetens verksamhet har. En orsak är att gällande lagar redan innehåller bestämmelser för de delar av Försvarsmaktens verksamhet som påverkar miljön.

Motionerna handlar om miljöarbete, övnings- och skjutfält, vindkraft och skydd av flygbas 90-systemet.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Justering

2013-06-13

Datum

2013-06-18

Debatt

2013-09-19

Beslut

2013-09-19

Sverige ska delta i FN:s insats för att stabilisera situationen i Mali, Minusma. Deltagandet kan inledas den 1 juli 2013 och gäller en svensk väpnad styrka bestående av högst 160 personer under högst tolv månader. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Väpnade extremistgrupper och kriminella grupper sedan i början av 2012 har gjort sig skyldiga till omfattande övergrepp och orsakat stort mänskligt lidande i Mali. FN-insatsens mandat omfattar bland annat stabilisering av större tätbefolkade områden, skydd av civila och FN-personal och stöd till att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd. Det militära bidraget ska i princip inte ha väpnade uppgifter, och den svenska styrkan är beväpnad för självförsvar och skydd av egendom och materiel.

Planen är att Sverige ska bidra med en flygtransportenhet, en flygsäkringsstyrka, en nationell stödenhet och placering av stabsofficerare vid relevanta staber. Avsikten är att flygtransportenheten, flygsäkringsstyrkan och den nationella stödenheten ska delta i insatsen i cirka fyra månader.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 66 minuter

Justering

2013-06-13

Datum

2013-06-13

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-18

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2011 och 2012 om jämställdhet och genusperspektiv inom Försvarsmakten. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

Motionerna handlar om rekrytering av kvinnor till tjänster som officerare, soldater eller sjömän och andelen kvinnor som rekryteras för att tjänstgöra internationellt. Motionerna handlar också om genusperspektiv vid internationella insatser, jämställdhetsarbete, diskrimineringslagen och trakasserier på grund av kön.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Justering

2013-05-30

Datum

2013-06-13

Debatt

2013-09-19

Beslut

2013-09-19

Regeringen har lämnat en redovisning för staten 2012 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för granskningen till riksdagen.

Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och analys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Regeringen anser att årsredovisningen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen anser att årsredovisningen är gjord på ett sätt som följer bestämmelserna i budgetlagen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-11

Datum

2013-06-12

Debatt

2013-06-19

Beslut

2013-06-19

En ny lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder börjar gälla den 22 juli 2013. Lagen är en anpassning till ett EU-direktiv som innehåller regler om tillståndsplikt, verksamhetskrav och tillsyn av förvaltare av alternativa investeringsfonder. Alternativa investeringsfonder är bland annat specialfonder, riskkapitalfonder, fastighetsfonder och råvarufonder.

I dag finns regler för specialfonder i lagen om investeringsfonder. Den lagen byter namn till Lagen om värdepappersfonder och regleringen av specialfonder flyttas över till den nya lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Det införs också regler för marknadsföring av alternativa investeringsfonder till konsumenter och andra som inte är professionella investerare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-11

Datum

2013-06-12

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Den globala finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt femte år. Sverige står fortfarande starkt jämfört med resten av Europa, men trots det påverkades den svenska ekonomin under 2012 av den svaga efterfrågan från viktiga exportländer. Den inhemska efterfrågan blir en viktig drivkraft för återhämtningen. Sveriges offentliga finanser är fortsatt bland de starkaste i EU. Den utdragna lågkonjunkturen bör mötas med en ansvarsfull finanspolitik som kombinerar långsiktiga reformer för jobb, företagande, tillväxt och välfärd med insatser som stöder återhämtningen, samtidigt som hållbara offentliga finanser värnas. Riksdagen är positiv till att regeringen vill vidareutveckla den svenska modellen tillsammans med arbetsmarknadens parter och göra arbetsmarknaden mer inkluderande och flexibel. Riksdagen välkomnar också att regeringen vill stärka drivkrafterna för arbete genom att, när budgetutrymmet tillåter, förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Satsningar på utbildning, forskning och infrastruktur samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt är viktiga för att öka tillväxten. Fördelningspolitiken bör vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Inom vården och omsorgen ska tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten fortsatt bli bättre.

Regeringen har lämnat två skrivelser med anledning av granskningar som Riksrevisionen gjort. Den ena granskningen gäller den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser. Den andra granskningen gäller regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

73, 240 minuter

Justering

2013-06-11

Datum

2013-06-12

Debatt

2013-06-19

Beslut

2013-06-19

Riksdagen menar att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågår i dag utvidgas till fler landsting. Därför uppmanade riksdagen regeringen att göra en utvärdering av de försök som hittills gjorts med metoden och sedan återkomma till riksdagen. Tillkännagivandet kommer med anledning av ett initiativ från socialförsäkringsutskottet.

Försäkringskassans nya metod kallas aktivitetsförmågeutredning, AFU, och ska bedöma arbetsförmåga för de som varit sjukskrivna i 180 dagar. Metoden har testats under 2011 och 2012. Riksdagen konstaterar att metoden har mötts av kritik från flera håll. Samtidigt har Försäkringskassan meddelat att man utan vidare utvärdering kommer att utvidga försöksverksamheten med metoden till åtta landsting. Innan detta sker måste metoden utvärderas grundligt, anser riksdagen. Framför allt är det viktigt att ta reda på om metoden uppfyller kravet på att varje ärende ska prövas individuellt.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

26, 70 minuter

Justering

2013-06-11

Datum

2013-06-11

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13