Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av hur det statliga systemet för hyressättning, det så kallade bruksvärdessystemet, påverkar hyresgästers inkomst, utbildning och barnafödande. Riksrevisionen konstaterar bland annat att hyressättning enligt det systemet kan påverka personers inkomstutveckling negativt.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens rapport men tycker inte att den kan ge svar på frågan om hur reglerna bör vara utformade.

Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-26

Datum

2018-05-07

Bordläggning

2018-05-16

Debatt

2018-05-17

Beslut

2018-05-23

Det införs en ny säkerhetsskyddslag och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. I den nya lagen finns det bland annat krav på vilka åtgärder som behöver genomföras för att skydda uppgifter som är viktiga för Sveriges säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nuvarande lagen har funnits i mer än 20 år och är i första hand inriktad på att skydda rikets säkerhet. Eftersom det i och med samhällsutvecklingen och digitaliseringen har tillkommit nya krav och förutsättningar för säkerhetsskyddet så tycker regeringen att det behövs en ny lag inom området. Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

I samband med förslaget föreslår utskottet att riksdagen riktar tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen om:

• Att tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter borde regleras i lag.
• Att det borde göras en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning.
• Att det bör utredas om säkerhetsskyddslagen ska gälla i större omfattning för regeringskansliet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 40 minuter

Justering

2018-05-03

Datum

2018-05-04

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Kommunernas och landstingens årsredovisningar får fler delar. Dessutom ska kommunernas eller landstingens bokföringar vara ordnade på ett sådant sätt att det går att kontrollera ekonomin och verksamheten. Det är några av de förändringar som sker när det införs en ny lag om kommunal bokföring och redovisning.

Regeringen menar att det är viktigt för kommunerna och landstingen att ha ett stabilt ramverk så att de kan hantera framtidens utmaningar. En förutsättning för ett stabilt ramverk är en god ekonomisk styrning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagförslaget börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-03

Datum

2018-05-04

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Lagar som rör värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder kompletteras för att följa bindande EU-regler om penningmarknadsfonder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att svenska lagar anpassas till en EU-förordning om penningmarknadsfonder, alltså fonder där tillgångarna utgörs av likvida värdepapper med kort löptid. Förordningen innehåller bland annat regler om auktorisation, marknadsföring, placeringsbestämmelser och riskhantering. Syftet är att förstärka den finansiella stabiliteten och skapa en hög skyddsnivå för de som investerar i fonderna.

Utöver detta omfattar regeringens förslag vissa andra lagändringar som rör värdepappersmarknaden. Bland annat ska regler för investeringsrådgivning utvidgas till att även omfatta rådgivning till professionella kunder.

Lagändringarna som har att göra med bindande EU-regler börjar gälla den 21 juli 2018, övriga lagändringar den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-03

Datum

2018-05-04

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Riksdagen sa ja till ett avtal om partnerskap och utveckling mellan EU-länderna och Afghanistan. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion, alltså en motion som kommit till följd av förslaget om samarbetsavtal.

Samarbetsavtalet ska ligga till grund för EU:s och EU-ländernas förbindelser med Afghanistan de kommande tio åren. Det grundas i bindande åtaganden om respekt för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer och skyldigheter när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen. Avtalet syftar till att stärka dialogen och samarbetet mellan å ena sidan EU och EU-länderna och å andra sidan Afghanistan.

Sedan 2017 gäller samarbetsavtalet provisoriskt. Detta i väntan på att alla EU-länders nationella parlament har ratificerat, alltså godkänt, avtalet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2018-05-03

Datum

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Det svenska regelverket anpassas till EU:s nya energimärkningsförordning. Anpassningen sker genom att svenska bestämmelser som reglerar samma sak som EU-förordningen slutar att gälla och två nya lagar med de kompletterande bestämmelser som krävs i Sverige införs.

Syftet med energimärkning är att göra det möjligt för slutanvändare av energirelaterade produkter att välja de mest effektiva produkterna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-03

Datum

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Regeringen föreslår att det införs mer ändamålsenliga regler när det gäller målsägandebiträden. Målsägandebiträde är ofta en advokat eller en jurist som kan utses av domstol för den som har drabbats av ett brott. Tanken med förslaget är att målsägandebiträden som resurs ska nyttjas mer effektivt. Det införs också tydligare regler för när man har rätt att byta offentlig försvarare. Utöver det skärps också kompetenskraven för målsägandebiträden, vilket innebär att endast jurister ska kunna få sådana uppdrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2018-05-03

Datum

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

EU-kommissionen vill inrätta en arbetsmyndighet på EU-nivå. Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag och är kritiskt till det av flera skäl.

Enligt förslaget ska myndigheten bland annat ge information om regler på den europeiska arbetsmarknaden och övervaka hur reglerna följs i EU-länderna. Syftet är att bidra till rättvis rörlighet för arbetstagare i EU. Riksdagen anser att det är oklart vilket mervärde en europeisk arbetsmyndighet skulle ha eftersom det redan finns samarbeten på nationell nivå och på EU-nivå som kan hantera frågorna. En arbetsmyndighet på EU-nivå skulle enligt riksdagen tvärtom riskera att leda till ökad administration och merarbete för EU-länderna.

Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Justering

2018-05-03

Datum

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Arbetet med att ta fram grundkartor, detaljplaner och planbestämmelser har blivit alltmer digitaliserat. Samtidigt saknas enhetliga standarder för detta arbete, vilket ibland gör det svårare med sammanslagning av olika gällande detaljplaner. Att ha enhetliga standarder är också viktigt för att underlätta informationen mellan olika myndigheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Det innebär att regeringen, eller den regeringen utser, ska få bestämma regler om standarder för utformning av grundkartor, detaljplaner och planbeskrivningar. Ändringarna i lagen börjar att gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-26

Datum

2018-05-02

Bordläggning

2018-05-16

Debatt

2018-05-17

Beslut

2018-05-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det nationella höjdsystemet RH 2000 ska användas för att bestämma gränsen mellan allmänt vatten och det vatten som hör till en fastighet, enskilt vatten. Det ska göra det enklare för både fastighetsägare och myndigheter att avgöra vilket vatten som är allmänt och vilket som tillhör en fastighet, jämfört med det system som används i dag. Beslutet har betydelse för fastigheter som ligger vid havet och vid de sjöar som har allmänt vatten: Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön.

Fastighetsägare och andra som särskilt påverkas av att en fastighets vattenområde minskar på grund av övergången till RH 2000 ska ha rätt till ersättning av staten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-26

Datum

2018-05-02

Bordläggning

2018-05-16

Debatt

2018-05-17

Beslut

2018-05-23

Riksdagen har behandlat ett 70-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 och 2018 om forskningsfrågor. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som får uppdraget att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår och åtgärder redan planeras i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för forskningspolitiken, finansiering av forskning, villkor för doktorander och forskare, särskilda forskningssatsningar, fördelning av forskningsanslag, forskningsinfrastruktur och innovationer.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

14

Reservationer

26 

Justering

2018-04-26

Datum

2018-04-27

Bordläggning

2018-05-02

Debatt

2018-05-03

Beslut

2018-05-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om studiestöd. Motionerna tar upp frågor om bland annat fribeloppet, villkoren för studiemedel, studielån till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och återbetalning av studieavgifter. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionsförslagen är främst gällande regler, att arbete pågår inom flera av de områden motionerna tar upp samt att åtgärder redan har vidtagits.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Justering

2018-02-01

Datum

2018-04-27

Bordläggning

2018-05-02

Debatt

2018-05-03

Beslut

2018-05-03

Vissa ändringar införs i socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela vissa föreskrifter om assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet. Enligt förslaget ska också en kommun, som har tagit emot ett beslut från Försäkringskassan om att en person saknar rätt till assistansersättning, omgående informera personen om förutsättningarna för insatser enligt LSS.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Justering

2018-04-26

Datum

2018-04-27

Bordläggning

2018-05-14

Debatt

2018-05-15

Beslut

2018-05-16

Riksdagen sa nej till motioner inom området apoteks- och läkemedelsfrågor. Motionerna handlar bland annat om finansiering, subvention och prissättning av läkemedel. Andra områden är effektiv och säker läkemedelsanvändning, förskrivning samt hygienprodukter och homeopatiska läkemedel. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2018-04-19

Datum

2018-04-27

Bordläggning

2018-05-02

Debatt

2018-05-03

Beslut

2018-05-03

Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Målet är att utsläppen av växthusgaser från inrikestransporter, förutom flyget, senast 2030 ska vara minst 70 procent lägre än 2010. För att nå dit bör fokus ligga på åtgärder som är samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva, exempelvis genom ta vara på möjligheterna med ny teknik och en ökad andel förnybara bränslen. Det anser riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om fossiloberoende transporter .

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

11

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 122 minuter

Justering

2018-04-26

Datum

2018-04-26

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-02

Lagar ändras för att möjliggöra en mer digital hantering av ärenden i myndigheter inom rättsväsendet, exempelvis Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten. Syftet är att möjliggöra effektiviseringar inom myndigheterna och bättre service till medborgarna genom enklare kommunikation i elektronisk form med berörda myndigheter.

Lagändringarna innebär att en mer digital hantering möjliggörs i flera fall. Det gäller exempelvis ordningsbot, alltså böter som kan beslutas exempelvis av polis och tulltjänstemän, och strafföreläggande, alltså när en åklagare vid vissa omständigheter, vid ett erkännande, kan lagföra brottet och bestämma straffet utan rättegång. Det ska även bli möjligt att lämna in ansökan elektroniskt om betalningsföreläggande och handräckning, alltså ansökan om att Kronofogdemyndigheten ska fastställa till exempel en skuld som ska betalas eller en egendom som ska överlämnas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-26

Datum

2018-04-26

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-02

Det införs en tidsbegränsad lag om amnesti för explosiva varor, till exempel handgranater och sprängämnen. Syftet med den är att minska antalet illegala explosiva varor i samhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag måste en person som hanterar, överför, importerar eller exporterar explosiva varor ha ett tillstånd för att få göra det. Dessutom måste en person som får tillgång till explosiva varor utan att ha tillstånd till det direkt ta kontakt med Polismyndigheten. Förslaget om amnesti innebär att personer som hanterar en explosiv vara utan att ha tillstånd att göra det inte ska kunna dömas för brott. Det gäller under förutsättning att hen frivilligt tar kontakt med polisen och lämnar information som gör att polisen kan ta hand om varan.

Amnestin ska gälla från den 15 oktober 2018 till den 11 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2018-04-26

Datum

2018-04-26

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-02

Ansvaret för Försvarsmaktens materiel bör överföras till Försvarsmakten. ÖB, överbefälhavaren, bör vara den som ansvarar för vidmakthållandet och tillhörande upphandling när det gäller logistikförsörjningen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta. Syftet är att Försvarsmakten effektivt ska kunna hantera Sveriges beredskap vid en ändrad beredskapsnivå.

Riksdagen riktar även en uppmaning till regeringen om att det bör införas ett tillfälligt stopp mot att avveckla befintliga övnings- och skjutfält. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området militära frågor.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

17

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

27, 115 minuter

Justering

2018-04-26

Datum

2018-04-26

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-02

Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas från sju till sex. I dag måste den som ansöker om arbetslöshetsersättning ha varit arbetslös i minst sju dagar innan det är möjligt att få ersättning. Syftet med att minska till sex dagar är att öka den ekonomiska tryggheten för personer som blir arbetslösa utan att för den skull minska drivkraften till att hitta ett nytt jobb.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 2 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-26

Datum

2018-04-26

Bordläggning

2018-05-02

Debatt

2018-05-03

Beslut

2018-05-03

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp en rapport från Riksrevisionen om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut.

Riksrevisionen anser att konsekvensanalyserna oftast inte uppfyller de krav som finns på att vara dynamiska, långsiktiga och heltäckande samt att endast enstaka analyser uppfyller kraven på ändamålsenlighet. Sammanfattningsvis anser Riksrevisionen att konsekvensanalyserna bör vidareutvecklas. Riksrevisionen lämnar rekommendationer till Regeringskansliet att se till att analyserna tas fram enligt förordning och stöddokument, utveckla kvaliteten i analyserna och överväga att utveckla stödet till utredningarbetet. Regeringen anser att arbetet med konsekvensanalyser har förbättrats de senaste åren, men delar Riksrevisionens bedömning att kvaliteten på analyserna inför migrationspolitiska beslut bör höjas ytterligare.

Riksdagen håller med regeringen i bedömningen av de slutsatser som Riksrevisionen drar i sin rapport. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Justering

2018-04-24

Datum

2018-04-25

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-03