Sök

Under försvarsbeslutsperioden fram till 2030 gör riksdagen och regeringen stora investeringar för att stärka och utveckla totalförsvaret. Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov av snabb innovation och ökad produktion till rimliga kostnader och för att framgångsrikt leverera kvalificerad försvarsmateriel till allierade och partnerländer.

Regeringen har i en skrivelse presenterat sin försvarsindustristrategi. I strategin redogör regeringen för inriktningen med arbetet för att stärka Sveriges försvarsindustriella bas. Målet för strategin är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

13, 73 minuter

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-15

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska ge Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och kommunernas socialnämnder bättre verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

De föreslagna lagändringarna innebär att uppgifter ska kunna hämtas in om såväl den försäkrade som andra fysiska personer och juridiska personer i olika situationer. Andra personer än den försäkrade kan exempelvis vara en arbetsgivare eller en personlig assistent. Uppgifterna kan beröra inkomst, arbete, boende, med mera.

Med förslaget ges Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och socialnämnderna utökade utredningsbefogenheter medan andra aktörer såsom myndigheter, banker, försäkringsinrättningar och anordnare av personlig assistans blir skyldiga att ge ut vissa uppgifter.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-14

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2025. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året.

Riksdagen noterar att vissa iakttagelser som riksrevisorn gjort i årliga rapporter tidigare år återkommer även i år. Det handlar exempelvis om brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet.

Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 23 september 2025.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-14

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Behandlade dokument

79

Beredning

2026-02-24

Justering

2026-03-24

Datum

2025-10-07

Behandlade dokument

44

Beredning

2026-01-27

Justering

2026-02-24

Datum

2025-10-07

Behandlade dokument

37

Beredning

2026-01-27

Justering

2026-03-10

Datum

2025-10-07

Behandlade dokument

44

Beredning

2026-01-29

Justering

2026-03-24

Datum

2025-10-07

Behandlade dokument

46

Beredning

2026-01-29

Justering

2026-03-24

Datum

2025-10-07

Behandlade dokument

92

Beredning

2026-02-19

Justering

2026-03-31

Datum

2025-10-07

Behandlade dokument

75

Beredning

2026-02-24

Justering

2026-03-31

Datum

2025-10-07

Behandlade dokument

55

Beredning

2026-01-27

Justering

2026-02-26

Datum

2025-10-07

Behandlade dokument

56

Justering

2026-01-22

Datum

2025-10-07

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Kontrollen av tredjelandsmedborgare som ansöker om nationell visering eller uppehållstillstånd i Sverige ska stärkas. Riksdagen sa ja till förslaget.

Syftet med förslaget är att anpassa svensk rätt till EU:s reviderade regelverk om Centrala informationssystemet för viseringar, VIS. VIS är ett system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsländer. Enligt det reviderade regelverket ska nu även uppgifter om nationella viseringar, det vill säga visering för längre vistelser, och uppehållstillstånd ingå i systemet. Dessutom ska brottsbekämpande myndigheter få förbättrad åtkomst till det.

Förslaget innebär bland annat att

• det blir tydligare i vilka situationer en tredjelandsmedborgare, det vill säga en person som inte är medborgare i ett EU/EES-land, är skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för en kontroll i systemet
• det införs en skyldighet att låta sig fotograferas och att lämna fingeravtryck vid ansökan om nationell visering.

Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2025-10-02

Datum

2025-10-07

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vallagen. Ändringarna syftar till att skydda de allmänna valen och stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten.

Ändringarna innebär att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna som inrättat röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka valens genomförande.

Vidare tydliggörs kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare och fler väljare ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare.

Ändringarna i vallagen innebär också krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom sin röst återupptas i röstlängden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 för att kunna tillämpas vid de allmänna valen 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2025-10-02

Datum

2025-10-03

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpt kontroll av styrelser i företag som besiktar fordon. Lagändringen innebär att alla styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar som utför sådan verksamhet ska omfattas av en lämplighetsprövning.

Besiktningsföretagens verksamhet innebär myndighetsövning mot enskilda personer. Mot den bakgrunden ska prövningen kontrollera att ledande personer i företagen är lämpliga att bedriva besiktning samt att de förväntas följa de regler som gäller för verksamheten.

Ändringen i fordonslagen börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om Riksrevisionens granskning av medicintekniska produkter. Myndigheten har gått igenom hur effektiv statens tillsyn över produkterna är. Medicintekniska produkter är produkter som används inom hälso- och sjukvården, för egenvård och i vardagen. Det kan handla om kompresser, sprutor, graviditetstest, pumpar för läkemedelstillförsel och rullstolar.

Regeringen redovisar i skrivelsen vilka iakttagelser och åtgärder som gjorts utifrån Riksrevisionens granskningsrapport. Det finns behov av att se över om tillsynen av egentillverkade medicinska produkter ska flyttas från Inspektionen för vård och omsorg till Läkemedelsverket. Dessutom bör modellen för årsavgifter som medicintekniska företag betalar till Läkemedelsverket ses över.

Riksdagen delar de bedömningar som regeringen gjort kring Riksrevisionens granskning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen konstaterar att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till genomförandet av funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen menar i sin granskning att regeringens styrning av funktionshinderspolitiken behöver bli tydligare.

Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser också att rapporten är ett viktigt bidrag i främjandet av funktionshinderspolitiken och regeringens arbete för att Sverige ska uppfylla åtagandena i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen konstaterar bland annat att Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över om myndigheter för fler sektorer ska tilldelas ett sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Regeringen delar den bedömningen, men menar att ett sådant övervägande måste föregås av en analys. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som gäller nya regler om geografiska beteckningar och internationella varumärken. Bakgrunden till regeringens förslag är att EU antagit en ny förordning som utvidgar skyddet för geografiska beteckningar till att även omfatta hantverks- och industriprodukter.

Att en geografisk beteckning är skyddad innebär att endast producenter som uppfyller vissa krav som gäller för beteckningen får använda sig av den vid märkning eller marknadsföring av en produkt. Exempel på sådana skyddade beteckningar är Kalix löjrom, Champagne och Parmaskinka.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge ytterligare stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis lastbilar, traktorer, snöslungor och motorcyklar. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid.

Förslaget innebär också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materiel som föreslås skänkas till Ukraina. Utöver materiel omfattar förslaget även stöd inom det maritima området och stöd för att stärka Ukrainas civilförsvar.

Sammantaget innebär förslaget att statens utgifter minskar med cirka 6,1 miljarder kronor 2025. Därmed förstärks statens finansiella sparande och minskar dess lånebehov med samma belopp. För perioden 2026–2030 beräknas statens utgifter öka med 6,1 miljarder.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina är enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2025-09-30

Datum

2025-09-30

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, med syftet att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.

Förslagen innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat kommer det att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits.

Eftersom förslaget gäller en ändring i grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett riksdagsval emellan. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2025-09-23

Datum

2025-09-29

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01