Sök

Arbetet med civilt försvar och krisberedskap är viktigt för att Sverige ska stå väl rustat vid en kris eller ett krig. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Regeringen bör se till att de ökade förvaltningsanslag länsstyrelserna får för en bättre krisberedskap går till det och inte till annan verksamhet. Regeringen bör även se över länsstyrelsernas krisberedskap så att övningsverksamheten och beredskapen kan utvecklas. Till sist bör regeringen snarast också följa upp utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet och göra det möjligt att ta fram en säker kommunikationslösning så att exempelvis polis, sjukvård och försvar kan dela sekretessbelagd information med varandra.

Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen om civilt försvar och krisberedskap som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

50

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

9, 66 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-04-09

Bordläggning

2018-04-11

Debatt

2018-04-12

Beslut

2018-04-18

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2014, 2015, 2016 och 2017. Motionerna handlar bland annat om säkerhetspolitiska samarbeten, medlemskap i Nato, FN:s säkerhetsråd, massförstörelsevapen samt svensk säkerhet och den säkerhetspolitiska kontexten.

Behandlade dokument

101

Förslagspunkter

6

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

26, 108 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-04-06

Bordläggning

2018-04-11

Debatt

2018-04-12

Beslut

2018-04-12

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner om fastighetsrätt. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, tomträtt och andelstal i vägsamfälligheter.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

16, 57 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-04-06

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom den Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under 2017. Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet, är en mötesplats för parlamentariker från EU och Medelhavsländerna. Målet för församlingen är att skapa fred, stabilitet och välstånd runt Medelhavet. Den svenska delegationen består av tre ordinarie ledamöter, varav en är ordförande och en vice ordförande, samt tre suppleanter.

Under 2017 har bland annat frågor om migration varit prioriterade i församlingens arbete. Dessutom har frågor om kvinnors deltagande i beslutsfattande och frågor om hållbar utveckling lyfts. Sverige valdes också in som medlem i kvinnoutskottet under 2017, som en av tre vice ordförande.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 17 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-04-05

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-25

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska IPU-delegationens arbete under 2017. IPU arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete. I uppgifterna ingår att främja kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. 178 nationella parlament är idag medlemmar i IPU. Sveriges riksdag är en av medlemmarna och deltar i arbetet genom riksdagens IPU-delegation. 2017 var det 125 år sedan Sveriges riksdag blev medlem i IPU.

Riksdagen anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter och arbeta för att stärka parlamentens roll. Riksdagen välkomnar därför IPU-delegationens arbete under 2017. IPU har bland annat arbetat för att minska ojämlikheter och bidra till ökad välfärd för alla kopplat till FN:s hållbarhetsmål om ökad jämlikhet. Andra frågor som IPU arbetat med är parlamentens roll vad gäller ingripande i självständiga staters inre angelägenheter vid allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och frågan om situationen för minoritetsbefolkningen rohingya i norra Myanmar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 11 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-04-05

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-25

Regeringen borde göra insatser för hållbart skogsbruk. Det anser riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde

• säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper, alltså områden i skogen med en speciell naturtyp, är rättssäker och effektiv samt tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar
• se över artskyddsförordningen, alltså reglerna för hur vilda växter och djur ska skyddas, för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker
• säkerställa incitament för att skogsbrukare ska vilja ägna sig åt hållbart skogsbruk och se över lagstiftningen på området
• se över olika typer av ersättningsmodeller för markägare som gör insatser för att skydda sin skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade ett 60-tal förslag i motioner om skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag som bland annat handlar om ekologisk kompensation, byte av skogsmark och skogens sociala värden. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

19

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

45, 150 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-04-04

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-12

Kommunernas roll i det lokala brottsförebyggande arbetet behöver bli tydligare. I dag har kommunerna ett uttryckligt ansvar för unga och stöd till brottsoffer. Däremot är det otydligt vilken roll kommunerna har överlag för att arbeta förebyggande mot brott, till exempel med livsstilskriminella eller återfallsförbrytare. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

18

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 43 minuter

Justering

2018-03-28

Datum

2018-04-04

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2018-03-28

Datum

2018-04-04

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Bostadsanpassningsbidraget anpassas bland annat till den funktionshinderpolitik som gäller i dag i och med att det införs en ny lag. Till stora delar innebär det inga praktiska förändringar från lagen om bostadsanpassningsbidrag som gäller i dag, men vissa bestämmelser förtydligas.

Syftet med bostadsanpassningsbidraget är att människor med funktionsnedsättning ska kunna anpassa sin bostad för att på det sättet ha möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Anledningen till att det tas fram en ny lag är för att den ska anpassas

• till den funktionshinderpolitik som gäller i dag
• så att den sökande sätts i centrum
• så att kommunernas handläggning förenklas
• så att lagen uppfattas som förutsägbar och tydlig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-04-04

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena handlar om att regeringen bör utreda olika modeller för kompensation till markägare som begränsas i brukandet av sin egen mark. Detta för att begränsa markägarens ekonomiska förluster. Det andra handlar om att arbetet med att förbättra tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter måste fortsätta. Bland annat vill man se konkreta åtgärder för effektivisering och förkortade handläggningstider.

När det gäller övriga inkomna motionsförslag inom området övergripande miljöfrågor sa riksdagen nej till dem. Dessa handlar bland annat om stärkt lokal och regional miljö- och klimatmakt, viss översyn av miljöbalken, vindkraft, hållbar utveckling och miljömål, subventioner samt finansiering av insatser för bevarande av bland annat natur och hav. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden eller att vissa satsningar redan har gjorts.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 63 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-04-03

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-12

Den nuvarande strålskyddslagen ersätts med en ny lag. Flera av reglerna i nuvarande lag förs in i den nya strålskyddslagen. Även regler som i dag finns i förordningar eller myndighetsföreskrifter som har betydelse för strålskyddet förs in i den nya lagen. Genom den nya lagen genomförs EU:s strålskyddsdirektiv.

Lagen täcker in både joniserande och icke-joniserande strålning. Den innehåller regler om de grundläggande principerna för strålskyddet, såsom till exempel dosgränser. Förslaget innebär inga nya krav när det gäller icke-joniserande strålning. Däremot införs nya regler om utsläpp av radioaktiva ämnen till miljön samt justerade krav på tillstånd för verksamheter med joniserande strålning. Reglerna innebär också att arbetstagare får ett ökat skydd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny strålskyddslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juni 2018. Från och med den 1 september blir det förbjudet att låta personer under 18 år sola solarium, enligt tidigare riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Justering

2018-03-22

Datum

2018-04-03

Bordläggning

2018-04-11

Debatt

2018-04-12

Beslut

2018-04-18

Riksdagen sa nej till motioner inom området planering och byggande, med mera. Förslagen handlar bland annat om riksintressesystemet och behovet av bostäder, en översyn av plan- och bygglagen, studentbostäder, byggnaders inomhusmiljö och kontroller vid nybyggnation. Andra förslag rör medborgarinflytande i stadsplaneringen, riktlinjer i planarbetet, statliga byggbolag samt så kallad BID-samverkan - en metod för samverkan mellan privat och offentlig sektor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden samt att riksdagen står fast vid sina tidigare ställningstaganden i vissa frågor.

Behandlade dokument

97

Förslagspunkter

11

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

32, 110 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-04-03

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om samisk utbildning.

Riksdagen håller med regeringen om vad som behöver göras med anledning av rapporten. Riksdagen är positiv till att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, bland annat Sameskolstyrelsen, för att skapa en mer ändamålsenlig organisation. Riksdagen anser också att regeringens andra åtgärder är bra, som till exempel att Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser ska följas upp oftare.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-03-28

Bordläggning

2018-04-11

Debatt

2018-04-12

Beslut

2018-04-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden om grundläggande utbildningsfrågor inom skolan. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.

Motionerna tar bland annat upp frågor om skolans värdegrund, jämställdhet och könsuppdelad undervisning, konfessionella inslag i skolan, kränkande behandling och om vissa undervisningsämnen och kunskapsområden.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

16

Reservationer

35 

Justering

2018-03-27

Datum

2018-03-28

Bordläggning

2018-04-11

Debatt

2018-04-12

Beslut

2018-04-18

Det behövs skärpta regler för trygghet och studiero i skolan och mer kunskap om undantaget från språkundervisning för vissa lärare. Det anser riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde

• se över och skärpa skollagen så att möjligheterna att tillfälligt flytta och permanent omplacera elever ökar samt göra insatser som gör det lättare för skolor att använda sig av disciplinära åtgärder
• ta fram ett kunskapsunderlag som klargör varför lärare som saknar lärarlegitimation och har en utländsk lärarutbildning inte får bedriva språkundervisning samt en konsekvensanalys för vad det skulle innebära om dessa lärare också bedrev språkundervisning.

Riksdagen sa också nej till ett 130-tal förslag i motioner om lärare och elever. Motionerna handlar bland annat om läraryrket, legitimation, fortbildning och skolledare.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

18

Reservationer

48 

Justering

2018-03-27

Datum

2018-03-28

Bordläggning

2018-04-11

Debatt

2018-04-12

Beslut

2018-04-18

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat bidrag till civila samhället och stöd till trossamfund. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att offentliga bidrag inte ska ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår inom flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-03-28

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga lärarlönesatsningarna karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Syftet med lärarlönesatsningarna är att öka läraryrkets attraktionskraft så att fler personer vill bli lärare och att fler lärare stannar kvar i yrket. Genom satsningarna ska kvalificerade lärare få höjda löner med hjälp av bidrag från staten.

Granskningen visar att de lönemässiga målsättningar som fanns i satsningarna till stor del har uppnåtts. Däremot har arbetsklimatet bland lärarna blivit sämre i och med att alla lärare inte fått ta del av satsningarna. Riksrevisionen ger tre rekommendationer till regeringen, bland annat att se över kriterierna för Lärarlönelyftet.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att lärarnas löner har ökat till följd av Lärarlönelyftet men håller inte med om de tre rekommendationer som Riksrevisionen ger. Det beror bland annat på att Lärarlönelyftet är en ny reform och regeringen planerar att utvärdera den efter tre år. Riksdagen betonar att det är betydelsefullt att investera i höjda lärarlöner och det är viktigt att satsningarna fungerar som det var tänkt. När det gäller Riksrevisionens rekommendationer höll riksdagen med regeringen och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2018-03-22

Datum

2018-03-23

Bordläggning

2018-04-11

Debatt

2018-04-12

Beslut

2018-04-18

Riksdagen sa nej till 82 motioner från allmänna motionstiden 2017 om övergripande skolfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, skolvalet och fristående skolor.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

9

Reservationer

28 

Justering

2018-03-20

Datum

2018-03-23

Bordläggning

2018-04-11

Debatt

2018-04-12

Beslut

2018-04-18

Riksdagen sa nej till drygt 300 förslag i motioner om högskolan. Anledningen är bland annat gällande regler och att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om utbildningars innehåll och utbud, studentfrågor, internationella frågor och utbildningars arbetslivsanknytning.

Behandlade dokument

190

Förslagspunkter

29

Reservationer

70 

Justering

2018-03-22

Datum

2018-03-23

Bordläggning

2018-05-02

Debatt

2018-05-03

Beslut

2018-05-03

Trafikutskottet har granskat två skrivelser från regeringen. Den ena handlar om inriktningen på regeringens digitaliseringspolitik. Målet med politiken är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Delmålen handlar bland annat om att alla ska ha kunskap om digitala verktyg och tjänster, att digitala tjänster ska vara enkla att använda och förtroendeingivande samt att digital innovation ska skapa nya och bättre lösningar. Utskottet anser att regeringens digitaliseringsstrategi är ett viktigt verktyg för att de politiska målen ska uppnås. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

I den andra skrivelsen kommenterar regeringen Riksrevisionens granskning av regeringens bredbandspolitik. Granskningen visar att bredbandstäckningen generellt sett är god och att utbyggnaden går framåt. Samtidigt påpekar Riksrevisionen bland annat att bredbandstäckningen är ojämnt fördelad mellan stad och landsbygd samt att det finns en risk för att bredbandsstödet, det vill säga statligt ekonomiskt stöd för att bygga bredband, har gått till kommersiellt attraktiva områden. Regeringen håller i skrivelsen helt eller delvis med om iakttagelserna och konstaterar att åtgärder har gjorts som stämmer överens med Riksrevisionens rekommendationer. Trafikutskottet håller med om det och ser fram emot det arbete som pågår för att ta fram en ny modell för bredbandsstödet. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner om it-politik. Anledningen är bland annat att det genomförts eller pågår arbete i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om digitaliseringens möjligheter, tillgång till elektronisk kommunikation och teknikskiftet i det fasta telefonnätet.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

32, 93 minuter

Justering

2018-03-15

Datum

2018-03-23

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28