Sök

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att reglerna för en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs möjligheter till avgångsförmåner förtydligas. Hänsyn ska tas till de särskilda förhållanden som uppdraget innebär jämfört med chefer för myndigheter under regeringen, exempelvis att personerna inte kan flyttas till ett annat uppdrag.

Enligt förslaget införs också krav på prövning av restriktioner för en riksrevisor och en riksrevisionsdirektör vid byte till en annan statlig eller privat tjänst. Restriktionerna kan antingen vara karens eller ämnesrestriktion.

Med vissa smärre ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Regeringen har överlämnat en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Handlingsplanen går igenom hur Sveriges klimatpolitiska arbete bör drivas, vilka åtgärder som har beslutats tidigare och vilka åtgärder som är planerade i nuläget för att nå uppsatta klimatmål.

I handlingsplanen föreslår regeringen bland annat att:

• Klimatpolitiken ska integreras i fler politiska områden
• all relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag
• regeringen vid behov ser till att andra samhällsmål omformuleras så att de är förenliga med klimatmålen,
• konsekvensanalyser ska göras av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant

Riksdagen välkomnade regeringens inriktning för klimatpolitiken och sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

36

Reservationer

60 

Anföranden och repliker

23, 131 minuter

Justering

2020-05-28

Datum

2020-06-03

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

För att lindra de negativa ekonomiska effekterna av det nya coronaviruset och skapa möjligheter till utbildning och kompetensutveckling har regeringen lagt fram flera förslag till ytterligare åtgärder. Bland annat ska mer pengar i statens budget för år 2020 gå till ersättning för höga sjuklönekostnader, sjukpenning, bidrag till att hålla igång kollektivtrafiken samt bidrag till folkhälsa och sjukvård.

De anvisade medlen i statens budget för år 2020 ökar med 23,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,5 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Statens behov av att låna ökar med motsvarande belopp.

Regeringen har föreslagit ett tidsbegränsat tilläggsbidrag inom bostadsbidraget till barnfamiljer med låga inkomster. Denna lagändring ska gälla från och med den 1 juli till och med 31 december 2020.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att studerandes inkomster vid extraordinära händelser i fredstid ska beaktas på ett annat sätt än vad som normalt gäller vid beslut om studiestartstöd. Denna lagändring börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 58 minuter

Justering

2020-06-02

Datum

2020-06-02

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Regeringen bör tillsätta en nationell expertgrupp för att vidareutveckla den metod som går under namnet Bostad först och som används i arbetet mot hemlöshet. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Expertgruppen ska också stödja kommunerna i deras arbete med metoden, som tar sin utgångspunkt i att det första och ibland enda en hemlös person behöver är ett eget boende.

Tillkännagivandet kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst på grund av pågående utredningar och arbete.

Behandlade dokument

108

Förslagspunkter

58

Reservationer

61 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2020-05-14

Datum

2020-06-01

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området eller att genomförda åtgärder är tillräckliga.

Motionerna handlar exempelvis om luftfartens klimatpåverkan, elflyg, regionala flygplatser och Arlanda och Bromma flygplats.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

14

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

19, 78 minuter

Justering

2020-05-28

Datum

2020-05-29

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-04

Riksdagen sa nej till runt 260 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland annat eftersom arbete redan pågår i många av de frågor som motionerna tog upp. Motionerna handlade bland annat om kompetensförsörjning, personalfrågor, behörighet och prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Behandlade dokument

129

Förslagspunkter

21

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

23, 73 minuter

Justering

2020-05-14

Datum

2020-05-29

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om vapenfrågor:

• Vapensmuggling bör få en egen brottsrubricering.
• Prövningen av vapenlicensfrågor bör flyttas från Polismyndigheten till en ny tillståndsmyndighet. En utredning bör se över denna fråga.
• Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för ärenden om vapenlicens.
• En generell översyn av vapenlagstiftningen bör genomföras.
• Regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv (EU:s vapendirektiv), inte går längre än vad direktivet kräver när det införs i den svenska lagstiftningen.
• Det bör övervägas att slopa kravet på förnyade nya licenser vart femte år för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen.
• Begreppet synnerliga skäl i vapenlagen behöver förtydligas.
• Licenshanteringen vid vapenbyte borde förenklas.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till förslagen i övriga motioner, bland annat med hänvisning till att utrednings- och beredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

27

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

14, 59 minuter

Justering

2020-05-28

Datum

2020-05-29

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

I kriminella kretsar är det vanligt att anonyma simkort används i mobiltelefoner och att såväl kort som telefoner byts ut i syfte att undvika och försvåra avlyssning. Regeringen har föreslagit att en förenklad beslutsprocess ska införas vid vissa beslut kring tillstånd till hemlig avlyssning. Det innebär att första gången åklagaren begär ett tillstånd om hemlig avlyssning måste domstolen sammanträda, men vid ytterligare tillstånd till hemlig avlyssning ska beslut kunna fattas utan att rätten måste hålla ett fysiskt möte i frågan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2020-05-28

Datum

2020-05-29

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen som gäller den kommunala vuxenutbildningen, komvux:

• Det övergripande målet för komvux ska kompletteras så att det framgår att utbildningen också ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en bra grund för elevernas fortsatta utbildning.
• Regeln för prioriteringar inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ändras så att de personer som har störst behov av utbildning prioriteras. Det betyder att inte bara de som har minst utbildning ska prioriteras vid urval till utbildningen utan också till exempel arbetslösa och vuxna som behöver byta yrke.
• Särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada (särvux) ska inte längre vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux och dessutom byta namn.
• En förenklad betygsskala införs inom delar av komvux.
• Ett komvuxarbete ska ersätta gymnasiearbetet för att göra reglerna för gymnasieexamen i komvux mer flexibla.

De lagändringar som innebär att målet för komvux kompletteras och att särvux blir en del av komvux börjar gälla den 1 juli 2020. De lagändringar som innebär en ny betygsskala i delar av komvux börjar gälla den 1 januari 2022. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2020-05-28

Datum

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2019 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-28

Datum

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

En kommun bör tillfälligt kunna neka hemtjänst till personer som är på kortare besök. Det anser riksdagen som genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram ett sådant lagförslag. Syftet är att underlätta för ansträngda kommuner under covid-19-pandemin.

När en person vistas en kortare tid i en annan kommun än den kommun personen är bosatt i ska vistelsekommunen enligt lag och på begäran utföra socialtjänstinsatser som bosättningskommunen beslutat om. Det gäller till exempel hemtjänst. Riksdagen anser att det behövs ett tidsbegränsat undantag från den här skyldigheten och att kommuner ska ha rätt att, om det bedöms nödvändigt, kunna neka tillfälligt boende hemtjänst.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är socialutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 45 minuter

Justering

2020-05-28

Datum

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Covid-19 ska klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

Regeringens förslag innebär vissa ändringar i smittskyddslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-14

Datum

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Regeringen vill utöka rätten till personlig assistans för personer som behöver hjälp med de grundläggande behoven andning och sondmatning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet handlar beslutet om följande delar:

• Personer som behöver hjälp med andning och sondmatning ska enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ges rätt till personlig assistans för hela sitt hjälpbehov. Det kan exempelvis gälla förberedelser och efterarbete i samband med sondmatning, som rengöring av sondspruta.
• Hjälpåtgärderna ska kunna ge rätt till assistans även om vissa moment normalt skulle ingå i föräldraansvaret.
• Den utökade rätten till personlig assistans ska också gälla när personen exempelvis är i skolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020. Äldre bestämmelser för personlig assistans och assistansersättning gäller för tiden dessförinnan.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 49 minuter

Justering

2020-05-14

Datum

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

För att motverka nya former av aggressiv skatteplanering har regeringen föreslagit att skattemyndigheterna i EU ska få tidig information genom rapporteringsplikt. Förslaget bygger på ett EU-direktiv. Rådgivare som hanterar gränsöverskridande transaktioner där det kan finnas risk för skatteflykt blir skyldiga att rapportera sådana skattearrangemang. Skattemyndigheterna ska därefter automatiskt utbyta dessa upplysningar.

Regeringen har också föreslagit en ny särskild rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om inte uppgifter om ett skattearrangemang lämnas till Skatteverket i rätt tid.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med ändringen att regeringen får bestämma när de nya bestämmelserna ska börja gälla. Detta med hänvisning till att coronapandemin inte gör det möjligt för riksdagen att besluta om det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 1 minuter

Justering

2020-05-26

Datum

2020-05-27

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Riksrevisionen har granskat arbetet med att förebygga och hantera kärntekniska olyckor. I sin rapport konstaterade revisionen att beredskapen i huvudsak är god men att det finns vissa brister. Det handlar bland annat om att ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter behöver bli tydligare och att det behövs en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen riktade därför rekommendationer till regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) om det.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen framhåller att beredskapen för kärntekniska olyckor är god, men håller med revisionen om att finns brister som framförallt rör ansvarsfördelning samt en plan för sanering.

Därför avser regeringen att se över förordningarna med en instruktion till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Regeringen överväger också att ge MSB i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sanering tillsammans med övriga berörda aktörer.

Riksdagen ser positivt på Riksrevisionens granskning och bedömer att rekommendationerna kan bidra till fortsatt utveckling inom området. Riksdagen välkomnar också de åtgärder som regeringen presenterat. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2020-05-14

Datum

2020-05-26

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder för att dämpa de negativa samhällseffekterna av det nya coronavirusets spridning. Förslagen gäller bland annat anpassningar av de stödinsatser som redan som införts, samt effektivare kontroller för att motverka fusk med insatserna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en sjätte ändringsbudget som bland annat omfattar:

• Förstärkt stöd vid korttidspermitteringar 1 maj-31 juli så att en anställd kan gå ner i tid med 80 procent och få en löneminskning med 12 procent, samt ökade resurser för att göra kontroller hos arbetsgivare som ansökt om stödinsatser.
• Tillfälligt borttagen förmånsbeskattning för fri parkering vid arbetsplatsen samt för gåvor till anställda till ett värde av max 1 000 kronor per anställd.
• Sänkt avgift för uppskjutna skatteinbetalningar, så kallade anstånd. Avgiften sänks till 0,2 procent av beviljat belopp och de första sex månaderna blir avgiftsfria.
• Utökade möjligheter att utbyta information mellan olika enheter på Skatteverket med syfte att bland annat förebygga brott och göra skattebeslut mer korrekta.

Regeringens förslag innebär en ökning av utgifterna i statens budget med totalt 76 miljarder kronor och en minskning av intäkterna med 0,4 miljarder.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett förslag om tillfälligt slopad förmånsbeskattning av fria måltider samt transporter till och från arbetet för personal i vård- och omsorgsverksamhet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 58 minuter

Justering

2020-05-26

Datum

2020-05-26

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om frågor som rör digitalisering av vården. Riksdagen anser att regeringen bör se över

• om dagens krav på aktivt samtycke bör ändras så att en patient kan antas samtycka till att vårdgivare får ta del av patientinformation till dess att patienten själv eller anhöriga har sagt att vårdgivarna inte får göra det
• om lagändringar behöver göras för att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning inom hälso- och sjukvården samt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten
• möjligheten att klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna väga skyddet av patientens integritet mot vinsterna av att kunna använda patientinformationen för andra ändamål
• om lagstiftningen bör förtydligas så att anhöriga kan vara ombud vid kontakter med vården när det gäller till exempel tidsbokningar, anmälningar och avbokningar.

Beslutet till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

24

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

8, 56 minuter

Justering

2020-05-07

Datum

2020-05-20

Bordläggning

2020-05-25

Debatt

2020-05-26

Beslut

2020-05-27

Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter ska tydliggöras och den myndighet som regeringen bestämmer kommer att få en särskild roll för att fullgöra detta ansvar. Regeringens förslag innebär lagändringar som förtydligar statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter, till exempel slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle.

Lagändringarna innebär bland annat att ansvaret för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet övergår till staten om det inte finns någon som kan fullgöra ansvaret. Vidare ska det ska krävas tillstånd från regeringen för att få slutligt försluta ett geologiskt slutförvar. Det slutliga ansvaret för ett geologiskt slutförvar och det avfall som finns i anläggningen ska vila på staten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en motion från allmänna motionstiden 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 17 minuter

Justering

2020-05-14

Datum

2020-05-20

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Regeringen föreslår flera lagändringar i bland annat jordabalken som ska göra det enklare för privatpersoner och företag i deras kontakter med Lantmäteriet. Även lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas handläggning ska effektiviseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland åtgärderna kan följande nämnas:

• Registrering av en samfällighetsförening ska kunna göras elektroniskt.
• Inskrivningsmyndigheten ska ges möjlighet att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden.
• Lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndighetens beslut om vissa avgifter ska kunna verkställas enligt utsökningsbalken.
• Arrendenämnden ska kunna besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende ska fasas in successivt, om det finnssärskilda skäl för det.
• En uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende ska kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2020-05-14

Datum

2020-05-20

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Reglerna om rehabiliteringsersättning ska förenklas och Försäkringskassan ska kunna fortsätta att betala ut det avskaffade vårdbidraget under en övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och är sjuk i max 30 dagar ska få behålla sin rehabiliteringsersättning. Personen slipper då ansöka om sjukpenning vid kortare sjukfrånvaro. Dessutom är ersättningsnivån för de båda ersättningarna densamma.

Syftet med att förlänga möjligheten att betala ut vårdbidrag är att motverka att personer som tidigare har beviljats vårdbidrag på grund av lång handläggningstid varken får vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, trots att de egentligen är berättigade till sådana förmåner.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2020-05-14

Datum

2020-05-19

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27