Sök

Regeringen har föreslagit en ny lag och ett antal ändringar i andra lagar som kompletterar EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. De nya bestämmelserna bygger på principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden. Det innebär att EU:s medlemsländer som utgångpunkt ska verkställa varandras domar och beslut utan att ifrågasätta domen eller beslutet. Reglerna ska gälla både när svenska beslut om frysning och förverkande sänds över till ett annat EU-land för att verkställas där och när utländska beslut om frysning och förverkande sänds till Sverige för att verkställas här. EU-förordningen är en del av en handlingsplan mot finansiering av terrorism.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Böter ska förvandlas till fängelse om de inte har kunnat drivas in på grund av trots från den bötfällde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att kravet på att det ska vara uppenbart att den bötfällde på grund av trots inte betalat sina böter tas bort. Syftet med lagändringen är att öka möjligheten att förvandla obetalda böter till fängelse.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

En tjänstepensionskassa är en förening som sköter medlemmarnas tjänstepension. I spåren av covid-19-pandemin finns risk att några kassor inte kan leva upp till de krav på kapital som krävs för att få fortsätta driva sin verksamhet som tjänstepensionsföretag.

Regeringen föreslår därför en övergångsbestämmelse som gör det lättare för en långsiktigt livskraftig tjänstepensionskassa att få tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 15 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Personer som tillfälligt arbetar som inhyrd personal i Sverige ska betala skatt här. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt regeringens förslag ska den så kallade 183-dagarsregeln inte gälla vid uthyrningssituationer. Regeln innebär att personer som tillfälligt arbetar i Sverige på uppdrag av en utländsk arbetsgivare slipper betala skatt här om vistelsen i Sverige är mindre än 183 dagar per år.

Enligt förslaget ska 183-dagarsregeln inte gälla uthyrd arbetskraft. Det betyder att en arbetstagare som arbetar tillfälligt i en svensk verksamhet i Sverige ska betala skatt här om anställningen sker via uthyrning från ett utländskt företag. Verksamheten kan vara ett företag som bedriver verksamhet i Sverige eller svenska staten, en kommun eller en region. Kravet att betala skatt ska inte gälla uthyrd personal som utför arbetet under högst 15 dagar i följd och om arbetsdagarna i Sverige totalt sett inte är fler än 45 dagar under ett kalenderår.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2020-10-20

Datum

2020-10-28

Bordläggning

2020-11-03

Debatt

2020-11-04

Beslut

2020-11-04

Regeringen har föreslagit ändringar av den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter år 2023. Syftet är att bland annat att bestämmelserna ska bli tydligare och enklare och att kvaliteten på register ska bli bättre. Taxeringsvärdena ska vara rättvisande även i fortsättningen. Vidare ska Skatteverket kunna fatta beslut om omprövning genom automatiserat beslutsfattande. Det innebär att tiden för att hantera omprövningsbeslut förkortas och att tid frigörs för Skatteverkets handläggare att ägna sig åt ärenden som kräver utredning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021. Bestämmelserna som gäller lantbruksenheter ska användas första gången vid fastighetstaxeringen år 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2020-10-20

Datum

2020-10-28

Bordläggning

2020-11-03

Debatt

2020-11-04

Beslut

2020-11-04

Regeringen föreslår en strängare syn på hantering av vapen och explosiva ämnen. Bland annat ska straffen för de allvarligaste vapen- och sprängämnesrelaterade brotten höjas från 6 till 7 års fängelse och fler vapen- och sprängämnesrelaterade brott ska räknas som grova eller synnerligen grova. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december.

Riksdagen riktade även tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om

• att göra tydligare skillnad i lagstiftningen mellan legala och illegala vapen, så att de nya strängare reglerna inte ska försvåra i onödan för jakt- och sportskyttar
• att även förberedelse, försök och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska räknas som ett brott
• tydligare regler om att det ska bedömas som ett synnerligen grovt brott att ha bomber och andra explosiva varor på allmän plats.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2020-10-22

Datum

2020-10-27

Bordläggning

2020-11-03

Debatt

2020-11-04

Beslut

2020-11-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sänka skatten för personer i glest befolkade kommuner i främst Norrland och nordvästra Svealand.

Förslaget innebär att boende i glest befolkade områden får en skattereduktion, alltså en skattesänkning, på 1 675 kronor per år. Den föreslagna skattereduktionen gäller drygt 70 kommuner i Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Värmlands län och Västra Götalands län. Syftet med lagändringen är att bidra till en levande landsbygd och skapa bättre förutsättningar för personer som bor och betalar skatt i glesbygdskommuner.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2020 och gäller retroaktivt för hela 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 52 minuter

Justering

2020-10-13

Datum

2020-10-20

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Sedan 1 januari i år har straffet för mord skärpts så att livstidsstraff ska kunna gälla i fler fall än tidigare. Riksdagen saknar dock två omständigheter i lagen som ska kunna vara skäl för ett sådant straff. Det gäller om gärningen har riktats mot en närstående, exempelvis en partner, eller om gärningen har genomförts i organiserad form, så kallat gängvåld.

Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att noggrant följa utvecklingen av vägledande domar på området. Om det skulle visa sig att dödligt våld mot närstående och gängrelaterade mord inte leder till livstids fängelse i betydligt större utsträckning än tidigare bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag.

Förslaget om tillkännagivande har väckts med anledning av regeringens tidigare proposition Straffet för mord, som beslutades i riksdagen den 13 november 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-20

Bordläggning

2020-11-03

Debatt

2020-11-04

Beslut

2020-11-04

Det ska bli lättare att kommunicera digitalt med en domstol. En rad lagändringar gör det möjligt att till exempel skriva under en stämningsansökan eller fullmakt med elektronisk underskrift och lämna den till domstolen digitalt istället för på papper.

De ändrade reglerna ska effektivisera domstolarnas verksamhet, stärka rättssäkerheten och ge god service till medborgarna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-20

Bordläggning

2020-11-03

Debatt

2020-11-04

Beslut

2020-11-04

Regeringen föreslår lagändringar så att landets kommunala räddningstjänster mer effektivt och samstämt kan hantera framtida utmaningar, till exempel skogsbränder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att

• statens och kommuners styrning av verksamheterna ska förstärkas och utvecklas
• samverkan och samordning mellan kommunernas räddningstjänster ska utvecklas
• kommunen ska ha ett ledningssystem för räddningstjänsten och en övergripande ledning ska ständigt upprätthållas
• tillsynen av och stödet till kommunernas arbete ska förstärkas
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska under vissa förhållanden kunna prioritera och fördela extra resurser på nationell nivå.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. Kommunerna får dock till den 1 januari 2022 på sig för att uppfylla vissa av kraven.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över möjligheten att införa undantag i a-kassereglerna för deltidsbrandmän. Det eftersom en person som är arbetslös men som är aktiv som deltidsbrandman riskerar att få lägre a-kassa.

Förslaget om tillkännagivande bygger bland annat på motioner från den allmänna motionstiden 2020/21. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag och följdmotioner.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

22

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

10, 49 minuter

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-16

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med RUT-avdraget har infriats. Myndigheten ser att det har skett i viss mån i två avseenden: de som har köpt RUT-tjänster har kunnat öka sin arbetstid och vissa grupper har fått fastare förankring på arbetsmarknaden.

Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att se över om RUT-reformen är självfinansierad och hur den påverkar sysselsättningen på lång sikt.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen att den generellt inte tar hänsyn till så kallade dynamiska effekter i beräkningarna av hur enskilda reformer påverkar de offentliga finanserna. Regeringen menar att det är svårt att i förväg och teoretiskt försöka beräkna hur reformer kommer att påverka sysselsättning och skatteinkomster via företag och individers förändrade beteenden.

Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning att Riksrevisionens granskning har bidragit till en ökad kunskap om RUT-avdragets effekter och välkomnar att regeringen har för avsikt att löpande följa den vidare kunskapsutvecklingen av RUT-avdragets sammantagna effekter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 52 minuter

Justering

2020-10-13

Datum

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Internationella valutafonden, IMF, finansierar sin utlåning med insatskapital från medlemsländerna, de kompletterande finansieringsformerna NAB (New Arrangement to Borrow) och bilaterala avtal med ett antal medlemsländer, varav Sverige är ett. IMF har beslutat att fördubbla medlemsländernas åtaganden i NAB och minska de bilaterala åtagandena, om det godkänns av medlemsländerna.

Riksdagen sa ja till att Riksbanken ökar Sveriges åtagande i NAB och förlänger deltagandet i NAB med ytterligare fem år. Riksdagen godkände samtidigt att Riksbanken ingår ett nytt bilateralt avtal med IMF som innebär minskad kredit, när utökningen av NAB börjar gälla. Förändringen innebär att Sveriges totala åtaganden för IMF minskar med motsvarande cirka 21,9 miljarder kronor.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Regeringen har föreslagit lagändringar till följd av förändringar i två EU-förordningar. Den ena ändringen gäller lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Följden av lagändringen blir att Finansinspektionen i fler fall än i dag kan ta ut en särskild avgift av den som inte följer förordningen.

Förslaget gäller också en ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning. Ändringen får till följd att Finansinspektionen kan ingripa mot en motpart som inte följer förordningen, även om motparten inte är en juridisk person.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig ändring i placeringsreglerna för fyra av de allmänna pensionsfonderna, de så kallade AP-fonderna, med anledning av covid-19.

Ändringen gäller Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden och innebär att den så kallade röstandelsbegränsningen, den högsta möjliga ägarandelen som fonderna har i ett bolag, höjs från nuvarande 10 procent till 15 procent av aktierna. Villkoret är att AP-fonderna deltar vid en nyemission i bolaget. En nyemission är när ett bolag, för att exempelvis motverka en försämrad ekonomisk situation, utfärdar och säljer nya aktier.

Syftet med de tillfälligt ändrade reglerna är att ge AP-fonderna, som är långsiktiga investerare och ägare, en ökad möjlighet att delta i emissioner i svenska bolag som behöver kapital för att till exempel hantera en försämrad lönsamhet till följd av coronapandemin.

Lagändringen börjar gälla den 1 november 2020 och upphör den sista juni 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Finansutskottet har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2020. Den årliga rapporten bygger på iakttagelser som gäller brister och problem som berör flera myndigheter, politikområden och verksamheter. Riksrevisorns årliga rapport fyller en viktig funktion för riksdagen och ger förutsättningar för riksdagen att diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året.

För att ytterligare belysa revisorns samlade iakttagelser ordnade utskottet i september 2020 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten samt Riksrevisionens uppföljningsrapport 2020.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Regeringen har i en skrivelse informerat riksdagen om Internationella arbetsorganisationen, ILO:s hundraårsdeklaration för framtidens arbetsliv. I deklarationen presenteras 17 punkter för hur ILO ska arbeta för att bidra till en rättvis övergång till framtidens arbetsliv och därmed en rättvis och hållbar framtid. ILO ska bland annat arbeta för livslångt lärande och anständiga arbetsvillkor och fortsätta arbetet för att få bort barn- och tvångsarbete.

Riksdagen framhöll det positiva i att ILO:s deklaration bland annat betonar jämställdhet, förmåga till omställning och social dialog. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Riksrevisionen har granskat om det finns skillnader mellan olika arbetsförmedlares arbetssätt och resultat som innebär att det finns möjligheter att öka effektiviteten i förmedlingsverksamheten.

Slutsatsen av granskningen är att det finns skillnader och att de påverkar resultatet i verksamheten. Riksrevisionen rekommenderar därför Arbetsförmedlingen att - när förutsättningarna för Arbetsförmedlingens framtida uppdrag är klara - utveckla ett arbetssätt med inriktning på sökaktiviteter, exempelvis genom internutbildning. Revisionen rekommenderar också Arbetsförmedlingen att kostsamma insatser ska tilldelas mer enhetligt och träffsäkert.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör kunna vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingen i arbetet med att utveckla mer enhetliga och träffsäkra arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Riksdagen noterar också att revisionen inte lämnar någon rekommendation till regeringen.

Riksdagen sa nej till ett motionsförslag som väckts med anledning av granskningsrapporten från Riksrevisionen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 44 minuter

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Regeringen föreslår ändrade regler för Skatteverkets informationsutbyte och för delegation i Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär lagändringar som ska bidra till att skadlig skattekonkurrens, som kan urholka länders skattebaser, motverkas. Bland annat ska Skatteverket ta in fler uppgifter vid förhandsbesked i skattefrågor och vid ansökningar om så kallad tonnagebeskattning, en schablonskatt på inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet. Dessutom införs undantag i reglerna för när Skatteverket ska överföra så kallade land-för-land-rapporter till andra stater och jurisdiktioner. Land-för-land-rapporter lämnas av multinationella företagskoncerner som har en omsättning som överstiger sju miljarder kronor. Förslaget innebär också att Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden får ökade möjligheter att delegera, alltså överlämna, rätten att fatta beslut i vissa ärenden. Syftet är att bidra till en effektivare handläggning av ärenden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-10-13

Datum

2020-10-14

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Regeringen vill modernisera radio- och tv-lagen. Bland annat ska bestämmelser om videodelningsplattformar, till exempel Youtube, införas eftersom plattformarna konkurrerar med tv-sändningar och beställ-tv. Reglerna om tv-sändningar och beställ-tv ska också ändras i vissa delar. Exempelvis ska kravet på tillgänglighet och skyddet av minderåriga börja gälla för beställ-tv. Även reglerna för produktplacering och reklam ändras och blir mer flexibla.

Regeringen vill också ta bort nuvarande tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv ur sändningstillstånden för public service-företagen, om företagen begär det. Syftet är att göra ett utvidgat självreglerande system möjligt, där frågor om enskilda publicitetsskador prövas av Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd.

Lagändringarna genomförs främst som en följd av vissa förändringar i EU:s så kallade AV-direktiv.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020. Ändringarna kopplat till tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv börjar gälla den 1 januari 2021, om företagen begär det.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2020-10-13

Datum

2020-10-14

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa sekretess för vissa integritetskänsliga uppgifter som Finansinspektionen har tillgång till.

Lagändringarna innebär att sekretess ska gälla i Finansinspektionen för uppgifter om bland annat anställdas innehav av finansiella instrument, till exempel aktier och obligationer. Även uppgifter som kan avslöja identiteten på en person som har anmälts för överträdelser av vissa regler som gäller kreditinstitut, till exempel banker och andra företag på kreditmarknaden, ska omfattas av sekretess och tystnadsplikt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-09-29

Datum

2020-10-08

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21