Sök

Lagändringar behöver göras för att Sverige bättre ska leva upp till EU:s regelverk när det gäller nätföretagens intäktsramar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre lagtekniska anpassningar, om ändringar i bland annat ellagen och naturgaslagen.

Anpassningarna till EU-reglerna innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att bestämma villkoren för hur elnätsföretagens intäktsramar ska beräknas. Myndighetens uppdrag är att verka för väl fungerande energimarknader. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen får goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-20

Bordläggning

2025-11-20

Debatt

2025-11-25

Beslut

2025-11-26

Behandlade dokument

61

Beredning

2026-02-24

Justering

2026-03-05

Datum

2025-11-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skärpa kraven för offentliga biträden. Ett offentligt biträde anlitas för att ge juridiskt stöd och företräda enskilda personer i exempelvis avvisnings- och utvisningsärenden eller ärenden om tvångsomhändertagande. Även kompetenskraven på tolkar i migrationsärenden ska skärpas.

Syftet med lagändringarna är bland annat att stärka rättssäkerheten i ärenden som rör personers integritet och frihet.

Lagändringarna handlar bland annat om följande:

• Behörighetskraven för offentliga biträden skärps. I dag finns exempelvis inget absolut krav på juristexamen vilket ska krävas enligt lagförslaget.
• Det ska krävas särskilt tillstånd för att ett offentligt biträde ska få överlämna sitt uppdrag till någon annan behörig person.
• En person som bedöms olämplig ska kunna förklaras obehörig att vara ombud eller biträde vid Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
• Det införs kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden. Det innebär bland annat att myndigheten, om möjligt, ska anlita en tolk eller översättare som är auktoriserad.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-20

Bordläggning

2025-11-20

Debatt

2025-11-25

Beslut

2025-11-26

Riksdagen godkände Riksbankens förslag om att Riksbanken får delfinansiera BISIH Nordic Centres verksamhet under fem år. Verksamheten får finansieras med högst 30 miljoner kronor per år från och med den 1 juni 2026.

Bank for International Settlements (BIS) är ett samarbetsorgan för 60 centralbanker. BIS Innovation Hub Nordic Centre (BISIH) etablerades 2019 som en del av BIS, i syfte att förenkla för centralbanker att följa och dra nytta av den snabba tekniska utvecklingen. BISIH etablerade i juni 2021 ett innovationscentrum, BISIH Nordic Centre, som har arbetat med flera olika projekt. De har exempelvis arbetat med tekniska lösningar för effektivare granskning av penningtvätt och utvärderingar av cybersäkerhet.

Innan Riksbanken kan delfinansiera verksamheter som har anknytning till deras egen verksamhet behöver de få riksdagens godkännande.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-20

Bordläggning

2025-11-25

Debatt

2025-11-26

Beslut

2025-11-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höständringsbudget för 2025. Beslutet innebär att statens budget ökar med 1,5 miljarder kronor i år. Totalt berörs 16 av budgetens 27 utgiftsområden av beslutet. Utgiftsområdena motsvarar olika områden i samhället och innehåller ungefär 500 anslag för olika utgifter.

Beslutet innebär att 19 anslag ökar med sammanlagt 2,4 miljarder kronor, och att 8 anslag minskar med sammanlagt 0,9 miljarder kronor.

Riksdagen beslutade också att höja några beställningsbemyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att få göra åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 0,8 miljarder kronor.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-20

Bordläggning

2025-11-25

Debatt

2025-11-26

Beslut

2025-11-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att vissa företag blir skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport först om två år.

Kravet på att hållbarhetsrapportera skjuts upp för att vissa delar av de nya reglerna för rapporteringen ska förenklas och bli mer praktiskt genomförbara. Genom att kravet pausas får dessa företag mer tid att förbereda sig.

Kravet om hållbarhetsrapportering grundar sig i ett EU-direktiv och innebär att företag är skyldiga att rapportera om sin inverkan på exempelvis miljö, personal och mänskliga rättigheter.

Lagändringarna ska börja gälla den 31 december 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-20

Bordläggning

2025-11-20

Debatt

2025-11-25

Beslut

2025-11-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kriminalisera olovligt utnyttjande och röjande av tekniska företagshemligheter. Beslutet innebär att det blir straffbart att utan lov utnyttja eller röja företagshemligheter, även när personen genom exempelvis sin anställning haft laglig tillgång till informationen.

Kriminaliseringen gäller tekniska företagshemligheter, det vill säga företagshemligheter som är viktiga för den tekniska utvecklingen. Det kan exempelvis handla om ritningar, processer eller forskningsresultat.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-20

Bordläggning

2025-11-20

Debatt

2025-11-25

Beslut

2025-11-26

Behandlade dokument

35

Beredning

2026-02-24

Justering

2026-03-03

Datum

2025-11-19

Behandlade dokument

50

Justering

2026-01-29

Datum

2025-11-19

Bordläggning

2026-02-16

Debatt

2026-02-17

Beslut

2026-02-17

Behandlade dokument

2

Justering

2026-01-29

Datum

2025-11-19

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Behandlade dokument

68

Justering

2026-01-20

Datum

2025-11-19

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Behandlade dokument

40

Beredning

2026-02-17

Justering

2026-03-12

Datum

2025-11-19

Behandlade dokument

26

Beredning

2026-02-03

Justering

2026-02-17

Datum

2025-11-19

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-01-27

Justering

2026-03-10

Datum

2025-11-18

Lagstiftningen när det gäller vissa skatte- och avgiftsnedsättningar behöver ändras för att anpassas till nya regler på EU-nivå om statsstöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.

En av förändringarna rör det så kallade växa-stödet till små företag. Med de nya reglerna får berörda företag statsstöd genom återbetalning av arbetsgivaravgiften i stället för att betala in en lägre arbetsgivaravgift.

Förändringar rör även företag i vissa glest befolkade områden, så kallade stödområden, som kan ha rätt till avdrag från socialavgifter. Denna typ av regionala avdrag utvidgas till att även gälla sektorerna jordbruk, fiske och vattenbruk, medan andra verksamhetsgrenar som till exempel stål, kol och transport, inte längre omfattas.

Eftersom Skatteverket bland annat ska kontrollera och registrera beviljat stöd i ett register föreslås även att företag och personer som berörs ska lämna in fler uppgifter än i dag till Skatteverket.

Den nya lagen och lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2025-11-18

Datum

2025-11-18

Bordläggning

2025-11-20

Debatt

2025-11-25

Beslut

2025-11-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar, som ska komplettera EU:s nya förordningar om fluorerande växthusgaser och ozonbrytande ämnen.

Regeringen föreslår att de befintliga straffbestämmelserna ska anpassas till de nya EU-förordningarna som bland annat utökas till att omfatta flera former av utsläpp av f-gaser och ozonnedbrytande ämnen. Fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen finns i flera produkter och utrustningar, bland annat i kylsystem, värmepumpar och skumplast.

Syftet med EU-förordningarna är att bidra till att uppnå klimatneutralitet inom unionen senast 2050 och att säkerställa återhämtningen av det stratosfäriska ozonskiktet.

De flesta lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-17

Bordläggning

2025-11-20

Debatt

2025-11-25

Beslut

2025-11-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas
• verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas
• den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter
• det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning
• kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister.

Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 67 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-14

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny bestämmelse om sekretess som kompletterar utrikes- och försvarssekretessen.

Förslagen innebär bland annat att sekretess ska gälla för uppgifter som utländska organ inom ramen för Natosamarbetet lämnar, om Sveriges möjlighet att delta i samarbetet antas försämras om uppgifterna röjs. Motsvarande sekretess ska gälla för uppgifter som en myndighet lämnar till ett utländskt organ inom ramen för Natosamarbetet.

Syftet med förslagen är att säkerställa att Sverige kan uppfylla Natos krav på att hantera information.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-14

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

• Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.
• Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
• Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-14

Bordläggning

2025-11-26

Debatt

2025-11-27

Beslut

2025-12-03

Reglerna om hyressättning för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska bli mer flexibla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller presumtionshyror.

Presumtionshyra tillämpas ofta vid nyproduktion och innebär att hyran bestäms för de första 15 åren. Under den tiden höjs i regel inte hyran lika mycket som för lägenheter med bruksvärdeshyror. Det gör att inflyttningshyran för nyproduktion i dag oftast är högre än på hyresmarknaden i övrigt.

Med de nya reglerna ska det finnas större möjligheter att justera presumtionshyrorna löpande under hyrestiden. Enligt förslaget ska detta skapa både bättre förutsättningar att bygga hyresbostäder och möjliggöra lägre inflyttningshyror för hyresgästerna. En annan del i förslaget är att hyresgästerna ska få större möjligheter att själva påverka lägenhetens utformning – och därmed hyran – genom önskemål om tillval eller frånval. För att möjliggöra angelägna moderniseringar av en fastighet ska hyran också kunna ändras med hänsyn till ett väsentligt intresse.

Tvister som rör inledande presumtionshyror och löpande justeringar av sådana hyror ska enligt regeringens förslag kunna lösas med hjälp av en så kallad skiljeman som utses av hyresnämnden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 56 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-14

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19