Sök

Fler barn och unga ska få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett fritidskort för barn och unga.

Förslagen innebär bland annat

• ett statligt stöd i form av ett fritidskort för barns fritidsaktiviteter
• en ny lag om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i ärenden om fritidskort
• att fritidskort ska kunna lämnas till en av barnets vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som barnet bor hos
• att E-hälsomyndigheten får ansvar för att handlägga frågor om fritidskort.

Syftet med fritidskortet är att främja barns förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen och i lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Lagändringarna börjar gälla den 8 september 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

60, 182 minuter

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-11

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-17

I statens budget är utgifterna grupperade i 27 olika områden som kallas utgiftsområden. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att flytta pengar från ett utgiftsområde till ett annat. Det gäller pengarna som används för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället. Enligt förslaget ska detta redovisas under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i stället för som i dag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Riksdagen noterar att pengarna har legat i utgiftsområde 1 Rikets styrelse sedan statsbidraget infördes, och tycker att det saknas ett tillräckligt underlag för att säga ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-11

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

Regeringen redogör varje år, i en skrivelse till riksdagen, för vilka åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut.

Skrivelsen spelar en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut i allmänhet, och i synnerhet när besluten innehåller tillkännagivanden. Ett tillkännagivande är en uppmaning till regeringen om göra något, till exempel tillsätta en utredning eller återkomma med ett nytt lagförslag.

I den årliga skrivelsen redovisar regeringen hur den förhållit sig till riksdagens uppmaningar. Enligt riksdagen är det viktigt att regeringen behandlar tillkännagivanden skyndsamt. Regeringen behöver, enligt riksdagen, vara utförlig i sin redovisning av vidtagna, pågående och planerade åtgärder utifrån riksdagens tillkännagivanden. Sådana redogörelser ger riksdagen möjlighet att reagera på regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. Riksdagen har inget att invända mot redogörelsen.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-11

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera konkursförfarandet.

Ändringarna innebär bland annat att tingsrättens roll i förfarandet renodlas och att flera uppgifter flyttas till konkursförvaltaren och tillsynsmyndigheten i konkurser.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-11

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

EU står inför ökade utmaningar när det gäller tillgången på läkemedel, vilket blivit tydligt med anledning av den senaste tidens globala händelser, som har avslöjat sårbarheter och brister i EU:s leveranskedjor för läkemedel. EU-kommissionen har därför föreslagit en ny förordning för att stärka tillgången till och försörjningstryggheten för kritiska läkemedel samt tillgången och tillgängligheten till läkemedel av gemensamt intresse inom den Europeiska unionen.

Förslaget omfattar även ändringar i tidigare lagstiftning och syftar till att säkerställa tillgången till kritiska läkemedel samt andra läkemedel av gemensamt intresse.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att stora delar av kommissionens förslag är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Dock anser riksdagen att vissa delar av förslaget strider mot denna princip.

Det gäller särskilt bestämmelser som rör

• nationella plan- och byggprocesser
• administrativa och tillståndsgivande processer för strategiska projekt
• regleringar kring miljöprövningar

Riksdagen menar att dessa områden bör hanteras på nationell nivå och att kommissionens förslag går för långt i att styra medlemsstaternas egna processer.

Mot denna bakgrund anser riksdagen att delar av kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen och lämnar därför ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-17

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2025.

Regeringen redovisar årligen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen.

Syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra ekonomiskt stöd via skattesystemet och att belysa hur detta påverkar skattesystemets enhetlighet och tydlighet.

Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-18

Det svenska genomförandet av det så kallade MKB-direktivet ska bli tydligare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

MKB-direktivet innehåller EU-bestämmelser om miljöbedömningar för vissa offentliga och privata projekt. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk lag, men EU-kommissionen har lämnat synpunkter på hur den svenska lagstiftningen är utformad. Som en följd av detta har regeringen föreslagit bland annat följande förändringar:

• Beslut om betydande miljöpåverkan ska göras tillgängliga för allmänheten.
• Regeringen ska få bestämma regler om när en anmälningspliktig verksamhet tidigast får påbörjas.
• Det ska bli tydligare att miljöorganisationer får överklaga vissa beslut.

Lagändringarna, som införs i miljöbalken samt i ett antal andra sektorslagar, börjar gälla den 1 augusti 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

Riksdagen sa ja till att Nämdöskärgårdens nationalpark i Värmdö kommun bildas.

Syftet med förslaget är att bevara ett havs- och skärgårdslandskap som är variationsrikt och representativt för Östersjön. Nationalparken blir Sveriges första marina nationalpark i Östersjön.

Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till redan vidtagna eller pågående åtgärder. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, havsmiljöfrågor, artskydd och invasiva främmande arter.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

33

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

44, 138 minuter

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 32 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

34, 238 minuter

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Regeringen föreslår en mer ändamålsenlig tillståndshantering och en mer effektiv tillsyn för att förebygga och försvåra illegal hantering av explosiva varor i samhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De senaste åren har antalet sprängdåd i samhället ökat kraftigt. Ofta används legala sprängmedel som kommit i fel händer eller hemgjorda sprängmedel.

För att förhindra denna utveckling föreslår regeringen bland annat att

• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får en samordnande roll för kommunernas tillståndsverksamhet
• MSB ges ansvar för tillsyn över den kommunala tillstånds- och tillsynsverksamheten
• det brottsförebyggande perspektivet i tillståndsprövningen stärks och möjligheten att återkalla och ändra tillstånd utökas
• det införs en skyldighet för tillståndshavare att anmäla användning och tillfällig förvaring av explosiva varor till kommunen
• tillstånd till viss hantering av explosiva varor som ska ske i fler än en kommun ska prövas av endast en kommun
• det införs sekretess i tillsynsärenden för att förhindra att explosiva varor kommer till brottslig användning.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av tredjelandsstudenter i högskolan. Tredjelandsstudenter är den grupp studenter vid svenska universitet och högskolor som är medborgare i ett land utanför EU/EES. Granskningen fokuserar på om antagningssystemet för tredjelandsstudenter och organiseringen och finansieringen av deras utbildning fungerar effektivt.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att systemet inte fullt ut fungerar effektivt. Bland annat rekommenderas regeringen därför att tydliggöra regelverket för återbetalningar av studieavgiften.

I sin skrivelse håller regeringen i huvudsak med om Riksrevisionens slutsatser och redovisar de åtgärder som genomförts och som planeras i linje med slutsatserna.

Riksdagen välkomnar granskningen och ser positivt på de åtgärder som planeras. Med detta beslutade riksdagen att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-09

Bordläggning

2025-06-11

Debatt

2025-06-12

Beslut

2025-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen.

Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas.

Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan.

Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-09

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska bli tydligare för konsumenter när de stöttar en partipolitisk organisation vid ett lottköp. Förslaget innebär också att partipolitiska lotterier inte längre ska undantas från spelskatt, kreditförbud eller krav på bonusbegränsning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner varav cirka 30 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

58, 172 minuter

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-09

Bordläggning

2025-06-11

Debatt

2025-06-12

Beslut

2025-06-17

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar till exempel om övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-11

Debatt

2025-06-12

Beslut

2025-06-17

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2024. Den externa revisorn bedömer att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt.

Riksdagen konstaterar att Riksrevisionen 2024 utnyttjade sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar också att Riksrevisionen har satsat på kompetens och på att vara en attraktiv arbetsgivare, samt att Riksrevisionens personalomsättning sänktes under 2024.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2024 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under 2024 nyregistrerades 11 703 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 1 200 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas migration, kriminalvård och barn- och ungdomsvård.

Konstitutionsutskottet framhåller bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser särskilt allvarligt på brister som rör de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna när det gäller den personliga integriteten och rätten till privatliv. Myndigheternas respekt för medborgarnas rättigheter och integritet är en självklarhet i en rättsstat och utskottet understryker vikten av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande.

Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse om en nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029. I skrivelsen presenteras regeringens in­riktning för Sveriges cybersäkerhet med fokus på tre områden, så kallade pelare:

• Pelare A: Systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete
• Pelare B: Utvecklad kunskap och kompetensutveckling inom cyber­säkerhet
• Pelare C: Förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter.

Strategin innehåller mål inom flera områden och en handlingsplan som tar sikte på att bemöta de hot och sårbarheter som identifieras i strategin.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 37 minuter

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-11

Debatt

2025-06-12

Beslut

2025-06-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2024 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2024.­­

Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2025. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 7,2 miljarder.

De största utgiftsökningarna avser industriklivet med 2,2 miljarder kronor, bidrag till lönegarantiersättning med 1,2 miljarder kronor samt bidrag till arbets­löshetsersättning och aktivitetsstöd med 1,0 miljarder kronor.

Förslaget innehåller också ökningar på 30,2 miljarder kronor av beställningsbemyndiganden för 2025. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag.

De största ökningarna handlar om anskaffning av materiel och anläggningar med 25 miljarder kronor, klimatinvesteringar med 1,9 miljarder kronor och civilt försvar inom hälso- och sjukvård med 1,0 miljarder kronor.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om hälso- och sjukvårdens organisation som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om.

Förslagen handlar bland annat om privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård och psykisk hälsa.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

18

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

40, 140 minuter

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-04

Bordläggning

2025-06-09

Debatt

2025-06-10

Beslut

2025-06-11