Sök

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot antisemitism, romsk inkludering, sanningskommissioner, samers rättigheter, samepolitiken och Sametingets konstruktion, älvdalskans ställning, information om nationella minoriteter och minoritetsspråk, kommuners och regioners minoritetspolitik, statistik över samiskt näringsliv samt en kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

9, 63 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-18

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till tydligare och utökade krav på den pedagogiska omsorgen. Förslagen syftar till att stärka kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som ska förbereda barnen för utbildning inom skolväsendet. Huvudmannen för den pedagogiska omsorgen ska vara skyldig att se till att barn som har behov av det ges särskilt stöd i sin utveckling.

Den som bedriver pedagogisk omsorg behöver godkännas av kommunen. Om verksamheten ska bedrivas i en bostad ska straffmyndiga personer som är folkbokförda där visa upp ett utdrag ur belastningsregistret innan verksamheten kan godkännas. Efter att verksamheten har godkänts ska tillsyn göras över att kraven fortlöpande är uppfyllda. Det ska också finnas möjlighet att återkalla godkännandet utan att föreläggande lämnas i förväg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-24

EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv med EU-gemensam lagstiftning mot miljöbrott. Direktivet ska ersätta nuvarande EU-lagstiftning på området som vid en utvärdering visat sig inte ha någon större effekt i praktiken. Det föreslagna nya direktivet innehåller bland annat nya påföljder för miljöbrott.

Riksdagen är i grunden positiv till en fördjupning av samarbetet på miljöbrottsområdet, men anser att en av de föreslagna påföljderna i direktivet inte bör beslutas på EU-nivå. Det gäller förslaget om att en person som har dömts för miljöbrott tillfälligt ska kunna förbjudas att ställa upp i val till eller kandidera till en offentlig tjänst. Riksdagen anser att det måste vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill införa en sådan påföljd.

Därmed anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller en omarbetad EU-lag om byggnaders energiprestanda, enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Denna princip säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser inte att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Enligt riksdagen är det nödvändigt att reglerna och kraven som gäller byggnaders energiprestanda uppdateras för att EU:s övergripande mål för klimat och energi ska kunna nås.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 27 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-23

Debatt

2022-03-24

Beslut

2022-03-30

Den nationella planen för moderna miljövillkor innehåller så kallade prövningsgrupper och tidsplan för omprövningar av svensk vattenkraft. Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen som gäller den nationella planen. Riksdagen anser att tidsplanen för omprövningarna behöver justeras om inte regeringens prövning av vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för tidsperioden 2021-2027 är klar när ansökningstiden för nästa prövningsgrupp löper ut.

Vidare bör regeringen se till att alla nödvändiga åtgärder för att minska omprövningarnas negativa effekter på vattenkraftselen vidtas och att de undantag som EU-rätten medger används fullt ut.

Tillkännagivandet har sin bakgrund i ett utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslaget och det kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 44 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-18

Debatt

2022-03-22

Beslut

2022-03-23

Regeringen bör ta fram en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att säkerställa att patienter i hela landet får tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Det anser riksdagen och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Förslaget om tillkännagivande kom i två motioner i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel.

Riksrevisionen har i rapporten granskat Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) arbete med att bedöma vilka läkemedel som ska subventioneras och ingå i högkostnadsskyddet samt regeringens arbete med att ge förutsättningar för detta arbete. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat initiera en dialog mellan staten, regionerna och industrin för att diskutera aktuella läkemedelsfrågor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 67 minuter

Justering

2022-03-15

Datum

2022-03-16

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av öppna jämförelser i socialtjänsten. Syftet med öppna jämförelser är att göra det möjligt att jämföra hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens kvalitet i hela Sverige med hjälp av indikatorer och därigenom bidra till högre kvalitet i socialtjänsten.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att öppna jämförelser endast till viss del bidrar till en mer jämlik socialtjänst av god kvalitet. Men eftersom det finns få alternativ till de årliga nationella mätningarna, som används för de öppna jämförelserna, så anser Riksrevisionen att de bör finnas kvar. För att öka nyttan av öppna jämförelser riktar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till Socialstyrelsen och regeringen. Exempelvis ska regeringen ge Socialstyrelsen bättre möjligheter att samla in och hantera individbaserad statistik.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och noterar bland annat att en utredning som gör bedömningar om den nationella officiella statistiken inom socialtjänsten håller på att behandlas av regeringen. Utredningen bedömer att statistiken bör stärkas och utökas.

Riksdagen sa nej till två förslag i motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-03-15

Datum

2022-03-16

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Regeringen har lagt fram ett förslag om utökat ekonomiskt stöd till Ukraina. Det innebär att svenska staten garanterar lån från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) till Ukraina på knappt 45 miljoner euro plus ränta. Med ränta är den summa som Sverige garanterar ungefär 56 miljoner euro eller cirka 600 miljoner svenska kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen avgjorde ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga.

Beslutet innebär att statens garantiåtaganden ökar med ungefär en halv miljard kronor, exklusive ränta. Statens lånebehov och finansiella sparande påverkas inte direkt av garantin. Men om garantin behöver infrias innebär det att staten betalar ut ersättning för förluster på garantin. Det skulle då försämra statens finansiella sparande och öka statens lånebehov.

Om hela eller delar av den summa som Sverige garanterar behöver betalas så kommer pengarna att tas från anslaget till internationellt bistånd i statsbudgeten.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och finansutskottet gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-16

Datum

2022-03-16

Bordläggning

2022-03-16

Debatt

2022-03-17

Beslut

2022-03-17

Riksdagen har behandlat ungefär 100 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021 om säkerhetspolitik. I samband med detta riktade riksdagen fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör arbeta fram ett nytt förhållningssätt gentemot Ryssland mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och brott mot den europeiska säkerhetsordningen.
• Regeringen bör uttala en tydlig Natooption, som innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i Nato.
• Regeringen bör förankra Sveriges säkerhetspolitiska linje i riksdagen.
• Vid möten om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen bör det göras tydligt att Sverige inte tänker skriva under konventionen.
• Regeringen bör tillsätta en utredning om Sveriges insats i Afghanistan.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna. Detta med hänvisning till att arbete redan pågår i vissa frågor och att utskottet tidigare har tagit ställning i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

40, 155 minuter

Justering

2022-03-14

Datum

2022-03-15

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen sa nej till ungefär 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör beskattning av privatpersoners inkomster. Förslagen gäller bland annat skatteskala, jobbskatteavdrag och grundavdrag, hushållsskatteavdrag (husavdrag), förmåner, reseavdrag, gåvor till ideell verksamhet och en skattereform.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslagen med hänvisning till bland annat att åtgärder redan utförts eller att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

151

Förslagspunkter

14

Reservationer

44 

Anföranden och repliker

12, 66 minuter

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-10

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga. I skrivelsen redogör regeringen bland annat för sina nya mål för förenklingspolitiken. I korthet är de nya målen att

• de samlade regelverken ska främja tillväxt, konkurrenskraft och innovation
• kostnaderna som följer av regler ska minska för svenska företag
• förvaltningsmyndigheternas handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta
• förvaltningsmyndigheternas bemötande och service till företag ska vara väl fungerande
• andelen digitala tjänster ska öka när det gäller företagens kontakter med myndigheter, i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter.

Riksdagen understryker vikten av att regeringen följer upp de nya målen och utvärderar de åtgärder som vidtas för att nå dem, samt redogör detta för riksdagen.

Riksdagen anser också att regeringen bör pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler när nya regler införs. En sådan klausul innebär att en regel inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt för att säkerställa att den fyller sin funktion. Riksdagen har genom ett tidigare tillkännagivande redan uppmanat regeringen att pröva solnedgångsklausuler för att undvika onödigt regelkrångel för företag. När regeringen i skrivelsen nu anser sig ha slutbehandlat det tidigare tillkännagivandet håller riksdagen inte med. Därför riktar riksdagen återigen ett tillkännagivande till regeringen om att pröva solnedgångsklausuler.

Med detta avslutade riksdagen ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa även nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Förslagen handlar bland annat om regelförenkling för företag, handläggningstider och tillståndsprocesser.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

22

Reservationer

47 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-08

Bordläggning

2022-03-16

Debatt

2022-03-17

Beslut

2022-03-17

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om olika åtgärder inom fiskeripolitiken. Tillkännagivandena handlar om

• en samlad utvärdering om EU-ländernas förvaltningsplaner för ål
• att landningsskyldigheten, det vill säga att oönskad fångst inte får kastas ut, ska genomföras och följas i alla EU-länder
• det regionala, lokala och småskaliga fiskets betydelse för den svenska livsmedelsstrategin.

Riksdagen fattade sitt beslut i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om fiskeripolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motionerna.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

17

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

16, 88 minuter

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-08

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-17

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör frågor om radio och tv i allmänhetens tjänst. Motionerna handlar bland annat om reformering av radio och tv i allmänhetens tjänst, beslut vid förhandsprövning och distributionsformer.

Anledningen till att riksdagen sa nej är främst att insatser har genomförts eller att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

20, 83 minuter

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-08

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som handlar om bättre stöd till personer med funktionsnedsättningar. Det anser riksdagen som riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

När det gäller personlig assistans så anser riksdagen att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Riksdagen vill att Huvudmannaskapsutredningen ska få ett tilläggsdirektiv som handlar om att ta fram ett sådant förslag.

Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en utredning som ska se över systemet med personliga ombud för personer med stora och långvariga psykiska funktionsnedsättningar. Möjligheterna att få ett personligt ombud ser idag olika ut i landet, vilket riksdagen anser är fel.

Personer med funktionsnedsättningar ska ha tillgång till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Det är viktigt att tillgången är god, jämlik och baserad på kunskap. I dag finns det stora skillnader mellan kommuner och regioner vilket är ett stort problem. Riksdagen vill att regeringen utarbetar nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel.

Tillkännagivandena kom i samband med behandlingen av 140 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

20, 81 minuter

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-07

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-17

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar som gäller värdepappersmarknaden, kreditinstitut och värdepappersbolag. Ändringarna görs för att anpassa de svenska reglerna på området till EU-lagar.

Förslagen innebär bland annat att mycket stora värdepappersbolag ska använda de regler för kapitaltäckning som gäller för kreditinstitut. I dag finns inga mycket stora värdepappersbolag i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Regeringen har föreslagit lagändringar som anpassar svenska regler till EU-regler om fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) och gränsöverskridande distribution av fonder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att de bolag och AIF-förvaltare som marknadsför en alternativ investeringsfond till investerare i Sverige som inte är professionella, ska tillhandahålla funktioner här i landet för att behandla ordrar om att köpa och lösa in andelar och göra utbetalningar till de som äger andelar i fondföretaget eller den alternativa investeringsfonden. När fondbolag och AIF-förvaltare som kommer från ett annat EES-land inte längre marknadsför andelar i bolaget eller i en alternativ investeringsfond i Sverige ska de bland annat lämna ett allmänt erbjudande om att svenska andelsägare ska få lösa in sina andelar i fonden utan avgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022, respektive den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om att ge Ukraina ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet.

Efter förslag från finansutskottet beslutade riksdagen om ett bemyndigande för regeringen att skänka försvarsmateriel i form av pansarskott, hjälmar och skyddsvästar samt dygnsportioner av hållbara livsmedel till Ukraina. Materielen ska kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid och ha ett värde om högst 413,5 miljoner kronor. Därutöver finns behov av ytterligare stöd i form av ett ekonomiskt bidrag på 500 miljoner kronor till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkor.

Riksdagen beslutade därmed om ändringar i statens budget för 2022. Ändringarna är en följd av de åtgärder som regeringen ser som mycket angelägna att vidta för att stödja Ukraina och innebär bland annat att anslagen i budgeten ökar med sammanlagt 913,5 miljoner kronor.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 75 minuter

Justering

2022-02-28

Datum

2022-02-28

Bordläggning

2022-02-25

Debatt

2022-02-28

Beslut

2022-02-28

Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör frågor om trossamfund och begravningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, friare församlingsfrihet samt gravsättning och spridning av avlidens aska.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att riksdagen inte anser att det finns skäl att ändra eller ompröva relationerna mellan stat och kyrkan.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2022-02-24

Datum

2022-02-25

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2021.

Motionerna handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, en minskning av antalet riksdagsledamöter, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget samt förhållandet mellan regeringen och riksdagen. Andra exempel är förslag som rör en författningsdomstol, normprövning, Lagrådets granskning, formerna för grundlagsändringar, domstolarnas oberoende och en krislagstiftning.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan anledning är att det enligt riksdagen inte finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

49

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-02-24

Datum

2022-02-25

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till EU-lag som gäller utsläpp inom EU samt export från EU av vissa råvaror och produkter som förknippas med avskogning och skogsförstörelse. Förslaget innebär bland annat att verksamheter som tillhandahåller nötkött, kakao, kaffe, palmolja, soja och trä på EU:s inre marknad eller exporterar de här produkterna från EU ska kunna visa att de inte har producerats på mark som nyligen avskogats eller gett upphov till utarmning av skogar.

Riksdagen anser att förslaget i vissa avseenden strider mot subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Reglerna för nationellt skogsbruk sköts enligt riksdagen bäst av varje medlemsland för sig och inte på EU-nivå.

Riksdagen beslutade därför att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 68 minuter

Justering

2022-02-24

Datum

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02