Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt (moms).

Syftet med regeringens förslag är att minska administrationen och förenkla för mindre företag. Omsättningsgränsen för att slippa ta ut moms ska höjas från dagens nivå på 30 000 kronor till 80 000 kronor per år. Det innebär att företag med en omsättning på högst 80 000 kronor inte längre behöver vara registrerade för och deklarera moms.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 25 minuter

Justering

2022-04-26

Datum

2022-04-26

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Regeringen har lagt fram ett förslag till extra ändringsbudget för 2022:

• Energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt med 1 krona och 5 öre från och med den 1 maj till och med den 30 september 2022. Sänkningen medför ändringar i lagen om skatt på energi som börjar gälla den 1 maj 2022.
• Regeringen får befogenhet att till andra länder skänka överskott av vaccindoser mot sjukdomen covid-19, som inte behövs i Sverige och som inte kan räknas som bistånd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Rysslands invasion av Ukraina har lett till prishöjningar som har påverkat jordbruket negativt. Regeringen bör enligt riksdagen ta tillvara de möjligheter som EU erbjuder genom tillfälliga krisverktyg och stötta svenska jordbrukare och djurproducenter på flera olika sätt.
• Riksdagen uppmanade också regeringen att satsa mer pengar på civilsamhällets insatser för stöd till nyanlända ukrainare.

Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ, vilket betyder att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen. De kommer inte från en regeringsproposition eller motioner från ledamöter, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

21, 95 minuter

Justering

2022-04-26

Datum

2022-04-26

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Riksdagen ska ge regeringen utvidgad rätt att besluta om vissa undantag från regler på plan- och byggområdet. Detta för att vid en särskilt stor tillströmning snabbt kunna ordna tillfälliga boenden till personer som kommer till Sverige, exempelvis från Ukraina. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget omfattas boenden inte bara för asylsökande, utan även för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige.

Lagändringen börjar gälla den 2 maj 2022, men föreskrifter från regeringen som meddelas med stöd av den utvidgade rätten ska få tillämpas redan från och med den 15 mars 2022.

Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2022-04-26

Datum

2022-04-26

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den som har hemtjänst ska kunna erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. För att säkra kompetens ska endast den som har yrkestiteln undersköterska kunna utses till fast omsorgskontakt.

Syftet med förslagen är att tillgodose den enskildes behov av trygghet och kontinuitet, samt en individanpassad omsorg och samordning.

Kravet på att erbjuda en fast omsorgskontakt börjar gälla den 1 juli 2022. Kravet att den som utses till fast omsorgskontakt ska ha yrkestiteln undersköterska börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-25

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen beslutade att rikta fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör

• veterinärers möjligheter att anmäla när de misstänker illegal införsel av hundar och andra sällskapsdjur
• Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar
• insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur
• ett globalt avtal om användning av antibiotika
• hur förbudet mot att kupera svansar efterlevs.

Riksdagen beslutade om dessa tillkännagivanden i samband med behandlingen av cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om djurskydd. Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen, framför allt med hänvisning till att vissa åtgärder redan vidtagits och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

49

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

8, 71 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-25

Bordläggning

2022-04-27

Debatt

2022-04-28

Beslut

2022-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om barns och ungdomars rätt till kultur, kulturskolan, Skapande skola, trygg internetmiljö för barn och unga och hedersförtryck av unga.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-25

Bordläggning

2022-04-27

Debatt

2022-04-28

Beslut

2022-05-04

Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör kulturarvsfrågor. I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör utreda de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att ta fram ett sammanhållet regelverk för att identifiera, återställa och återbörda samiska föremål och kvarlevor.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna med hänvisning till att vissa insatser redan har genomförts och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om förutsättningar för museisektorns verksamhet, skydd för utländska kulturföremål, immateriellt kulturarv samt kulturmiljövärden i samhällsbyggnadsprocesser.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

12

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-25

Bordläggning

2022-04-27

Debatt

2022-04-28

Beslut

2022-05-04

Regeringen har föreslagit lagändringar för att anpassa svenska regler till EU-regler om miljökrav vid upphandling av bilar och kollektivtrafiktjänster. EU:s regler innebär att EU-länderna ska säkerställa att offentliga upphandlingar av fordon och vissa tjänster, bland annat kollektivtrafik, uppfyller krav på att ha en minsta andel fordon som är miljöanpassade.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-22

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om bland annat socialtjänstens arbete och våld i nära relationer.

Enligt uppmaningarna bör regeringen

• ge en myndighet i uppdrag att se över förutsättningarna för att erbjuda koordinatorstöd och en fast myndighetskontakt till familjer och andra anhöriga till barn med funktionsnedsättning
• överväga om och i så fall hur staten kan genomföra en granskning som kan klargöra frågor om vanvård och övergrepp vid olika statliga inrättningar under 1900-talet
• i kommande lagförslag om stärkt kvalitet och barnrättsperspektiv i skyddat boende beakta vissa åtgärder för att bättre tillgodose barnets rättigheter och säkerställa att det sker en fullgod dokumentation och uppföljning av barns vistelser på skyddade boenden.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 320 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.

Behandlade dokument

111

Förslagspunkter

13

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-22

Bordläggning

2022-04-27

Debatt

2022-04-28

Beslut

2022-05-04

Riksdagen riktade två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring.

Enligt uppmaningarna ska regeringen

• fatta beslut om och genomföra en nationell folkräkning
• återkomma med förslag som säkrar att biometriska uppgifter, en särskild form av personuppgifter, kontrolleras i samband med en identitetskontroll vid folkbokföring av en person som flyttar till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer.

Förslagen om tillkännagivanden kom vid behandlingen av cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Detta med hänvisning till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, och att utredningar och beredningar redan pågår.

Behandlade dokument

122

Förslagspunkter

24

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

6, 48 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-22

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Regeringskansliet kan bevilja och återkalla uppehållstillstånd för personer i utländska beskickningar, konsulat och internationella organ.

I praktiken fattar Regeringskansliet i dag inte beslut om att återkalla uppehållstillstånden eftersom det saknas lämpliga grunder för det i lagstiftningen. Regeringen föreslår att den ska få rätt att bestämma regler för att bevilja och återkalla uppehållstillstånd som ges för dessa personer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-22

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen sa nej till ett stort antal migrationsförslag. Förslagen handlar bland annat om permanenta uppehållstillstånd, humanitära skäl, anhöriginvandring, mottagandet av asylsökande och samarbetet inom EU i migrationsfrågor.

De cirka 340 förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

21

Reservationer

73 

Anföranden och repliker

24, 113 minuter

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-22

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen riktade tretton uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen angående vapenfrågor. Frågorna gäller bland annat regler för vapeninnehav, EU:s vapendirektiv, regler för vapensamlare och tillsyn av skjutbanor.

Enligt uppmaningarna bör regeringen se över

• EU:s vapendirektiv
• vapenlagstiftningen
• ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden
• handläggning av vapenlicensärenden
• tidsbegränsade licenser
• synnerliga skäl i vapenlagen
• licenshantering vid vapenbyte
• krav för vapenlicens
• utökad vapengarderob
• europeiskt skjutvapenpass
• handel med vapen
• tillsyn av skjutbanor
• regelverket för vapensamlare.

Tillkännagivandena kom när riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

18

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

10, 61 minuter

Justering

2022-04-19

Datum

2022-04-22

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Samfällighetsföreningar ska själva kunna besluta om ändringar i andelstalen för gemensamhetsanläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Andelstalen reglerar varje fastighets ansvar för en gemensamhetsanläggning, exempelvis en enskild väg. Beslutet om en ändring av andelstalen ska fattas på en föreningsstämma med två tredjedelars majoritet av rösterna. Ett sådant beslut ska gälla som ett beslut vid en förrättning när ändringen godkänns av lantmäterimyndigheten. Ändringen ska godkännas av lantmäterimyndigheten om den inte strider mot anläggningslagen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-22

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen har tidigare riktat tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den småskaliga vattenkraften ska värnas, uppmaningar som hittills inte verkar ha fått önskat genomslag. Riksdagen beslutade därför att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om den småskaliga vattenkraften. Regeringen bör göra det som krävs för att se till att aktuella regler på EU-nivå inte omotiverat försvårar eller förhindrar driften av små vattenkraftverk.

Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om hushållningen med mark- och vattenområden från den allmänna motionstiden 2021.

Riksdagen beslutade att säga nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-22

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen uppmanar regeringen genom ett tillkännagivande att se över frågan om kompetens hos domare i mål om vårdnad. Enligt riksdagen bör regeringen ta nödvändiga initiativ för att säkerställa att de domare som hanterar frågor om vårdnad har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-22

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Regeringen bör omgående prioritera arbetet med att se över reglerna för vissa upplåtelseformer för bostäder, till exempel ägarlägenheter. Det anser riksdagen, som riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen.

Enligt tillkännagivandena bör regeringen skyndsamt

• återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter
• tillsätta en utredning med syfte att utreda ett hyrköpsystem.

Enligt riksdagen bör regeringen prioritera arbetet med frågorna i enlighet med tidigare tillkännagivanden. En ägarlägenhet är en boendeform i flerbostadshus där ägaren, utöver rätten att bo i lägenheten, även äger själva lägenheten och har lagfart på den. Ett hyrköp innebär att ett en person först hyr bostaden under en tid och sedan köper den.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 110 förlag i motioner gällande boende- och hyresfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

16, 87 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-22

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen uppmanade regeringen genom fyra tillkännagivanden att ta fram en rad nya verktyg mot gängkriminaliteten. Tillkännagivandena handlar om

• förbättrade möjligheter att förverka, det vill säga frånta, tillgångar från kriminella
• införande av vistelseförbud
• effektivare användning av biometrisk information, exempelvis dna
• bättre informationsutbyte mellan myndigheter.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

23, 89 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

Mer specifikt har Riksrevisionen granskat om tingsrätternas och Domstolsverkets kontroll över hanteringen av ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden i brottmål är tillräcklig. Detta eftersom utgifterna för rättsliga biträden har ökat kraftigt under de senaste åren. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tingsrätternas kontroll över hanteringen av ersättning inte är tillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över hela regelverket för detta.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att det är viktigt att ta till åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra kontrollsystemet. Vidare anser riksdagen att ett nytt system för ersättningsanspråken bör införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den ska göra en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av förslag i följdmotioner samt ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner samt lade regeringens skrivelse åt handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Ett nytt brott för hedersförtryck ska införas i brottsbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya brottsbeteckningen innebär en strängare straffskala för den som upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett hedersmotiv och där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.
Straffet ska vara fängelse i lägst ett och högst sex år.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om förlängd preskriptionstid för brottet hedersförtryck. Istället för att preskriptionstiden räknas från då brottet begicks bör den räknas från den dag brottsoffret fyller, eller skulle ha fyllt, 18 år.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27