Sök

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att analysera rättsläget när det gäller betalningsansvaret för företrädare för juridiska personer enligt den nya skattebetalningslagen. Regeringen bör redovisa resultatet av sin analys för riksdagen. Om bestämmelserna behöver omformuleras för att på ett bättre sätt säkerställa att företrädare för juridiska personer inte blir betalningsskyldiga i större utsträckning än tidigare bör regeringen lägga fram nödvändiga förslag så snart som möjligt. Bakgrunden är att de nya bestämmelserna i skattebetalningslagen kan ha inneburit ett skärpt betalningsansvar för företrädare för juridiska personer, trots att en sådan följd inte varit avsikten.

Justering

2000-05-25

Datum

2000-05-25

Debatt

2000-06-07

Riksdagen godkände, med vissa justeringar, regeringens förslag till nya regler för privat införsel av bl.a. alkoholdrycker. Den mängd vin, öl och tobaksprodukter som en resande kan föra in till Sverige från ett annat EU-land utan att skatt ska betalas ökas fr.o.m. den 1 juli 2000. De nya kvantiteterna är 20 liter vin, 24 liter starköl och 400 cigaretter eller 200 cigariller eller 100 cigarrer eller 550 gram röktobak. Det är en något högre kvantitet än regeringen föreslår för cigariller, cigarrer och röktobak. Det blir vidare möjligt att föra in 1 liter sprit och 3 liter starkvin vid samma tillfälle.

Behandlade dokument

6

Justering

2000-05-25

Datum

2000-05-25

Debatt

2000-06-07

Riksdagen godkände regeringens förslag om bl.a. uppmjukningar i regelsystemet för exportbutiker, omläggning av skatten på kärnkraftsel från en produktionsskatt till en effektskatt samt utvidgning av industrins energiskattenedsättning till jordbruket.

Behandlade dokument

5

Justering

2000-05-25

Datum

2000-05-25

Debatt

2000-06-07

Riksdagen lade till handlingarna regeringens utvärdering av Riksgäldskontorets upplåning och skuldförvaltning budgetåren 1994/95-1999.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-05-25

Datum

2000-05-25

Debatt

2000-06-09

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn.

Behandlade dokument

6

Justering

2000-05-25

Datum

2000-05-25

Debatt

2000-06-14

Lagen om ungdomsbosparande upphör att gälla den 31 december 2000. Det kommer därmed inte att vara möjligt att ansluta konton till ungdomsbosparandet. De anslutningar till ungdomsbosparandet som skett under den tid lagen har gällt upphör. Genom en övergångsbestämmelse får samtliga sparare med konton som den 31 december 2000 är anslutna till ungdomsbosparandet en bonusränta.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-05-25

Datum

2000-05-25

Debatt

2000-06-07

Riksdagen godkände konstitutionsutskottets granskning av statsråden och regeringen. När det gäller frågan om åtgärder mot Österrike anser utskottet att det var en sådan fråga av större vikt att regeringen normalt sett borde ha överlagt med Utrikesnämnden. Men med hänsyn till den tid som stod till buds får statsråden anses ha haft fog för sin bedöming att överläggning med Utrikesnämnden inte kunde hinnas med före avgörandet. Regeringen bör dock uppmärksamma de problem som en brådskande och informell beredning av samordnade utrikespolitiska ställningstaganden innebär, särskilt med avseende på samarbetet inom EU. När det gäller statsrådet Anders Sundströms ansvar för Industrifondens engagemang i Prosolvia AB anser utskottet att det är angeläget att det införs rutiner i Regeringskansliet om information om anmärkningsvärda åtgärder inom ramen för verksamheten i sådana stiftelser där regeringen ska utse styrelseledamöter eller har att ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. År 1999 utsåg regeringen en generaldirektör för Riksrevisionsverket. Utskottet anser att regeringen kunde ha fattat sitt beslut mycket tidigare och att dröjsmålet var obefogat. Två skrivelser från generaldirektör Inga-Britt Ahlenius som levererades till finansminister Bosse Ringholm i bostaden blev inte diarieförda vid Finansdepartementet i tid. Utskottet konstaterar att föreskrifterna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen inte följts i dessa fall och att finansministern inte kan undgå kritik för det inträffade. Granskningen av vissa upphandlingsfrågor har visat på brister i olika avseenden. Utskottet understryker starkt vikten av att upphandlingslagens bestämmelser följs inom Regeringskansliet. Regeringskansliets roll som föredöme för andra myndigheter gör detta särskilt viktigt. Med anledning av ett uttalande av finansminister Bosse Ringholm om Riksbankens räntepolitik påpekar utskottet att regeringsformen numera innehåller en särskild bestämmelse som ska garantera Riksbanken ett oberoende när det gäller bankens utövande av penningpolitiken. Detta ger anledning för statsråd att ta särskilda hänsyn även i uttalanden som berör detta ämne.

Justering

2000-05-24

Datum

2000-05-24

Debatt

2000-06-08

Det IT-politiska målet ska vara att Sverige som första land blir ett informationssamhälle tillgängligt för alla. Riksdagen godkände regeringens förslag till inriktning av IT-politiken, där statens insatser prioriterar tre områden: Tilliten till IT, kompetensen att använda IT samt tillgängligheten till informationssamhällets tjänster. Vidare godkände riksdagen regeringens program för att bygga ut IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i hela landet inom de närmaste åren. Utbyggnaden ska i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar; 8,3 miljarder kronor satsas därför på statliga åtgärder för att främja konkurrens, mångfald och en utbyggnad som kommer hela landet till godo. Ledningsrättslagen ändras för att underlätta en utbyggnad med hög överföringskapacitet. Vidare gav riksdagen regeringen i uppdrag att snarast redovisa lagförslag som öppnar de lokala accessnäten för konkurrens. Accessnäten är de nät, i huvudsak ägda av Telia, som olika användare och organisationer utnyttjar för åtkomst till annat nät.

Behandlade dokument

44

Justering

2000-05-23

Datum

2000-05-23

Debatt

2000-06-13

Regelsystemet för frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler ändras. Ändringarna syftar till att minska administrativa och rättsliga problem. Riksdagen gav också, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag om en sänkning av mervärdesskatten för djurparker till 6 % fr.o.m. årsskiftet 2000/01. Mervärdesskatten för djurparker ligger i dag på den generella nivån, dvs. 25 %. Med stöd av EG-regler har Sverige redan i dag en lägre mervärdesskatt för bl.a. museer och teatrar.

Behandlade dokument

6

Justering

2000-05-23

Datum

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

Riksdagen beslutade om lagändringar på socialförsäkringsområdet fr.o.m. den 1 juli 2000. Då arbetsgivaren i stället för att betala sjuklön till en anställd betalar ersättning för personens resor till och från arbetet ska dessa dagar ingå i sjuklöneperioden. I de fall det inte kan utredas hur en försäkrad skulle ha arbetat under de första fjorton dagarna i en sjukperiod, men det kan antas att personen skulle ha arbetat, ska tim- eller dagberäknad sjukpenning betalas ut med ledning av hur den försäkrade har arbetat före sjukperioden. Försäkringsmedicinska centrum får en formell möljlighet att bedriva forskning inom sitt ansvarsområde. Bestämmelser om jämställdhet mellan kvinnor och män och om integrationspolitiken förs in i de styrande reglerna för försäkringskassorna.

Behandlade dokument

3

Justering

2000-05-23

Datum

2000-05-23

Debatt

2000-05-30

Riksdagen godkände, med vissa ändringar, regeringens förslag om en ny lag om viltvårdsområden, som ersätter den nu gällande lagen om jaktvårdsområden. Den nya lagen innebär att ett viltvårdsområde kan bildas i syfte att främja viltvården genom en samordning av jakten och andra åtgärder till skydd och stöd för viltet. Fastighetsägarna inom området bildar en viltvårdsområdesförening. Verksamheten inom ett viltvårdsområde kommer att omfattas av en tydligare reglering jämfört med vad som gäller för jaktvårdsområdena. Det nuvarande majoritetskravet för bildande av ett viltvårdsområde skärps så att fyra femtedelar av fastighetsägarna måste vara överens om bildandet. Riksdagen beslutade med anledning av motioner (s, v och c) om en utvidgning av den nya lagens räckvidd: Det ska även i fortsättningen vara möjligt att tvångsansluta mark för att samordna jakten på småvilt. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, två tillkännagivanden till regeringen: Regeringen får i uppdrag att återkomma med en samlad redovisning av arbetet med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras. Regeringen får också i uppdrag att ta ett övergripande ansvar för att motverka de ekonomiska förluster och andra olägenheter som fiskenäringen drabbas av till följd av den ökande sälstammen. Regeringen bör i samråd med berörda myndigheter vidta åtgärder som gör det möjligt att bedriva någon form av av jakt för att komma till rätta med problemen.

Behandlade dokument

61

Justering

2000-05-23

Datum

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

Den kooperativa rörelsen ges möjligheten att ha en organisation där ägandet och den kooperativa verksamheten kan läggas i olika juridiska personer utan att den lokala konsumentföreningen förlorar sin rättsliga status som ekonomisk förening. Bakgrunden är den omstrukturering som skett inom kooperationen och som innebär att en lokalt förankrad konsumentförening överför affärsverksamhet till KF. Omstruktureringen har sin grund i konsumentkooperationens behov av att skapa en mer effektiv verksamhet, med storskalighets- och synergieffekter, samtidigt som den lokala förankringen bevaras.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-23

Datum

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

Riksdagen godkände konstitutionsutskottets förslag om ändringar av arvodena för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. De månatliga tilläggsarvodena ska fastställas till en procentuell andel av arvodet som riksdagsledamot, sammanträdesarvodena lagregleras för vissa uppdragstagare där de tidigare reglerats genom föreskrift, reglerna om resekostnadsersättningar förtydligas och det införs en regel om ersättning för förlorad inkomst.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-23

Datum

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag att lägga ned vissa skolor och centrum inom Försvarsmakten. Nedläggningen berör Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum, Rikshemvärnscentrum och Försvarsmaktens underhållscentrum. Den verksamhet som bedrivs vid dessa kommer i allt väsentligt att inordnas i andra organisationsenheter inom Försvarsmakten. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att Flygvapnets Uppsalaskolor inte bör läggas ned och att Flygskolan inte bör inordnas i Upplands flygflottilj. En kommande redovisning av regeringen om behov av exportstöd samt om framtida flygutbildning bör avvaktas. Vidare bör den framtida Amfibiestridsskolan ha en från amfibieregementena fristående ställning och alltså inte inordnas i Amfibieregementet i Vaxholm. Riksdagen godkände redan nu regeringens förslag om Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala. Däremot bör riksdagen även i fortsättningen besluta om väsentliga förändringar för ett antal enheter samt för Syd- och Ostkustens örlogsbaser, Muskö örlogsvarv samt Arméns tekniska skola. Detta för att underlätta uppföljningen av tidigare omfattande organisationsbeslut. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om namnet på militärdistriktsenheten i Dalarna. Enheten bör heta Dalregementsgruppen i stället för Dalagruppen som regeringen föreslagit. Detta mot bakgrund av den betydelse som traditioner och benämningar har inte minst för den lokalt förankrade försvarsviljan.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-05-23

Datum

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

Riksdagen godkände trafikutskottets förslag till ändring i lagen om radiokommunikation för att rätta till en felaktighet i lagtexten.

Justering

2000-05-18

Datum

2000-05-18

Debatt

2000-05-30

Verksamheten i SJ ändras från affärsverk till ett eller flera aktiebolag. Affärsverksformen kännetecknas av vissa generella begränsningar som innebär att beslutsfattandet blir komplicerat och långdraget. Med aktiebolagsformen får SJ samma institutionella förutsättningar att konkurrera som de privata operatörerna. Vidare ändras villkoren för att bedriva trafik på statens spåranläggningar. Syftet är bl.a. att stärka ställningen för den interregionala persontrafik som staten upphandlar av andra aktörer än SJ. Samverkande trafikhuvudmän som bedriver trafik i angränsande län ska av administrativa skäl kunna få gemensam trafikeringsrätt. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att så snabbt som möjligt vidta åtgärder för att åstadkomma ett effektivt påföljdssystem även för utländska fordonsförare. Bakgrunden är att en svensk åkare kan få sitt fordon beslagtaget och tvingas betala böter utomlands för en förseelse, medan en utländsk åkare som gör sig skyldig till motsvarande förseelse i Sverige inte drabbas av liknande påföljd. (Se även 1997/98:JuU24 .)

Behandlade dokument

23

Justering

2000-05-18

Datum

2000-05-18

Debatt

2000-05-30

Riksdagen godkände ett nytt avtal mellan Sverige och Danmark om betalnings- och avgiftsvillkor för järnvägstrafiken på den fasta förbindelsen över Öresund. Det ursprungliga avtalet med Danmark, som godkändes av riksdagen i juni 1991, innehåller bestämmelser som inte är anpassade till dagens förhållanden. Behovet av ett nytt avtal beror bl.a. på järnvägens avreglering som medfört förändringar i järnvägsföretagens ställning.

Behandlade dokument

10

Justering

2000-05-18

Datum

2000-05-18

Debatt

2000-05-30

Riksdagen godkände regeringens förslag om en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Handikappolitiken får följande nationella mål: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Följande arbetsområden prioriteras under de närmaste åren: att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet. Riksdagen godkände vidare regeringens lagförslag om domstolstrots. Det har länge funnits behov av att göra något åt problemet med att kommuner och landsting trotsar domar som ger en enskild person rätt till en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen. Det första rör krav på tillgänglighet och användbarhet i plan- och bygglagstiftningen. Regeringen har för avsikt att under hösten 2000 återkomma till riksdagen med förslag om att tydliggöra dessa krav. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att i detta sammanhang överväga om tillräckliga åtgärder vidtas mot dem som inte lever upp till lagstiftningens krav. Frågan om sanktionsmöjligheter bör uppmärksammas och analyseras. Vidare bör tillgängligheten till transportsystemet fortlöpande förbättras. Gällande föreskrifter om tillgänglighet för funktionshindrade till färdmedel inom olika trafikslag måste ses över och skärpas. Också i detta sammanhang bör regeringen överväga och analysera sanktionsmöjligheter. Det andra tillkännagivandet rör direktiven för den särskilde utredaren som ska göra en översyn av lagstiftningen om olaga diskriminering. Regeringen fick i uppdrag att utvidga direktiven så att frågan om tillgänglighet för funktionshindrade i vid bemärkelse belyses. Det tredje tillkännagivandet rör det nya systemet för statsbidrag till handikapporganisationer, som kan innebära problem för vissa organisationer. Regeringen fick i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av de nya reglerna. I detta arbete bör särskilt kartläggas och analyseras hur övergången påverkar de mindre organisationerna som inte fullt ut uppfyller de formella kraven för att få statsbidrag enligt det nya bidragssystemet, t.ex. när det gäller kravet på riksomfattande verksamhet. Det fjärde tillkännagivandet rör funktionshindrades ekonomiska situation. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att belysa funktionshindrades totala ekonomiska situation, bl.a. med hänsyn till kostnader för läkarbesök och läkemedel, hjälpmedel, hemtjänst, färdtjänst m.m. Kostnaderna för ett mer vittomfattande högkostnadsskydd bör beräknas. Eventuella likheter och skillnader i ekonomisk situation för kvinnor och män bör belysas särskilt.

Behandlade dokument

55

Justering

2000-05-18

Datum

2000-05-18

Debatt

2000-05-31

Riksdagen avslog motioner bl.a. från allmänna motionstiden 1999 om det nya pensionssystemet. Motionerna behandlar bl.a. pensionsrätt vid adoption, frågor om flexibel pensionsålder, inrättande av utbildningskonton, den allmänna ålderspensionsavgiften och genomförandet av den övergångsvisa garantipensionen.

Behandlade dokument

17

Justering

2000-05-18

Datum

2000-05-18

Debatt

2000-05-30

Riksdagen beslutade om ändringar i skollagen. Bestämmelserna om en ny lärlingsutbildning, som skulle ha trätt i kraft den 1 juli 2000, upphävs. Samtidigt förlängs och utvecklas den pågående försöksverksamheten för att samla mer erfarenheter. I samband med beslutet om en ny lärlingsutbildning våren 1999 gav riksdagen regeringen i uppdrag att ytterligare bereda frågor om lärlingsutbildningens innehåll och struktur. (Se 1998/99:UbU3 .) Ämnet hemkunskap i grundskolan byter namn till hem- och konsumentkunskap eftersom det bättre motsvarar ämnets inriktning i de nya kursplanerna som gäller fr.o.m. den 1 juli 2000. Den pågående försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängs.

Behandlade dokument

10

Justering

2000-05-16

Datum

2000-05-16

Debatt

2000-05-25