Sök

Riksdagen godkände ändringar i Schengenkonventionen. Ändringarna innebär att en person som inte är misstänkt för brott i vissa fall ska kunna bli föremål för gränsöverskridande polisövervakning. Detta ska gälla om det är nödvändigt för en pågående brottsutredning och det finns starka skäl att anta att åtgärden kan medverka till att identifiera eller spåra en misstänkt gärningsman. En misstänkt gärningsman kan i vissa brådskande fall bli föremål för gränsöverskridande övervakning utan att den berörda staten på förhand godkänt det. Listan över de brott för vilka detta gäller utvidgas.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2003-05-27

Datum

2003-01-01

Debatt

2003-06-05

Beslut

2003-06-05

Riksdagen beslutade om ny lag och lagändringar med anledning av EG:s bevisupptagningsförordning. Bevisupptagningsförordningen är direkt tillämplig i svenska domstolar men kräver vissa kompletteringar som regleras i den nya lagen. Förordningen ska underlätta för den som har en privaträttslig tvist i en medlemsstat inom EU och som behöver hjälp med bevisupptagning i en annan medlemsstat. Bevisupptagningsförordningen började gälla den 1 juli 2001 och ska tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1 januari 2004 då lagstiftningen ovan träder i kraft.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2003-04-29

Datum

2003-01-01

Debatt

2003-05-14

Beslut

2003-05-14

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över straffbestämmelserna vid vållande till annans död i samband med rattfylleri. Uppdraget ges med anledning av motionsförslag. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 2002 om straffrättsliga frågor.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

18

Reservationer

18 

Justering

2003-04-03

Datum

2003-01-01

Debatt

2003-04-16

Beslut

2003-04-16

Riksdagen uttalade att poliser som dömts för brott, t.ex. misshandel, men ändå får fortsätta att arbeta som polis inte ska utreda desssa brottstyper. Det behövs riktlinjer för en polismans fortsatta tjänstgöring inom polisen när han eller hon dömts för brott men där det inte funnit skäl för avskedande. Regeringen bör se till att sådana riktlinjer tas fram inom polisen. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 2002 om olika frågor om polisen.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

25

Reservationer

19 

Justering

2003-03-13

Datum

2003-01-01

Debatt

2003-03-26

Beslut

2003-03-26

Riksdagen godkände regeringens förslag om 9,5 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2003. De största anslagen går till bostadsbidrag, länsstyrelserna och räntebidrag. Riksdagen beslutade också, på förslag av bostadsutskottet, att de särskilda regler för att beräkna studerandes bostadsbidrag som gällt sedan andra halvåret 2001 ska gälla även under 2003. Reglerna går ut på att endast 80 % av studiebidraget ska ingå i den bostadsbidragsgrundande inkomsten vid beräkning av bostadsbidrag. Avsikten med reglerna är att de förändringar som gjordes i studiemedelssystemet den 1 juli 2001 inte ska medföra att studerande får minskade bostadsbidrag. Reglerna ska gälla i väntan på en mer permanent lösning.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

41

Reservationer

48 

Beredning

2002-11-12

Justering

2002-12-03

Datum

2003-01-01

Debatt

2002-12-13

Beslut

2002-12-13

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens olika beslut om statsbudgeten för år 2003.

Justering

2002-12-20

Datum

2002-12-20

Debatt

2002-12-20

Beslut

2002-12-20

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att så snart som möjligt hos FN:s sjöfartsorganisation IMO ansöka om att svenskt vatten i Östersjön ska få status som särskilt känsligt havsområde. Regeringen bör också påskynda arbetet inom Helcom för att även övriga länder i Östersjöregionen ska kunna få sina vatten klassade som särskilt känsliga havsområden. Arbetet med att analysera behovet av och utarbeta förslag till de skyddsåtgärder som klassningen medger bör prioriteras. Helcom är en särskild kommission med säte i Helsingfors, som bl.a har till uppgift att se till att Östersjökonventionen följs och att främja förslag till skydd för Östersjön när det gäller miljöfrågor.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2002-12-18

Datum

2002-12-18

Debatt

2003-01-29

Beslut

2003-01-29

Riksdagen beslutade om ett antal bostadsrättsfrågor. Reglerna för att göra hyreslägenheter till bostadsrätter skärps för att säkra de boendes intressen. En hyresgäst måste vara folkbokförd på fastigheten för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs för ett beslut om ombildning till bostadsrätt. Intygsgivare som ska granska bl.a. nya bostadsrättsföreningars ekonomiska planer ska inte få ha någon koppling till det projekt som intyget gäller. Det ska motverka ekonomiskt osunda bostadsföretag. Det blir enklare att hyra ut en bostadsrätt i andra hand. Bostadsrättsföreningarnas ansvar för lägenheterna utvidgas till att omfatta även ventilationskanalerna. Nya regler om störningar i boendet motsvarande dem som finns i hyreslagen ska föras in i bostadsrättslagen. En bostadsrättshavare ska kunna skiljas från lägenheten vid upprepade betalningsförseningar. Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande om att en bostadsrättsförening ibland ska vara skyldig att meddela socialnämnden innan en uppsägning sker. Socialnämnden kan då hjälpa den person som hotas av uppsägning. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2003.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

15

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

56, 107 minuter

Justering

2002-12-18

Datum

2002-12-18

Debatt

2003-01-29

Beslut

2003-01-29

Riksdagen beslutade om nya skatteregler för fåmansföretag fr.o.m. den 1 januari 2003. Syftet med de nya reglerna är att komma till rätta med de skatteeffekter som drabbat fåmansföretagare som sålt sina bolag och fått betalt i aktier som sedan sjunkit i värde, den s.k. pomperipossafrågan. De nya reglerna innebär att en person som sålt sitt fåmansföretag i utbyte mot aktier i det köpande företaget inte ska behöva skatta för dessa aktier förrän de säljs. Nuvarande regler har haft effekten att i de fall det köpande företaget gått i konkurs har säljaren varit tvungen att betala skatt i inkomstslaget tjänst på i princip hälften av det värde aktierna hade vid bytestillfället, utan möjlighet att kvitta denna skatt mot förlusten på aktierna. De nya reglerna ska kunna tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1999.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2002-12-10

Datum

2002-12-10

Debatt

2002-12-19

Beslut

2002-12-19

Riksdagen godkände i huvudsak riksdagsstyrelsens förslag om nya administrativa rutiner för inkomstgarantier för riksdagens ledamöter fr.o.m. den 1 mars 2003. Den administrativa handläggningen av ärenden om inkomstgaranti överlämnas från riksdagsförvaltningen till Statens pensionsverk (SPV) samtidigt som möjligheterna att kontrollera att rätt belopp betalas ut inom ramen för systemet förbättras. Vissa av lagreglerna på området ska utformas i enlighet med vad Lagrådet har förordat under ärendets behandling i konstitutionsutskottet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Beredning

2002-10-10

Justering

2002-12-10

Datum

2002-12-10

Debatt

2002-12-20

Beslut

2002-12-20

Konstitutionsutskottet (KU) anmälde för riksdagen utskottets administrativt inriktade granskning av regeringens arbete. Utskottet tar upp frågan om regeringsbeslut som fattas utan att ha tagits med på de ärendeförteckningar som upprättas inför regeringssammanträdena, s.k. ärenden "utom listan". Det är viktigt att det efter ett sammanträde står klart om regeringen har beslutat i ett ärende och vad som beslutats. Eftersom regeringsbeslut "utom listan" kan leda till oklarheter är det viktigt att de användas endast i verkliga undantagsfall. Utskottet har granskat regeringens hantering av ärenden i samband med samarbetet i EU. En fråga har gällt regeringens förberedelse av förslag om att riksdagen ska godkänna rambeslut och beslut som inte är slutligt antagna. Synpunkter från myndigheter och andra berörda är ett viktigt underlag för riksdagens beslut. Traditionellt remissförfarande ska därför användas lika ofta som vid lagstiftningsärenden, även om tidsbrist kan göra det svårt. Med anledning av en anmälan har utskottet granskat hur regeringen har utformat den ekonomiska vårpropositionen år 2002. Det är viktigt att vårpropositionen ger ett allsidigt underlag för en övergripande ideologisk diskussion om den ekonomiska politiken på medellång och lång sikt. Annars kan inte riksdag på våren göra de makroekonomiska bedömningar av den ekonomiska utvecklingen som det är tänkt.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Beredning

2002-10-10

Justering

2002-12-10

Datum

2002-12-10

Debatt

2003-01-29

Beslut

2003-01-29

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 23,7 miljarder kronor i anslag till avgiften till Europeiska gemenskapen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Beredning

2002-12-03

Justering

2002-12-10

Datum

2002-12-10

Debatt

2002-12-20

Beslut

2002-12-20

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 54,5 miljarder kronor i anslag till bl.a. räntor på statsskulden.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Beredning

2002-12-03

Justering

2002-12-10

Datum

2002-12-10

Debatt

2002-12-20

Beslut

2002-12-20

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmänna bidrag till kommuner och landsting för 2003. Anslaget Generellt statsbidrag till kommuner och landsting tillförs dock ca 0,5 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Ändringen är en följd av att riksdagen ställde sig bakom Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma motion med vissa kompletteringar till budgetpropositionens förslag. Pengarna ska användas till att kompensera kommunerna för uteblivna skatteintäkter, som följer på att den gröna skatteväxlingen i regeringens budgetförslag ökas i uppgörelsen mellan s, v och mp. Sammanlagt får utgiftsområdet 68,5 miljarder kronor för 2003. Statsbidraget till kommunerna minskas med 30,4 miljarder kronor jämfört med 2002.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Beredning

2002-12-03

Justering

2002-12-10

Datum

2002-12-10

Debatt

2002-12-20

Beslut

2002-12-20

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till ett tjugotal myndigheter inom utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning för 2003. Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen och riksdagsstyrelsen om att Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer ska samråda med de tre riksrevisorerna innan de båda myndigheterna under första halvåret 2003 binder upp sig för nya ekonomiska åtaganden. Riksdagen godkände också investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket samt att Premiepensionsmyndigheten beviljas en rörlig kredit på 200 miljoner kronor för 2003. Vidare beslutade riksdagen följande: Regeringen bemyndigas att godkänna ett nytt pensionsavtal - PA 03 - för statsanställda och ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas för att förvalta delar av dessa förmåner. Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet till i första hand statliga myndigheter ska i fortsättningen anslagsfinansieras och de avgifter Riksgäldskontoret tar ut i detta sammanhang ska redovisas mot inkomsttitel. Ett kapitaltillskott till Europeiska investeringsbanken (EIB) och försäljning av två försvarsfastigheter godkänns.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

13

Reservationer

4 

Beredning

2002-12-03

Justering

2002-12-10

Datum

2002-12-10

Debatt

2002-12-20

Beslut

2002-12-20

Riksdagen beslutade om fortsatt svenskt deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan (ISAF). Sverige deltar sedan i januari 2002 i den FN-auktoriserade styrkan (se 2001/02:UFöU2 , 2001/02:UföU3 ). FN:s säkerhetsråd har gett styrkan fortsatt mandat till den 19 december 2003. Insatsen utgör en direkt uppföljning av FN:s tidigare beslut. Styrkans uppgift blir även i fortsättningen att bistå den afghanska övergångsregeringen med att upprätthålla säkerheten i Kabul med omgivande områden. Sverige ska fortsätta att bidra med en väpnad styrka om högst 45 personer till den internationella styrkan.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

21, 58 minuter

Justering

2002-12-05

Datum

2002-12-05

Debatt

2002-12-16

Beslut

2002-12-18

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom näringslivsområdet för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), om en överflyttning av pengar mellan två anslag. Verket för innovationssystem har sedan år 2001 tilldelats medel om 10 miljoner kronor per år för miljöteknikutveckling under anslaget Forskning och utveckling. Nu ska de medlen i stället användas för en nationell satsning på miljödriven affärsutveckling under Nuteks anslag. Vidare uppmanade riksdagen regeringen att bl.a. gå igenom hela det regelverk som berör företagande. Detta med anledning av motionsförslag från de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade sagt nej till en sådan genomgång. De ville i sitt förslag endast uppmana regeringen att skynda på arbetet med att förenkla reglerna för företag. Det skulle skett bl.a. genom att ett handlingsprogram, med inriktning på de befintliga regelverken, presenterades under år 2003. Slutligen upprepades ett tillkännagivandet från förra året. Regeringen uppmanades att utan ytterligare dröjsmål finna en lösning så att kravet på Patent- och registreringsverket (PRV) att kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i aktiebolagsregistret kan slopas. Publiceringskravet är ineffektivt och kostnadskrävande.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 21 minuter

Justering

2002-12-05

Datum

2002-12-05

Debatt

2002-12-18

Beslut

2002-12-18

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till jord- och skogsbruk samt fiske för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att tre anslag får sammanlagt 20,5 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit. Det gäller Sveriges lantbruksuniversitet, ersättningar för viltskador m.m. samt Livsmedelsverket. Sammanlagt får utgiftsområdet ca 10,5 miljarder kronor. Ungefär 51 % av utgifterna finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet gäller obligatoriska åtgärder som arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

11

Reservationer

5 

Justering

2002-12-05

Datum

2002-12-05

Debatt

2002-12-19

Beslut

2002-12-20

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmän miljö- och naturvård för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att två anslag får sammanlagt 28 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit: 21 miljoner kronor till sanering och återställning av förorenade områden samt 7 miljoner till åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden. Sammanlagt får utgiftsområdet ca 3,4 miljarder kronor. Den totala resursförstärkningen för miljö- och naturvård blir ca 200 miljoner kronor år 2003 och ca 1 miljard kronor år 2004 i jämförelse med 2002 års utgiftsnivå.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Beredning

2002-11-07

Justering

2002-12-05

Datum

2002-12-05

Debatt

2002-12-19

Beslut

2002-12-20

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 24,6 miljarder kronor i anslag till rättsväsendet för 2003. De största anslagen går till polisorganisationen (13,6 miljarder kronor), domstolsväsendet (3,7 miljarder kronor) och kriminalvården (4,5 miljarder kronor). Riksdagen beslutade också om fortsatt giltighet av lagen om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol.

Behandlade dokument

99

Förslagspunkter

50

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

49, 235 minuter

Beredning

2002-11-12

Justering

2002-12-03

Datum

2002-12-05

Debatt

2002-12-16

Beslut

2002-12-18