Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m.

Betänkande 2003/04:SOU3

Socialutskottets betänkande2003/04:SOU3

Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m.

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2002/03:136 Allmänna
arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m. samt fem
motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Vidare behandlas
ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2002.
Utskottet ställer
sig i huvudsak bakom propositionens förslag till ändringar i lagen (1994:243)
om Allmänna arvsfonden för att renodla roller och stärka Arvsfondsdelegationens
ställning som en egen myndighet inom Regeringskansliet. Ändringarna innebär
bl.a. att Arvsfondsdelegationen beslutar om allt stöd ur Allmänna arvsfonden
oavsett beloppets storlek. Om det finns särskilda skäl får regeringen
efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att en annan myndighet
skall kunna ges möjlighet att fördela visst stöd under en bestämd tidsperiod.
Ändringarna innebär vidare att den personal som handlägger stödärenden
åt och är föredragande i Arvsfondsdelegationen samlas i ett särskilt kansli
inom Regeringskansliet. Enligt förslaget skall Arvsfondsdelegationen ha
en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Vid
större utvärderingar skall, om inte särskilda skäl föreligger, vetenskaplig
expertis anlitas. Prövningstillstånd föreslås dessutom vid överklagande
till kammarrätt i mål enligt lagen om Allmänna arvsfonden.
Utskottet
föreslår vidare, med ändring av regeringens förslag i denna del, att
Kammarkollegiet varje år till regeringen skall lämna en redovisning för
förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen skall lämnas i samband
med Kammarkollegiets årsredovisning. Vidare föreslås att Riksrevisionen
skall granska redovisningen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den
1 juli 2004.
I betänkandet finns tre reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Organisatoriska frågor
Riksdagen
antar 8 a-8 b §§ i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:243)
om Allmänna arvsfonden. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:136
i denna del och avslår motionerna 2002/03:So51 yrkandena 1 och 2 och
2002/03:So52 yrkande 1.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)

2. Redovisning
och revision
Riksdagen antar 16 a och 31 §§ i regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden med den ändringen
att lagrummen ges den lydelse som framgår av Utskottets förslag, se bilaga
3. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:136 i denna del
och avslår motion 2002/03:So51 yrkande 3.

3. Stöd ur Allmänna
arvsfonden
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So52 yrkande 2 och 2002/03:So387.

Reservation 3 (m)

4. Lagförslaget i övrigt
Riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen(1994:243) om Allmänna arvsfonden i
den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan samt
med den ändringen att ordet "sin" i övergångsbestämmelsen byts ut mot
"dess". Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:136 i denna
del.
Stockholm den 11 november 2003
På socialutskottets vägnar
Ingrid
Burman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v),
Kristina Zakrisson (s), Kerstin Heinemann (fp), Conny Öhman (s), Catherine
Persson (s), Carl-Axel Johansson (m), Marina Pettersson (s), Gabriel
Romanus (fp), Kenneth Johansson (c), Christer Engelhardt (s), Anne Marie
Brodén (m), Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp), Martin Nilsson
(s), Jan Emanuel Johansson (s), Magdalena Andersson (m) och Ulrik Lindgren
(kd).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Utskottet anordnade
den 21 oktober 2003 en intern utfrågning med anledning av propositionen.
De inbjudna var statssekreteraren Staffan Bengtsson, rättschefen Björn
Reuterstrand, departementssekreteraren Inger Laudon, samtliga
Socialdepartementet,
departementsrådet Erik Nymansson, Finansdepartementet, Lars-Åke Ström,
Finansdepartementet (numera Justitiedepartementet), generaldirektören
Anders Eriksson och administrativa chefen Annette Svensson, båda
Kammarkollegiet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås
ändringar i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden för att renodla roller
och stärka Arvsfondsdelegationens ställning som en egen myndighet inom
Regeringskansliet. Ändringarna innebär att Arvsfondsdelegationen beslutar
om allt stöd ur Allmänna arvsfonden oavsett beloppets storlek. Om det
finns särskilda skäl får regeringen efter förslag från Arvsfondsdelegationen
besluta att en annan myndighet skall kunna ges möjlighet att fördela visst
stöd under en bestämd tidsperiod. Ändringarna innebär vidare att den
personal som handlägger stödärenden åt och är föredragande i
Arvsfondsdelegationen
samlas i ett särskilt kansli inom Regeringskansliet. I syfte att skapa
bättre insyn i Arvsfondsdelegationens verksamhet föreslås att
Arvsfondsdelegationen skall bestå av ledamöter från Regeringskansliet och andra
ledamöter. En majoritet skall utgöras av personer som inte arbetar i
Regeringskansliet. Ordföranden hämtas från Regeringskansliet. Ledamöterna
skall ha god kunskap om barn, ungdomar eller personer med funktionshinder.

Ändringar föreslås även när det gäller redovisning och revision. Regeringen
föreslår att Kammarkollegiet varje år till regeringen skall lämna en
redovisning för kapitalförvaltningen av Allmänna arvsfondens tillgångar.
Redovisningen skall lämnas i Kammarkollegiets årsredovisning. Härigenom
blir Kammarkollegiets kapitalförvaltning av Allmänna arvsfondens tillgångar
föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision.
Kammarkollegiets redovisning för kapitalförvaltningen av fondens tillgångar
skall fogas till regeringens årliga redovisning till riksdagen. Den som
har tagit emot stöd skall efter begäran lämna det underlag som behövs för
granskningen av redovisningen. Om mottagaren inte har lämnat underlag
inom föreskriven tid skall stöd ur fonden betalas tillbaka.
Regeringen
föreslår vidare att Arvsfondsdelegationen skall ha en samlad strategi för
uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Vid större utvärderingar
skall, om det inte finns särskilda skäl, vetenskaplig expertis
anlitas.
Prövningstillstånd föreslås dessutom vid överklagande till kammarrätt
i mål enligt lagen om Allmänna arvsfonden.
Ändringarna föreslås träda i
kraft den 1 juli 2004.

Utskottets överväganden
Organisatoriska frågor
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör anta 8 a-8 b §§ förslaget till lag om ändring i
lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden om bl.a. Arvsfondsdelegationens
placering och avstyrka motioner om att delegationens anknytning till
Regeringskansliet bör upphöra.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2
(kd).
Propositionen
Regeringen föreslår att bestämmelser som syftar till
att renodla roller och förstärka Arvsfondsdelegationens ställning som
egen myndighet införs i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.
Arvsfondsdelegationen skall besluta om fördelning av allt stöd ur Allmänna
arvsfonden. Om det finns särskilda skäl får regeringen, efter förslag
från Arvsfondsdelegationen, besluta att annan myndighet skall fördela
visst stöd. Regeringens beslut skall avse en bestämd tidsperiod.
Regeringen
föreslår vidare att personal i ett särskilt kansli inom Regeringskansliet
skall handlägga stödärenden åt och vara föredragande i Arvsfondsdelegationen.

I Arvsfondsdelegationen skall såväl ledamöter från Regeringskansliet,
varav en är ordförande, som andra ledamöter ingå. En majoritet skall
utgöras av personer som inte arbetar i Regeringskansliet. Ledamöterna, som
skall ha god kunskap om barn, ungdomar eller personer med funktionshinder,
utses av regeringen.
Regeringen anför att samtliga organisationsmodeller
som övervägts i 2000 års arvsfondsutredning har brister. Enligt regeringens
bedömning är det lättast att åtgärda dessa brister i den modell där
Arvsfondsdelegationen är en nämndmyndighet inom Regeringskansliet.
Kammarkollegiet saknar den verksamhetskunskap och de omvärldskontakter som
finns i Regeringskansliet. Denna kunskap är inte bara av stort värde vid
beslutsfattandet utan även vid kansliets beredning av ansökningar,
uppföljning och utvärdering samt erfarenhetsspridning. Kammarkollegiet har
inte heller användning av den kunskap som stödverksamheten genererar inom
myndigheten på samma sätt som Regeringskansliet eller en myndighet som
vänder sig till barn, ungdom och/eller personer med funktionshinder har.
Stödverksamhet utgör dessutom inte ett naturligt inslag i Kammarkollegiets
ordinarie verksamhet.
Det finns således enligt regeringen nackdelar med
att placera Arvsfondsdelegationen som nämndmyndighet inom Kammarkollegiet,
nackdelar som kan påverka stödgivningen, uppföljningen, utvärderingen
och erfarenhetsspridningen negativt.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis
att Arvsfondsdelegationen även framöver skall vara en nämndmyndighet inom
Regeringskansliet. Stor vikt har lagts vid att Arvsfondsdelegationen
behöver ha tillgång till allsidig verksamhetskunskap och god omvärldskunskap.
Ytterligare ett skäl är att Regeringskansliet genom en sådan ordning
tillförs den kunskap som stödverksamheten genererar. Att organisationerna
uppskattar den ordning som gäller och att Allmänna arvsfondens framtoning
bäst gynnas av att vara en del av Regeringskansliet, framför att vara en
mindre del av en annan myndighets verksamhet, har också vägts in i
regeringens ställningstagande.
Motioner
I motion 2002/03:So52 av Cristina
Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkande 1 begärs att regeringen återkommer med
förslag om Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens placering i
enlighet med vad som anförs i motionen. Motionärerna anför att nuvarande
placering av Arvsfondens kansli hos Regeringskansliet - i kombination med
Arvsfondsdelegationens tydliga koppling till ledande politiska tjänstemän
i departementen - riskerar att allvarligt minska förtroendet för Arvsfondens
ställning. Handläggningen bör till fullo ske utanför Regeringskansliet.
I
motion 2002/03:So51 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) yrkande 1 begärs ett
tillkännagivande om att Arvsfondsdelegationens anknytning till Regeringskansliet
bör upphöra. Motionärerna anför att det är naturligt att statlig verksamhet
organiseras som en självständig myndighet. Arvsfondsdelegationens verksamhet
är dock inte tillräckligt omfattande för att motivera uppbyggnaden av en
helt ny myndighet. Verksamheten bör därför inordnas som en nämnd, vilken
stöder sig på en värdmyndighet. Motionärerna anser vidare att det saknas
ett resonemang i propositionen om det principiellt oriktiga i att kontrollen
av medelstilldelningen sker där medlen också fördelas. I yrkande 2 begärs
ett tillkännagivande om att Kammarkollegiet bör vara värdmyndighet för
Arvsfondsdelegationen. Motionärerna anför att en tydlig och organisatorisk
gräns därigenom skulle dras mot regeringens beredning av politiska beslut.
Dessutom skulle hänsyn därmed tas till den generella strävan som finns
att avlasta regeringen från förvaltningsbeslut och att decentralisera
återkommande rutinuppgifter.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets
uppfattning talar övervägande argument för att Arvsfondsdelegationen även
framöver skall vara en nämndmyndighet inom Regeringskansliet. Som regeringen
anfört får delegationen härigenom tillgång till allsidig verksamhetskunskap
och god omvärldskunskap. Vidare innebär en sådan ordning att Regeringskansliet
tillförs den kunskap som stödverksamheten genererar. Utskottet tillstyrker
med det anförda 8 a-8 b §§ förslaget till lag om ändring i lagen (1994:243)
om Allmänna arvsfonden och avstyrker motionerna 2002/03:So51 (kd) yrkandena
1 och 2 och 2002/03:So52 (m) yrkande 1.
Redovisning och revision
Utskottets
förslag i korthet
Riksdagen bör anta utskottets förslag till 16 a och 31
§§ lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden om redovisning och revision.
Förslaget innebär att Kammarkollegiet i samband med kollegiets årsredovisning
skall lämna en redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden till
regeringen samt att Riksrevisionen skall granska redovisningen. Riksdagen
bör avslå ett motionsyrkande om att Arvsfondsdelegationen bör omfattas av
bestämmelser om årsredovisning och budgetunderlag.
Propositionen
Regeringen
föreslår att Kammarkollegiet varje år till regeringen skall lämna en
redovisning för kapitalförvaltningen av Allmänna arvsfondens tillgångar
som avser det senast avslutade räkenskapsåret. Redovisningen skall lämnas
i Kammarkollegiets årsredovisning. I och med att Kammarkollegiet åläggs
att i sin egen årsredovisning lämna en redovisning för sin förvaltning av
Allmänna arvsfonden kommer också denna att bli föremål för Riksrevisionens
granskning inom ramen för årlig revision enligt lagen (2002:1022) om
revision av statlig verksamhet m.m. Någon särskild bestämmelse om
Riksrevisionens granskning av Kammarkollegiets förvaltning behöver därför inte
införas.
Myndigheter skall som regel lämna en årsredovisning enligt
förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Arvsfondsdelegationen
är undantagen från detta krav. Sådana undantag kan göras för nämnder och
liknande myndigheter som inte har någon egen ekonomi att redovisa. Som en
följd av detta berörs inte Arvsfondsdelegationen av något regleringsbrev
som styr dess verksamhet. Ändamålsbestämmelsen i lagen (1994:243) om
Allmänna arvsfonden, regeringens allmänna riktlinjer i den årliga skrivelsen
till riksdagen samt regeringens prioriteringar det kommande året är de
styrdokument som gäller för Arvsfondsdelegationen. Enligt regeringen bör
Arvsfondsdelegationen även i fortsättningen undantas från kravet att lämna
årsredovisning.
Motion
I motion 2002/03:So51 av Ulrik Lindgren m.fl.
(kd) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att Arvsfondsdelegationen
bör - om den inte knyts till Regeringskansliet - omfattas av bestämmelser
om årsredovisning och budgetunderlag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet
delar regeringens uppfattning att Allmänna arvsfonden i någon form skall
vara föremål för revision. Utskottet instämmer också i förslaget att
Kammarkollegiet varje år skall lämna en redovisning över förvaltningen av
Allmänna arvsfonden. Enligt regeringens förslag skall detta ske i kollegiets
årsredovisning. Härigenom kommer Kammarkollegiets kapitalförvaltning av
Arvsfondens tillgångar, utan någon särskild bestämmelse, att kunna bli
föremål för Riksrevisionens årliga revision enligt lagen (2002:1022) om
revision av statlig verksamhet m.m.
Utskottet instämmer i att det är
lämpligt att Riksrevisionen granskar Kammarkollegiets redovisning för
förvaltningen av Allmänna arvsfondens tillgångar. Som regeringen framhåller
anses Allmänna arvsfonden som en egen juridisk person. Enligt vad utskottet
erfarit kan det enligt vissa bedömare medföra problem att redogöra för
två olika självständiga juridiska personer i samma årsredovisning. För
att undvika eventuella tillämpningsproblem anser utskottet därför att
Kammarkollegiets redovisning för förvaltningen av fonden skall lämnas i
samband med kollegiets årsredovisning men skild från denna. Med denna
lösning måste en särskild bestämmelse om Riksrevisionens granskning föras
in i lagen (jfr 1 § andra stycket lagen om revision av statlig verksamhet
m.m.). Utskottet föreslår därför en sådan bestämmelse. Samtidigt bör
uttrycket kapitalförvaltningen ersättas av uttrycket förvaltningen eftersom
det senare har en något vidare innebörd. Utskottet föreslår sammanfattningsvis
att riksdagen antar det av utskottet i bilaga 3 utarbetade förslaget till
16 a och 31 §§ lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.
Utskottet finner
inte skäl att bifalla motion 2002/03:So51 (kd) yrkande 3. Motionsyrkandet
avstyrks.
Stöd ur Allmänna arvsfonden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen
bör avslå två motionsyrkanden om fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden.

Jämför reservation 3 (m).
Motioner
I motion 2002/03:So52 av Cristina
Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om
anvisning av medel för ideella krafter. Motionärerna anför att det finns
risk att regeringen använder arvsfondsmedlen som s.k. budgetregulator,
dvs. att en verksamhet som inte får statliga anslag under hand kan få
löfte om pengar från Allmänna arvsfonden.
I motion 2002/03:So387 av Helena
Zakariasén m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att Allmänna arvsfondens
bidragsgivning även skall omfatta projekt som bedrivs av organisationer
som arbetar med att stärka och förbättra livssituationen för utsatta
människor. Motionärerna anför att ett stöd till verksamhet som bedrivs av
organisationer och folkrörelser på det sociala området skulle kunna bidra
till att människor stärks och bättre kan ta till vara sina sociala
rättigheter och därmed minska beroendet av ekonomiskt bistånd och annat stöd
genom socialtjänsten.
Utskottets ställningstagande
Av 5 § lagen (1994:243)
om Allmänna arvsfonden framgår att fonden har till ändamål att främja
verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer
med funktionshinder. Av 6 § första meningen följer vidare att stöd ur
fonden i första hand skall lämnas till verksamhet som är nyskapande och
utvecklande. Enligt 7 § får stöd enligt 6 § lämnas till organisationer
som bedriver ideell verksamhet. Av samma bestämmelse framgår att stöd
enligt 6 § första meningen får om det finns särskilda skäl lämnas även
till en offentlig huvudman. I samband med införandet av 7 § anfördes i
proposition 1993/94:124 (s. 38) att det inte under några förhållanden bör
komma i fråga att stödet ur Arvsfonden har den karaktären att det medverkar
till en kostnadsövervältring från offentlig verksamhet till fonden.
Enligt
utskottets uppfattning har inget framkommit som tyder på att bestämmelserna
i lagen om Allmänna arvsfonden inte iakttas. Utskottet noterar i detta
sammanhang att regeringens skrivelse 2002/03:125 Redovisning av fördelningen
av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2002 inte föranledde
någon motion (bet. 2002/03:SoU18, rskr. 2002/03:192). Motionerna 2002/03:So52
(m) yrkande 2 och 2002/03:So387 (s) avstyrks med det anförda.
Lagförslaget
i övrigt
Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden, förutom att en
redaktionell ändring föreslås i övergångsbestämmelsen.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Organisatoriska frågor, punkt 1 (m)
av Carl-Axel Johansson (m),
Anne Marie Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår 8 a-8 b §§ i regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So52 yrkande 1 och avslår
proposition 2002/03:136 i denna del och motion 2002/03:So51 yrkandena 1 och
2.
Ställningstagande
Enligt vår uppfattning riskerar nuvarande placering
av Arvsfondens kansli hos Regeringskansliet - i kombination med
Arvsfondsdelegationens tydliga koppling till ledande politiska tjänstemän i
departementen - att allvarligt minska förtroendet för Arvsfondens användning.
I sitt remissvar avstyrker Statskontoret, Ekonomistyrningsverket och
Kammarkollegiet förslaget att Arvsfondsdelegationen skall vara en
nämndmyndighet inom Regeringskansliet. Det främsta skäl som man uppger för
detta ställningstagande är just risken för sammanblandning av statens
finanser och medel ur Allmänna arvsfonden. Vi delar uppfattningen att
handläggningen till fullo bör ske utanför Regeringskansliet och anser
därför att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett sådant
förslag. Med det anförda föreslår vi att riksdagen med bifall till motion
2002/03:So52 (m) yrkande 1 och med avslag på motion 2002/03:So51 (kd)
yrkandena 1 och 2 avslår regeringens förslag i denna del.

2. Organisatoriska
frågor, punkt 1 (kd)
av Ulrik Lindgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag
anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen avslår 8 a-8 b §§ i regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden och tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:So51 yrkandena 1 och 2 och avslår proposition
2002/03:136 i denna del och motion 2002/03:So52 yrkande 1.
Ställningstagande
Det
är enligt min mening naturligt att statlig verksamhet - som i fallet med
Arvsfondsdelegationen - organiseras som en självständig myndighet. Men
Arvsfondsdelegationens verksamhet är inte tillräckligt omfattande för att
motivera uppbyggnaden av en helt ny myndighet. Därför anser jag att
verksamheten bör inordnas som en nämnd, vilken stöder sig på en värdmyndighet.

Regeringen framhåller dock att Arvsfondsdelegationen kan dra nytta av
de effektiva beredningsprocesser och omvärldskontakter som finns i
Regeringskansliet. Visserligen är beredningsprocessen bred och effektiv, men
den är en del av en politisk beslutsprocess - medan fördelning ur Arvsfonden
är att betrakta som ärendehandläggning. Stödtilldelning ur Arvsfonden
skall fördelas utan koppling till eller samordning med statens finanser.
Det saknas ett resonemang i propositionen kring det principiellt oriktiga
i att kontrollen av medelstilldelningen sker där medlen också fördelas.
Min
bedömning är att Kammarkollegiet, som förvaltar och bevakar Arvsfondens
intressen, borde fungera som värdmyndighet för Arvsfondsdelegationen.
Därigenom dras en tydlig och organisatorisk gräns mot regeringens beredning
av politiska beslut. Dessutom tas hänsyn till den generella strävan som
finns att avlasta regeringen förvaltningsbeslut och decentralisera
återkommande rutinuppgifter utanför Regeringskansliet. Regeringen bör snarast
återkomma med ett förslag i enlighet med vad jag nu anfört.
Med det
anförda föreslår jag att riksdagen med bifall till motion 2002/03:So51
(kd) yrkandena 1 och 2 och med avslag på motion 2002/03:So52 (m) yrkande
1 avslår regeringens förslag i denna del.

3. Stöd ur Allmänna arvsfonden,
punkt 3 (m)
av Carl-Axel Johansson (m), Anne Marie Brodén (m) och
Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att
förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So52 yrkande 2 och avslår motion
2002/03:So387.
Ställningstagande
Medel ur Allmänna arvsfonden skall
stimulera till verksamhet som innebär utveckling och att nya idéer prövas.
Stödet skall i första hand ges till organisationer som bedriver ideell
verksamhet. Regeringen konstaterar att uppkomsten av Arvsfonden hänger
samman med den begränsning av arvsrätten som beslöts 1928 då kusiner och
avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt. För att undvika en negativ
reaktion hos befolkningen fick medlen inte blandas ihop med statens övriga
inkomster, eftersom skälet inte var att tillföra staten inkomster för att
täcka löpande utgifter. Att detta ändå har skett visar regeringens
redovisning vad gäller fördelning av dessa medel. Risken kvarstår att man
från regeringens sida använder delar av dessa arvsfondsmedel som s.k.
budgetregulator. Det innebär att en verksamhet som inte får statliga anslag
under hand kan få löfte om pengar från Arvsfonden. Organisationer m.fl.
som får stöd riskerar dessutom att bli alltför beroende av regeringen,
vilket medför att deras trovärdighet och självständighet kan komma att
ifrågasättas. Dessutom finns en risk att organisationer som tilldelas
pengar direkt av staten knyts hårdare till det styrande regeringspartiet
än vad som annars hade behövt vara fallet. Vi noterar att regeringen fått
en inte oansenlig summa från Arvsfonden att fördela till egna projekt. Vi
anser att det är orimligt att regeringens användning av dessa resurser
tränger ut andra ideella organisationers behov. Med det anförda föreslår
vi att riksdagen bifaller motion 2002/03:So52 (m) yrkande 2 och avslår
motion 2002/03:So387 (s).

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition
2002/03:136 Allmänna arvsfonden och Arvfondsdelegationens organisation m.
m.:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.
Följdmotioner
2002/03:So51
av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att Arvsfondsdelegationens anknytning
till Regeringskansliet bör upphöra.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att Kammarkollegiet bör vara
värdmyndighet för Arvsfondsdelegationen.
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bestämmelser om
årsredovisning och budgetunderlag som bör gälla för Arvsfondsdelegationen.
2002/03:So52
av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen begär att regeringen
återkommer med förslag om Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens
placering i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anvisning
av medel för ideella krafter.
Motion från allmänna motionstiden hösten
2002
2002/03:So387 av Helena Zakariasén m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Allmänna
arvsfondens bidragsgivning även skall omfatta projekt som bedrivs av
organisationer som arbetar med att stärka och förbättra livssituationen för
utsatta människor.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Utskottets
lagförslag
Utskottets förslag till ändrad lydelse av 16 a och 31 §§ lagen
(1994:243) om Allmänna arvsfonden
Regeringens förslag Utskottets förslag
16
a §
Kammarkollegiet skall varje år till regeringen lämna en redovisning
för kapitalförvaltningen av Allmänna arvsfonden som avser det senast
avslutade räkenskapsåret. Redovisningen skall lämnas i Kammarkollegiets
årsredovisning. Kammarkollegiet skall varje år till regeringen lämna en
redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden som avser det senast
avslutade räkenskapsåret. Redovisningen skall lämnas i samband med
Kammarkollegiets årsredovisning. Riksrevisionen skall i enlighet med vad som
föreskrivs i 5 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
granska redovisningen.
31 §
Regeringen skall varje år före juni månads
utgång lämna redovisning till riksdagen för hur Allmänna arvsfonden har
förvaltats och hur stöd från fonden har fördelats under föregående
räkenskapsår samt ange den kommande inriktningen av stödet.Kammarkollegiets
redovisning för kapitalförvaltningen av fonden skall fogas till regeringens
redovisning till riksdagen. Regeringen skall varje år före juni månads
utgång lämna redovisning till riksdagen för hur Allmänna arvsfonden har
förvaltats och hur stöd från fonden har fördelats under föregående
räkenskapsår samt ange den kommande inriktningen av stödet.Kammarkollegiets
redovisning för förvaltningen av fonden skall fogas till regeringens
redovisning till riksdagen.