Sök

Riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

• Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.
• Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
• Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-14

Bordläggning

2025-11-26

Debatt

2025-11-27

Beslut

2025-12-03

Reglerna om hyressättning för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska bli mer flexibla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller presumtionshyror.

Presumtionshyra tillämpas ofta vid nyproduktion och innebär att hyran bestäms för de första 15 åren. Under den tiden höjs i regel inte hyran lika mycket som för lägenheter med bruksvärdeshyror. Det gör att inflyttningshyran för nyproduktion i dag oftast är högre än på hyresmarknaden i övrigt.

Med de nya reglerna ska det finnas större möjligheter att justera presumtionshyrorna löpande under hyrestiden. Enligt förslaget ska detta skapa både bättre förutsättningar att bygga hyresbostäder och möjliggöra lägre inflyttningshyror för hyresgästerna. En annan del i förslaget är att hyresgästerna ska få större möjligheter att själva påverka lägenhetens utformning – och därmed hyran – genom önskemål om tillval eller frånval. För att möjliggöra angelägna moderniseringar av en fastighet ska hyran också kunna ändras med hänsyn till ett väsentligt intresse.

Tvister som rör inledande presumtionshyror och löpande justeringar av sådana hyror ska enligt regeringens förslag kunna lösas med hjälp av en så kallad skiljeman som utses av hyresnämnden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 56 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-14

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att utöka möjligheterna att ge näringsförbud vid organiserad eller systematisk brottslighet. Förslaget innebär att näringsförbud kan meddelas oavsett om personen, vid brottstillfället, bedrev eller hade anknytning till näringsverksamhet. Om det lägsta straffet för brottet är fängelse i sex månader ska näringsförbud meddelas om det inte finns särskilda skäl som talar mot det.

Regeringens förslag innebär även att tiden för hur länge ett näringsförbud gäller höjs från tio år till högst femton år.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-14

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att begränsningen för stödet från Allmänna arvsfonden till äldre personer ska tas bort.

Genom lagen om Allmänna arvsfonden får i dag högst en tiondel av de utdelningsbara medlen ur fonden fördelas till verksamheter till förmån för äldre personer. Regeringen föreslår att den begränsningen ska tas bort.

Allmänna arvsfonden består av egendom som har tillfallit fonden genom bland annat arv, gåva, testamente och ersättning från metallåtervinning. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-13

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Privata vårdgivare som bedriver tandvårdsverksamhet ska kontrolleras bättre. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att privata vårdgivare inom tandvårdssektorn måste ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att bedriva tandvårdsverksamhet.

Regionen ska också anmäla till IVO om det finns anledning att anta att en privat vårdgivare som bedriver tandvårdsverksamhet saknar nödvändiga tillstånd eller att en tillståndshavares lämplighet kan ifrågasättas. Dessutom ska statligt tandvårdsstöd som huvudregel inte betalas ut till behandlare som saknar legitimation eller särskilt förordnande att utöva yrket.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-13

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Allmänna arvsfondens fördelning av medel under budgetåret 2024.

År 2024 betalades 846 miljoner kronor ut till projekt som beviljats stöd ur fonden, vilket är en ökning med 150 miljoner kronor jämfört med 2023. Under 2024 gick 40 procent av medlen till ungdomsprojekt, vilket är en minskning från 2023 då andelen var 46 procent. Andelen medel för målgruppen barn har ökat från 27 till 29 procent och för målgruppen äldre personer har andelen medel ökat från 8 till 10 procent av det totala beviljade beloppet.

I skrivelsen anges också den kommande inriktningen för stöd ur arvsfonden. Regeringen anser att de nuvarande 13 prioriterade områdena bör kvarstå. Projekt som prioriteras är exempelvis projekt som främjar barns rättigheter, ökar delaktigheten och stärker demokratin samt projekt med fokus på att förebygga våld, mobbning och trakasserier.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-13

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam. Förslaget innebär i huvudsak att vissa kompletterande bestämmelser till förordningen samlas i en ny lag.

Den nya lagen beskriver bland annat vilka befogenheter de ansvariga myndigheterna har och vilka sanktionsavgifter som kan bli aktuella vid överträdelser av förordningen.

Syftet med EU-förordningen om politisk reklam är att öka transparensen för sådan reklam och att harmonisera reglerna för tillhandahållande av politiska reklamtjänster inom EU.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-13

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att det i större utsträckning ska vara straffbart att missbruka statligt stöd till företag.

Förslaget syftar till att förstärka nuvarande regler genom ett nytt samlat regelverk, en subventionsbrottslag, som ska motverka felaktiga utbetalningar och missbruk av statligt stöd.

Bland annat innebär förslaget att

• ett nytt brott införs, subventionsbrott, som innebär att den som lämnar felaktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden kan straffas.
• det blir straffbart att använda stödet till annat än vad som avsågs och blev beviljat i ansökan.

Den som beslutar om stöd – exempelvis en myndighet eller regioner i viss utsträckning – har också underrättelseskyldighet, det vill säga en skyldighet att informera den aktör som betalar ut stödet om felaktigheterna. Underrättelseskyldighet ska också gälla regioner när det handlar om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet till företag.

Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-13

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

• Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
• Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
• När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Justering

2025-11-11

Datum

2025-11-12

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler.

Bland annat föreslås följande:

• Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris.
• Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs.
• Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el.
• Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt.

Dessa samt övriga regeländringar börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2025-11-11

Datum

2025-11-12

Bordläggning

2025-11-20

Debatt

2025-11-25

Beslut

2025-11-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att anpassa ränteavdragsreglerna till EU-rätten.

Förslaget innebär att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte får dras av om skuldförhållandet ingår i ett så kallat konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.

Företag anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen äger andelar i det andra företaget eller om det på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, oavsett om det är direkt eller indirekt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 24 minuter

Justering

2025-11-11

Datum

2025-11-11

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning samlas i en ny lag.

Förslaget innebär bland annat att

• Mediemyndigheten kommer att ha tillsynsansvar och bland annat övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande och bedöma mediekoncentrationer
• medieleverantörer ska få en skyldighet att lämna information till Mediemyndigheten, som exempelvis leverantörens juridiska namn och kontaktuppgifter.

Syftet med mediefrihetsförordningen är bland annat att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende, utan politisk eller ekonomisk påverkan.

I förslaget ingår även en ändring av den nya lagen. Ändringen beror på att vissa bestämmelser i lagen ska börja gälla vid en senare tidpunkt.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026 och vissa ändringar i lagen börjar gälla den 8 maj 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2025-11-06

Datum

2025-11-07

Bordläggning

2025-11-11

Debatt

2025-11-12

Beslut

2025-11-12

Det ska bli tydligare vilka skyldigheter som kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och vid katastroftillstånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig.

Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka skyldigheter som kommuner, regioner och vårdgivare har i situationer då ett katastroftillstånd fortsätter trots hjälp. Kommuner och regioners ansvar för att planera för svåra förhållanden blir också tydligare. Det kan till exempel handla om händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka.

Dessutom innebär de nya reglerna en skyldighet för kommuner och regioner att hålla sjukvårdsprodukter i lager.

Alla lagändringar, förutom de nya reglerna om lagerhållning, börjar gälla den 1 januari 2026. Reglerna om lagerhållningsskyldigheten börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

25, 81 minuter

Justering

2025-11-06

Datum

2025-11-06

Bordläggning

2025-11-12

Debatt

2025-11-13

Beslut

2025-11-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet till och med 2024. Skrivelsen innehåller en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2024 och en utvärdering av deras verksamhet sedan 2001.

Utvärderingen omfattar bland annat AP-fondernas bidrag till finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet och deras roll som buffert i systemet. Regeringen redogör även för och utvärderar fondernas resultat, kostnader och arbete med föredömlig förvaltning.

Riksdagen delar regeringens bedömning att buffertfonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet och att de har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sjunde AP-fonden bedöms ha uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Samtliga AP-fonder, buffertfonderna såväl som Sjunde AP-fonden, bedöms ha uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2025-11-06

Datum

2025-11-06

Bordläggning

2025-11-11

Debatt

2025-11-12

Beslut

2025-11-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att komplettera de flexibla reglerna om utbetalning av tjänstepension. Syftet med de kompletterande bestämmelserna är att den nyligen införda möjligheten att pausa utbetalningarna av tjänstepension ska kunna genomföras utan att det blir försämringar för försäkringstagarna.

När reglerna ändrades 2025 innebar det både möjligheter att pausa och att förlänga utbetalningstiden av tjänstepension under de första fem åren. Förslaget innebär att utbetalningar inte behöver ske med samma eller stigande belopp under de första utbetalningsåren om det finns särskilda försäkringstekniska skäl till det. Exempel på sådana skäl kan vara ränteförändringar eller förändringar vad gäller försäkringstagarens levnad och hälsa.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-04

Datum

2025-11-05

Bordläggning

2025-11-11

Debatt

2025-11-12

Beslut

2025-11-12

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som bygger på Riksrevisionens rapport om hur avhoppen från bristutbildningar ska minska.

Myndigheten har granskat om universiteten och högskolorna arbetar effektivt för att minska studenternas avhopp från lärar-, sjuksköterske- och högskoleingenjörsutbildningarna. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser om att det inte finns en enkel eller snabb lösning på problemen med avhopp från utbildningarna.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar om att det krävs ett långsiktigt och samordnat arbete från flera aktörer för att minska onödiga avhopp. Det är därför, enligt riksdagen, viktigt att arbetet med att förebygga studieavbrott utvecklas och att de insatser som genomförs följs upp och utvärderas. Riksdagen lyfter särskilt fram vikten av att klargöra den rättsliga innebörden av studieavbrott.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-04

Datum

2025-11-04

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om effektivare sanktioner inom luftfarten. De nya reglerna innebär också att luftfartslagens straffbestämmelser även kommer att omfatta överträdelser av bestämmelser i EU-förordningar som handlar om luftfarten.

• Vårdslöshet i lufttrafik som inte är grov ska kunna ligga till grund för ansvar, och det förtydligas i lagen när ett brott ska bedömas som grovt.
• Personer som under berusning utför en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten utanför ett luftfartyg ska enligt beslutet i större utsträckning än med det nuvarande regelverket kunna dömas för flygfylleri.
  

Lagändringarna innebär också att regeringen i ett enskilt fall ska kunna besluta om tillfälliga inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom hela landet. Detta gäller under särskilda förhållanden eller när det i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-29

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om statens insatser gentemot kommunerna i fråga om deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster är effektiva. Med allmänna vattentjänster menas vattenförsörjning och avlopp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens ansvar brister i flera avseenden. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade. I skrivelsen hänvisar regeringen till att den genom Havs- och vattenmyndighetens uppdrag, länsstyrelsens återrapporteringskrav och den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande vidtar nödvändiga åtgärder för att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer effektivisera statens insatser för allmänna vattentjänster.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 62 minuter

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-24

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar. Förslaget innebär att det införs en reglering i lag om hur beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor i sådan verksamhet ska fattas.

Enligt huvudregeln är det fortsättningsvis riksdagen som fattar beslut om ramarna för svenskt deltagande i Nato. I brådskande situationer ska dock regeringen få eget mandat att sätta in numerärt begränsade väpnade styrkor under en begränsad tid.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället.

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

58, 155 minuter

Justering

2025-10-21

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05