Sök

Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

En person som deltar i en demonstration får vid ett upplopp eller annan ordningsstörande situation inte täcka sitt ansikte på ett sätt som gör att det inte går att identifiera personen. Det innebär förslaget om maskeringsförbud som riksdagen sagt ja till. Förslaget innebär att personer som deltar i demonstrationer inte helt eller delvis får täcka sitt ansikte på ett sätt som försvårar identifikation om det vid demonstrationen skulle uppkomma en störning av den allmänna ordningen eller en omedelbar fara för en sådan störning. De nya bestämmelserna innebär att det som huvudregel kommer att vara tillåtet att vara maskerad i samband med en demonstration. Det är om en ordningsstörande situation uppstår eller är på väg att uppstå som maskeringsförbudet börjar gälla. Maskeringsförbudet gäller inte för den person som täcker sitt ansikte av religiösa skäl. Den som anordnar en allmän sammankomst ska också hos polisen kunna ansöka om att deltagarna ska få täcka sitt ansikte. För demonstrationsdeltagare som fått ett sådant tillstånd gäller inte maskeringsförbudet. Lagen om maskeringsförbud träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

34, 42 minuter

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-01

Beslut

2005-12-01

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till utbildning och universitetsforskning för 2006. Statsbidraget till personalförstärkningar höjs till 2 miljarder kronor. Målet med stödet är att öka personaltätheten samt ge förutsättningar för att minska barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan. Bidraget till den kvalificerade yrkesutbildningen förstärks med ytterligare 120 miljoner kronor och utbildningen kommer att kunna byggas ut med 1 000 platser. Bidraget till utveckling av påbyggnadsutbildningar ökas med 175 miljoner kronor. År 2006 sker en permanent utökning av högskolan med 15 820 platser. För detta tillförs grundutbildningsanslagen sammanlagt 1 125 miljoner kronor. Några universitet och högskolor får tillbaka medel som drogs in i budgetpropositionen för 2002 på grund av svårigheter med att rekrytera tillräckligt många studenter. Anslaget till Vetenskapsrådet ökar med 208 miljoner kronor. De nya resurserna ska bland annat användas för medicinsk forskning, teknikvetenskaplig forskning samt starka forskningsmiljöer. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att Högskoleverket ska få 10 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

130

Förslagspunkter

40

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

116, 482 minuter

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-12-08

Beslut

2005-12-14

FN:s barnkonvention måste få genomslag på alla områden i samhället som rör barn. Det anser riksdagen och vill att regeringen återkommer till riksdagen med tydligare mål om hur barnkonventionen ska förverkligas i Sverige. Riksdagen ratificerade i juni 1990 FN:s barnkonvention. I mars 1999 sade riksdagen ja till ett regeringsförslag som handlade om en strategi för att förverkliga barnkonventionen i Sverige. Strategin innehåller olika mål. Till exempel ska barnkonsekvensanalyser alltid göras vid statliga beslut som rör barn. Ett annat mål är att barns och ungdomars inflytande och delaktighet i samhälls- och trafikplaneringen ska utvecklas. Riksdagen anser att målen som ställts upp för att genomför strategin inte är tillräckligt tydliga. Dessutom vill riksdagen att regeringen på ett bättre sätt ska informera riksdagen om hur det går med arbetet att få bättre genomslag för barnkonventionen i samhället.

Behandlade dokument

93

Förslagspunkter

23

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

34, 14 minuter

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

En fysisk person som har fullmakt och som hos Skatteverket har registrerats som ombud i huvudmannens ställe ska få lämna skattedeklaration om den skrivs under och lämnas i elektronisk form. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2006. Den som lämnar en förenklad skattedeklaration för ersättning eller förmån till en begränsat skattskyldig ska ange mottagarens utländska skatteregistreringsnummer och medborgarskap. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2006 och tillämpas första gången för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som gäller för beskattningsåret 2006. Myndigheter får direktåtkomst till sådan information i Skatteverkets beskattningsdatabas som rör myndigheten själv. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Riksdagen sade ja till regeringens förslag att det nuvarande statsbidraget till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet ska ersättas av ett nytt statsbidrag för kvinnors organisering. Tanken med det nya statsbidraget är att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget ska främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Riksdagen betonar att ett villkor för att få statsbidraget är att organisationen arbetar för att stärka kvinnors ställning i samhället. Riksdagen delar i huvudsak regeringens uppfattning om vilka villkor som bör gälla för att en kvinnoorganisation ska få pengar. Organisationen ska bedriva verksamhet som tillgodoser syftet med statsbidrag. Den ska vara demokratiskt uppbyggd. Dessutom ska den vara riksomfattande med lokalt och regionalt förankrad verksamhet i minst fem län eller ha ett riksintresse.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-12-06

Beslut

2005-12-08

DNA-tekniken ska kunna användas oftare för att klara upp brott. Det innebär ett regeringsförslag som riksdagen sagt ja till. Riksdagen poängterar vikten av att fler brott klaras upp. DNA-tekniken ökar den möjligheten. Med de nya bestämmelserna har polisen möjlighet att ta DNA-prov på alla som skäligen kan misstänkas för brott där straffet kan bli fängelse. Dessutom kommer polisen också att kunna ta DNA-prov på personer som inte själva är skäligen misstänkta för ett brott men där det finns synnerliga skäl att anta att provtagningen är av betydelse i en brottsutredning. Fler DNA-profiler kommer med de nya reglerna att kunna sparas i DNA-registret. Alla som dömts till annat straff än böter får registreras. Dessutom får en person som är skäligen misstänkt för ett brott där straffet kan bli fängelse registreras i ett separat utredningsregister. Det är endast dömda personer som blir kvar i DNA-registret. Prover som tagits på personer som inte längre är misstänkta för brott ska förstöras så snart målet eller ärendet är avslutat. Samma sak gäller uppgifter som har lagrats i utredningsregistret. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 1 minuter

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Varje EU-land ska vara skyldigt att betala ersättning till den EU-medborgare som råkar ut för ett våldsbrott i landet. Det är innebörden av EU:s brottsofferdirektiv, som nu genomförs i svensk lag. Den svensk som råkat ut för ett våldsbrott i ett annat EU-land kan ansöka om ersättning från det landet via svenska Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten har bland annat möjlighet att komplettera ersättningen så att den når upp till den nivå som följer svensk praxis. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 1 minuter

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Riksdagen sade på förslag från justitieutskottet ja till en lagteknisk justering i brottsbalken.

Förslagspunkter

1

Beredning

2005-11-03

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag om utgiftsområdet Försvar och beredskap mot sårbarhet. Anslaget till utgiftsområdet är 43,4 miljarder kronor varav 1,5 miljarder för internationell verksamhet. Riksdagen har tidigare beslutat om att riksdagens insyn och styrning av försvaret måste bli bättre. Försvarsutskottet anser att fler anslag än för närvarande för Försvarsmaktens verksamhet skulle förbättra riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och bestämma hur medlen för det militära försvaret ska användas. Riksdagen säger ja till regeringens förslag om en insatsorganisation. Riksdagen anser dock att det finns frågetecken kring de så kallade resursförbanden. Sålunda vill riksdagen att regeringen återkommer med en redovisning om insatsorganisationens olika delar. Dessutom vill riksdagen att regeringen lämnar en proposition innan beslut fattas om renovering och modifiering av haubitssystemet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

16

Reservationer

8 

Beredning

2005-10-18

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-12-06

Beslut

2005-12-07

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att personer som riskerar förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska kunna få flyktingstatus. Beslutet innebär att personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning och som enligt nuvarande bestämmelser ges skydd som "skyddsbehövande i övrigt " istället ska få skydd som flyktingar. Tanken med beslutet är att ge dessa personer ett starkare skydd i praktiken. Lagändringen berör till exempel homosexuella eller kvinnor som riskerar könsstympning eller så kallat hedersrelaterat våld. I dag räknas förföljelse på grund av ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning som grunder för flyktingskap. Lagändringarna börjar gälla samtidigt som den nya utlänningslagen, den 31 mars 2006. På förslag från socialförsäkringsutskottet gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med ett lagförslag som innebär att personer som blivit utsatta för människohandel, så kallad trafficking, ska kunna få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Förutsättningen ska vara att de ställt upp som vittne i en rättegång eller medverkat som målsägande och att de därmed behöver skydd.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Justering

2005-11-17

Datum

2005-11-17

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Riksdagen har godkänt att EU:s nya medlemsländer ansluts till Romkonventionen. De nya medlemsländerna är Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-11-17

Datum

2005-11-17

Debatt

2005-12-01

Beslut

2005-12-01

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till följdändringar till den nya aktiebolagslagen (se 2004/05:LU23 ). Ändringarna innebär att de hänvisningar till aktiebolagslagen som finns i andra lagar anpassas till den nya aktiebolagslagen. Riksdagen flyttar också fram tidpunkten för tillämpningen av de nya reglerna för finansiella företag om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde (se 2004/05:LU3 ). Reglerna ska kunna tillämpas första gången räkenskapsåret 2009 och inte räkenskapsåret 2006 som riksdagen beslöt hösten 2004.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2005-11-17

Datum

2005-11-17

Debatt

2005-12-01

Beslut

2005-12-01

Regeringen har lämnat förslag på en ny svensk filmpolitik. De nationella filmpolitiska målen omfattar i huvudsak tre centrala områden: produktion, distribution och visning samt filmkulturell verksamhet. Inriktningen på filmpolitiken är bland annat att utveckla svensk filmproduktion och verka för att svensk filmpolitik blir en dynamisk tillväxtbransch. Den nya politiken poängterar att svensk film ska spegla hela landet. Kvinnliga filmskapares möjligheter behöver bli bättre. Det är viktigt att stärka film på de nationella minoritetsspråken. Filmpolitiken ska också främja regional och lokal filmkultur. Biografens roll som kulturell mötesplats blir tydligare i den nya filmpolitiken. Riksdagen sade ja till förslagen om en ny svensk filmpolitik.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

24

Reservationer

12 

Beredning

2005-10-25

Justering

2005-11-17

Datum

2005-11-17

Debatt

2005-12-06

Beslut

2005-12-08

Riksdagen har fastslagit följande mål för den svenska språkpolitiken. Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige och svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Alla ska ha rätt till ett språk: att utveckla och tillägna sig svenska, att utveckla och använda det egna modersmålet och minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. För att stärka den statliga språkvården träder en ny samordnad språkvårdsorganisation i kraft den 1 juli 2006. Den nya myndigheten kommer att bestå av Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) samt Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden och Klarspråksgruppen i Regeringskansliet. En särskild satsning kommer att göras för skolor i utsatta områden med tonvikt på modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Läsandet bland barn och unga som inte har svenska som förstaspråk ska uppmuntras och svenskundervisningen för invandrare ska reformeras. Riksdagen fastslår att det är viktigt att myndigheters texter är lätta att förstå och påpekar att det bör vara en självklarhet för myndigheterna att anpassa sin information till mottagarna. Riksdagen sa ja regeringens språkpolitiska proposition.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

23

Reservationer

20 

Beredning

2005-10-25

Justering

2005-11-17

Datum

2005-11-17

Debatt

2005-12-06

Beslut

2005-12-07

TV 4:as koncessionsavgift ska avvecklas i takt med att de analoga tv-sändningarna upphör. När alla marksändningar är digitala upphör ju TV 4:s fördel att som enda kanal sända tv-program med reklam via det analoga marknätet. Riksdagen stödjer den reduceringstakt som regeringen har föreslagit. Koncessionsavgiften ska reduceras etappvis varje halvår från och med andra halvåret 2005 till och med andra halvåret 2007. Avgiften reduceras med procentandelar som är knutna till andelen av befolkningen som fortfarande kan se analoga sändningar under de fem olika etapperna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Beredning

2005-10-25

Justering

2005-11-17

Datum

2005-11-17

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Riksdagen sa ja till förslagen i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse. Regeringen och riksdagsstyrelsen lämnade där förslag om anslag för 2006 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

21

Reservationer

10 

Beredning

2005-10-25

Justering

2005-11-17

Datum

2005-11-17

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Prövningen av ärenden i hyres- och arrendenämnderna ska bli effektivare. Bland annat kommer möjligheten att avgöra ärenden utan intresseledamöters medverkan utvidgas. Det ska också bli möjligt att delegera beredande uppgifter till kanslipersonal och i vissa fall ska ärenden kunna avgöras utan något sammanträde samt protokollföring. Dessutom ska en muntlig ansökan till nämnden kunna göras under vissa förutsättningar. Den 1 januari 2006 kommer de mindre hyres- och arrendenämnderna att samordnas administrativt med tingsrätten på respektive ort. Med anledning av samordningen ska en arrendenämnds beslut som i dag kan överklagas till fastighetsdomstol kunna överklagas till den hovrätt som ligger inom den aktuella domkretsen i fortsättningen. Det kommer också att bli möjligt att delegera beredande uppgifter i en hyres- eller arrendenämnd till anställda i en tingsrätt på samma ort och vice versa. Systemet med obligatoriska ersättare för ordförande och övriga ledamöter i nämnderna avskaffas. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 1 minuter

Justering

2005-11-17

Datum

2005-11-17

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Ett avtal om att den som hyr i andra hand avstår från besittningsskyddet ska i fortsättningen gälla utan att hyresnämnden behöver godkänna det. Ett sådant avtal ska kunna gälla i upp till fyra år. Avtalet måste ta sikte på att den som hyr ut lägenheten ska bosätta sig i lägenheten - när det är fråga om en bostadsrättslägenhet får det också omfatta det fallet att lägenheten ska överlåtas. Förändringarna omfattar också vissa andra typer av avståenden. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 1 minuter

Justering

2005-11-17

Datum

2005-11-17

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Riksdagen ökar flera av regeringens anslag i budgetpropositionen på utgiftsområdet Invandrare och flyktingar. Syftet är att täcka utgifterna i samband med den tillfälliga lag som gör det möjligt med ny prövning av uppehållstillstånd. Beslutet om den tillfälliga lagen fattade riksdagen tidigare i höst (se 2005/06:SfU5 ). Riksdagen gör också ett uttalande till regeringen om att det finns skäl att se om Sverige kan öka den så kallade flyktingkvoten. Det ska i så fall ske genom en omfördelning av tillgängliga medel för migrationspolitiken. I övrigt säger riksdagen ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på utgiftsområdet Invandrare och flyktingar.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

48, 123 minuter

Justering

2005-11-15

Datum

2005-11-15

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30