Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Stöd för konvertering från direktverkande elvärme och oljeuppvärmning i bostadshus

Betänkande 2005/06:NU8

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Under beredning
2005-12-01
Avgörande
2005-12-16
Debatt
2005-12-16
Beslut fattades
2005-12-16

Hela betänkandet

Stöd för konvertering från direktverkande elvärme och oljeuppvärmning i bostadshus(pdf, 178 KB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Stöd till bostadsägare som byter till förnybar energikälla (NU8)

Den bostadsägare som byter ut sin oljepanna mot en förnybar energikälla kommer att få ett så kallat konverteringsstöd. Det samma gäller för den som byter från direktverkande elvärme till en förnybar energikälla. Riksdagen har godkänt regeringens konverteringsförslag. Stödet ska ges för konvertering till fjärrvärme eller individuell uppvärmning från biobränslen, värmepump eller solvärme. Stödet riktar sig till ägare av småhus, flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler. Stödet till bostadsägare gäller för åtgärder som genomförs från och med den 1 januari 2006 till och med den 31 december 2010. Bostadsägaren kommer att få pengarna tillbaka på skatten. Stödet kommer att vara högst 30 procent av konverteringskostnaderna upp till ett visst takbelopp per bostad. Regeringen kommer i en förordning att meddela mer exakta belopp för konverteringsstödet.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till proposition 2005/06:1 och proposition 2005/06:32. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 2 propositioner och 5 motioner.

Från regeringen

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet kommer beredas 1 december 2005, justerades 7 december 2005 och fick trycklov 12 december 2005.Reservationer: 3

Alla beredningar i utskottet

2005-11-17

Stöd till bostadsägare som byter till förnybar energikälla (NU8)

Den bostadsägare som byter ut sin oljepanna mot en förnybar energikälla kommer att få ett så kallat konverteringsstöd. Det samma gäller för den som byter från direktverkande elvärme till en förnybar energikälla. Det föreslår näringsutskottet att riksdagen ska säga ja till. Stödet ska ges för konvertering till fjärrvärme eller individuell uppvärmning från biobränslen, värmepump eller solvärme. Stödet riktar sig till ägare av småhus, flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler. Stödet till bostadsägare gäller för åtgärder som genomförs från och med den 1 januari 2006 till och med den 31 december 2010. Bostadsägaren kommer att få pengarna tillbaka på skatten. Stödet kommer att vara högst 30 procent av konverteringskostnaderna upp till ett visst takbelopp per bostad. Regeringen kommer i en förordning att meddela mer exakta belopp för konverteringsstödet.

Debatt, Genomförd

Information kommer.
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:NU8, Stöd för konvertering från direktverkande elvärme och oljeuppvärmning i bostadshus

Debatt om förslag 2005/06:NU8

Webb-tv: Stöd för konvertering från direktverkande elvärme och oljeuppvärmning i bostadshus

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Anne-Marie Pålsson (M)
Anf. 64 Anne-Marie Pålsson (M)
Herr talman! Nu går publiken ut. Det är inte många kvar att tala inför om dessa viktiga ting som handlar om konvertering från oljeuppvärmning till annan uppvärmning. Hur långt ska socialstatens ansvar sträcka sig? Ska vi tro Socialdemokraterna finns det inga gränser för detta - the sky is the limit ! Med det blir automatiskt politikens räckvidd obegränsad. Det är mina socialdemokratiska kolleger i riksdagen som tillsammans med vänsterpartister och miljöpartister ska bestämma över min vardag och alla andras vardag. Men hur kan vi veta att de beslut som fattas av våra vänner politiker är de rätta? Svaret är att det vet vi inte alls. Tvärtom, de kan många gånger vara fel. Men genom att man har överlåtit de här befogenheterna till den politiska sfären har man också undandragit sig den egna kontrollmöjligheten. Ett långtgående ansvar för staten ger en långtgående maktbefogenhet för politiker. Det begränsar individens ansvar att bestämma vad som är bra, och det begränsar också individens frihet. Det finns alltså ett maktperspektiv och ett frihetsperspektiv på socialstatens räckvidd. Mera makt åt staten, mindre makt åt mig, mera ansvar för staten, mindre ansvar för mig. Ett annat sätt att uttrycka detta på är: Mera åt andra, mindre åt mig. I dag har vi fått ännu ett bevis på socialstatens räckvidd, vad socialstaten ska göra och på Socialdemokraternas ständiga aptit på mer makt. Nu handlar det om ekonomiskt stöd för att byta ut uppvärmningssystem från oljepannor, från eluppvärmda system till miljövänligare system. Det är lite intressant: Vem är det som bestämmer vad som är miljömässigt bäst? Ja, det är inte marknaden, och det är absolut inte jag som enskild, utan det är s-märkta politiker. Det finns några egendomligheter i det här förslaget. Det är att alla inte får del av systemet. Det vanliga fördelningstänkande som brukar prägla regeringens politik har man övergivit. Nu handlar det om snabbhetsprincipen. Först till kvarn får först mala. De medel som är avsatta räcker inte till alla. De räcker bara till några. De som inte får i år får vänta till nästa år och se om de då har bättre tur. Får de inte då, får de vänta till året därpå igen. Har de riktig otur får de ingenting alls, för efter fem år ska systemet tas bort. Det är också konstigt att det förslag som regeringen har väckt och som också blev utskottsmajoritetens är ett förslag som ingen egentligen vill ha. Branschen vill inte ha detta. De säger att det blir en förskräcklig massa ryckighet. I dag finns det en stor efterfrågan på att ändra sitt uppvärmningssystem. Marknaden fungerar, och det finns en ständig ström av order till tillverkarna. Nu kommer alla att kasta sig på telefonen för att få ett system utbytt så fort som möjligt. När pengarna är slut lägger man sig i vänteläge, så kunden får vänta till nästa år. Är kunden i vänteläge kommer branschen också att vara i vänteläge. Det som kommer att inträffa är helt digitalt, 0 och 1. Det är ingenting som branschen heller uppskattar. Dessutom säger man från branschens sida: Det är en stor efterfrågan, folk har redan upptäckt att de höga oljepriserna gör att de gamla oljepannorna av ekonomiska skäl bör bytas ut. Det behövs inga pekpinnar från politikerna. Socialstatens ansvar behöver inte sträcka sig så här långt. Det är helt onödigt. Det är inte särskilt mycket pengar man använder för detta. Det är 2 miljarder sammanlagt över fem år. Nu kan man tycka att 2 miljarder hit eller dit inte spelar så stor roll. Det gör det inte heller, för det är felräkningspengar från statens budget, men 2 miljarder är dock rätt mycket pengar. Väl att märka är, herr talman, att dessa 2 miljarder inte är Socialdemokratiska partiets egna pengar, utan det är other people's money , andra människors pengar, som ånyo ska användas för vad? Jag har svårt att värja mig för tanken att de ska användas till annat än att vinna fler sympatisörer i den valkamp som redan har startat. Vi från moderat sida delar naturligtvis regeringens uppfattning att det är viktigt att minska användningen av fossila bränslen, men vi menar att det redan i dag finns styrinstrument som fungerar ganska bra. Vi har skatter på vissa energislag, vi har utsläppsrätter, och allt detta är ett sätt att få marknaden att själv minska användningen av dessa bränslen. Det som åstadkoms genom det här förslaget kommer inte ens säkert att förbättra läget när det gäller fossila bränslen och utsläppen. Några har räknat på att om man går från oljeuppvärmt till gasvärme kan det under vissa omständigheter ge bättre miljöeffekter än att gå från oljeuppvärmt till värmepump. Detta inträffar om värmepumpens marginalel kommer från kolkondensverk. Det är alltså inte ens säkert att det man gör från regeringens sida leder rätt i miljöhänseende. Herr talman! Jag ställer mig bakom samtliga moderata reservationer, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka avslag på propositionen och bifall till reservation 1 under punkt 1.
saknar porträttfoto
Yvonne Ångström (Fp)
Anf. 65 Yvonne Ångström (Fp)
Herr talman! Folkpartiet vill precis som Moderaterna avslå regeringens förslag om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus liksom förslaget om stöd för konvertering från oljeuppvärmning. Vi vill också avslå regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem. Jag yrkar alltså bifall till reservation 1. Visst är det viktigt med en minskad användning av fossila bränslen och en ökad användning av förnybara energikällor. Men enligt vår mening finns det redan i dag, som vi också skriver i reservationen, tillräckliga incitament i den svenska energipolitiken - miljömässigt motiverade skatter på koldioxid och handel med utsläppsrätter - utan att det ska behövas särskilda stöd för konvertering enligt det förslag som finns. Vi pekar också i vår reservation på att det kan finnas risk för att stödet kan motverka sitt syfte, vilket vi fått höra i utskottet bland annat av företrädare för Svenska Bioenergiföreningen och Teknikföretagen. Genom att stödet aviserades i budgetpropositionen stördes marknaden påtagligt under hösten, eftersom de människor som tänkt sig att gå över till annat än direktverkande el eller olja väntar med sina åtgärder till efter årsskiftet. Dessutom innebär regeringens förslag att bara vissa tekniska lösningar omfattas av stödet. Det tycker vi kan leda till att andra, lika bra, lösningar slås ut. Jag vill också säga några ord om det vi anför i reservation 3 om skatteeffekter av energiinvesteringar. Enligt de regler som gäller i dag finns stor risk för att en fastighets taxeringsvärde ökar när man till exempel övergår till bergvärme från olja. Det är särskilt påtagligt i sådana områden där taxeringsvärdena redan är väldigt höga. Det vet alla som bor i orterna runt Stockholm. Då motverkas lätt fastighetsägarens vilja till konvertering. Man behåller sitt gamla system så länge det går. Enligt uppgift har det tillsatts en arbetsgrupp inom Regeringskansliet som ska se över fastighetsskattens utformning med hänsyn till just införandet av energieffektiva lösningar. Det tycker vi är bra, men vi menar att riksdagen redan nu genom ett tillkännagivande bör anmoda regeringen att med stöd av den arbetsgruppens resultat återkomma till riksdagen med förslag till sådana förändringar av fastighetsskattens utformning att investeringar i mer miljövänlig uppvärmning och energieffektivisering inte missgynnas från skattesynpunkt. Jag står alltså bakom reservation 3 men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 1.
saknar porträttfoto
Lars Lindén (Kd)
Anf. 66 Lars Lindén (Kd)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 2. Vi kristdemokrater anser att energipolitik måste bedrivas långsiktigt, vilket är det minsta som nuvarande regering kan skryta över att man gör. När man ska inrätta ett stöd för konvertering från direktverkande elvärme och oljeuppvärmning i bostadshus måste detta stöd ha en lång varaktighet. Fem år är för kort tid, menar vi. Det är mer än häpnadsväckande att regeringen fullständigt ignorerat de negativa konsekvenser som uppkommit för den bransch som berörs av detta förslag. Denna skada har redan skett genom att man den 20 september i budgetpropositionen sade att konverteringsstödet skulle gälla från den 1 januari 2006. Försäljningen av värmepumpar, pelletsbrännare och solvärmeanläggningar har sedan detta förslag blivit känt totalt sjunkit ihop som en punkterad, ledsen badboll. Regeringen kan verkligen konsten att skapa arbetslöshet och svårigheter för företag. Man borde ha sagt redan från början att stödet skulle betalas ut retroaktivt från den 20 september. Men nu är, som sagt, skadan redan skedd och vi kan bara konstatera ännu ett oskickligt, företagsfientligt agerande från regeringen. Tyvärr har Socialdemokraternas politik på energiområdet länge präglats av ryckighet och tvära kast. Kristdemokraterna har sedan flera år tillbaka föreslagit ett stöd för de villaägare som konverterar från direktverkande el till bergvärme. Nu kommer det ett förslag från regeringen, och det är bra - bättre sent än aldrig. Vi tror att elpriset under de närmaste åren kan komma att öka kraftigt och att det därför är bra om de hushåll som för 20-30 år sedan lockades att installera direktverkande elvärme nu kan stimuleras att konvertera till andra förnybara energikällor. På samma vis skulle det vara bra om andra hushåll kunde konvertera från oljeuppvärmning till alternativa miljövänligare energikällor. Kristdemokraterna instämmer i regeringens uppfattning att det behövs ett stöd till husägare för denna konvertering. Det är viktigt att vi i Sverige får en minskad användning av fossila bränslen och ett ökat nyttjande av förnybara energikällor. Men stödet ska inte tidsbegränsas såsom regeringen föreslår, utan det bör gälla tills vidare. Därigenom undviks också kraftiga omsvängningar på marknaderna för värmepumpar, pelletsbrännare med mera. Kristdemokraterna föreslår att ett statligt bidrag införs som uppgår till 15 % av investeringskostnaden i ett nytt eller ett kompletterande uppvärmningssystem för husägare med direktverkande el eller oljeuppvärmningssystem som enda energikälla. Det statliga bidraget begränsas dock till högst 15 000 kr per fastighet. Vi anser att stödet som föreslås rör sig om en kostnad snarare än om en skattenedsättning i statsbudgeten, och det bör självklart tas upp som en kostnad under utgiftsområde 21. Herr talman! Låt mig också kommentera frågan om de skatteeffekter som uppstår när man som husägare investerar i nya energikällor för en miljövänligare husuppvärmning. För oss kristdemokrater är det självklart att fastighetsägare som vill genomföra dylika investeringar bör uppmuntras och inte bestraffas med högre fastighetsskatt. Frågan har diskuterats många gånger, men inget händer från regeringens sida mer än att man hänvisar till utredningar. Kristdemokraterna vill ju för övrigt ta bort hela den statliga fastighetsskatten. Då skulle höjda värden på fastigheten på grund av installerad bergvärme eller beroende på att området blivit attraktivt för norska eller tyska turister inte påverka boendekostnaden för husägaren. Vi vill i stället införa en fast avgift på maximalt 2 800 kr som ska stanna i den kommunala skattekassan. Regeringen har faktiskt skapat en ny icke miljövänlig, icke människovänlig energikälla som består av villaägare som kokar av ilska och upprördhet över hur fastighetsskatten i dag fungerar. Sådana energikällor vill vi gärna slippa i Sverige.
saknar porträttfoto
Berit Högman (S)
Anf. 67 Berit Högman (S)
Herr talman! Så har vi då kommit till näringsutskottets sista debatt i kammaren för det här året. Vi socialdemokrater vill bedriva en konsekvent politik för hållbar utveckling. Detta gör vi med våra samarbetspartier och när det gäller ett stort politikområde, energipolitiken, har vi en samsyn med Centerpartiet. I denna fråga om konverteringsstöd finns det ett brett stöd för regeringens förslag, och det är bra. Jag konstaterar att även i denna fråga saknar alliansen en gemensam politik. Vi vet att industrin har lagt ned ett ambitiöst och omfattande arbete både med energieffektivisering och med omställning till förnybar energi. Men inom bostadssektorn finns det en hel del kvar att göra. Omkring 285 000 småhus, motsvarande 18 % av småhusbeståndet, beräknas använda sig enbart av direktverkande el. 141 000 småhus och 82 000 flerbostadshus beräknas fortfarande använda oljepanna. Regeringens förslag om stimulans till omställning ska ses mot bakgrund av detta. Nej, nej, säger Moderaterna och Folkpartiet i vanlig ordning och menar att detta är att kasta pengarna i sjön. Men vi känner en annan verklighet. Alla har inte de ekonomiska förutsättningar och resurser som Moderaternas kärnväljargrupper har - det är viktigt att komma ihåg. Många av dessa småhusägare är äldre personer, och deras hus finns inte där den av Moderaterna och Folkpartiet hyllade marknaden gäller, så att låna på sina hus är inte en lösning vid så stora investeringar. Detta stöd kan vara det som gör det möjligt för många hushåll att klara den investering som krävs. Man bekymrar sig vidare över att detta stör marknaden. Tänk, jag tror att det finns politik som i betydligt större utsträckning stör marknaden. Jag tänker på den politik som leder till lägre ersättningsnivåer, som i sin tur leder till lägre löner, som i sin tur leder till mindre köpkraft. Den politiken, herr talman, har en betydligt kraftfullare påverkan på marknaden än ett välreglerat och riktat stöd i syfte att nå en hållbar utveckling i vårt samhälle. Med detta yrkar jag bifall till förslagen i näringsutskottets betänkande 8 och avslag på samtliga reservationer.
saknar porträttfoto
Anne-Marie Pålsson (M)
Anf. 68 Anne-Marie Pålsson (M)
Herr talman! Jag kunde inte låta bli att begära replik för det kom en kommentar från Berit Högman som inte kan stå oemotsagd. Vi från moderaterna har blivit anklagade för att vi bara tror på marknaden och för att vi inte vill hjälpa människor som har det svårt och som kanske inte klarar av att ställa om sitt energisystem på ett rimligt sätt. Men då undrar jag varför i hela fridens namn regeringen nu kommer med ett förslag som inte har den fördelningsmässiga profil som Berit Högman har pratat om. Varför föreslår man då ett stödsystem som premierar snabbhet? Det här stödet har två syften, dels ska människor kunna ändra sitt uppvärmningssystem och använda ett mer miljövänligt system, dels ska det vara utformat så att det hjälper dem som har sämst ekonomi att klara av detta. Det ligger ju i linje med det socialdemokratiska sättet att tänka, men så blir det inte, utan man säger att snabbhet premieras. Herr talman! Jag tror faktiskt att det 35-åriga paret är snabbare och kvickare i startgroparna än vad kanske pensionärsparet är. Det tar kanske lite längre tid för dem att sätta sig in i alla regler och allting som ska göras när man ansöker om stödet. Jag vill ha ett svar från Berit Högman. Om det är fördelningsaspekterna som gäller, varför utformar man systemet så att dessa önskemål om snabbhet tillgodoses?
saknar porträttfoto
Berit Högman (S)
Anf. 69 Berit Högman (S)
Herr talman! Utskottet har ju uppmärksammat regeringen på den årliga summan och sagt att regeringen får återkomma till riksdagen om man ser att det blir ett väldigt stort tryck och om pengarna tar slut alldeles för tidigt på året. Nu är jag inte lika bekymrad över detta som Anne-Marie. Medvetenheten om stödet är rätt stor också bland pensionärer. Det visar alla förfrågningar och påringningar som vi får. När det gäller teknikneutraliteten handlar detta stöd om investeringar som är väldigt kostsamma i förhållande till att exempelvis investera i en värmepump. Dessutom pågår stödet i fem år. Det är väl ändå en rätt bra tid för att planera och förbereda sig för omställningen som är önskvärd och nödvändig. Jag efterlyser någonting annat än det som är ett ständigt nej till alla förslag. Vilka är Anne-Marie Pålssons förslag till en hållbar utveckling och till stöd för den omställningen?
saknar porträttfoto
Anne-Marie Pålsson (M)
Anf. 70 Anne-Marie Pålsson (M)
Herr talman! Jag ska börja med att på nytt kräva ett svar på frågan jag ställde, för jag tycker att Berit Högman skyller ifrån sig när hon säger att det är Finansdepartementet som nu har kommit med strukturer som inte är önskvärda. Men Finansdepartementet styrs väl också av Socialdemokraterna mig veterligen. Man säger att det beror på att stödet kommer klumpvis, men om man nu vore angelägen om de fördelningsmässiga aspekterna skulle man mycket väl kunna säga: Visst, vi ska ha ett stöd därför att vi tycker att energi- och miljöaspekterna är viktiga. Men vi ska göra stödet inkomstberoende. Du får inte stödet om du deklarerar en inkomst över en viss nivå. Då försöker man åtminstone göra det enligt de fördelningsmässiga principer som man här redogör för. Men så gör man inte, utan fortfarande är det snabbhetsregeln som gäller. Jag tycker att det är egendomligt därför att då kan det slå precis hur som helst. Det kan lika gärna vara fråga om det unga paret med miljoninkomster eller det äldre paret med miljoninkomster och förmögenheter på många miljoner som får stödet likaväl som de som man vill ska få stödet. Det finns ju över huvud taget ingen träffsäkerhet i detta. Slutligen, herr talman, vad vill Moderaterna? Ja, vi är också angelägna om att vi får en minskning av de fossila bränslena, men vi tycker att man når ganska långt med de miljöskatter och de utsläppsregler som finns. Dessutom menar vi att konverteringen från en typ av uppvärmningssystem till en annan fungerar utan stöd från staten. Det är en massa människor som gör detta därför att de har upptäckt att oljan och elen har blivit ganska dyr på grund av utsläppsrätterna och skatterna. Vi menar att staten inte behöver göra mer än vad staten redan har gjort, för då kan staten göra mer skada än nytta.
saknar porträttfoto
Berit Högman (S)
Anf. 71 Berit Högman (S)
Herr talman! Det är min absoluta övertygelse att det här förslaget gör mer nytta än skada. Också tidigare stimulansbidrag som vi har haft har gett den önskade effekten. Det som är poängen med den här omställningen är att det inte är ett utjämningssystem i ekonomin. Till det använder vi skatter och andra bidrag. Det är ett bidrag i syfte att nå ett visst resultat, nämligen en omställning från direktverkande el och oljepannor till ett för miljön bättre system, och det har gett resultat. Dessutom är inte fem år en kort tid. Vi kan alltid ha synpunkter på stuprörspolitiken i riksdagen, och det tycker jag att vi kan tillåta oss att ha. Men jag känner en väldig trygghet i att regeringen kommer att följa förslaget och använda medlen på ett sådant sätt att den ryckighet som Anne-Marie Pålsson befarar inte kommer att inträffa.
saknar porträttfoto
Lennart Beijer (V)
Anf. 72 Lennart Beijer (V)
Herr talman! Det är ett stort samhälleligt intresse att minska användningen av el och olja för uppvärmning av bostäder. Utvecklingen går åt rätt håll, men betänkandet får väl tolkas som att man vill snabba på utvecklingen. När det gäller konvertering från direktverkande el har vi länge noterat att det stora problemet på svensk elmarknad är att under den tid som är kallast har vi en väldigt stor del av våra bostäder uppvärmda med el. Man beräknar att det nog går åt fyra reaktorer för att hålla våra bostäder i gång under vintern. Det är klart att det då är bra om man kan frigöra den elen, dels till industrin, som behöver den bättre, dels för att kunna fortsätta omställningen från både olje- och uransamhället. Det kanske är på sådana punkter som moderater och folkpartister tycker illa om förslaget. När det gäller oljan är förslaget naturligtvis också bra. Det kommer att minska koldioxidutsläppen från våra bostäder, det ökar ytterligare trycket på utbyggnaden av fjärrvärmen som vi vill åstadkomma och det skapar faktiskt många nya jobb på landsbygden. Både skogen och åkermarken ökar i värde. Givetvis är det också positivt för handelsbalansen. Det är med andra ord lite grann av win-win -åtgärder - alla delar av samhället tjänar på de här åtgärderna. Sedan kan man alltid ha synpunkter på om de behövs eller inte. Vi har ansett att de behövs för att få en snabbare utveckling. Men det finns ett problem, och det gör det alltid så fort man inför ett bidrag, nämligen att man på något sätt stör marknaden. Det har vi väldigt stor förståelse för, men det är så problemet ser ut. Vi hoppas därför att det blir bara en störning och att vi sedan kan köra på med de här pengarna, och eventuellt ytterligare pengar, ifall man ser att det här är väldigt bra åtgärder. Herr talman! Intressant med det här lilla tunna betänkandet är också att Moderaterna och Folkpartiet står för en direkt avslagslinje, medan kd tycker att det här är riktiga åtgärder men att de borde finansieras på ett annat sätt, att de borde finansieras direkt över statsbudgeten. Jag har ingen kraftig kritik mot kd:s linje. Men nu är det detta förslag som vi har kommit fram till, och vi är i alla fall överens med kd om inriktningen. Det är ju ett stort framsteg bara det. El-ROT:en och olje-ROT:en kommer att bli effektiva inslag i energiomställningen. När vi har debatter om energi sägs det ofta från olika håll att det är en osäker energilinje som regeringen och dess samarbetspartier för, att man från marknadens och branschens sida inte vet vad som gäller och vad som ska gälla. Men jag tycker att det har varit ganska lätt att följa energiomställningen, alltifrån 1997, 2002 och framåt. De två viktiga beslut som vi fattar nu för att få bort dels oljan, dels elen i uppvärmningen är ju en väldigt tydlig led på den vägen, så jag tycker att marknaden, branschen och våra politiska motståndare borde kunna konstatera att det i alla fall är en klar och tydlig inriktning som fortsätter även efter beslutet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
saknar porträttfoto
Håkan Larsson (C)
Anf. 73 Håkan Larsson (C)
Herr talman! Jag vill också börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Vi står i början av en mycket spännande energiomställning. Det finns förutsättningar för att vi inom några decennier kan ersätta all energi från fossila bränslen och kärnkraft med energi från förnybara energikällor för att värma våra hus och bostäder. Med det föreslagna stödet för konvertering av direktverkande el och oljeuppvärmning i bostadshus till förnybar energi kan omställningen på uppvärmningsområdet påskyndas. Det måste ses som en väldigt positiv utveckling. Tekniken finns i hög grad i dag vad gäller sol, vind och framför allt bioenergi, och dessa energikällor har förutsättningar att växa. Om vi då från samhällets sida kan medverka till att förstärka och påskynda energiomställningen är det ju bra både av miljöskäl, då det blir minskade koldioxidutsläpp, och genom att det skapar nya jobb, inte minst på landsbygden. Som vi hörde tidigare är det flera hundra tusen ägare av småhus och bostäder som väntar på att konvertera sin uppvärmning från olja eller direktverkande el till förnybara energikällor. Vi har från Centerpartiets sida pekat på att det kan bli problem just vad gäller ryckigheten i stödet och att marknaden kan störas om bidragen inte räcker under ett helt år. Eftersom det är uppdelat på fem år är risken att det blir full fart på investeringarna i början på året och att det sedan blir lågkonjunktur under resten av året. Det är en oro som har framförts inte minst från folk inom branschen. Med den skrivning som nu finns i betänkandet utgår vi emellertid ifrån att regeringen i god tid kommer att uppmärksamma när det finns behov av ytterligare medel för det här ändamålet och att man då återkommer med, som det står, förslag om utökad ram för konverteringsarbetet. Då kan man ju undvika den här ryckigheten. Vi utgår också ifrån att regeringen i den mer detaljerade förordning som kommer, som det står i propositionen, kommer att utforma villkoren för stödet så att behovet av el vid uppvärmningen minimeras. Det innebär att man bör undvika sådana värmepumpar som drar mycket el, till exempel. I praktiken är nästan alltid det bästa alternativet att ansluta en bostad till fjärrvärme, där sådana möjligheter finns. Det är det mest miljövänliga alternativet, om det drivs med bioenergi. På andra håll, inte minst på landsbygden, är konvertering till pellets eller annan bioenergi också det naturliga alternativet att välja. Sammanfattningsvis ser jag fram emot att det här stödet kommer att medverka till att påskynda omställningen till förnybar energi i det här landet. Min tro är att det kommer att bli fler husägare som kommer att få den knuff som behövs för att göra den investering som en konvertering till förnybar energi innebär, och därför ser jag positivt på det här förslaget.
saknar porträttfoto
Ingegerd Saarinen (Mp)
Anf. 74 Ingegerd Saarinen (Mp)
Herr talman! Syftet med de här stöden är att få ned andelen elvärme i samhället och få bort så mycket olja som möjligt så fort som möjligt. Det man hoppas på är att folk i stället ska gå över till fjärrvärme, biobränsle eller solvärme. För att främja delen med solvärme har vi tryckt in i det här stödet att en tiondel av oljestödet ska gå till storskaliga solvärmeanläggningar. Det här måste otvetydigt vara något gott, som vi ser det. Sedan önskar vi ju inte att de som har direktverkande elvärme ska gå över till bergvärme eller jordvärme. Vi önskar att de ska gå över till fjärrvärme, biobränsle eller solvärme. Stödet är ju inte utformat så att man får stöd för bergvärme och jordvärme. Det man får stöd för är ackumulatortankar, radiatorer, röranläggningar och så vidare, som man kan säga är hyfsat teknikneutrala. Men stöd utgår alltså inte för bergvärme och jordvärme. Dessutom har vi infört en begränsningsregel - eller har vi infört den? Det diskuteras på departementet om att man i alla fall inte ska få stöd för sådant. Genom olje-ROT kan man ju få stöd även för arbete, och då skulle man ju kunna riskera att stödet används även till berg- och jordvärme. Men vi har då begränsat detta så att man inte kan få stöd till anläggningar som drar mer än 35 % av den el som vanlig direktverkande elvärme skulle ha dragit. Det blir alltså i alla fall något slags koll på att det är hyfsat bra anläggningar, om det är bergvärme och jordvärme som införs. Det här tycker vi är viktigt. När det gäller oljestödet hoppas vi väldigt mycket att de som går ifrån oljan inte går över till bergvärme och jordvärme i stället. Gör de det så kan det omintetgöra hela fördelen ur elsynpunkt. Om många går över till bergvärme och jordvärme i stället för olja har vi kanske en lika stor elanvändning i slutändan som vi hade när vi började. Vi hoppas alltså att man i stället skaffar sig pellets och solvärme. Då har vi den här begränsningen att anläggningen får dra högst 35 % av vad direktverkande el drar. Sedan har vi en annan sak som vi tycker är väldigt viktig i det här. Egentligen borde det faktiskt vara obligatoriska energideklarationer innan man gör sådant här. Det är tydligen inte tillräckligt många än som gör det, och det anses vara svårt att införa i stödet. Men det är viktigt. Det gör ju att man kan få reda på hur huset ser ut, var problemen ligger ur energisynpunkt och vilken anläggning som man ur effektivitetssynpunkt, kostnadssynpunkt och allt möjligt helst skulle ha. Det gör att risken skulle bli mindre för att man skaffar sig anläggningar som inte passar och som drar onödigt mycket både el och effekt. Vi anser alltså att framöver, så fort det är möjligt, ska det här vara en begränsning i stödet. Det måste ingå en energibesiktning av en certifierad energibesiktare för att man ska få de här stöden.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 16 december 2005.Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Stöd för konvertering från direktverkande elvärme och oljeuppvärmning i bostadshus

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:

    a) Konvertering från direktverkande elvärme
    Riksdagen godkänner regeringens förslag om ett stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus.

    b) Konvertering från oljeuppvärmning
    Riksdagen godkänner regeringens förslag om ett stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus.

    c) Kreditering på skattekonto
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus, dock med ändrad lydelse enligt utskottets förslag i bilaga 3.

    d) Motioner om regeringens förslag
    • Reservation 1 (m, fp)
    • Reservation 2 (kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1190025
    m045010
    fp03909
    kd01248
    v21007
    c19003
    mp14003
    -2000
    Totalt175852465
    Ledamöternas röster
  2. Skatteeffekter av energiinvesteringar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2005/06:N12 yrkandena 2 och 3.
    • Reservation 3 (m, fp, kd)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.