Sök

Riksdagen har godkänt regeringens förslag på cirka 43,1 miljarder kronor i budgetanslag för utgiftsområdet Statsskuldsräntor 2006. Om det blir nödvändigt ska regeringen få överskrida anslaget Räntor på statsskulden och anslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader, enligt riksdagens beslut.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Anslagen under utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommunerna kommer att uppgå till cirka 60,2 miljarder kronor 2006. Riksdagen har sagt ja till regeringens budgetförslag. Utgiftsområdet omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. I utgiftsområdet ingår också bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting samt bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Riksdagen säger nej till motionsförslag om bland annat ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet, det kommunala självstyret och konkurrensneutralitet. Regeringen har också lämnat den årliga redovisningen av verksamheterna och ekonomin i kommuner och landsting till riksdagen. Riksdagen framhåller att den årliga redovisningen är viktig och avslutar ärendet utan några ytterligare tillägg.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

14

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

25, 79 minuter

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2006. Riksdagen godkände också bostadsutskottets synpunkter om mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen. Synpunkterna handlar om hur redovisningen bättre ska kunna anpassas till riksdagens behov när utskotten och kammaren arbetar med förslagen i budgetpropositionen.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

26

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

95, 275 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-08

Beslut

2005-12-08

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till studiestöd för 2006. Anslagen till studiehjälp och studiemedel anpassas till det förväntade studerandeantalet. Bland annat ökar antalet platser i högskolan och i den kvalificerade yrkesutbildningen under 2006. Det nyligen beslutade tilläggsbidraget för studerande med barn, och beslutet om att åldersgränsen för att kunna få studiemedel höjs från 50 till 54 år, medför också att anslagsbeloppet för studiemedel ökas. Anslaget till rekryteringsbidrag för vuxenstuderande höjs. Anslaget för studiemedelsräntor och avskrivningar av studielån ökar bland annat för att den totala skulden förväntas öka. Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk och stödet till produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker behålls på dagens nivå.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 34 minuter

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-08

Beslut

2005-12-14

Sverige ska nästa år lägga 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) på internationellt bistånd. Det innebär att biståndsramen är tillbaka på den nivå den hade före sänkningen i samband med 1990-talets ekonomiska kris. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att presentera en ny Afrikastrategi. Mycket har hänt i Afrika sedan slutet av 1990-talet då Sveriges nuvarande strategi lades fast. EU:s åtaganden och andra internationella åtaganden om ökade biståndsinsatser i Afrika motiverar också en ny svensk strategi.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

22

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

52, 1 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-05

Beslut

2005-12-07

Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag inom områdena transportpolitik och IT, elektronisk kommunikation och post. Riksdagen ser fram emot den transportpolitiska propositionen som regeringen avser lämna under riksmötet. Ramen till utgiftsområdet Kommunikationer är på 31,5 miljarder kronor. Den största delen av anslaget går till att bygga och underhålla vägar och järnvägar. Riksdagen sade ja till att 893 miljoner går till Rikstrafiken. Dessutom ska 130 miljoner gå till att trygga funktionshindrade personers behov av telekommunikationer och posttjänster. För att upprätthålla grundläggande kassaservice i hela landet vill riksdagen avsätta 400 miljoner kronor till Posten AB.

Behandlade dokument

160

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

86, 213 minuter

Beredning

2005-10-18

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-05

Beslut

2005-12-07

Riksdagen har godkänt regeringens förslag om leveranssäkra elnät som syftar till att undvika omfattande och långvariga elavbrott. För att driva på nätföretagens investeringar i att förbättra elnäten har riksdagen beslutat om följande åtgärder. Kunden ska från och med den 1 januari 2006 få ersättning för elavbrott redan efter 12 timmar. Ju längre elavbrott desto högre ersättning. Regler om miniminivåer och maximinivåer införs. Nätföretagen måste också lämna bättre information om leveranssäkerheten till kunderna och ta fram bättre underlag för att rätta till brister i elnäten. Från och med den 1 januari 2011 får inte oplanerade elavbrott överstiga 24 timmar. Nätföretagen ska få ökade möjligheter att producera el i reservkraftsaggregat. Krav på trädsäkra regionnät införs. Ett företag kan få jämka ersättningar för elavbrott om de nya reglerna skulle innebära att företaget drabbas oskäligt hårt ekonomiskt. Med jämkning menas att företaget inte behöver betala ut hela ersättningen. Riksdagen beslöt också på näringsutskottets förslag att det tydligt ska framgå i lagen att ersättning ska kunna jämkas om arbetet med att få igång elförsörjningen försenats till följd av storm och mörker som medfört betydande risker för arbetstagarna.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Beredning

2005-11-22

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om pengar till kultur, medier, trossamfund och fritid för nästa år. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att snabbt se över den nuvarande metoden för att räkna ut hyreskompensationen till museer och andra myndigheter. Riksdagen gav redan för ett år sedan regeringen ett sådant uppdrag. Bakgrunden är att några museer och andra kulturinstitutioner har fått hyrorna höjda samtidigt som hyreskompensationen sänkts. De måste då ta pengar från sin verksamhet för att betala hyran. Riksdagen ifrågasätter dessutom om det är rimligt att förutsätta att museer och andra kulturinstitutioner ska kunna förhandla med Fastighetsverket om sin hyra. Många saknar den kompetens som krävs. Regeringen fick i uppdrag att se över även detta.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

43

Reservationer

22 

Beredning

2005-10-18

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-06

Beslut

2005-12-07

Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

En person som deltar i en demonstration får vid ett upplopp eller annan ordningsstörande situation inte täcka sitt ansikte på ett sätt som gör att det inte går att identifiera personen. Det innebär förslaget om maskeringsförbud som riksdagen sagt ja till. Förslaget innebär att personer som deltar i demonstrationer inte helt eller delvis får täcka sitt ansikte på ett sätt som försvårar identifikation om det vid demonstrationen skulle uppkomma en störning av den allmänna ordningen eller en omedelbar fara för en sådan störning. De nya bestämmelserna innebär att det som huvudregel kommer att vara tillåtet att vara maskerad i samband med en demonstration. Det är om en ordningsstörande situation uppstår eller är på väg att uppstå som maskeringsförbudet börjar gälla. Maskeringsförbudet gäller inte för den person som täcker sitt ansikte av religiösa skäl. Den som anordnar en allmän sammankomst ska också hos polisen kunna ansöka om att deltagarna ska få täcka sitt ansikte. För demonstrationsdeltagare som fått ett sådant tillstånd gäller inte maskeringsförbudet. Lagen om maskeringsförbud träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

34, 42 minuter

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-01

Beslut

2005-12-01

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till utbildning och universitetsforskning för 2006. Statsbidraget till personalförstärkningar höjs till 2 miljarder kronor. Målet med stödet är att öka personaltätheten samt ge förutsättningar för att minska barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan. Bidraget till den kvalificerade yrkesutbildningen förstärks med ytterligare 120 miljoner kronor och utbildningen kommer att kunna byggas ut med 1 000 platser. Bidraget till utveckling av påbyggnadsutbildningar ökas med 175 miljoner kronor. År 2006 sker en permanent utökning av högskolan med 15 820 platser. För detta tillförs grundutbildningsanslagen sammanlagt 1 125 miljoner kronor. Några universitet och högskolor får tillbaka medel som drogs in i budgetpropositionen för 2002 på grund av svårigheter med att rekrytera tillräckligt många studenter. Anslaget till Vetenskapsrådet ökar med 208 miljoner kronor. De nya resurserna ska bland annat användas för medicinsk forskning, teknikvetenskaplig forskning samt starka forskningsmiljöer. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att Högskoleverket ska få 10 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

130

Förslagspunkter

40

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

116, 482 minuter

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-12-08

Beslut

2005-12-14

FN:s barnkonvention måste få genomslag på alla områden i samhället som rör barn. Det anser riksdagen och vill att regeringen återkommer till riksdagen med tydligare mål om hur barnkonventionen ska förverkligas i Sverige. Riksdagen ratificerade i juni 1990 FN:s barnkonvention. I mars 1999 sade riksdagen ja till ett regeringsförslag som handlade om en strategi för att förverkliga barnkonventionen i Sverige. Strategin innehåller olika mål. Till exempel ska barnkonsekvensanalyser alltid göras vid statliga beslut som rör barn. Ett annat mål är att barns och ungdomars inflytande och delaktighet i samhälls- och trafikplaneringen ska utvecklas. Riksdagen anser att målen som ställts upp för att genomför strategin inte är tillräckligt tydliga. Dessutom vill riksdagen att regeringen på ett bättre sätt ska informera riksdagen om hur det går med arbetet att få bättre genomslag för barnkonventionen i samhället.

Behandlade dokument

93

Förslagspunkter

23

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

34, 14 minuter

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

En fysisk person som har fullmakt och som hos Skatteverket har registrerats som ombud i huvudmannens ställe ska få lämna skattedeklaration om den skrivs under och lämnas i elektronisk form. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2006. Den som lämnar en förenklad skattedeklaration för ersättning eller förmån till en begränsat skattskyldig ska ange mottagarens utländska skatteregistreringsnummer och medborgarskap. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2006 och tillämpas första gången för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som gäller för beskattningsåret 2006. Myndigheter får direktåtkomst till sådan information i Skatteverkets beskattningsdatabas som rör myndigheten själv. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Riksdagen sade ja till regeringens förslag att det nuvarande statsbidraget till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet ska ersättas av ett nytt statsbidrag för kvinnors organisering. Tanken med det nya statsbidraget är att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget ska främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Riksdagen betonar att ett villkor för att få statsbidraget är att organisationen arbetar för att stärka kvinnors ställning i samhället. Riksdagen delar i huvudsak regeringens uppfattning om vilka villkor som bör gälla för att en kvinnoorganisation ska få pengar. Organisationen ska bedriva verksamhet som tillgodoser syftet med statsbidrag. Den ska vara demokratiskt uppbyggd. Dessutom ska den vara riksomfattande med lokalt och regionalt förankrad verksamhet i minst fem län eller ha ett riksintresse.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-12-06

Beslut

2005-12-08

DNA-tekniken ska kunna användas oftare för att klara upp brott. Det innebär ett regeringsförslag som riksdagen sagt ja till. Riksdagen poängterar vikten av att fler brott klaras upp. DNA-tekniken ökar den möjligheten. Med de nya bestämmelserna har polisen möjlighet att ta DNA-prov på alla som skäligen kan misstänkas för brott där straffet kan bli fängelse. Dessutom kommer polisen också att kunna ta DNA-prov på personer som inte själva är skäligen misstänkta för ett brott men där det finns synnerliga skäl att anta att provtagningen är av betydelse i en brottsutredning. Fler DNA-profiler kommer med de nya reglerna att kunna sparas i DNA-registret. Alla som dömts till annat straff än böter får registreras. Dessutom får en person som är skäligen misstänkt för ett brott där straffet kan bli fängelse registreras i ett separat utredningsregister. Det är endast dömda personer som blir kvar i DNA-registret. Prover som tagits på personer som inte längre är misstänkta för brott ska förstöras så snart målet eller ärendet är avslutat. Samma sak gäller uppgifter som har lagrats i utredningsregistret. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 1 minuter

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Varje EU-land ska vara skyldigt att betala ersättning till den EU-medborgare som råkar ut för ett våldsbrott i landet. Det är innebörden av EU:s brottsofferdirektiv, som nu genomförs i svensk lag. Den svensk som råkat ut för ett våldsbrott i ett annat EU-land kan ansöka om ersättning från det landet via svenska Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten har bland annat möjlighet att komplettera ersättningen så att den når upp till den nivå som följer svensk praxis. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 1 minuter

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Riksdagen sade på förslag från justitieutskottet ja till en lagteknisk justering i brottsbalken.

Förslagspunkter

1

Beredning

2005-11-03

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag om utgiftsområdet Försvar och beredskap mot sårbarhet. Anslaget till utgiftsområdet är 43,4 miljarder kronor varav 1,5 miljarder för internationell verksamhet. Riksdagen har tidigare beslutat om att riksdagens insyn och styrning av försvaret måste bli bättre. Försvarsutskottet anser att fler anslag än för närvarande för Försvarsmaktens verksamhet skulle förbättra riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och bestämma hur medlen för det militära försvaret ska användas. Riksdagen säger ja till regeringens förslag om en insatsorganisation. Riksdagen anser dock att det finns frågetecken kring de så kallade resursförbanden. Sålunda vill riksdagen att regeringen återkommer med en redovisning om insatsorganisationens olika delar. Dessutom vill riksdagen att regeringen lämnar en proposition innan beslut fattas om renovering och modifiering av haubitssystemet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

16

Reservationer

8 

Beredning

2005-10-18

Justering

2005-11-22

Datum

2005-11-22

Debatt

2005-12-06

Beslut

2005-12-07

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att personer som riskerar förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska kunna få flyktingstatus. Beslutet innebär att personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning och som enligt nuvarande bestämmelser ges skydd som "skyddsbehövande i övrigt " istället ska få skydd som flyktingar. Tanken med beslutet är att ge dessa personer ett starkare skydd i praktiken. Lagändringen berör till exempel homosexuella eller kvinnor som riskerar könsstympning eller så kallat hedersrelaterat våld. I dag räknas förföljelse på grund av ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning som grunder för flyktingskap. Lagändringarna börjar gälla samtidigt som den nya utlänningslagen, den 31 mars 2006. På förslag från socialförsäkringsutskottet gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med ett lagförslag som innebär att personer som blivit utsatta för människohandel, så kallad trafficking, ska kunna få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Förutsättningen ska vara att de ställt upp som vittne i en rättegång eller medverkat som målsägande och att de därmed behöver skydd.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Justering

2005-11-17

Datum

2005-11-17

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Riksdagen har godkänt att EU:s nya medlemsländer ansluts till Romkonventionen. De nya medlemsländerna är Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-11-17

Datum

2005-11-17

Debatt

2005-12-01

Beslut

2005-12-01